torsdag 18 februari 2016

Domstol får avgöra tvist om moskéskylt i Reykjavík

Skylten som säger att en moské finns i Ýmishúsið i Reykjavík ska bort. Det hävdar stiftelsen Stofnun múslima á Íslandi som hyr ut lokalerna åt församlingen Menningarsetur múslima á Íslandi. Nu har dispyten gått till domstol. Stiftelsen har stämt församlingen för att få rätt att ta bort skylten. Samtidigt anklagas stiftelsen för att gömma 1,7 miljoner dollar som skulle gå till ett moskébygge.

Trots att islam på Island är en liten religion är den inte befriad från konflikter. Sedan flera år tillbaka är relationerna mellan ledningarna för landets två registrerade trossamfund, Félag múslima á Íslandi och Menningarsetur múslima á Íslandi, ytterst frostiga. Tillsammans har de i dagsläget omkring 900 medlemmar.

Bägge har nu dessutom en konflikt med Stofnun múslima á Íslandi, en stiftelse med starka kopplingar till Sverige och stiftelsen al-Risalah. Stiftelsen har i sin tur starka band till Saudiarabien. Saudiarabien har sedan tidigare öronmärkt 1,7 miljoner dollar i bidrag till ett moskébygge på Island. Pengarna ska förmedlas genom stiftelsen.

Hittills har dock inget av de två samfunden sett till några pengar. Félag múslima á Íslandi väntas i år påbörja bygget av en moské på Sogamýri i östra Reykjavík. Menningarsetur múslima á Íslandi håller till i Ýmishúsið, en byggnad som samfundet hyr av Stofnun múslima á Íslandi för en symbolisk summa.

Inom Félag múslima á Íslandi finns det hos många ett starkt motstånd mot bidrag från Saudiarabien. Samfundet behöver visserligen ekonomiskt stöd från utlandet för att kunna genomföra moskébygget, men det vill inte låta bidragsgivare påverka trosinriktningen. Det är ofta ett motkrav när det kommer bidrag från just Saudiarabien.

I slutet på januari i år höll Stofnun múslima á Íslandi ett möte på Grand Hótel i Reykjavík. Utanför hade medlemmar från Menningarsetur múslima á Íslandi samlats för att demonstrera. De krävde bland annat besked om vad stiftelsen gjort med det utlovade bidraget från Saudiarabien. Imamen Ahmed Seddeq försökte enligt Morgunblaðið besöka mötet, men blev avvisad av säkerhetsvakter.

Men dispyten gäller alltså inte bara pengar. En tvist om en skylt har nu blivit en rättssak.

Sedan några år tillbaka hyr Menningarsetur múslima á Íslandi byggnaden Ymishúsið av Stofnun múslima á Íslandi. Stiftelsen finansierade köpet av huset med ekonomiskt stöd från Saudiarabien. Köpet gjordes just för att det skulle kunna hyras ut till Menningarsetur múslima á Íslandi.

I dag använder samfundet Ymishúsið som församlingslokaler och som moské. Utanför finns en skylt som säger att det i byggnaden finns en moské tillhörande Félag múslima á Íslandi.

Stiftelsen hävdar att samfundet inte har rätt att använda en sådan skylt eftersom det inte sägs något om detta i hyresavtalet. Skälet till att stiftelsen inte vill att det ska finnas en moské i byggnaden är att den anser att det inte ryms inom regelverket eftersom stiftelsen inte är något trossamfund.

När stiftelsen skickat en person för att ta bort skylten har han motats bort av Menningarsetur múslima á Íslandi. Samfundet hävdar i sin tur att det inte finns något som förbjuder skylten.

Rättegången inleddes nyligen i Héraðsdómur Reykjavíkur. Om stiftelsen skulle segra i tvisten blir det sysselmannens uppdrag att ta bort skylten. Om stiftelsen skulle förlora får skylten däremot stå kvar.

Reykjavíks kommun undersökte tidigare i år om det gick att ställa krav på att samfund som fått gratis tomter skulle berätta varifrån pengarna till bygget kommit. Debatten uppstod just efter att det kommit uppgifter om ekonomiskt stöd från Saudiarabien. Kravet skulle bland annat gälla Félag múslima á Íslandi eftersom samfundet fått tomten på Sogamýri av kommunen.

En utredning visade dock att kommunen inte hade rätt att ställa något sådant krav. Fullmäktige i Reykjavík har däremot klubbat ett beslut som säger att samfund som fått byggbidrag ska uppmanas att avslöja eventuella bidragsgivare.

Salmann Tamimi, som är ordförande för Félag múslima á Íslandi, har tidigare kallat Saudiarabien för en fasciststat och vill inte ta emot bidrag från diktaturen. Han säger till Vísir att han hoppas att medlemmarna tillsammans med ekonomiskt stöd från de övriga nordiska länderna kan finansiera bygget. Han håller med om att bidragsgivarna bör vara offentliga.

Sverrir Agnarsson, tidigare ordförande för församlingen, anser dock att det är orealistiskt att medlemmarna själva ska kunna finansiera bygget. Om det ska bli verklighet behövs externa pengar, skriver Vísir.

Här kan du läsa mer om moskédebatten.