Ilmur Kristjánsdóttir sjunger i kommunfullmäktige

I alltingets talarstol har det sjungits. Men Ilmur Kristjánsdóttir, skådespelare och ersättare i fullmäktige för Ljus framtid, kan i tisdags ha blivit den första att sjunga vid ett kommunfullmäktigemöte i Reykjavík. Det var i samband med en debatt om psykologistöd till ungdomar som hon - trots att talartiden var ute - sjöng en stump av Whitney Houstons The Greatest Love of All. Du ser ögonblicket ovan.

Höger-gröna läggs ned - går upp i Isländska folkfronten

Nyliberala Höger-gröna läggs ned och ansluter sig till Isländska folkfronten. Det beslutet klubbades vid partiets årsmöte i lördags. Med sig till Isländska folkfronten tar partiet kraven på en ny valuta och minimal statlig inblandning i enskilda medborgares liv. Men det nya partiet tar också avstånd från mångkultur och islam. Isländska folkfronten vill lämna både EES-området och Schengen-samarbetet.

I valet till alltinget våren 2013 blev Höger-gröna under ledning av Guðmundur Franklín Jónsson tionde största parti med 1,7 procent av rösterna. Därefter har partiet inte haft något genomslag i debatten. I opinionsmätningarna ligger väljarstödet i regel under 1 procent.

Höger-gröna grundades den 17 juni 2010. Att valet föll på själva nationaldagen motiverades med att det behövdes ett parti som stod upp för Islands självständighet. Då talades det mycket om miljöfrågor, men det är ett politiskt område som partiet därefter inte ägnat stor energi.

Vid helgens årsmöte i Kópavogur togs ett enhälligt beslut om att lägga ned Höger-gröna. I stället går partiet upp i nybildade Íslenska þjóðfylkingin, Isländska folkfronten. Vid årsmötet närvarade tolv av Höger-grönas omkring 230 medlemmar. Åtminstone tillfälligt blir Höger-grönas ordförande Helgi Helgason ledare för Isländska folkfronten.

Höger-gröna var ett nyliberalt parti som argumenterade för minimal statlig inblandning i enskilda medborgares liv och låga skatter. Partiet ville riva upp det befintliga fiskekvotsystemet och inrätta ett nytt system för bostadslån. Det ville skrota kronan och ersätta den med en valuta knuten till den amerikanska dollarn. Vidare motsatte sig partiet ett EU-medlemskap eftersom det inte ansågs förenligt med Islands självständighet.

Redan före valet fanns det tydliga främlingsfientliga drag i Höger-grönas politik. Udden riktades särskilt mot muslimer. Det är en linje som blivit allt tydligare i partiets politik under det senaste året. Höger-gröna har då argumenterat för en folkomröstning om att tillåta moskéer, för ett förbud mot att bära burka och mot ett isländskt flyktingmottagande.

Mycket av den politiken känns igen hos Isländska folkfronten, men främlingsfientligheten har i partiets punktprogram blivit ännu tydligare samtidigt som partiet inte har lämnat Höger-grönas nyliberalism bakom sig.

Isländska folkfronten vill lämna såväl EES-området som Schengen-samarbetet. Det motsätter sig isländskt EU-medlemskap, men vill stanna kvar inom Nato, FN och Efta. I stället för att ingå i EES-samarbetet ska Island teckna bilaterala handelsavtal med EES-länderna.

Den isländska kronan ska ersättas av en ny valuta, ríkisdalur. Riksdalern ska inte vara flytande utan kursen ska bindas till den amerikanska dollarn. Dessutom vill partiet avskaffa systemet med inflationsindexerade lån. Bostadsbristen i delar av landet ska åtgärdas genom införandet av en allmännytta enligt dansk modell.

Vidare ska Landsbanki inte privatiseras utan förbli i statlig ägo. Bara en enda pensionsfond ska tillåtas. Grundavdraget ska höjas till 300 000 isländska kronor per person. En allmän nedskrivning av skulder ska också genomföras.

Isländska folkfronten ställer sig bakom kristna värderingar eftersom de har präglat landet. Av samma skäl ska även asatrosamfund få statliga bidrag. Partiet säger sig även värna om religionsfrihet, men det motsätter sig moskébyggen, vill inte tillåta att någon bär burka och vill förhindra att skolor drivs av islamister.

Vidare motsätter sig Isländska folkfronten det mångkulturella samhället. Möjligheterna för utlänningar att bosätta sig i landet ska minskas avsevärt. Invandrare som kommer till Island ska anpassa sig - och det är något som staten kommer att få befogenheter till att genomföra.

Kustbevakningen ska få stora resurser till köp av nya fartyg och helikoptrar. Gränsövervakningen ska bli betydligt mer omfattande än i dag. Den nedlagda försvarsmyndigheten Varnarmálastofnun ska återuppväckas.

Ökad direktdemokrati ska förverkligas genom fler folkomröstningar enligt schweizisk modell. Fiskekvotsystemet ska reformeras, planerna på energiexport genom en undervattenskabel till Storbritannien skrotas, jordbruket och isländska lantbruksraser skyddas och inrikesflygplatsen i Reykjavík ska bli kvar på Vatnsmýri.

Att det finns potential för ett främlingsfientligt parti med udden riktad mot islam visade kommunalvalet i Reykjavík våren 2014. Då fick Framstegspartiet efter en valrörelse som präglades av rasistiska utspel 10,7 procent av rösterna och två mandat.

Framstegspartiet har under statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap blivit allt mer högerpopulistiskt och nationalistiskt. Frågan är i vilken utsträckning han tänker anspela på främlingsfientliga stämningar om inte partiets opinionssiffror förbättras inför alltingsvalet våren 2017.

Samtidigt kan det vara problematiskt för honom att föra partiet allt för långt till höger. Inom partiet finns en stark liberal falang som till skillnad från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fördömde de rasistiska utspelen från Framstegspartiets företrädare i Reykjavík.

Sannolikt är det främst Framstegspartiets väljare som Isländska folkfronten kommer att kunna locka över. Reaktionerna på nätet på punktprogrammet är dock inte ens ljumma. I stället finns det tidigare sympatisörer till Höger-gröna som anser att det nya partiet är rasistiskt och att de därför inte kommer att stödja det.

Redan inför alltingsvalet våren 2013 gjordes det en rad försök att bilda ett främlings- och islamfientligt parti. Försöken strandade bland annat på att ingen ville leda partiet. Nu kan de försöken ha lyckats - men frågan är dessutom hur många som lockas av den udda kombinationen av nyliberalism på vissa områden och hård statlig kontroll på andra områden.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets utveckling mot högerpopulism.

Piratpartiets toppnamn i öppet gräl efter intervju

Piratpartisten Birgitta Jónsdóttir går till hårt angrepp mot partikamraten Helgi Hrafn Gunnarsson. Hon anklagar honom inte bara för att föra fram felaktigheter om ett av hennes politiska förslag. Dessutom ogillar hon att han inte respekterar hennes önskan om att inte ta upp interna tvistefrågor i intervjuer i medierna.

När Birgitta Jónsdóttir våren 2009 valdes in i alltinget för Medborgarrörelsen dröjde det inte länge innan, Þráinn Bertelsson, en av partiets fyra ledamöter hoppade av efter en konflikt med de övriga tre. Strax därpå bröt Birgitta Jónsdóttir och ytterligare två partikamrater, Margrét Tryggvadóttir och Þór Saari, med Medborgarrörelsen och grundade i stället Rörelsen.

Inför alltingsvalet våren 2013 grundade Birgitta Jónsdóttir Piratpartiet i stället för att följa med när Rörelsen gick in i det nybildade partiet Gryning. Det var ingen hemlighet att även Rörelsen präglades av interna strider. Birgitta Jónsdóttir anklagades av partikamrater för att främst ägna sig åt saker som gav henne själv uppmärksamhet medan hon påstods vara mindre intresserad av arbetet i parlamentet.

Hittills har de övriga partiernas kritik och utspel inte lyckats stoppa Piratpartiets uppgång i opinionen. Frågan är hur väljarna kommer att reagera på de interna konflikter som de senaste veckorna blivit offentliga.

Ännu en gång är det Birgitta Jónsdóttir som står i centrum för stridigheterna. De får dock en helt annan tyngd den här gången när det är Helgi Hrafn Gunnarsson - partiets i särklass populäraste politiker - som står på den andra sidan.

I en intervju i Vísir uttalade sig Helgi Hrafn Gunnarsson om den senaste tidens personstrider. Han sade också att hans åsikt var att det var bättre för Piratpartiet att sitta i alltinget än att ingå i en regering. Han tillade även att det var en ståndpunkt som långt ifrån alla medlemmar delade.

Helgi Hrafn Gunnarsson fortsatte i en intervju i Kjarninn att döma ut den sittande borgerliga regeringen som historiskt usel. Han sade sig även avsky politisk makt till den grad att han inte vill ställa upp i val på nytt. Ändå tänker han kandidera - men Helgi Hrafn Gunnarsson vill däremot inte bli minister:

"Jag vill inte kandidera igen. Men alla blir så arga på mig om jag säger att jag inte tänker göra det så jag får visa minimimedverkan med det."

Vad som fick Birgitta Jónsdóttir att ilskna till var Helgi Hrafn Gunnarssons syn på nästa mandatperiod. Piratpartiet vill ha ett kort ting för att snabbt kunna utlysa nyval. Syftet är att få igenom en ny grundlag, en hjärtefråga som överlevt sedan Medborgarrörelsen.

Helgi Hrafn Gunnarsson säger i Kjarninn att Birgitta Jónsdóttirs förslag om en kortare mandatperiod fällts av medlemmarna. Birgitta Jónsdóttir skriver på Facebook att han därmed gör sig skyldig till "en fantastiskt stor feltolkning". Hennes förslag var att nyval skulle ske inom nio månader. Enligt Birgitta Jónsdóttir fick förslaget stöd, men medlemmarna ville däremot inte låsa sig vid en viss tidsgräns. Nyval ska dock äga rum inom ett år:

"Jag har sträckt ut en medlande hand och bad Helgi Hrafn Gunnarsson att inte ge intervjuer om tvistefrågor. Han har tyvärr inte respekterat det."

Halldór Auðar Svansson, Piratpartiets ledamot i kommunfullmäktige i Reykjavík, håller inte med. Han skriver på Facebook att det måste vara tillåtet att diskutera dispyter i medierna så länge det handlar om politiska sakfrågor och inte om personstrider:

"Här tycks det ha uppstått en meningsskiljaktighet om hur en godkänd politisk linje ska tolkas och det är inte alls bra. Förhoppningsvis är det möjligt att lösa det genom att behandla meningsskiljaktigheten inom partiet."

Birgitta Jónsdóttir håller fast vid det olämpliga i att diskutera interna stridigheter i medierna. Dels anser hon att det riskerar att minska stödet för Piratpartiet, dels tar det energi från arbetet med att hitta politiska lösningar som kan ena ett splittrat Island:

"Ha det i minne att för varje gång som vi riktar förbittring eller antipatier mot varandra så roar vi motståndarna och det stöd som vi har fått kommer att försvinna dagg i solsken."

På Facebook svarar Helgi Hrafn Gunnarsson med att be Birgitta Jónsdóttir om ursäkt. Han medger att det var olyckligt att han tog upp en intern diskussion i en intervju. Samtidigt skriver han också att han och Birgitta Jónsdóttir för tillfället inte talade med varandra:

"Jag inser nu att det hade varit mycket bättre att först diskutera saken med Birgitta, men ärligt talat så fanns det vid denna tid ingen kommunikation mellan oss, vilket är något som vi har försökt att åtgärda sedan dess. Jag var totalt förorättad, men jag inser nu att det inte rättfärdigar att bete sig på det sättet som jag gjorde. Därför vill jag innerligt be Birgitta Jónsdóttir om ursäkt för det."

Birgitta Jónsdóttir svarade på Facebook att hon godtog ursäkten.

Här kan du läsa mer om konflikterna inom Piratpartiet.

Dagens citat

"Geysir är en aktiv gejser även om aktiviteten är mycket mindre än i till exempel Strokkur. ... Eftersom aktiviteten är så liten är det inte möjligt att följa den med därför avsedda mätinstrument, och därför är det inte möjligt att förutspå när Geysir kommer att eruptera. ... Människor är mycket lyckliga om de får se Geysir eruptera. Min kollega här på Veðurstofa Íslands tillhör de lyckligare, och han har sett den eruptera två gånger."

Sara Barsotti vid Veðurstofa Íslands i Morgunblaðið om det lilla utbrott som ägde rum i Geysir förra lördagen - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Sigmundurs inställning till sjukvårdsfrågor påminner mycket om Steingrímur Jóhanns inställning till Icesave, som är att han har struntat i folket som har en helt annan åsikt än han själv och att han tänker försöka att tvinga på folket som inte vill ha något med den att göra sin åsikt. Konsekvensen blir att han kastas ut med öronen före vid nästa val precis som Steingrímur Jóhann blev vid det senaste."

Kári Stefánsson, vd för Decode och initiativtagare till ett upprop med krav på större resurser till sjukvården, jämför i Fréttablaðið statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons reaktioner på kraven med tidigare finansministern Steingrímur Jóhann Sigfússons hantering av Icesave-frågan - läs mer här.

Boende på Vatnsleysuströnd vill byta kommun

Två boende på Vatnsleysuströnd anser sig vara så bortglömda av Vogar att de vill byta kommun till Hafnarfjörður. Virgill Scheving Einarsson och Stefán Árnason tror att de efter ett byte skulle få såväl kommunal snöröjning som kommunalt vatten. Men så sent som 2005 röstade en majoritet av invånarna nej till ett samgående med Hafnarfjörður.

Kommunen Vogar ligger mellan Reykjavíkområdet och halvön Reykjanes. Den hade förra året 1 102 invånare. Av dessa bodde 1 035 personer i tätorten Vogar. Majoriteten av de övriga invånarna bor på Vatnsleysuströnd.

Redan 2005 röstade kommuninvånarna om ett samgående med Hafnarfjörður, men majoriteten sade nej. Grannkommunen hade förra året 27 875 invånare.

Nu vill Virgill Scheving Einarsson och Stefán Árnason dela på kommunen. De är enligt Fréttablaðið så missnöjda med den kommunala servicen i Vogar att de föreslår att Vatnsleysuströnd i stället ska tillhöra Hafnarfjörður. Missnöjet gäller bland annat utebliven snöröjning hela denna vinter, dålig utbyggnad av kommunalt vatten och brev till kommunchefen som förblir obesvarade.

Virgill Scheving Einarsson säger i Fréttablaðið att han hoppas få en majoritet av de boende på Vatnsleysuströnd med sig. Först då kan han vända sig till Hafnarfjörður och inrikesdepartementet med en formell ansökan om att få byta kommun:

"Jag är optimistisk. Jag anser att våra intressen bevakas mycket bättre i Hafnarfjörður."

De första kontakterna med Hafnarfjörður har enligt Virgill Scheving Einarsson varit positiva. Grannkommunen behöver bland annat ny mark att bygga på. För de boende på Vatnsleysuströnd hoppas han att det skulle leda till stigande fastighetspriser.

Här kan du läsa mer om Vatnsleysuströnd.

Exporterad stenbitsrom får inte föras tillbaka till Island

2,5 ton stenbitsrom fastnade i tullen i Japan eftersom den hade fel färg. Men när kaviaren skickades tillbaka till den isländska exportören fastnade den på nytt hos myndigheterna. Märkningen på förpackningarna var så bristfällig att den inte gick att spåra till producenten. Därför stoppade Matvælastofnun återinförandet.

Att islandshästar som en gång lämnat Island inte får föras in i landet på nytt på grund av sjukdomsrisken är väl känt. Att något liknande skulle kunna inträffa med kaviar var kanske mindre väntat. Det är livsmedelsmyndigheten Matvælastofnun som nu stoppar ett återinförande.

Våren 2015 exporterade en isländsk producent 2,5 ton stenbitsrom till Japan. I Japan fastnade kaviaren i tullen. Av misstag hade rommen fått fel färg i produktionen. I övrigt var det inget fel på den, men den felaktiga färgen var tillräckligt för att den inte skulle tas emot.

Containern med stenbitsrommen hamnade så småningom på ett fartyg tillbaka till Island. Men i september 2015 i hamnen i Reykjavík tog det stopp på nytt. Det visade sig att det inte bara var färgen som inte var som den skulle när rommen skeppades från Island.

Matvælastofnun sade i oktober förra året nej till återinförseln. Skälet var att det saknades information som gjorde att stenbitsrommen kunde spåras till producenten. Eftersom spårbarheten var bristfällig sade myndigheten nej.

Tillverkaren överklagade beslutet men fick nyligen avslag av näringsdepartementet. I överklagandet hävdade tillverkaren att märkningen hade varit tillräcklig för den japanska marknaden. Dessutom hade containerns försegling inte brutits sedan stenbitsrommen lämnat Island ett halvår tidigare.

Näringsdepartementet kom dock till samma slutsats som Matvælastofnun. Eftersom rommen inte gick att spåra tillbaka till producenten var det enligt isländsk lag inte tillåtet att föra in den i landet. Motsvarande lagstiftning finns inom hela EES-området.

Vad som hände med lasten är inte känt. Tillverkaren kan ha låtit förstöra rommen eller så guppar den kanske omkring på havet på jakt efter en destination där kraven på märkning inte är lika stränga.

Dagens citat

"Medgivandet kommer inte på något sätt att förändra människors intresse för att komma till landet."

Friðrik Pálsson, ägare av Hótel Rangá, föreslår i Morgunblaðið att varje utländsk besökare ska betala mellan 3 000 och 5 000 isländska kronor till en fond som ska finansiera naturskydd och förbättrad service för turister.

Dagens bonuscitat

"Det som var nytt ... är hur otroligt långt de hade kommit ut på isen och strosade runt stora isberg ganska långt ut i lagunen. Risken är att ett sådant isberg välter fast allt runt omkring det är fruset. ... Det strömmar havsvatten in i lagunen och is kan vara olika mjuk och det kan finnas vakar fast lagunen är frusen. Det är så mycket man behöver akta sig för där som är annorlunda en på många andra platser."

Einar Björn Einarsson, föreståndare för turistverksamheten vid Jökulsárlón, i Vísir om riskerna för turister att ge sig ut på isen i lagunen - läs mer här.

Amerikanskt par får inte köpa sommarhus vid Þingvellir

Politikerna i Þingvallanefnd säger nej till ett amerikanskt par som vill köpa sommarhus vid Þingvellir. Försäljningen stoppas eftersom nämnden bara tillåter att bostäder inom nationalparken säljs till släktingar eller går till arvingar. Det isländska par som ville sälja sommarbostaden hade fått ett bud på 35 miljoner isländska kronor.

Isländsk lag tillåter bara att personer inom EES-området köper fastigheter i landet. Försäljning till andra nationaliteter förekommer, men då krävs det tillstånd från inrikesdepartementet.

Inom nationalparken Þingvellir är reglerna annorlunda. Där är det Þingvallanefnd, en nämnd bestående av sju politiker från alltinget, som bestämmer över försäljningar. Nämnden godkänner bara försäljningar till släktingar eller ägarbyten genom arv. Staten har förköpsrätt, men den brukar enbart bli aktuell när ägare vill sälja fastigheter utanför släkten.

Sedan länge försöker Þingvallanefnd minska antalet sommarbostäder inom nationalparkens gränser. Det hus som nu varit ute till försäljning har namnet Kárastaðir och ligger på sjön Þingvallavatns nordvästra sida när Vinaskógur.

Prislappen var 35 miljoner isländska kronor. Men det isländska par som ville sälja sommarbostaden får alltså leta efter en ny köpare. Det amerikanska par som ville köpa huset godkänns inte av Þingvallanefnd. Ägarna kan dock överklaga beslutet.

Ordförande för nämnden är miljöminister Sigrún Magnúsdóttir. Hon säger i Morgunblaðið att det var flera skäl som gjorde att nämnden sade nej. De amerikanska köparna var inte bosatta inom EES-området och de var inte släktingar eller arvingar till de nuvarande ägarna. Eftersom nämnden dessutom vill minska antalet sommarhus i nationalparken ser den hellre att fastigheter löses in av staten än att nya ägare flyttar in.

Sigrún Magnúsdóttir röstade själv nej till att tillåta försäljningen. Detsamma gjorde även Haraldur Einarsson, en annan framstegspartist, Socialdemokraternas Oddný Harðardóttir, Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir och Ljus framtids Róbert Marshall. Självständighetspartiets Birgir Ármannsson och Unnur Brá Konráðsdóttir avstod från att rösta.

Piratpartiet nobbar regering där ministrar är ledamöter

Piratpartiet kommer inte att ingå i en regering där det finns ministrar som också sitter i alltinget. Beslutet innebär att statsråd antingen måste vara utomparlamentariska eller att de avsäger sig sina platser som folkvalda. Principen gäller inte bara för Piratpartiet, utan även för partier som skulle ingå i en koalition med partiet.

Med fjorton månader kvar till alltingsvalet är Piratpartiet med god marginal Islands största parti i opinionen. Samtidigt har partiet de senaste veckorna skakats av interna konflikter. Inte minst har alltingsledamoten Birgitta Jónsdóttir kritiserats för uttalanden som gjorts i partiets diskussionsgrupp på Facebook.

Om konflikterna kommer att påverka stödet återstår att se. Klart är dock att Birgitta Jónsdóttir blir allt mer ifrågasatt. Samtidigt som hon försöker ge partiet en allt tydligare vänsterprofil finns det en klar majoritet bland medlemmarna som anser att Piratpartiet inte ska inordna sig i den traditionella politiska skalan med höger till vänster.

I dagsläget har Piratpartiet goda möjligheter att ta plats i en regering efter valet våren 2017. Från de två borgerliga partierna - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - är intresset för att regera ihop med Piratpartiet svalt. Från oppositionspartierna är intresset betydligt större. Problemet är att Socialdemokraterna, Ljus framtid och Gröna vänstern är stukade partier som - med undantag för Gröna vänstern - saknar såväl stabilt ledarskap som politik.

Nu har Piratpartiet klubbat en riktlinje för ett eventuellt regeringssamarbete. Partiet kommer alltså inte att ingå i en regering där det finns ministrar som samtidigt sitter i alltinget. Det betyder att ministrar måste avsäga sina platser i parlamentet eller att de hämtas utifrån.

Utomparlamentariska ministrar är ganska sällsynt. I den nuvarande högerregeringen har inrikesminister Ólöf Nordal ingen plats i parlamentet. I den tidigare vänsterkoalitionen kom justitieminister Ragna Árnadóttir och finansmarknadsminister Gylfi Magnússon från universitetsvärlden och saknade partiböcker.

Tanken på att ministrar inte ska vara alltingsledamöter är inte ny. I grundlagsrådets förslag till ny konstitution fanns en sådan regel. Att alltinget ska godkänna en sådan förändring är dock uteslutet med det rådande parlamentariska läget.

Här kan du läsa mer om konflikterna inom Piratpartiet.

Dagens citat

"Kaldraneshreppurs kommunfullmäktige protesterar bestämt mot den neddragning som kommunens invånare drabbas av med tillkännagivna neddragning av postservice i glesbygd. Det torde vara uppenbart för alla att de flesta som den minskade postservicen går ut över inte har tillgång till någon annan service av samma eller liknande natur, förutom att de som bor i samma område har en helt obrukbar nätuppkoppling som gör det omöjligt för människor att utföra sina arbeten eller studier genom nätet."

Kommunfullmäktige i Kaldraneshreppur i ett uttalande om att hela kommunen, inklusive centralorten Drangsnes, från den 1 mars bara får post utburen varannan dag - läs mer här.

Ny kampanj informerar turister om Island

När regeringen och turistnäringen sjösatte kampanjen Inspired by Iceland handlade allt om att locka turister till Island i Eyjafjallajökullutbrottets spår. Då skildrades Island i reklamfilmer närmast som ett land där allt var möjligt och där allt var tillåtet.

I dag har debatten helt annat fokus. I stället för att locka så många turister som möjligt talas det om att locka turister som stannar längre och betalar mer. Inte minst handlar debatten också om de många faror som turister utsätter sig för helt i onödan.

I en ny kampanj från Íslandsstofa lanseras Iceland Academy. Fokus ligger på vinterturism. I en serie filmer får besökare genomgå en expressutbildning i vad de bör och inte bör göra på Island.



Filmerna handlar om att duscha på rätt sätt inför ett badhusbesök ...



... om ansvarsfullt resande ...



... om vinternöjen ...



... och om egen säkerhet på resande fot.

Skolan i Birkimelur stängs - men kanske inte för gott

När tre elever går ut tionde klass i Birkimelsskóli i vår finns bara två kvar. Därför vill kommunfullmäktige i Vesturbyggð stänga skolan åtminstone tillfälligt. Men byggnaden ska inte säljas utan tanken är att skolan ska kunna öppnas på nytt om eleverna blir fler. Men lokalbefolkning befarar att en stängning blir samma sak som en nedläggning.

Innan förbudet mot valfångst infördes 1986 hade Birkimelsskóli nästan 60 elever. Det lilla samhället Birkimelur på Barðaströnd i södra Västfjordarna blomstrade - där fanns till och med en butik. Från den närliggande hamnen i Brjánslækur var det fem små rederier som jagade vikval.

Efter fångststoppet flyttade en tredjedel av befolkningen till andra delar av landet. Sedan dess har antalet invånare minskat gradvis. Lanthandeln är sedan länge borta. Kvar finns en bensinpump och ett bad. Från Brjánslækur finns färjetrafik till Flatey och Stykkishólmur. I regionen finns småföretagare som arbetar med fiske, turism och jordbruk.

Birkimelsskóli har länge varit den sista kommunala servicen på Barðaströnd. Till hösten kommer det inte att ringa in till något nytt läsår i skolan. I dag har skolan fem elever. Tre av dem går ut tionde klass till våren. Att fortsätta undervisningen med bara två elever är inte aktuellt för kommunfullmäktige i Vesturbyggð.

Närmaste skola finns i Patreksfjörður, centralort i Vesturbyggð. Redan i dag finns det en elev från Birkimelsskólis upptagningsområde som går i gymnasiet i Patreksfjörður. Avståndet är 45 kilometer. Men under vinterhalvåret är vägen över Kleifaheiði ofta oframkomlig.

Vesturbyggð kommer att inkalla en expert för att besluta vad som ska hända med de två kvarvarande eleverna i Birkimelsskóli. Kommunen ska också hålla ett möte med berörda föräldrar. I ett uttalande från fullmäktige säger kommunpolitikerna att de är medvetna om att flera barnfamiljer har flyttat till området, och att det därmed inom några år skulle kunna finnas fler elever i skolan:

"Bara två barn kommer att vara i grundskoleålder på Barðaströnd nästa läsår och därför är det riktigt att utreda skolverksamheten i Birkimelur med barnens intressen som ledstjärna. Alla tänkbara alternativ ska undersökas, till exempel hem- och distansundervisning eller ett blandat upplägg. Om det blir aktuellt med en stängning, som det framkom i kommunfullmäktiges linjetal vid budgeten för 2016, kommer det beslutet att omprövas om förutsättningarna förändras. Det är inte aktuellt att lägga ned skolan eller att sälja byggnaden, eftersom kommunfullmäktige har full förståelse för förhållandena på Barðaströnd."

Bland lokalbefolkningen är missnöjet stort med kommunpolitikernas planer. Jóhann Pétur Ágústsson och Halldóra Ingibjörg Ragnarsdóttir, som är bosatta i Brjánslækur, skriver i ett öppet brev att skolan är viktig för regionens framtid. Om Birkimelsskóli läggs ned kommer inga nya barnfamiljer att söka sig till Barðaströnd:

"Att stänga Birkimelsskóli kommer inte att förbättra livsvillkoren här på Barðaströnd, varken för oss som bor här nu eller för dem som någon gång har funderat på att bo här. Ingen kommer att fundera på att bo i ett samhälle som inte erbjuder en lämplig skolmiljö. Och skolfrågorna berör alla bygdens invånare, oavsett om vi har barn i skolan eller inte."

I brevet tar paret upp vad som hände när Rauðasandshreppur stängde skolan i Örlygshöfn för att i stället bussa eleverna till Patreksfjörður. Inte långt efter kommunpolitikernas beslut hade fem familjer flyttat från kommunen. I dag har Rauðasandshreppur gått ihop med Vesturbyggð. Några barnfamiljer finns knappt längre i området.

Här kan du läsa mer om Birkimelur.

Förlusterna för Harpa kan vara historia - vinner skattetvist

Konsert- och kongresshuset Harpas värde ska inte baseras på vad bygget kostade. I stället ska det utgå från det betydligt lägre marknadsvärdet. Det betyder i sin tur att Harpa ska betala en avsevärt lägre fastighetsskatt. Gårdagens dom i Hæstiréttur Íslands innebär att förlusttyngda Harpa nu skulle kunna gå runt.

Till våren är det fem år sedan konsert- och kongresshuset Harpa invigdes i Reykjavík. Publikmässigt kan huset beskrivas som en succé, men ekonomiskt har Harpa varit ett fiasko. I de ursprungliga planerna för Harpa ingick stora intäkter från konferenser, men de har inte alls dragit in lika mycket pengar som förväntat.

Bara bygget kostade 28 miljarder isländska kronor - mer än dubbelt så mycket som den planerade kostnaden på 12 miljarder. Dessutom har kommunen och staten skjutit till miljardbelopp för att täcka Harpas ständiga förluster. Målet har varit att Harpa skulle bära sig 2017.

Harpas förutsättningar för att gå runt förbättrades avsevärt i går. Hæstiréttur Íslands gav då Harpa rätt i en fyraårig skattetvist med kommunen och staten.

Tvisten gäller fastighetsskatten. Statens inställning har varit att fastighetsskatten ska baseras på byggkostnaderna. Den prislapp som har använts har varit 22 miljarder isländska kronor. Harpa har i stället argumenterat för att marknadsvärdet på 6,8 miljarder ska vara utgångspunkten.

Ett taxeringsvärde på 22 miljarder ger en årlig fastighetsskatt på 380 miljoner. Eftersom Harpa har en årlig omsättning på runt 1 miljard har ledningen dömt ut nivån som orealistisk. Som jämförelse har Harpa nämnt köpcentrumen Kringlan och Smáralind, som uträknat per kvadratmeter på sin höjd betalar en tredjedel av Harpas fastighetsskatt.

I Héraðsdómur Reykjavíkur förlorade Harpa. Konserthuset fick där inte stöd för åsikten att Harpa snarast skulle jämföras med butiks- och kontorslokaler. En sådan jämförelse skulle enligt ledningen vara rimlig eftersom en så stor del av huset hyrs ut. Därför borde fastighetsskatten baseras på omsättningen och inte på taxeringsvärdet.

Héraðsdómur Reykjavíkur ansåg inte att det argumentet var hållbart, men det gör alltså Hæstiréttur Íslands. Därmed står det klart att Harpas fastighetsskatt kommer att mer än halveras.

Domstolen underkänner dock Harpas krav på Reykjavíks kommun. Däremot ska Þjóðskrá Íslands, den myndighet som representerat staten i rättsprocessen, betala Harpa 5 miljoner isländska kronor i rättegångskostnader.

Om det från 2017 är slut på de kommunala och statliga bidragen till bygget av Harpa och husets överlevnad kommer det att ha kostat skattebetalarna ungefär 35 miljarder isländska kronor. Det betyder dock inget definitivt slut på miljonrullningen. I huset finns bland annat en opera och en symfoniorkester som till stor del finansieras med skattepengar.

Här kan du läsa mer om Harpas förluster och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"It is a very odd thing to do, swimming in hot water while it is snowing. ... Here it is a habit for all the people to go swimming almost every day. We need to be part of society, so we will practice that."

Khattab al-Mohammad, pappan i en av de syriska familjer som nyligen kom till Island som flyktingar, i Daily Telegraph om flytten till Akureyri - läs mer här.

Nya skyltar ska varna turister för vågorna vid Reynisfjara

Illustration: Efla

Två veckor har gått sedan en kinesisk turist omkom vid Reynisfjara strax väster om Vík í Mýrdal. Han spolades bort av oväntat kraftiga vågor och fördes 550 meter ut till havs. När räddningsarbetare lyckades föra mannen i land stod det snart klart att hans liv inte gick att rädda. I dag sätts nya varningsskyltar upp på stranden för att avråda besökare för att komma för nära vågorna.

Sedan olyckan inträffade har en polis funnits på stranden under dagtid för att övervaka stranden. På plats har polis bland annat stoppat turister som var på väg ned i vattnet för att simma. Men alla har inte lyssnat på varningarna. Vissa har tagit sig så långt ut på stranden att de behövt hjälp att ta sig därifrån när vattenståndet stigit.

I går upphörde polisens bevakning vid Reynisfjara. I dag sätts nya varningsskyltar upp bland annat direkt på stranden. Förhoppningen är att skyltarna ska förhindra att fler turister utsätter sig för livsfara genom att komma i kontakt med vattnet och de kraftiga underströmmarna. Skyltarna har text på isländska, engelska, tyska och kinesiska.

Här kan du läsa mer om den senaste dödsolyckan vid Reynisfjara.

Ägare till skandalhotellet Hótel Adam tiger om anklagelser

Hótel Adam i Reykjavík har de senaste veckorna skakats av en rad skandaler. Men hittills har ägaren Ragnar Guðmundsson varken svarat journalister eller myndigheter om bristerna. Han utreds bland annat för uppmaningar till gäster om att inte dricka kranvattnet för att i stället köpa hotellets flaskvatten. Kranvattnet har dock visat sig vara ofarligt.

En lång rad brister har de senaste veckorna uppdagats på Hótel Adam i Reykjavík. På anslag i rummen uppmanades gästerna att inte dricka kranvattnet. I stället erbjöds de att köpa hotellets egna flaskvatten. Prover tagna av Heilbrigðiseftirlit Reykjavíkur visade dock att det inte var några fel på kranvattnet.

Påståendena om kranvattnet utreds av konsumentmyndigheten Neytendastofa. En fråga är varifrån flaskvattnet kommer - mycket tyder på att det buteljeras av hotellet, vilket i så fall vore ett lagbrott. En annan fråga är varför gästerna avråddes från att dricka kranvattnet. Inte någonstans på Island är det farligt att dricka kranvattnet.

Þórunn Anna Árnadóttir, avdelningschef för konsumenträtt vid Neytendastofa, säger till Vísir att myndighetens utredning pågår. Hittills har inte ägaren Ragnar Guðmundsson besvarat några frågor om vattnet:

"Vi har inte fått några svar från dem. Vi kommer att fortsätta datainsamlingen innan vi tar beslut. ... Det som vi undersöker är om detta är felaktig och vilseledande information för att försöka få konsumenten att köpa en vara som den inte behöver."

Bristerna på Hótel Adam gällde inte bara påståendena om kranvattnet. Myndigheterna förseglade strax efter att skandalen uppdagats elva av hotellets rum. Det fanns nämligen inte tillstånd för uthyrningen av dem. I tre av rummen fanns gäster som förseglades först sedan de flyttat ut.

Ett annat frågetecken är de tjeckiska ölsorter som säljs på hotellet. Det finns ingen importör med tillstånd i landet. Det skulle alltså kunna handla om insmugglad öl som det inte skattats för, även om det i dagsläget inte är bevisat.

Det finns också misstankar om att Hótel Adam använt sig av svart arbetskraft som inte fått avtalsenlig lön. Vid en brandinspektion upptäcktes dessutom brister.

I samband med att skandalen briserade sades ägaren Ragnar Guðmundsson befinna sig i Tjeckien. När han kontaktades av journalister bad han dem att skicka frågor via mejl. Några frågor har han aldrig besvarat varken via mejl eller telefon.

När Vísir i går sökte upp Ragnar Guðmundsson på hotellet hävdade han att han aldrig fått några frågor skickade till sig eller att han talat med någon reporter i telefon. Inte heller i går ville han svara på några frågor:

"Jag har inget att säga till dig. ... Det finns inget att berätta om mig."

Här kan du läsa mer om skandalerna på Hótel Adam.

Storbråk i Piratpartiet - Birgitta Jónsdóttir ber om ursäkt

Piratpartiet skakas av ett internt storbråk. I centrum står alltingsledamoten Birgitta Jónsdóttir och hennes beslut att på nytt kandidera för partiet i nästa val. Erna Ýr Öldudóttir, som leder partiets verkställande utskott, anklagar henne för att utan mandat betrakta sig som Piratpartiets ledare. Alltingsledamoten Helgi Hrafn Gunnarsson anser att partiet misslyckats med strävan att inte ha någon ordförande.

Det senaste dryga året har stödet för Piratpartiet ökat kraftigt i opinionen. I alltingsvalet våren 2013 fick partiet 5,1 procent av rösterna. I dag ligger stödet i opinionsmätningar runt 35 procent. Om stödet skulle hamna på samma nivå i nästa års alltingsval skulle antalet pirater i parlamentet öka från tre till drygt tjugo.

Trots uppsvinget i opinionen finns det ett utbrett internt missnöje. Det riktas framför allt mot alltingsledamoten Birgitta Jónsdóttir, som också är en av Piratpartiets grundare.

Nyligen beslutade sig Birgitta Jónsdóttir för att ställa upp i valet våren 2017. Tidigare har hon meddelat att hon då skulle lämna alltinget eftersom hon suttit i två mandatperioder. Hon har själv föreslagit att inga ledamöter ska få sitta längre än åtta år.

Birgitta Jónsdóttir hävdade att hon ändrade sig eftersom det fanns en uppenbar risk att liberaler skulle försöka ta över Piratpartiet. Det var ett uttalande som många ifrågasatte. En av dem var alltingsledamoten Helgi Hrafn Gunnarsson, som ansåg att partiet ska vara öppet för alla som ställer upp på dess grundläggande principer.

En som indirekt pekats ut är Ólafur Evert Úlfsson, som lämnat Självständighetspartiet för Piratpartiet. Efter kritik från bland annat Helgi Hrafn Gunnarsson ber nu Birgitta Jónsdóttir honom om ursäkt i ett öppet brev till medlemmarna.

De interna grälen har de senaste dagarna dominerat diskussionerna i Piratpartiets grupp på Facebook. Erna Ýr Öldudóttir, som är ordförande för partiets verkställande utskott, har anklagat Birgitta Jónsdóttir för att ha gjort sig själv till partiets ledare trots att det i stadgarna står att det inte ska finnas någon sådan.

Birgitta Jónsdóttir tillbakavisade alla påståenden om att hon skulle vara partiets inofficiella ledare. I stället lade hon ansvaret på medierna. Hon svarade att det var medierna som på eget initiativ omtalade henne som ledare. Hon ansåg sig inte ha tid att rätta den typen av felaktiga uppgifter.

Vidare anklagade Birgitta Jónsdóttir på Facebook Erna Ýr Öldudóttir för att avsiktligt vara ute efter att såra och skada henne. Hon beskrev det som långvariga attacker som nu började påverka henne på djupet.

Även här fick Birgitta Jónsdóttir mothugg från Helgi Hrafn Gunnarsson. Han ansåg att det var olämpligt att hon utmålade sig som offer samtidigt som hon själv gått till hårda angrepp mot andra medlemmar. Han skrev vidare att Piratpartiet misslyckats med strävan att inte ha någon ledare:

"Vi har sagt varandra att vi inte har någon ledare, men det är helt enkelt inte rätt. Vi har ledare, utan stöd och utan att den har valts. Kanske är inte lösningen att ha en ordförande, men vi måste inse att detta försök att utrota ledarmakten i våra led har misslyckats."

Birgitta Jónsdóttir höll inte med. Hon befarade i stället att en förändrad ledningsstruktur skulle kunna skada partiet:

"Formella maktpositioner har alltid lett till formalisering av makt, vilket är en del av dåtidens och nutidens problem. Jag hoppas att maktfördelning blir en del av den långsiktiga politiken hos partiet i stället för att formalisera maktpositionerna."

En annan som gav sig in i debatten på Facebook var Svanur Kristjánsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands. I kommunalvalet i Reykjavík våren 2015 var han partiets kampanjledare. Sonen Halldór Auðar Svansson valdes då in i fullmäktige. Svanur Kristjánsson försvarade Birgitta Jónsdóttirs beslut att inte lämna politiken:

"Piratpartiet har all kapacitet att bli en ledande kraft för demokratiska reformer i landet. Därför är det outhärdligt att Erna Ýr Öldudóttir, ordförande för piraternas verkställande utskott, med beskyllningar om svek angriper en av partiets alltingsledamöter."

Men konflikterna inom Piratpartiet gäller inte bara person- och ledarfrågor. En annan sak som för tillfället delar partiet är hur det ska ställa sig till det förslag till ny grundlag som är på väg in i alltinget. Förslaget är inte alls så radikalt som det som körde fast i alltinget före valet 2013. Samtidigt innebär det ändå ett steg mot den typ av grundlag som partiet vill se utan att nå ända fram.

Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson träffades i går förmiddag för att diskutera läget inom partiet.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs kovändning.

Dagens citat

"Skaftárhreppurs kommunfullmäktige protesterar bestämt mot Íslandspósturs tillkännagivna planer om nedskärning av utbärningsdagar i glesbygd. Att boende i glesbygd får post bara två gånger i veckan varannan vecka och tre dagar varannan vecka är helt oacceptabelt. För ett år sedan flyttades brevlådorna med löfte om att det inte bli skulle några ytterligare servicenedskärningar. Boende i kommunens glesbygd drabbas av dessa skäl av en stor nedskärning av utlämningssäkerhet för materiel. Det påpekas att med stängningen av postkontoret i Kirkjubæjarklaustur förra året minskade postens service avsevärt i kommunen."

Kommunfullmäktige i Skaftárhreppur protesterar i ett uttalande mot postens nedskärning av antalet utbärningsdagar i glesbygd - läs mer här.

Skrillex på Island

Skrillex var en av artisterna på festivalen Sónar i Reykjavík förra året. Nu har han lagt ut en film från dagarna på Island. Du kan följa hans äventyr ovan.

Alkfåglar håller till i havet runt Island under vintern

Spetsbergsgrissla, sillgrissla och tordmule håller sig främst runt Island och Grönland under vinterhalvåret. För första gången har alkfåglars rörelser utanför häckningsperioden kartlagts av Náttúrustofa Norðausturlands. Slutsatserna är ett resultat av en kartläggning av rörelserna som påbörjades sommaren 2013.

Under somrarna domineras de isländska fågelklipporna av olika alkfåglar. Det handlar om många miljoner par som söker sig till Island för att häcka. Själva häckningsperioden är väl kartlagd, men däremot har det länge varit okänt var alkfåglarna håller till under vintern.

Sommaren 2013 försåg personal från Náttúrustofa Norðausturlands alkfåglar - närmare bestämt spetsbergsgrissla, sillgrissla och tordmule - med instrument som kartlägger deras rörelser. Märkningen gjordes vid Látrabjarg i Västfjordarna, på ön Grímsey norr om det isländska fastlandet och vid Fontur på Langanes på nordöstra Island.

För att kunna följa rörelserna är det nödvändigt att sommaren därpå få tag på samma fåglar för att kunna avläsa mätutrustningen. Avläsningen görs elektroniskt.

Þorkell Lindberg Þórarinsson är föreståndare för Náttúrustofa Norðausturlands i Húsavík. Han säger till RÚV att kartläggningen är den första i sitt slag:

"Detta ger oss viktig information om var fåglarna uppehåller sig utanför häckningsperioden."

Under sommaren häckar spetsbergsgrissla, sillgrissla och tordmule på samma platser. Däremot finns de till viss del på olika platser under vinterhalvåret - från att de lämnar Island under sensommar eller höst och återvänder under våren.

Þorkell Lindberg Þórarinsson berättar för RÚV att sillgrisslan är den av de tre alkfåglar som studerats vars rörelser varierar mest. Sillgrisslan uppehåller sig i stor utsträckning runt den isländska kusten, men den finns också vid Grönlands östkust och långt söder om Island längs den så kallade Reykjanesryggen, som är en del av den Mittatlantiska ryggen och sträcker sig från Reykjanes på sydvästra Island och söderut i Atlanten.

Spetsbergsgrisslan befinner sig under vintern till stor del vid Grönlands västkust. Alkan uppehåller sig mest längs kusten runt Island.

Även lunnefågeln tillhör släktet alkfåglar. Någon kartläggning av dess rörelser under vinterhalvåret har ännu inte gjorts. Också lunnefågeln tros uppehålla sig i Nordostatlanten utanför häckningsperioden.

Konflikt stoppar export av aluminium från Straumsvík

Ett exportförbud infördes vid midnatt på aluminium från smältverket i Straumsvík. Stoppet är det senaste steget i en långvarig och djupgående konflikt mellan facket och Rio Tinto Alcan. Nu överväger företaget att minska produktionen i Straumsvík. Ett nytt möte mellan de stridande parterna sker under förmiddagen.

Sedan i höstas har fackförbundet Verkalýðsfelagið Hlíf och Rio Tinto Alcan försökt komma överens om ett nytt avtal för de anställda på aluminiumsmältverket i Straumsvík i Hafnarfjörður. Läget i förhandlingarna har länge varit låst. Knäckfrågan är att Rio Tinto Alcan vill få möjlighet att lägga ut delar av verksamheten på entreprenad.

Ett avtal som tecknades 1972 förbjuder arbetsgivaren att anlita entreprenörer utan fackets godkännande. Det är denna bestämmelse som Rio Tinto Alcan nu vill riva upp. I förhandlingarna har företaget sagt att städning och personalmatsalen är områden som skulle kunna läggas ut på entreprenad.

Verkalýðsfélagið Hlíf säger nej med motiveringen att den berörda personalen riskerar sämre villkor om de inte är anställda direkt av Rio Tinto Alcan.

Rio Tinto Alcan anser att det är nödvändigt att riva upp förbudet för att företaget ska vara konkurrenskraftigt och kunna verka på samma villkor som konkurrenterna. Under konflikten har företrädare för Rio Tinto Alcan gett motsägelsefulla budskap - det har talats både om att det kan bli aktuellt att lägga ned smältverket och att det inte alls finns några sådana planer.

På pappret går Rio Tinto Alcans verksamhet på Island med förlust. Hur det egentligen går är dock öppet för diskussion. Rio Tinto Alcan använder sig av räntesnurror - där företaget på Island betalar höga räntor på lån från moderbolaget - som pressar ned resultaten. I förhandlingarna har företaget använt förlusterna och låga världsmarknadspriser på aluminium som argument för att häva förbudet mot entreprenörer.

Det har dock spekulerats om att Rio Tinto Alcan i själva verket har helt andra syften med att ta strid med facket. Av de omkring 400 anställda på det nyligen utbyggda smältverket i Straumsvík är det bara en liten del som skulle beröras av förändringarna. Jämfört med att Rio Tinto Alcan förbrukar en femtedel av den energi som produceras på Island handlar det om små summor.

Rio Tinto Alcans avtal med det statliga energibolaget Landsvirkjun löper till och med 2036. Vad företaget betalar för energin är inte känt, men priset följer världsmarknadspriset för aluminium. Däremot är det känt att Rio Tinto Alcan betalar mer för energin än vad konkurrenterna Century Aluminium Norðurál i Grundartangi och Alcoa Fjarðaál i Reyðarfjörður.

Hörður Arnarson, vd för Landsvirkjun, gick bland annat ut och hävdade att Norðurál i förhandlingar om energipriser försökte utnyttja konflikten i Straumsvík för att kunna pressa priserna. Påståendena tillbakavisades av Norðurál.

Vid midnatt eskalerade konflikten ytterligare. Efter ett beslut i Félagsdómur fick Verkalýðsfélagið Hlíf rätt att stoppa lastningen av aluminium i Straumsvík. De anställda kommer i övrigt att arbeta som vanligt - men ingen export kommer att äga rum.

Ett nytt förhandlingsmöte mellan Verkalýðsfélagið Hlíf och Rio Tinto Alcan börjar nu på morgonen. Rio Tinto Alcan har redan aviserat att det kan bli aktuellt att minska produktionen om inte exportförbudet hävs inom kort.

I dagsläget ser det svårt ut för företaget att exportera aluminium på något annat sätt. Fackförbundet Verkalýðsfélag Akraness har meddelat att deras medlemmar inte kommer att hjälpa till att skeppa ut Rio Tinto Alcans aluminium från hamnen i Grundartangi.

Här kan du läsa mer om konflikten i Straumsvík.

Dagens citat

"Ja, jag överväger detta."

Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir, tidigare ordförande för Självständighetspartiet och kultur- och utbildningsminister, säger i Morgunblaðið att hon överväger att ställa upp i sommarens presidentval - läs mer här.

Vilsen turist i reklam för Hótel Sigló

Noel Santillan blev känd som turisten som litade på sin gps och därför hamnade i Siglufjörður i stället för i Reykjavík. Nu dyker den 28-årige amerikanen upp i en reklamfilm för Hótel Sigló, det hotell som han bodde på under sina två nätter i den nordisländska staden. Marknadschefen Finnur Yngvi Kristinsson förnekar enligt Vísir att Noel Santillans oväntade resa ska ha varit ett uppgjort marknadsföringsknep. I stället ska idén till reklamfilmen ha uppkommit när hotellet såg hur mycket uppmärksamhet den vilsne amerikanen fick.

Här kan du läsa mer om Noel Santillans resa till Island.

Striden i Hushållens parti - ex-ordförande frias i domstol

Det var inte ärekränkning att beskylla Kristján Snorri Ingólfsson för att strunta i skulder och stoppa partistödet till Hushållens parti i egen ficka. Under rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur kunde Pétur Gunnlaugsson visa hur drygt 5,3 miljoner isländska kronor försvann från partiets konton till ordföranden och hans bror. Därför frias han av domstolen.

I alltingsvalet fick Hushållens parti 3,02 procent av rösterna. Det räckte inte för att ta sig över femprocentsspärren till alltinget, men väl för att säkra omkring 40 miljoner isländska kronor i partistöd under de kommande fyra åren.

I valet var det Pétur Gunnlaugsson som ledde Hushållens parti. Men efter valet lyckades Kristján Snorri Ingólfsson få ordförandevalet ogiltigförklarat. I stället blev han själv ordförande eftersom valet av Pétur Gunnlaugsson inte ansågs ha skett på korrekt sätt. Därmed fick han också tillgång till partikassan.

Hushållens parti bildades som en koalition mellan åtta mindre partier. Många medlemmar var utbrytare från Självständighetspartiet. För att spara tid använde sig Hushållens parti av samma partiregistrering som Republikpartiet, ett litet parti som leddes av Kristján Snorri Ingólfsson. Det var detta skifte som öppnade för den strid om ordförandeskapet inom Hushållens parti som han senare vann.

Sommaren 2014 ville medlemmar som kandiderat för Hushållens parti i alltingsvalet att partiet skulle göra en satsning på kommunalvalet i Reykjavík året därpå. Men det stod snart klart att intresset från Kristján Snorri Ingólfsson var obefintligt.

Under det gångna året hade partiverksamheten varit så gott som obefintlig. Kristján Snorri Ingólfsson hade dock anlitat sin bror Eyjólfur Vestmann Ingólfsson för olika uppdrag. Tillsammans hade de i juli 2014 plockat ut 5,3 miljoner isländska kronor från partiet. Utbetalningarna var ersättning för bland annat konsulttjänster till just Hushållens parti.

Samtidigt stod det klart att personer som under valrörelsen lagt ut pengar för Hushållens parti inte hade och inte skulle få betalt. Trots att partiet beviljats partistöd ansåg inte Kristján Snorri Ingólfsson att han hade någon skyldighet att ersätta de utlägg som gjorts av partiets kandidater.

I juli 2014 uttalade sig Pétur Gunnlaugsson om Kristján Snorri Ingólfsson i en intervju i Eyjan. Han hävdade att Kristján Snorri Ingólfsson tillsammans med sin bror hade rest till fotbolls-VM i Brasilien för partistödet. Vidare anklagade han dem för att bränna partistödet på privatkonsumtion och för att strunta i att betala partiets skulder.

Kristján Snorri Ingólfsson valde att stämma Pétur Gunnlaugsson för ärekränkning. Han krävde 1 miljon isländska kronor i skadestånd. Dessutom skulle han få ersättning för att publicera en rättelse hos Eyjan.

Men Héraðsdómur Reykjavíkur går alltså på Pétur Gunnlaugssons linje. I rätten sade han att uttalandena som han gjorde till Eyjan visserligen var obekväma för Kristján Snorri Ingólfsson, men att de var korrekta. Att partistödet inte användes till partiverksamhet utan bland annat till en resa till Brasilien var ett faktum.

I rätten vittnade flera personer som tidigare varit aktiva inom Hushållens parti. De gav en entydig bild av hur partiarbetet upphört när Kristján Snorri Ingólfsson fick kontrollen över partikassan.

I domen skriver Héraðsdómur Reykjavíkur att den som tar sig an en ledande roll i ett politiskt parti måste vara beredd på att det arbetet diskuteras i medierna. Det vore olyckligt för den fria debatten i det demokratiska samhället om politiska tvister skulle avgöras i domstol. I stället är det upp till väljarna att ta informerade beslut.

Pétur Gunnlaugsson frias från skadeståndskraven. I stället ska Kristján Snorri Ingólfsson stå för hans rättegångskostnader på 650 000 isländska kronor. Det är ingen vild gissning att pengarna tas från partistödet till Hushållens parti.

Här kan du läsa mer om striderna inom Hushållens parti och här kan du läsa domen i sin helhet.

Domstol säger nej till inträdesavgifter i Mývatnområdet

Det blir inga inträdesavgifter till Hverir vid Námaskarð och till Leirhnjúkur vid Krafla i Mývatnsområdet. Hæstiréttur Íslands säger nej till majoritetsägarnas begäran om att få ta betalt av besökare. Ett sådant beslut hade enligt domstolen varit för långtgående för att det skulle kunna tas utan minoritetsägarnas godkännande.

I fastigheten Reykjahlíð i Mývatnområdet ingår flera populära turistattraktioner. Sommaren 2014 aviserade en majoritet av markägarna att de tänkte börja kräva varje besökare till Hverir, Leirhnjúkur och Dettifoss på en avgift på 800 isländska kronor. Vid Hverir och Leirhnjúkur hann de börja ta betalt.

Fastigheten Reykjahlíð är delad mellan sjutton ägare - såväl privatpersoner som bolag. För några år sedan grundades aktiebolaget Reykjahlíð ehf. av delägarna.

Bakom beslutet om att införa entréavgifter stod 67,2 procent av ägarna. En minoritet på 29,6 procent motsatte sig däremot att avgiftsbelägga besök till Hverir, Leirhnjúkur och Dettifoss.

Majoritetsägarna körde över minoriteten och började att ta betalt. Då vände sig minoritetsägarna till domstol. Majoriteten fick ett föreläggande där de tvingades att upphöra med avgifterna.

Nu står det klart att Hæstiréttur Íslands kommer fram till samma slutsats som Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen anser inte att majoritetsägarna har rätt att ta ut någon avgift av besökare. Ett sådant steg innebär enligt rätten ett stort avsteg från hur fastigheten hittills använts. Eftersom det på avgörande sätt förändrar minoritetsägarnas möjligheter att använda fastigheten kan inte majoriteten ta ett sådant beslut på egen hand.

Under rättegången hänvisade majoritetsägarna till att beslutet klubbats av två tredjedelar av aktieägarna. De ansåg inte att det var rimligt att minoriteten skulle kunna blockera en nödvändig utveckling. De hävdade också att minoriteten genom att gå med i aktiebolaget hade förbundit sig att följa majoritetsbeslut.

Hæstiréttur Íslands avfärdar alltså dessa argument. Även om ägare är i minoritet har inte majoriteten rätt att ta vilka beslut som helst utan minoritetens godkännande.

Dessutom får majoritetsägarna stå för rättegångskostnader på 6 miljoner isländska kronor.

Domstolens beslut behöver inte betyda att konflikten i Mývatnområdet är över. Majoritetsägarna har inte övergett förhoppningarna om att få ta betalt av besökare. Ett tänkbart steg - som de också har hotat med - är att stänga hela området med hänvisning till naturskyddsbehov. I så fall skulle samtliga besökare stoppas. Då vore det också tveksamt om minoritetsägarna skulle kunna ändra på detta genom att vända sig till domstol.

Här kan du läsa mer om konflikten och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Alkan hade satt sig söndagen den 7 februari. Det är nästan en vecka tidigare än normalt. Då var det plötsligt en hel hög med alkor i havet och så tittade jag upp till Ystiklettur och då satt den på alla klippavsatser."

Georg Eiður Arnarson, kapten på trålaren Blíða från Västmannaöarna, i Morgunblaðið om hur de första alkorna anlänt till Hemön ovanligt tidigt.

Ett sällsynt utbrott i Geysir

Turister som befann sig vid Geysirområdet i Haukadalur i lördags eftermiddag fick uppleva ett mycket sällsynt utbrott i just Geysir. Halldóra Eldon, som arbetar på Hótel Geysir, berättar för Vísir att hon efter två år på jobbet att hon då vid 15-tiden för första gången fick uppleva den en gång så aktiva heta källan. Personal på hotellet ska dock vid två tillfällen under sommaren ha sett utbrott i Geysir.

Du kan se en del av det lilla utbrottet ovan och från en annan vinkel här.

Hård kritik mot regeringens nya jordbruksavtal

Regeringen lägger 132 miljarder isländska kronor i stöd till jordbruket fram till år 2026. Det nya avtalet ger både bönderna mer pengar och en långvarigare överenskommelse. Men kritiken är hård mot jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Mejeriet Mjólkursamsalan ska fortfarande undantas konkurrenslagarna. Och inom Självständighetspartiet finns det politiker som hävdar att de enda som gynnas av det nya avtalet är bönderna själva.

Nästa år lägger regeringen 13,8 miljarder isländska kronor i stöd till jordbruksprodukter. Jämfört med årets bidrag är det en ökning med 1 miljard. Det nya avtalet gäller fram till år 2026 och gäller totalt stöd på 132 miljarder. Om dessutom det indirekta stödet i form av skyddstullar räknas in hamnar slutsumman på omkring 240 miljarder.

Fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger i ett pressmeddelande att det rör sig om "ett epokgörande avtal". Det innefattar produktionen av grönsaker, fårkött och produkter från nötkreatur. Ett syfte med avtalet är att öppna för avskaffande av kvotbaserade produktionsnivåer. Därmed ska bönderna få större frihet när de väljer hur de använder sin mark.

I avtalet ingår även bidrag till ombyggnad som blivit nödvändig på grund av strängare djurskyddslagstiftning. Dessutom finns det ett utökat stöd till bland annat ekologisk produktion. Möjlighet att se över det tioåriga avtalet finns 2019 och 2023.

Mjólkursamsalan, MS, kommer enligt avtalet att behålla sin dominerande ställning på mejerimarknaden. Trots att mejeriet, som i dag har 98 procent av marknaden, utreds för upprepade brott mot konkurrenslagstiftningen så får MS behålla sin särställning. MS får makten att sätta pris på mjölkprodukter - och kan därmed anpassa sina priser efter den lilla konkurrens som finns.

Ólafur M. Magnússon, vd för mejeriet Kú, liknar enligt RÚV avtalet med en dödsdom för landets mindre mejerier. Han säger i Morgunblaðið att avtalet ger MS totalt kontroll över marknaden. Samtidigt har historien visat att MS inte är att lita på:

"Det är mycket allvarligt när det nu visar sig att hela prissättningsmakten har gått till Mjólkursamsalan. Samtidigt flyttas inte Mjólkursamsalan in under konkurrenslagen där den hade blivit föremål för tillsyn av sin prissättning och affärsmetoder från [konkurrensmyndigheten] Samkeppniseftirlitið precis som alla andra företag på marknaden."

En annan kritiker är Andrés Magnússon, vd för handelns branschorganisation Samtök verslunar og þjónustu. Han ifrågasätter i Vísir påståendena om att avtalet ska vara fördelaktigt för såväl bönderna som för konsumenter och samhället i stort. I stället anser han att det är konsumenterna som är de stora förlorarna:

"Om vi tittar på detta som en helhet så talar vi om direkt och indirekt stöd till jordbruket på 22 till 24 miljarder om året, och under en tioårsperiod talar vi om ett paket på 220 till 240 miljarder som skattebetalarna betalar på ett eller annat sätt."

Andrés Magnússon jämför jordbruksavtalet med det Icesave-avtal som röstades ned i en folkomröstning 2009. Icesave-avtalet hade kostat skattebetalarna 208 miljarder isländska kronor - och hade enligt honom alltså varit billigare än om staten hade tagit ansvaret för Landsbankis kollaps i Nederländerna och Storbritannien.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson motsatte sig Icesave-avtalet - och han uppskattar inte alls jämförelsen mellan Icesave-avtalet och subventionerna till jordbruket. I ett blogginlägg hävdar han att konsumenterna tjänar på det nya jordbruksavtalet:

"Att kritisera ett stöd på 13 till 14 miljarder till lägre priser för konsumenterna och valutabesparingar på upp till 50 miljarder om året genom att hänvisa till planer på att betala hundratals miljarder ut ur landet för ingenting alls när ingen valuta fanns är minst sagt underligt. Men det är talande för dem som gör det hur långt de har gått i sin kritik mot bönder och jordbruk, huvudnäringen på Island i mer än 1 100 år."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tar i inlägget fasta på att handlare i regel har något större marginaler på importerade produkter. Samtidigt råder det ingen tvekan om att det är subventioner och skyddstullar som i stor utsträckning bidrar till att hålla det inhemska jordbruket vid liv. Om statsministern enbart hade varit intresserad av låga priser hade det mest effektiva varit att bara slopa de skyddstullar som gör import av varor som även tillverkas på Island mycket dyr.

Både Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Sigurður Ingi Jóhannsson tillhör Framstegspartiet. Inom koalitionspartnern Självständighetspartiet finns det på sina håll ett stort missnöje med avtalet. Alltingsledamoten Vilhjálmur Bjarnason säger till Vísir att han inte alls står bakom det. Ett för honom tungt skäl är att avtalet binder flera kommande regeringar:

"Jag kan inte stödja detta som det ser ut nu. Detta tjänar inte till att förbättra välfärden i sin helhet och knappast annat än att förbättra välfärden hos några få bönder som har det bäst ställt, men som helhet är detta en liten försäkring om oförändrade förhållanden."

Samma inställning har partikamraten Ragnheiður Ríkharðsdóttir. Hon skriver på Facebook att hon betraktar avtalet som ett skämt och att hon inte kan ställa sig bakom det.

I Stundin gör Jóhannes Benediktsson en annan jämförelse. Han skriver om den kritik som alltid riktas mot konstnärslöner. Det nya jordbruksavtalet innebär enligt honom att bönderna i praktiken får full konstnärslön i tio år framåt.

Någon reträtt från regeringens sida är inte att vänta. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger i Morgunblaðið att avtalet är underskrivet och att det inte kommer att ändras.

Underleverantör till Icewear misstänks för människohandel

En 40-årig man sitter häktad misstänkt för människohandel. Mannen driver ett företag i Vík í Mýrdal som är underleverantör till Icewear. I sin bostad misstänks han ha tvingat två kvinnor att arbeta under slavliknande förhållanden. Fler anställda jobbade åt mannens företag i Icewears lokaler. Icewear förnekar all kännedom om arbetsvillkoren hos underleverantören.

Vid lunchtid i torsdags greps en 40-årig man i Vík í Mýrdal misstänkt för människohandel. I fredags beslutade Heráðsdómur Suðurlands enligt ett pressmeddelande att mannen ska sitta häktad till och med den 18 mars. Misstankarna gäller människohandel inom bolaget Vonta International, som mannen äger tillsammans med sin hustru.

Vonta International fungerade som underleverantör åt Drífa, det bolag som äger varumärket Icewear. Drífa köpte för fyra år sedan Víkurprjóns lokaler i Vík í Mýrdal. Där ska mannen ha hyrt tre platser åt sömmerskor och en kontorsplats åt sig själv. Plaggen ska därefter ha transporterats till hans bostad i samhället där de ska ha färdigställts av två kvinnor.

De två kvinnorna tros ha arbetat under slavliknande förhållanden i bostadens källarvåning. Obekräftade uppgifter gör gällande att de ska ha betalat mannen 1 miljon lankesiska rupier - omkring 900 000 isländska kronor - för att få arbeta åt honom. Samtliga anställda är lankeser.

Både mannen och hans hustru är från Sri Lanka. Hon har bott på Island i elva år medan mannen kom till landet för två år sedan.

Vid två tillfällen har mannen dömts till besöksförbud mot kvinnan. Hon ska vid flera tillfällen ha vänt sig till grannar och vädjat om hjälp efter att ha blivit misshandlad av honom. Hon var tidigare anställd vid Víkurprjón och jobbade vidare även en tid efter att Drífa köpt företaget.

Vonta International har under en tid varit föremål för myndigheternas intresse. Mot slutet av förra året fick tre anställda lämna landet eftersom de saknade arbetstillstånd. Då var det den regionala fackföreningen Verkalýðsfélag Suðurlands som larmade myndigheterna.

Det senaste besöksförbudet - som ännu inte har vunnit laga kraft - utdömdes tidigare i februari. Enligt obekräftade uppgifter ska det ha varit saker som kom fram under den utredningen som ledde fram till torsdagens gripande.

Icewear sade i torsdags upp avtalet med Vonta International. Det var dock en slump att det skedde samma dag som mannen greps. Skälet var att anställda inte fått sin lön i tid. Ágúst Þór Eiríksson, vd för Icewear, säger till Vísir att han inte vill kommentera utredningen:

"Detta rör inte direkt vårt företag."

I ett pressmeddelande uppger Icewear att det inte haft någon kännedom om bristfälliga förhållanden för anställda vid underleverantören Vonta International.

Már Guðna­son, ordförande för Verka­lýðsfé­lag Suður­lands, säger i Morgunblaðið att han inte tror på att Icewear inte skulle ha anat oråd. Han hävdar till exempel att Icewear skulle ha känt till att anställda vid underleverantören saknade arbetstillstånd:

"Naturligtvis visste de om detta. Jag tycker att det är otroligt att de säger att de inte känt till detta."

Som fackordförande efterlyser han ett ansvar från Icewear även för underleverantörer. Már Guðnason anser att Icewear har en skyldighet att kontrollera sina underleverantörer och att företaget inte kan svära sig fritt från ansvar.

De fem sömmerskor som var anställda av Vonta International har nu anställts direkt av Icewear. En av dem är den misstänkte mannens fru.

Vonta International grundades i juli 2014. Företaget gjorde det året en förlust på 395 591 isländska kronor. Den största utgiften var löner och arbetsgivaravgifter på drygt 2,5 miljoner. I snitt var två personer anställda av Vonta International.

Det är oklart om företaget varit underleverantör åt andra varumärken. Vonta International tycks åtminstone ha haft planer på att sälja egen produktion. I februari 2015 sökte Vonta International tillstånd för en försäljningsvagn vid Skógafoss. Ansökan fick dock nej av Rangárþing eystra eftersom det inte var förenligt med kommunens detaljplan för området.

Mannens hustru är inte misstänkt för delaktighet i människohandeln. De två kvinnorna har liksom mannen förhörts av polis. Det är sannolikt att utredningen kommer att ta tid eftersom polisen behöver hjälp med information från myndigheter i Sri Lanka.

Maxstraffet för människohandel är tolv års fängelse.

Dagens citat

"Vi har undersökt saken, har kontakt med företaget och han medger att han begått ett misstag genom att skicka detta österut."

Óskar Ísfeld Sigurðsson vid hälsoskyddsmyndigheten Heilbrigðiseftirlit Reykjavíkur i Vísir om importören Íslensk dreifing som nyligen sålde godis med bäst före-datum 2007 till kommunkontoret i Seyðisfjörður - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det är i själva verket förfärligt att inte ha hamnen i mer bruk. Detta gäller liv och död för oss."

Magnús Bragason, hotellchef för Hótel Vestmannaeyjar på Hemön, i Morgunblaðið om hur få turister som besöker ön under vintern när färjan Herjólfur seglar till Þorlákshöfn i stället för Landeyjahöfn på fastlandet - läs mer här.

Greta Salóme Stefánsdóttir tävlar för Island igen

För andra gången blir Greta Salóme Stefánsdóttir Islands representant i Eurovision Song Contest. Hon vann gårdagens final med Hear Them Calling, ett bidrag som hon själv skrivit. På andra plats slutade Alda Dís Arnardóttir med Now.

För fyra år sedan slutade Greta Salóme Stefánsdóttir på tjugonde plats i Eurovision Song Contest med Never Forget, en duett som hon sjöng tillsammans med Jónsi. Även då hade hon skrivit bidraget själv. I går kväll upprepade hon segern i den isländska melodifestivalen, Söngvakeppni Sjónvarpsins, med Hear Them Calling.

I gårdagens final tävlade sex bidrag. De två bästa röstades fram till en finalduell genom telefonomröstning och jurypoäng, där bägge grupperna vägde lika tungt. I finalduellen räknades bara telefonröster. Där besegrade Greta Salóme Stefánsdóttir Now som framfördes av Alda Dís Arnardóttir.

Värt att notera är att Greta Salóme Stefánsdóttir skrivit ytterligare ett av bidragen i finalen. Á ný - den enda låten av de sex som sjöngs på isländska - framfördes av Elísabet Ormslev och slutade på sjätte plats.

Island tävlar i den första semifinalen av två i Globen i Stockholm den 10 maj. Det är trettionde gången som Island ställer upp i Eurovision Song Contest.

Finalen direktsändes i RÚV och ägde rum i Laugardalshöll i Reykjavík. Ovan kan du se Greta Salómes vinnande bidrag, här kan du läsa mer om hennes vinst 2012 och här kan du se hela tävlingen.

Helgi Hjörvar vill leda isländska socialdemokrater

Helgi Hjörvar vill bli nästa partiledare för Socialdemokraterna. Beskedet att han ställer upp ger han i en intervju i Fréttablaðið. Där håller han dörren öppen både för att byta namn och för att gå ihop med andra partier. Han ställer sig också bakom idén att oppositionen går ihop om en gemensam plattform inför nästa alltingsval.

I juni väljer Socialdemokraterna ny ledning på en extrainsatt partikongress. Skälet till kongressen är partiets historiskt usla opinionssiffror. Den sittande ordföranden Árni Páll Árnason har ännu inte bestämt sig för om han ställer upp för omval. Klart är dock att partiets vice ordförande Katrín Júlíusdóttir inte tänker kandidera på nytt.

Helgi Hjörvar blir nu den första som meddelar att han vill leda partiet. Han är 48 år och valdes in i alltinget 2003. Sedan 2013 är han Socialdemokraternas gruppledare i parlamentet. Innan han tog steget över till rikspolitiken satt han i kommunfullmäktige i Reykjavík.

Beskedet från Helgi Hjörvar är inte oväntat. Han har av olika bedömare pekats ut som en tänkbar partiledare. Dessutom har han i alltinget redan öppet tagit strid med Árni Páll Árnason. Tidigare i år lade han fram ett förslag om att avskaffa inflationsindexerade lån. Förslaget lades fram mot partiledarens vilja. Att enskilda ledamöter lämnar in motioner tillhör vardagen, men det är sällan som de så öppet trotsar en sittande ordförande.

Helgi Hjörvar meddelade sitt beslut i en intervju i Fréttablaðið. Han säger att han står bakom Piratpartiets förslag om att oppositionen går ihop om en gemensam plattform inför nästa alltingsval våren 2017. Där vill Piratpartiet bland annat klubba en ny grundlag. Helgi Hjörvar säger i Fréttablaðið att han håller dörren öppen för stora förändringar inom Socialdemokraterna:

"Vi måste tänka om allt. Namnet, om vi vill gå ihop med ett annat parti, om vi vill ha en valallians, arbetsmetoder, politiken. Det måste vara uppenbart för varje människa att ett parti som har tappat två tredjedelar av sitt stöd behöver se över allt."

I ett brev till partimedlemmarna skriver Helgi Hjörvar att han bland annat vill prioritera bostadsfrågor, sjukvård, direktdemokrati och korruptionsbekämpning. Han anser bland annat att det var ett misstag av Socialdemokraterna att motarbeta folkomröstningar om statligt ansvar för Landsbankis Icesave. Han vill ha ett brett ägande av storbankerna och se till så att staten äger alla naturresurser.

Helgi Hjörvar är inte alls lika kritisk mot Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten mellan 2009 och 2013 som Árni Páll Árnason, även om han medger att det begicks misstag under Jóhanna Sigurðardóttirs ordförandeskap. Ett sådant var enligt Helgi Hjörvar att partiet inte satte upp realistiska mål.

Här kan du läsa mer om krisen inom Socialdemokraterna.

Dagens citat

"Reykhólahreppurs kommunfullmäktige anser att sträckan som kommunens invånare behöver åka för att hämta post är helt oacceptabel. Invånare och företag i kommunen förlitar sig till stor del på att få läkemedel och annat med posten. Av den anledningen och dessutom av allmänna bygdeperspektiv är postutbärningen alla vardagar mycket viktig, och den kan faktiskt räknas som ett närmast självklart krav nu för tiden."

Kommunfullmäktige i Reykhólar i ett protestbrev mot postens nedskärningar av antalet utbärningsdagar på landsbygden - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det behövs inte mycket pengar för att förbättra servicen här, några få miljoner. Dessa hinder mot bättre service är del av en mycket större fråga, rådande kulturströmmar i samhället där det inte finns vilja att öka servicen i mindre bygder, särskilt i utkantsbygder, eftersom deras existens i sig står i opposition mot samtidens religion om lönsamhet och förtätning av bebyggelse som förutsättning för utveckling och ett bättre liv."

Elín Agla Briem, boende i Norðurfjörður i Árneshreppur, i Bæjarins Besta om avsaknaden av snöröjning som gör att kommunen varje år är avskuren från övriga landet i flera månader - läs mer här.

Vill språktesta studenter på isländskt universitet

Studenter som börjar på Háskóli Íslands bör genomgå ett språktest. Den som inte har tillräckliga kunskaper i det isländska språket utestängs inte från utbildningen, men får en uppmaning om att förkovra sig i språket. Det förslaget kommer enligt Vísir från en arbetsgrupp under ledning av Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands.

Precis som i Sverige har det på Island under de senaste åren pågått en debatt om elevers och studenters språkkunskaper. Isländska elevers resultat i Pisa-undersökningen har försämrats, men inte sjunkit lika dramatiskt som i Sverige. Och på högskolan finns det lärare som anser att allt fler studenter har otillräckliga kunskaper i modersmålet.

Nu efterlyser Eirikur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands, ett språktest för alla studenter som börjar på universitetet. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp. Han säger till Vísir att ett dåligt resultat på språktestet inte ska stoppa någon från att påbörja en utbildning:

"Därmed inte sagt att det skulle bli något slags intagningsprov, utan snarare vägledande för studenter. Att de som klarar sig dåligt på detta prov får en signal om att de behöver bättra sig."

Eiríkur Rögnvaldsson säger till Vísir att han har hört många kolleger klaga på bristande språkkunskaper hos studenterna och om hur de får ägna mer tid åt att rätta språkfel. Men om det faktiskt är så att studenterna blivit sämre har inte undersökts. Ett språktest skulle skapa en tydligare bild av hur kunskaperna ser ut. Det behövs eftersom vuxna i regel tycker att ungdomar behärskar språket sämre:

"Kanske är därför denna känsla som många lärare har helt enkelt fel. Det saknas dock undersökningar om detta."

Något annat som arbetsgruppen vill reglera är hur mycket engelska som används på Háskóli Íslands. Engelskan har blivit allt vanligare i klassrummen på grund av fler utländska lärare och studenter samt en allmän globalisering av undervisningen. Inget pekar på att färre utlänningar skulle studera eller undervisa vid universitetet inom de närmaste åren.

Arbetsgruppens förslag är att lärare som får tillsvidareanställningar ska undervisa på isländska. En sådan anställning - som blir aktuell först efter fem år i landet - visar att läraren tänker sig stanna i landet. Något sådant krav är däremot inte aktuellt för de lärare som anställs på ett femårigt avtal, rapporterar Vísir.

Stigande arbetslöshet för fjärde månaden i följd

För fjärde månaden i följd ökade arbetslösheten på Island under januari. I samtliga regioner utom Suðurnes steg andelen arbetslösa. I hela landet var den 2,9 procent. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå även i februari. Fortfarande är det vanligare att kvinnor står utan jobb än att män gör det.

Arbetslösheten på Island var i januari 2,9 procent, en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med föregående månad. Den långsiktiga trenden är dock att arbetslösheten fortsätter att sjunka. I januari 2015 var det 3,6 procent som stod utan jobb.

Suðurnes var den enda region där arbetslösheten inte steg under januari, utan låg still på 3,6 procent. I Norðurland eystra var arbetslösheten 3,3 procent (+0,4), Reykjavíkområdet 3 procent (+0,1), Västfjordarna 2,9 procent (+0,1), Austurland 2,6 procent (+0,3), Suðurland 2,5 procent (+0,1), Vesturland 2 procent (+0,1) och Norðurland vestra 1,8 procent (+0,4).

Tre kommuner hade full sysselsättning under januari: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland och Fljótsdalshreppur i Austurland.

Under januari var det fler män än kvinnor som hamnade utanför arbetsmarknaden. Alltjämt är dock män arbetslösa i lägre utsträckning än kvinnor. I januari var det 2,6 procent av männen som inte hade något jobb jämfört med 3,3 procent av kvinnorna.

Vinnumálastofnun förutspår att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå även under februari. Möjligen kan det bli en ökning. Normalt är variationerna mellan januari och februari små. Till våren kommer den att minska rejält i takt med att säsongsjobben blir allt fler. Sedan tidigare räknar myndigheten med sjunkande arbetslöshet under 2016.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.