fredag 26 februari 2016

Förlusterna för Harpa kan vara historia - vinner skattetvist

Konsert- och kongresshuset Harpas värde ska inte baseras på vad bygget kostade. I stället ska det utgå från det betydligt lägre marknadsvärdet. Det betyder i sin tur att Harpa ska betala en avsevärt lägre fastighetsskatt. Gårdagens dom i Hæstiréttur Íslands innebär att förlusttyngda Harpa nu skulle kunna gå runt.

Till våren är det fem år sedan konsert- och kongresshuset Harpa invigdes i Reykjavík. Publikmässigt kan huset beskrivas som en succé, men ekonomiskt har Harpa varit ett fiasko. I de ursprungliga planerna för Harpa ingick stora intäkter från konferenser, men de har inte alls dragit in lika mycket pengar som förväntat.

Bara bygget kostade 28 miljarder isländska kronor - mer än dubbelt så mycket som den planerade kostnaden på 12 miljarder. Dessutom har kommunen och staten skjutit till miljardbelopp för att täcka Harpas ständiga förluster. Målet har varit att Harpa skulle bära sig 2017.

Harpas förutsättningar för att gå runt förbättrades avsevärt i går. Hæstiréttur Íslands gav då Harpa rätt i en fyraårig skattetvist med kommunen och staten.

Tvisten gäller fastighetsskatten. Statens inställning har varit att fastighetsskatten ska baseras på byggkostnaderna. Den prislapp som har använts har varit 22 miljarder isländska kronor. Harpa har i stället argumenterat för att marknadsvärdet på 6,8 miljarder ska vara utgångspunkten.

Ett taxeringsvärde på 22 miljarder ger en årlig fastighetsskatt på 380 miljoner. Eftersom Harpa har en årlig omsättning på runt 1 miljard har ledningen dömt ut nivån som orealistisk. Som jämförelse har Harpa nämnt köpcentrumen Kringlan och Smáralind, som uträknat per kvadratmeter på sin höjd betalar en tredjedel av Harpas fastighetsskatt.

I Héraðsdómur Reykjavíkur förlorade Harpa. Konserthuset fick där inte stöd för åsikten att Harpa snarast skulle jämföras med butiks- och kontorslokaler. En sådan jämförelse skulle enligt ledningen vara rimlig eftersom en så stor del av huset hyrs ut. Därför borde fastighetsskatten baseras på omsättningen och inte på taxeringsvärdet.

Héraðsdómur Reykjavíkur ansåg inte att det argumentet var hållbart, men det gör alltså Hæstiréttur Íslands. Därmed står det klart att Harpas fastighetsskatt kommer att mer än halveras.

Domstolen underkänner dock Harpas krav på Reykjavíks kommun. Däremot ska Þjóðskrá Íslands, den myndighet som representerat staten i rättsprocessen, betala Harpa 5 miljoner isländska kronor i rättegångskostnader.

Om det från 2017 är slut på de kommunala och statliga bidragen till bygget av Harpa och husets överlevnad kommer det att ha kostat skattebetalarna ungefär 35 miljarder isländska kronor. Det betyder dock inget definitivt slut på miljonrullningen. I huset finns bland annat en opera och en symfoniorkester som till stor del finansieras med skattepengar.

Här kan du läsa mer om Harpas förluster och här kan du läsa domen i sin helhet.