torsdag 4 februari 2016

Demokrativäktaren utan bidrag - valresultat avrundas inte

2,46461546601762 procent är mindre än 2,5 procent. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i en dom som innebär att Demokrativäktaren blir utan partistöd. Därmed går partiet miste om drygt 30 miljoner isländska kronor. I stämningsansökan hävdade Demokrativäktaren att partiets valresultat skulle avrundas uppåt till 2,5 procent.

I valet till alltinget våren 2013 blev Demokrativäktaren det tredje största partiet utanför parlamentet. Partiets hjärtefråga under valrörelsen var att grundlagsrådets förslag till ny konstitution skulle genomföras. Ledare då var Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, som själv var en av grundlagsrådets medlemmar.

Störst av de partier som i valet inte klarade femprocentsspärren var Gryning med 3,1 procent och Hushållens parti med 3,02 procent. Därmed kunde bägge partierna räkna med ungefär 36 miljoner isländska kronor i partistöd under mandatperioden.

Partistöd utbetalas till alla partier som i alltingsval når minst 2,5 procent. För den som precis klarar denna nivå innebär det omkring 8 miljoner isländska kronor om året.

Demokrativäktaren fick 2,46 procent. Bara några få ytterligare röster hade alltså kunnat säkra partistödet.

Men Demokrativäktaren ansåg sig ändå ha rätt till partistöd. Ledningen ansåg att valresultatet borde avrundas uppåt. Så hade bland annat statistikmyndigheten Hagstofa Íslands gjort vid vissa tillfällen. Och om det avrundades uppåt skulle partiet ha rätt till partistöd.

Därför valde Demokrativäktaren att stämma staten inför Héraðsdómur Reykjavíkur. Kravet var att partistöd skulle betalas ut.

Men Demokrativäktaren hade ingen framgång i rätten. I domen framgår det att partiets exakta valresultat var 2,46461546601762 procent. Och det är helt enkelt mindre än 2,5 procent.

Att Hagstofa Íslands avrundar uppåt till närmaste decimal är enligt Héraðsdómur Reykjavíkur inget giltigt argument. Det som gäller är lagen som säger att den nedersta gränsen för partistöd går vid just 2,5 procent. Lagen säger däremot inget om att resultat ska avrundas varken uppåt eller nedåt.

I domen skriver Héraðsdómur Reykjavíkur att beslutet i praktiken baserar sig på grundläggande principer om valdeltagandet. En avrundning uppåt hade indirekt inneburit att domstolen hade tilldelat Demokrativäktaren röster som partiet faktiskt inte fick i valet. Det hade i sin tur haft inverkan både på valdeltagandet och på valresultatet, vilket inte hade varit rättvist mot väljarna eller mot övriga partier.

Det isländska partistödet består av en klumpsumma som fördelas proportionellt mellan de partier som fått minst 2,5 procent av rösterna. Om Demokrativäktarens krav hade godkänts hade de åtta partier som i dag är berättigade till stöd därför fått något lägre bidrag.

Här kan du läsa mer om Demokrativäktaren.