måndag 29 februari 2016

Höger-gröna läggs ned - går upp i Isländska folkfronten

Nyliberala Höger-gröna läggs ned och ansluter sig till Isländska folkfronten. Det beslutet klubbades vid partiets årsmöte i lördags. Med sig till Isländska folkfronten tar partiet kraven på en ny valuta och minimal statlig inblandning i enskilda medborgares liv. Men det nya partiet tar också avstånd från mångkultur och islam. Isländska folkfronten vill lämna både EES-området och Schengen-samarbetet.

I valet till alltinget våren 2013 blev Höger-gröna under ledning av Guðmundur Franklín Jónsson tionde största parti med 1,7 procent av rösterna. Därefter har partiet inte haft något genomslag i debatten. I opinionsmätningarna ligger väljarstödet i regel under 1 procent.

Höger-gröna grundades den 17 juni 2010. Att valet föll på själva nationaldagen motiverades med att det behövdes ett parti som stod upp för Islands självständighet. Då talades det mycket om miljöfrågor, men det är ett politiskt område som partiet därefter inte ägnat stor energi.

Vid helgens årsmöte i Kópavogur togs ett enhälligt beslut om att lägga ned Höger-gröna. I stället går partiet upp i nybildade Íslenska þjóðfylkingin, Isländska folkfronten. Vid årsmötet närvarade tolv av Höger-grönas omkring 230 medlemmar. Åtminstone tillfälligt blir Höger-grönas ordförande Helgi Helgason ledare för Isländska folkfronten.

Höger-gröna var ett nyliberalt parti som argumenterade för minimal statlig inblandning i enskilda medborgares liv och låga skatter. Partiet ville riva upp det befintliga fiskekvotsystemet och inrätta ett nytt system för bostadslån. Det ville skrota kronan och ersätta den med en valuta knuten till den amerikanska dollarn. Vidare motsatte sig partiet ett EU-medlemskap eftersom det inte ansågs förenligt med Islands självständighet.

Redan före valet fanns det tydliga främlingsfientliga drag i Höger-grönas politik. Udden riktades särskilt mot muslimer. Det är en linje som blivit allt tydligare i partiets politik under det senaste året. Höger-gröna har då argumenterat för en folkomröstning om att tillåta moskéer, för ett förbud mot att bära burka och mot ett isländskt flyktingmottagande.

Mycket av den politiken känns igen hos Isländska folkfronten, men främlingsfientligheten har i partiets punktprogram blivit ännu tydligare samtidigt som partiet inte har lämnat Höger-grönas nyliberalism bakom sig.

Isländska folkfronten vill lämna såväl EES-området som Schengen-samarbetet. Det motsätter sig isländskt EU-medlemskap, men vill stanna kvar inom Nato, FN och Efta. I stället för att ingå i EES-samarbetet ska Island teckna bilaterala handelsavtal med EES-länderna.

Den isländska kronan ska ersättas av en ny valuta, ríkisdalur. Riksdalern ska inte vara flytande utan kursen ska bindas till den amerikanska dollarn. Dessutom vill partiet avskaffa systemet med inflationsindexerade lån. Bostadsbristen i delar av landet ska åtgärdas genom införandet av en allmännytta enligt dansk modell.

Vidare ska Landsbanki inte privatiseras utan förbli i statlig ägo. Bara en enda pensionsfond ska tillåtas. Grundavdraget ska höjas till 300 000 isländska kronor per person. En allmän nedskrivning av skulder ska också genomföras.

Isländska folkfronten ställer sig bakom kristna värderingar eftersom de har präglat landet. Av samma skäl ska även asatrosamfund få statliga bidrag. Partiet säger sig även värna om religionsfrihet, men det motsätter sig moskébyggen, vill inte tillåta att någon bär burka och vill förhindra att skolor drivs av islamister.

Vidare motsätter sig Isländska folkfronten det mångkulturella samhället. Möjligheterna för utlänningar att bosätta sig i landet ska minskas avsevärt. Invandrare som kommer till Island ska anpassa sig - och det är något som staten kommer att få befogenheter till att genomföra.

Kustbevakningen ska få stora resurser till köp av nya fartyg och helikoptrar. Gränsövervakningen ska bli betydligt mer omfattande än i dag. Den nedlagda försvarsmyndigheten Varnarmálastofnun ska återuppväckas.

Ökad direktdemokrati ska förverkligas genom fler folkomröstningar enligt schweizisk modell. Fiskekvotsystemet ska reformeras, planerna på energiexport genom en undervattenskabel till Storbritannien skrotas, jordbruket och isländska lantbruksraser skyddas och inrikesflygplatsen i Reykjavík ska bli kvar på Vatnsmýri.

Att det finns potential för ett främlingsfientligt parti med udden riktad mot islam visade kommunalvalet i Reykjavík våren 2014. Då fick Framstegspartiet efter en valrörelse som präglades av rasistiska utspel 10,7 procent av rösterna och två mandat.

Framstegspartiet har under statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap blivit allt mer högerpopulistiskt och nationalistiskt. Frågan är i vilken utsträckning han tänker anspela på främlingsfientliga stämningar om inte partiets opinionssiffror förbättras inför alltingsvalet våren 2017.

Samtidigt kan det vara problematiskt för honom att föra partiet allt för långt till höger. Inom partiet finns en stark liberal falang som till skillnad från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fördömde de rasistiska utspelen från Framstegspartiets företrädare i Reykjavík.

Sannolikt är det främst Framstegspartiets väljare som Isländska folkfronten kommer att kunna locka över. Reaktionerna på nätet på punktprogrammet är dock inte ens ljumma. I stället finns det tidigare sympatisörer till Höger-gröna som anser att det nya partiet är rasistiskt och att de därför inte kommer att stödja det.

Redan inför alltingsvalet våren 2013 gjordes det en rad försök att bilda ett främlings- och islamfientligt parti. Försöken strandade bland annat på att ingen ville leda partiet. Nu kan de försöken ha lyckats - men frågan är dessutom hur många som lockas av den udda kombinationen av nyliberalism på vissa områden och hård statlig kontroll på andra områden.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets utveckling mot högerpopulism.