tisdag 23 februari 2016

Domstol säger nej till inträdesavgifter i Mývatnområdet

Det blir inga inträdesavgifter till Hverir vid Námaskarð och till Leirhnjúkur vid Krafla i Mývatnsområdet. Hæstiréttur Íslands säger nej till majoritetsägarnas begäran om att få ta betalt av besökare. Ett sådant beslut hade enligt domstolen varit för långtgående för att det skulle kunna tas utan minoritetsägarnas godkännande.

I fastigheten Reykjahlíð i Mývatnområdet ingår flera populära turistattraktioner. Sommaren 2014 aviserade en majoritet av markägarna att de tänkte börja kräva varje besökare till Hverir, Leirhnjúkur och Dettifoss på en avgift på 800 isländska kronor. Vid Hverir och Leirhnjúkur hann de börja ta betalt.

Fastigheten Reykjahlíð är delad mellan sjutton ägare - såväl privatpersoner som bolag. För några år sedan grundades aktiebolaget Reykjahlíð ehf. av delägarna.

Bakom beslutet om att införa entréavgifter stod 67,2 procent av ägarna. En minoritet på 29,6 procent motsatte sig däremot att avgiftsbelägga besök till Hverir, Leirhnjúkur och Dettifoss.

Majoritetsägarna körde över minoriteten och började att ta betalt. Då vände sig minoritetsägarna till domstol. Majoriteten fick ett föreläggande där de tvingades att upphöra med avgifterna.

Nu står det klart att Hæstiréttur Íslands kommer fram till samma slutsats som Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen anser inte att majoritetsägarna har rätt att ta ut någon avgift av besökare. Ett sådant steg innebär enligt rätten ett stort avsteg från hur fastigheten hittills använts. Eftersom det på avgörande sätt förändrar minoritetsägarnas möjligheter att använda fastigheten kan inte majoriteten ta ett sådant beslut på egen hand.

Under rättegången hänvisade majoritetsägarna till att beslutet klubbats av två tredjedelar av aktieägarna. De ansåg inte att det var rimligt att minoriteten skulle kunna blockera en nödvändig utveckling. De hävdade också att minoriteten genom att gå med i aktiebolaget hade förbundit sig att följa majoritetsbeslut.

Hæstiréttur Íslands avfärdar alltså dessa argument. Även om ägare är i minoritet har inte majoriteten rätt att ta vilka beslut som helst utan minoritetens godkännande.

Dessutom får majoritetsägarna stå för rättegångskostnader på 6 miljoner isländska kronor.

Domstolens beslut behöver inte betyda att konflikten i Mývatnområdet är över. Majoritetsägarna har inte övergett förhoppningarna om att få ta betalt av besökare. Ett tänkbart steg - som de också har hotat med - är att stänga hela området med hänvisning till naturskyddsbehov. I så fall skulle samtliga besökare stoppas. Då vore det också tveksamt om minoritetsägarna skulle kunna ändra på detta genom att vända sig till domstol.

Här kan du läsa mer om konflikten och här kan du läsa domen i sin helhet.