Rhode Island marknadsför sig med Reykjavík

Help tell Rhode Island's story by sharing our new brand video #weareRI https://t.co/alIIcZ2DIghttps://t.co/qh3YtF0q0s

— Gina Raimondo (@GinaRaimondo) March 29, 2016

När den amerikanska delstaten Rhode Island i veckan lanserade en reklamfilm för att locka fler turister dröjde det inte länge förrän uppmärksamma ögon reagerade på ett par sekunder i inledningen. Där visades nämligen en skejtare - men inte någonstans i delstaten, utan vid Harpa i Reykjavík. Enligt nyhetsbyrån AP drogs filmen snart in och misstaget skylldes på produktionsbolaget. Filmen kan dock fortfarande ses genom guvernören Gina Raimondos Twitterkonto (ovan).

Regeringen satsar 470 miljoner på utrikesflyg till landsbygd

Regeringen lägger 470 miljoner isländska kronor på stöd till utrikesflyg till Egilsstaðir och Akureyri. Men hittills är intresset från utlandet svalt. För få bokningar gör att researrangören Discover the World ställer in tre fjärdedelar av de planerade flygen mellan London och Egilsstaðir. Inte heller blir det några direktflyg mellan Köpenhamn och Akureyri.

Turismen på Island växer stadigt även på landsbygden och under lågsäsong. Men ökningen är inte alls lika omfattande som i Reykjavíkområdet. För att locka fler turister till andra delar av landet lägger regeringen enligt ett pressmeddelande i år och nästa år totalt 470 miljoner isländska kronor på att få utrikestrafik även till Akureyri och Egilsstaðir.

I år satsar regeringen 170 miljoner på satsningen och nästa år 300 miljoner. Pengarna ska dels gå till att subventionera flygtrafik genom att exempelvis ge rabatt på flygplatsavgifter, dels gå till marknadsföring av norra och östra Island som resmål. Innan några pengar betalas ut behövs klartecken från Efta så att bidragen håller sig inom tillåtna ramar.

Men frågan är hur stort intresset från utlandet är i dagsläget. Den brittiska researrangören Discover the World - som förra året ordnade resor till Island för 10 000 personer - satsade i år stort på direktflyg mellan London och Egilsstaðir. Mellan maj och september skulle det bli totalt 35 avgångar i varje riktning.

Nu rapporterar Túristi att bara nio av dessa turer kommer att bli av - och samtliga mellan den 9 juli och 20 augusti. Clive Stacey, vd för Discover the World, säger till Túristi att brittiska resenärer helt enkelt inte är tillräckligt intresserade av andra delar av landet. De vill helst besöka Reykjavík, bada i Blå lagunen och färdas längs den så kallade gyllene cirkeln:

"Det är uppenbart att vi på egen hand inte kan förändra människors köpbeteende, och den isländska turistnäringen behöver som helhet investera i marknadsföring av mer avlägsna områden om detta ska kunna lyckas."

I dagsläget går det flyg mellan Keflavík och tio brittiska flygplatser. Spridningen och utbudet gör enligt Clive Stacey att det blir svårare att nå tillräckligt antal passagerare för direkttrafik till andra isländska flygplatser. I stället efterlyser han åtminstone under högsäsong förbindelser från Keflavík till Akureyri, Egilsstaðir och Ísafjörður.

Inte heller blir det något direktflyg mellan Akureyri och Köpenhamn. Tanken var att Estonian Air skulle trafikera sträckan en gång i veckan mellan maj och september. Men i november förra året gick bolaget i konkurs.

Sedan dess har Trans-Atlantic tagit över verksamheten. Men enligt Túristi blir det ingen trafik redan i år eftersom bolaget gör bedömningen att förhandlingarna inte skulle bli klara i tid. Däremot siktar Trans-Atlantic på att nästa sommar börja flyga mellan Akureyri och Köpenhamn med vidare förbindelse till Tallinn.

Här kan du läsa mer om planerna på flyg mellan Köpenhamn och Akureyri.

Isländsk opposition kräver nyval och regeringens avgång

En samlad opposition kommer i nästa vecka att kräva att regeringen avgår och att det utlyses nyval. De fyra oppositionspartierna vill samtidigt ha en parlamentarisk granskning av tre statsråds kopplingar till bolag i skatteparadis. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger sig välkomna en eventuell misstroendeförklaring.

Inte mindre än tre ministrar i den sittande regeringen har kopplingar till bolag i skatteparadis. Hittills har det stormat mest om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttir har bolaget Wintris Inc. på Brittiska Jungfruöarna. Bolaget bildades med syftet att förvalta 1,2 miljarder isländska kronor som hon fått efter att ha stämt sin far.

Wintris Inc. hade fordringar på 523 miljoner isländska kronor på de kraschade storbankerna. Samtidigt har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson förhandlat med fordringsägarna för att nå en uppgörelse om bankernas konkursbon. Han har aldrig redovisat sina kopplingar till Wintris Inc - ett bolag som bägge länge stod registrerade på.

Oppositionen hävdar att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kan ha varit jävig. Själv hävdar statsministern att han enbart förhandlat för Islands bästa och att Anna Sigurlaug Pálsdóttir inte ska ha varit någon vinnare på den överenskommelse som gjordes.

Även inrikesminister Ólöf Nordal och finansminister Bjarni Benediktsson har kopplats till bolag i skatteparadis. Bägge bolagen ska dock ha avvecklats för flera år sedan. I februari förra året fick Bjarni Benediktsson i en intervju i RÚV frågan om han någon gång haft ett bolag i ett skatteparadis. Han svarade då nej på frågan - något som bland annat Nútíminn nu skämtat om.

I veckan framkom det att han tidigare ägde en tredjedel av holdingbolaget Falson & Co med juridisk hemvist på Seychellerna. Bjarni Benediktsson hävdade då att han hela tiden trott att bolaget - som bildades på grund av fastighetsaffärer i Dubai - var registrerat i Luxemburg. Han sade till RÚV i går att han kanske borde ha satt sig in mer i frågan:

"Mina ögon var först och främst på projektet som sådant och inte detta omkring, denna överenskommelse med bolaget. Jag såg inte heller att det hade någon särskild betydelse. Jag borde kanske ha undersökt det bättre, men det hade som jag har sagt i sig ingen betydelse i något skattemässigt sammanhang på något sätt."

I går samlades företrädare för de fyra oppositionspartierna: Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet. De enades om att när alltinget återsamlas i nästa vecka lägga fram ett förslag med krav på regeringens avgång och nyval. Om det även blir en misstroendeförklaring mot en eller flera ministrar är ännu inte bestämt.

Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, säger i Morgunblaðið att skälet till att oppositionen vill upplösa parlamentet är att regeringen har fört väljarna bakom ljuset. Han hävdar att regeringspartierna har undanhållit avgörande information. Därför vill han också se en parlamentarisk granskning av frågan:

"Vi anser att det är mycket viktigt att regeringen möter väljarna med allt uppe på bordet. Detta är upplysningar som undanhölls väljarna inför det senaste valet och det har betydelse att människor har dem framför sig."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, anser att ett förslag om att upplösa parlamentet och utlysa nyval är mer långtgående än en misstroendeförklaring. Hon säger till RÚV att det är uppenbart att många väljare inte längre har förtroende för regeringen:

"En upplösning av parlamentet går ut på att folket får något att säga om det har förtroende för denna regering eller inte, och därför kan man faktiskt säga att en upplösning går längre än misstroende eftersom i upplösningen ingår även misstroendet."

Inför gårdagens regeringssammanträde var det få ministrar som för RÚV ville uttala sig om kollegornas kopplingar till skatteparadis. Självständighetspartiets gruppledare Ragnheiður Ríkharðsdóttir sade dock till RÚV att hon ansåg att det var skillnad på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons affärer och Ólöf Nordals och Bjarni Benediktssons affärer:

"Ja, jag anser att det är så, att det är en avsevärd skillnad där, men jag tänker inte uttala mig mer om det just nu."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tillhör Framstegspartiet medan Bjarni Benediktsson och Ólöf Nordal tillhör Självständighetspartiet. I synnerhet från Självständighetspartiets sida finns det ett ganska starkt missnöje med regeringssamarbetet. Men att egna ministrar nu dragits in i härvan gör att sannolikheten för att partiet vid en misstroendeförklaring inte skulle rädda Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blivit obefintlig.

Statsministern själv säger i Morgunblaðið att han välkomnar oppositionens agerande. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdar att det blir ett tillfälle att diskutera regeringens framgångar:

"Jag är glad att se att de verkar försöka samla mod för att lägga fram en misstroendeförklaring. Även om de nu väljer att ge den ett annat namn så ser jag snabbt att detta är av samma natur. ... Om de vill lägga tid på att diskutera regeringens resultat och kanske jämföra dem med den senaste så tycker jag att det är alldeles utmärkt. Jag anser att det är en god tidpunkt för detta. Förhoppningsvis lägger de fram ett sådant förslag och då får vi en sådan debatt."

Här kan du läsa mer om regeringens kopplingar till skatteparadis.

Dagens citat

"Obs! Har inga bolag på öarna där i Indiska oceanen eller Karibiska havet och inte heller min make, eftersom han tydligen inte finns till. Jag åt påskmat själv."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, partisekreterare för Självständighetspartiet, på Twitter om att tre ministrar i den nuvarande regeringen kopplas till bolag i skatteparadis - läs mer här.

Isländskt flaskvatten billigare i Thailand

På bensinmacken Skeljungur kostar en halvliter av flaskvattnet Iceland Spring 349 isländska kronor. På McDonald's i Thailand kostar samma flaska knappt 160 kronor. Då har det transporterats över halva jordklotet - och inte över gatan. Det uppmärksammar Guðmundur Sigurðsson i ett inlägg på Facebook.

Att handla på bensinstationer är sällan det mest prisvärda alternativet. Det kan Guðmundur Sigurðsson konstatera efter att ha noterat att en halvliter Iceland Spring kostar 349 isländska kronor i Skeljungurs butik Select vid Vesturlandsvegur i Reykjavík. Vattnet har buteljerats av Ölgerðin Egill Skallagrímsson på andra sidan vägen.

Nästan på andra sidan jordklotet - på McDonald's i Thailand - kostar samma flaska knappt 160 isländska kronor. Priset är alltså knappt hälften så högt som på Island trots att vattnet transporterats till Sydostasien.

Lika dyrt som på bensinmacken är det dock långt ifrån alltid. RÚV noterar att en halvliter Iceland Spring kostar 139 kronor hos Hagkaup.

21 nya flyktingar från Syrien på väg till Island

I nästa vecka kommer ytterligare 21 syriska flyktingar till Island. Det är fem familjer som får bostäder i Hafnarfjörður och Kópavogur. Just nu befinner de sig i flyktingläger i Libanon där de får information om Island. Samtidigt pekar allt på att antalet asylsökande kommer att bli rekordstort även under 2016.

I januari anlände 35 kvotflyktingar från Syrien till Island. De är i dag bosatta i Akureyri och Kópavogur. Barnen har börjat i skola eller går hos dagmamma. Flera av de vuxna har påbörjat praktik på arbetsplatser. Samtliga går på undervisning i isländska.

Regeringen erbjöd sig i ett första skede att ta emot 55 syriska kvotflyktingar. Tre av de familjer som fick erbjudandet om en fristad på Island valde dock att tacka nej. En annan familj fick vänta eftersom en kvinna var höggravid.

Den 6 april anländer 21 flyktingar fördelade på fem familjer till Island. De får bostäder i Hafnarfjörður och Kópavogur. I nuläget befinner de sig i flyktingläger i Libanon. Under veckan får de information om det nya hemlandet så att de har med sig vissa kunskaper om hur det isländska samhället fungerar.

Som ett svar på krav från oppositionen och en stark opinion utlovade regeringen i höstas att fler syriska flyktingar ska få möjlighet att komma till Island. Än så länge har dock inte socialminister Eygló Harðardóttir gett besked om när det kan bli aktuellt att ta emot ytterligare kvotflyktingar.

Samtidigt fortsätter personer från Syrien att söka asyl på Island. Under januari och februari anlände 87 asylsökande - vilket var lika många som hela första halvåret 2015. Förra året var antalet asylsökande rekordhöga 355 personer. I år räknar Útlendingastofnun med att antalet kommer att bli mellan 600 och 1 000 personer.

Den 7 mars i år registrerade Útlendingastofnun årets hundrade asylsökande. Av dessa var 75 män och 25 kvinnor. 80 personer var 18 år eller äldre medan det fanns minst tre ensamkommande barn bland de asylsökande.

Flest asylsökande - 24 personer - kom från Albanien. Vidare kom 19 från Makedonien, 17 från Irak och 10 från Syrien. Albaner utgjorde även förra året den största gruppen av asylsökande. Hittills har dock inte en enda alban fått asyl på Island. Däremot har några familjer fått uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Tre isländska ministrar kopplas till bolag i skatteparadis

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är inte den enda i regeringen med kopplingar till bolag i skatteparadis. Även finansminister Bjarni Benediktsson och inrikesminister Ólöf Nordal kopplas till bolag på Seychellerna och Brittiska Jungfruöarna. I dag samlas företrädare för oppositionen för att diskutera en misstroendeförklaring mot statsministern.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons försök att få stopp på debatten om hans och hustruns bolag Wintris Inc. på Brittiska Jungfruöarna har hittills inte lyckats. Bolaget bildades 2007 med syftet att förvalta de 1,2 miljarder isländska kronor som Anna Sigurlaug Pálsdóttir fått i en förlikning sedan hon dragit sin far inför domstol.

Wintris Inc. hade fordringar på 523 miljoner isländska kronor på de kraschade storbankerna. Som statsminister var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson delaktig i de uppgörelser som gjordes med fordringsägarna för att kunna avsluta konkurserna.

Hittills har statsministern avvisat all kritik. Han har hävdat att bolaget inte varit någon hemlighet och att det alltid skattats för tillgångarna. Han har dock själv aldrig redovisat sina kopplingar till Wintris Inc. Vísir skriver att inför valet 2009 - när Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Anna Sigurlaug Pálsdóttir bägge stod skrivna på bolaget - tog han inte upp Wintris Inc. i vad som Framstegspartiet ansåg vara en fullständig redogörelse för hans ekonomiska intressen.

På nätet fortsätter den namninsamling som uppmanar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att avgå att växa. I dag möts företrädare för oppositionen för att diskutera en misstroendeförklaring mot statsministern. En sådan kan bli verklighet tidigast den 4 april då alltinget återsamlas efter påskledigheten.

Sannolikheten för att statsministern skulle fällas är närmast obefintlig. Med bara tretton månader kvar till valet kommer inte koalitionspartnern Självständighetspartiet att bryta med Framstegspartiet - även om samarbetet gnisslar på många håll.

För oppositionen är en misstroendeförklaring en möjlighet att markera mot en regering som bara har en tredjedel av väljarna bakom sig. Inte minst för Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Ljus framtid - som alla kämpar mot svaga opinionssiffror - kan en misstroendeförklaring föra partierna tillbaka till samhällsdebatten.

Sannolikheten för att Självständighetspartiet skulle överge regeringssamarbetet minskade ytterligare i går kväll. Då kunde RÚV berätta att ytterligare två statsråd - finansminister Bjarni Benediktsson och inrikesminister Ólöf Nordal - har kopplingar till bolag i skatteparadis. Mer uppgifter presenteras i ett program som sänds senare i veckan.

Bjarni Benediktsson skriver på Facebook att han för knappt 40 miljoner isländska kronor för tio år sedan köpte en tredjedel av holdingbolaget Falson & Co. Syftet med bolaget var att förvalta tillgångar i Dubai. Affären genomfördes med hjälp av Landsbanki i Luxemburg. Finansministern hävdar att han hela tiden trott att bolaget var registrerat i Luxemburg, och inte på Seychellerna:

"Det var inte förrän jag fick ett påpekande från en utländsk journalist som jag insåg att så inte varit fallet, och det aktuella bolaget Falson & Co var registrerat på Seychellerna. Det hade dock ingen inverkan i skattemässiga sammanhang."

För ett år sedan förnekade Bjarni Benediktsson i en intervju att han hade haft några tillgångar i skatteparadis. Då svarade han nej. Hans förklaring är alltså att han då trodde att Falson & Co hade sin juridiska hemvist i Luxemburg.

Vidare skriver Bjarni Benediktsson att bolaget avregistrerades 2009. Samma år valdes han till ledare för Självständighetspartiet. Sedan dess har han inte haft några aktieinnehav.

Inte heller Ólöf Nordal säger sig ha känt till några kopplingar till något bolag i skatteparadis. Hon skriver på Facebook att maken Tómas Sigurðsson 2006 vände sig till Landsbanki i Luxemburg för ekonomisk rådgivning om optionsrätter. Lösningen blev bolaget Dooley Securities med hemvist på Brittiska Jungfruöarna.

Enligt Ólöf Nordal ska bolaget aldrig ha använts. Hennes och makens namn ska bara ha använts av Landsbanki under förberedelserna. Hon trodde att Dooley Securities var registrerat i Luxemburg och inte i något skatteparadis:

"Allt detta skedde innan jag tog plats i alltinget och dessa planer var sedan länge skrinlagda när reglerna om ledamöters intresseregistrering började gälla."

På nätet fortsatte i går kritikstormen mot Sigmundur Davíð Gunnlaugssons kopplingar till Wintris Inc. och hans hantering av turerna. Kári Stefánsson, chef för genteknikföretaget Decode, skrev i Morgunblaðið att statsministern borde avgå. Han anklagade honom både för möjligt landsförräderi och omdömesbrist av historiska proportioner:

"Folket får nu veta att mannen som ledde regeringen som faktiskt utformade överenskommelsen med fordringsägarna är en av dem. Det har ingen betydelse att säga att det är din fru och inte du själv som äger fordringarna. ... Det är inte bara oacceptabelt att du ska ha deltagit i förhandlingar [med utländska fordringsägare] utan dessutom helt obegripligt att du skulle ha tyckt att detta var i sin ordning och tycker detsamma än i dag. I detta återspeglas en omdömesbrist som kan hamna i historieböckerna."

Ljus framtids Heiða Kristín Helgadóttir skriver i Kjarninn att statsministern har svikit väljarnas förtroende. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bör därför avgå och utlysa nyval. Hon riktar också hård kritik mot att statsministern försöker göra sig själv till offer i turerna kring Wintris Inc:

"Det är inte sant att information om att din hustru finns bland fordringsägarna till de kollapsade bankerna inte berör allmänheten. Det stämmer inte heller att denna information inte hade förändrat något. Denna information hade haft inverkan på dina möjligheter att åtnjuta trovärdighet och du visste det, och därför bestämde du dig för att inte berätta det. Nu är du arg för att du blev ertappad och då tar du till att din familj attackeras och försöker skapa en bild av er som offer i en oförtjänt kampanj mot dig. Det enda offret i detta händelseförlopp är dina väljare som inte hade förutsättning att bedöma till vilken gräns du döljer viktiga upplysningar. Därmed är din trovärdighet försvunnen. ... Du har möjlighet att medge dina misstag, ta ansvar, avgå och utlysa val. Endast så kan du lägga dessa upplysningar i väljarnas vågskål och få besked om de har betydelse och om de har inverkan på väljarnas vilja att lita på dig och ditt omdöme."

Här kan du läsa mer om turerna kring Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Dagens citat

"Om ni börjar ta betalt för varenda småsak så kommer folk ihåg det. Folk kommer ihåg hur ofta de behövde ta fram plånboken - inte vad allt kostade utan hur ofta de betalade. ... Så får det inte glömmas bort att kreditkortsräkningen kanske kommer en månad efter resan. Det var kul, jag kommer ihåg de bra sakerna och tittar på bilderna. Efter en vecka har minnet falnat och efter två veckor falnar det ytterligare, och fyra veckor senare får jag kreditkortsräkningen och tänker: 'Oj!'. Och nu är kreditkortsräkningen mitt sista minne av Reykjavík."

Ken Hughes, expert på konsument- och köpbeteenden, varnar i RÚV för att avgiftsbelägga allt för mycket inom turistnäringen eftersom det riskerar att sprida en negativ bild av Island.

Kópavogur kan införa parkeringsavgift vid Hamraborg

Vid Hamraborg i Kópavogur är det ofta sådan brist på parkeringsplatser att kommunen nu överväger att avgiftsbelägga parkeringen. Men att införa avgifter på andra platser i Kópavogur är inte aktuellt i dagsläget. En enig kommunstyrelse har i ett beslut gett kommunjuristen uppdraget att utreda frågan om parkeringsavgifter.

I dag är Reykjavík den enda isländska kommunen som har avgiftsbelagda parkeringar i centrum. Nu överväger grannkommunen Kópavogur att gå i samma spår. Det är området vid Hamraborg som kan avgiftsbeläggas.

Bakom förslaget står flera företag som har lokaler vid Hamraborg. De anser att tillgängligheten till parkeringsplatser ofta är dålig. Genom att införa en avgift skulle fler bilister bara ställa sig vid Hamraborg en kort tid för att uträtta ett ärende.

Kommunstyrelsen har låtit kommunjuristen utreda frågan. I dagsläget är det bara vid Hamraborg som det är aktuellt med parkeringsavgifter.

Hlöllabátar öppnar i Sölvesborg

Smörgåshaket Hlöllabátar blir den tredje isländska snabbmatskedjan som öppnar i Sverige. Platsen är Listermacken i Mjällby utanför Sölvesborg. Menyn, brödet och dressingen följer med från Island. Men i Sverige kallas restaurangen Hlölli. Etableringen i Blekinge är den första utomlands för Hlöllabátar.

På Island har Hlöllabátar funnits sedan 1986. Att avsluta en utekväll med en nattmacka på Ingólfstorg i Reykjavík är nästan lika klassiskt som en korv på Bæjarins Bestu Pylsur. I dag finns Hlöllabátar på sex ställen: två i Reykjavík, Kópavogur, Reykjanesbær, Selfoss och Akureyri. Dessutom säljs kedjans dressing i livsmedelsbutiker.

Hlöllabátar - eller Hlölli - blir nu den tredje isländska snabbmatskedjan som etablerar sig i Sverige. Sedan tidigare finns hamburgerhaket Tommi's Burger Joint i Malmö och texmexkedjan Zócalo - som på Island heter Serrano - på sex platser i landet.

Patrik Johansson är den som tar Hlöllabátar till Sverige. Den första restaurangen öppnade nyligen vid Listermacken i Mjällby utanför Sölvesborg. Han berättar i Kristianstadsbladet att han fick tipset om Hlöllabátar av en bekant. Efter ett besök i Reykjavík kom han överens med den isländska ägaren om en första utländsk etablering för kedjan:

"Den finns ingen annanstans i världen förutom på Island och nu här. ... Jag tycker det är jätteroligt med okända eller nya grejer och vill vara med från början."

Hos Hlölli i Mjällby används samma bröd och dressing som på Island. Dessutom är menyn över mackor nästan identisk. De flesta isländska namnen på mackorna har också översatts till svenska.

Statsminister: Inte skyldig berätta om bolag i skatteparadis

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anser sig inte ha haft någon etisk skyldighet att berätta om hustruns miljardtillgångar i ett skatteparadis. Men stormen kring parets affärer har långt ifrån bedarrat. I alltinget överväger oppositionen en misstroendeförklaring. På nätet växer snabbt ett upprop som uppmanar honom att avgå. Och från koalitionspartnern Självständighetspartiet är det tyst.

För att ta udden av en kommande granskning gick Anna Sigurlaug Pálsdóttir, statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons hustru, nyligen ut på Facebook och berättade om tillgångar i bolaget Wintris Inc. Bolaget bildades när paret var bosatt i Storbritannien. Paret fick hjälp med affärerna av Landsbanki och Credit Suisse.

Wintris Inc. bildades 2007 och har sin juridiska hemvist på Brittiska Jungfruöarna. Här hamnade enligt Stundin cirka 1,2 miljarder isländska kronor under sommaren 2007. Pengarna var ett resultat av en förlikning mellan Anna Sigurlaug Pálsdóttir och fadern Páll Samúelsson.

Under 2006 stämde hon Páll Samúelsson vid Héraðsdómur Reykjavíkur. Bakgrunden till stämningen var att hon ansåg att hennes bror, som arbetade tillsammans med fadern som isländsk återförsäljare av Toyota, gynnats ekonomiskt samtidigt som hon själv missgynnats. Det slutade med att Páll Samúelsson och Anna Sigurlaug Pálsdóttir förlikades utanför domstol.

Drivande i tvisten var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Då var han dock inte politiskt aktiv.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nobbade alla intervjuer om tillgångarna i skatteparadiset och dök heller inte upp vid några frågestunder i alltinget. I torsdags trädde han fram i Fréttablaðið och Útvarp Saga, två medier där han kunde räkna med att slippa tuffa frågor.

Under påskhelgen intervjuades han även i Bylgjan, där stämningen inte alls var lika god efter frågor om hans utbildning vid Oxford university - där det är oklart på vilken nivå han egentligen studerade - och om den valtekniska folkbokföringen på en ödegård på östra Island där han aldrig bott.

Statsministern låter sig däremot inte intervjuas av public service-bolaget RÚV eller Stundin, där Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte kan förvänta sig att behandlas lika vänligt som av Fréttablaðið och Útvarp Saga. I stället anklagar partikamrater som Karl Garðarsson för att bedriva en kampanj mot statsministern. I ett blogginlägg hävdar Karl Garðarsson att RÚV gjort Framstegspartiet till "fiende nummer ett" och att Stundin hatar partiet.

I Bylgjan hävdade statsministern att han inte begått några misstag och att hans ställning inte varit starkare än nu. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson uppmanade också oppositionen att lägga fram en misstroendeförklaring mot honom:

"Detta är ett perfekt tillfälle att tala om denna regerings framgångar. Vilka resultat den har uppnått och jämföra det med andra och vad de har lyckats uträtta."

I Vísir kom alltingsledamoten Þorsteinn Sæmundsson med en liknande uppmaning. Även han hävdade att en misstroendeförklaring bara skulle gynna statsministern:

"Om detta är ett intresse hos dem och om de anser sig kunna få ut något av att göra detta så borde de verkligen göra det. Det kommer bara att stärka statsministerns ställning om människor går igenom dessa saker och hans arbete."

Frågan är dock om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är lika obekymrad om debatten om Wintris Inc. som han vill ge sken av. I ett långt blogginlägg - skrivet tillsammans med Anna Sigurlaug Pálsdóttir - redogör han för varför han anser att tillgångarna på Brittiska Jungfruöarna inte varit gömda och rättfärdigar varför han inte redovisat dem.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdar att det inte finns några etiska regler som föreskriver att tillgångarna borde ha redovisats. Han förnekar också att hustruns fordringar på 523 miljoner på de kraschade storbankerna på något sätt skulle ha påverkat hans arbete med att få till stånd en överenskommelse mellan regeringen och fordringsägarna.

Från koalitionspartnern Självständighetspartiet har det varit påfallande tyst om turerna kring Wintris Inc. Alltingsledamöterna Vilhjálmur Bjarnason, Brynjar Níelsson och Ásmundur Friðriksson har beskrivit situationen som problematisk för regeringssamarbetet. Parlamentet har påsklov även denna vecka, men Självständighetspartiets alltingsgrupp väntas enligt Morgunblaðið samlas i veckan för att diskutera frågan.

Hotet om en misstroendeförklaring kvarstår. Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson säger i Morgunblaðið att frågorna om eventuellt jäv inte besvarats av statsministern. Socialdemokraternas Árni Páll Árnason hävdar enligt RÚV att allt pekar på att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit jävig. Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir anser enligt RÚV att utnyttjandet av ett skatteparadis undergräver Islands ekonomiska suveränitet. Och Ljus framtids Óttarr Proppé skriver på Facebook att statsministerns agerande ökar misstroendet mot politiker.

På nätet startades under helgen en namninsamling med krav på statsministerns avgång. Enligt uppropet - som i skrivande stund har samlat drygt 8 000 underskrifter - har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gjort sig skyldig till brott mot etiska regler och har därmed också varit jävig i sin roll som regeringschef. En annan namninsamling, som uppmanar honom att sitta kvar, har samlat drygt 500 underskrifter.

Att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skulle avgå eller fällas i en misstroendeomröstning är uteslutet. Med bara tretton månader till nästa val kommer inte Självständighetspartiet att lämna regeringssamarbetet - oavsett hur besvärande statsministerns tillgångar i skatteparadis och hans hantering av turerna än må vara.

Men det betyder inte att en misstroendeomröstning skulle stärka honom. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är redan i dag en isolerad politiker. Utanför Framstegspartiet är stödet för honom i princip obefintligt. I förtroendemätningar är han redan fast förankrad i botten.

Inom Självständighetspartiet finns det ett utbrett missnöje med statsministern. Det gäller inte bara de frågor där partierna tycker olika, utan det handlar framför allt om en lång rad utspel från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som inte förankrats och som står i strid med tidigare beslut och fackministrarnas linje.

Självständighetspartiet kommer att rädda Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Men de kommer inte att göra det med glädje.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och turerna kring Wintris Inc.

Dagens citat

"Having eyes and ears in Iceland brings tremendous strategic value and provides a listening post for the US and NATO allies in terms of tracking Russian movement, especially in the Arctic."

Carl Hvenmark Nilsson vid Center for Strategic and International Studies i Christian Science Monitor om USA:s beslut att öka närvaron vid den gamla Nato-basen i Keflavík - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Först och främst vill vi öka vår kapacitet för valskådning här i Eyjafjörður."

Magnús Guðjónsson, vd för valskådningsföretaget Ambassador i Akureyri, i RÚV om köpet av en andra båt som gör det möjligt att bland annat göra dagsturer till Grímsey.

Förskola kan ersätta grundskola i Birkimelur

Stängningshotet mot Birkimelsskóli på Barðaströnd kvarstår. Men efter ett möte med kommunpolitikerna finns två förslag som skulle kunna innebära att skolan inte stängs helt och hållet när vårterminen är slut. Det ena förslaget är att öppna en förskola i Birkimelsskóli. Det andra att undervisa barnen i skolan när vädret och väglaget gör att elever inte kan skjutsas till Patreksfjörður.

Till våren lämnar tre av fem elever Birkimelsskóli på Barðaströnd i södra Västfjordarna. Till höstens skolstart finns bara två elever inom upptagningsområdet. Det anser kommunpolitikerna i Vesturbyggð vara för få. Därför vill de åtminstone tillfälligt stänga Birkimelsskóli. De två eleverna ska i stället skjutsas till Patreksfjörður, som är centralort i Vesturbyggð.

De boende på Barðaströnd är dock inte alls nöjda med någon sådan lösning. Avståndet från Birkimelsskóli till Patreksfjörður är fyra mil. Under vintern är vägen ofta svårframkomlig eftersom den ofta snöar igen över drygt 400 meter höga Kleifaheiði.

Men det är i synnerhet skolans betydelse för bygdens framtid som oroar. Utan skola befarar lokalbefolkningen att det kommer att bli omöjligt att locka nya invånare till Barðaströnd. Som avskräckande exempel från samma kommun lyfts skolan i Örlygshöfn fram. När den stängde 2002 flyttade fem barnfamiljer från trakten. I dag finns inga barnfamiljer alls i det gamla upptagningsområdet.

Beskedet från kommunen är visserligen att skolan i Birkimelur bara ska stängas tillfälligt. Om elevunderlaget förbättras ska den kunna öppnas på nytt. Lokalbefolkningen befarar dock att en stängning i praktiken får samma effekt som en nedläggning.

Vid det senaste mötet i kommunfullmäktige överlämnades en protestlista med 32 namn - vilket betyder att så gott som varenda vuxen på Barðaströnd skrivit på. Där uppmanades kommunen att tänka om.

Än så länge har kommunpolitikerna inte backat från planerna. Men vid mötet presenterades två förslag som enligt Bæjarins Besta ändå fick ett positivt mottagande. Det ena går ut på att eleverna ska skjutsas till Patreksfjörður av en lärare. Om vägen inte är framkomlig ska de i stället undervisas i Birkimelsskóli. Det andra innebär att en förskoleavdelning öppnas i Birkimelur. I dagsläget finns tre barn i förskoleåldern i området.

Här kan du läsa mer om den planerade stängningen av Birkimelsskóli.

Färre flygförbud vid nytt utbrott från Eyjafjallajökull

Vid ett nytt utbrott från Eyjafjallajökull eller Grímsvötn skulle flygförbudszonen bli betydligt mindre. Aska orsakar sannolikt inga problem på avstånd över 800 kilometer från vulkanen. Därför blir det vid nästa liknande utbrott i stor utsträckning upp till flygbolag och piloter att ta beslut om rutter, starter och landningar. Det rapporterar RÚV.

Våren 2010 ledde askmoln från Eyjafjallajökull till att över 100 000 flygningar i Europa och Nordamerika ställdes in. Året därpå stoppades tusentalet flygningar under ett utbrott i Grímsvötn. Utbrottet i Grímsvötn var betydligt kraftigare, men då askan var avsevärt tyngre än den från Eyjafjallajökulls drabbades färre flygningar.

Myndigheternas beslut att stänga luftrummen i stora delar av Europa och Nordamerika fick kritik av många flygbolag. De hävdade att flygförbudszonerna var alldeles för omfattande och efterlyste större eget ansvar för trafiken.

I efterhand har flera olika studier gett flygbolagen rätt på många avgörande punkter. Bland annat har flygplansmotorer visat sig vara mer motståndskraftiga mot vulkanaska än vad som tidigare varit känt. Dessutom har de prognoser som gjorts över askans spridning varit bristfälliga.

Vid liknande utbrott i framtiden ligger därför besluten i större utsträckning hos piloter och flygbolag. Jónas Elíasson är forskare i seismologi vid Háskóli Íslands. Han säger till RÚV att askmolnen från Eyjafjallajökull och Grímsvötn inte hade någon inverkan på flygtrafiken på avstånd över 800 kilometer:

"Forskning har visat att stängningar faktiskt inte är nödvändiga för utbrott av denna storlek. ... Om det blir aktuellt med flygförbud så blir det kanske inte så strängt."

Om en flygförbudszon hade utlysts inom en radie av 800 kilometer från Eyjafjallajökull eller Grímsvötn hade det till exempel inneburit att svenskt inrikesflyg inte påverkats av utbrottet.

Dagens citat

"Detta är allvarligt eftersom det kan leda till allvarliga saker. Enligt grundlagen har presidenten lov att neka att underteckna vilken lag som helst. Vi kan föreställa oss vilken ovisshet det skulle skapa i samhället om presidenter skulle börja att utöva detta med ett visst lättsinne. Avstå från att underteckna lagar som de inte gillade. Eller att de nekade att underteckna budgeten."

Guðmundur Hálfdánarson, professor i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur den öppet formulerade grundlagen ger stort utrymme för presidenten att utöva direkt politisk makt.

Dagens bonuscitat

"Mörkret är uppenbarligen en av de saker som turistnäringen har tagit med i sin varuutveckling."

Sævar Freyr Sigurðsson, vd för reseföretaget Saga Travel, i RÚV om hur det isländska vintermörkret för vissa blivit en turistattraktion.

Sex av tio positiva till flyktingar i Akureyri

Sex av tio invånare i Akureyri anser att det är bra att flyktingar bosätter sig i kommunen. Lika många är positiva till att personer med utländsk bakgrund flyttar till Akureyri. Bara var tionde är emot utlänningar. Akureyribor som har bott utomlands anser i större utsträckning att de berikar kommunen. Det visar en undersökning utförd vid Háskólinn á Akureyri.

I januari anlände fyra syriska flyktingfamiljer till Akureyri. Det är första gången sedan 2003 som den nordisländska kommunen tar emot kvotflyktingar. Akureyri var den första kommunen i landet som visade intresse för att ge flyktingar från Syrien en fristad.

För två veckor sedan började några av de vuxna praktik på olika arbetsplatser. Praktikplatserna har anknytning till deras tidigare arbetslivserfarenhet och utbildning. Syftet är att de ska få en inblick i hur motsvarande jobb fungerar på Island. Tillsammans med barnen går de på undervisning i isländska. Barnen har antingen börjat i skolan eller hos dagmamma.

Hittills har mottagandet varit mycket positivt. Familjerna ska dock ha fått enstaka hatbrev skickade till sig.

Av kommunens 18 000 invånare har omkring 500 utländsk bakgrund. Totalt finns 50 olika nationaliteter representerade i Akureyri. Nöjdast med livet i staden är kvinnor med utländsk bakgrund i låglöneyrken. Bland kvinnor som inte är isländska medborgare är det bara 11 procent som tjänar mer än 300 000 isländska kronor i månaden. Skälet till att de ändå är nöjda med tillvaron tros vara att de är jämställda på övriga områden.

En majoritet av kommuninvånarna är också positivt inställda till flyktingar och personer med utländsk bakgrund. 61 procent anser att personer med utländsk bakgrund är bra för samhället. Motsvarande siffra för flyktingar är 59 procent. Bara 11 procent anser att flyktingar och personer med utländsk bakgrund är negativa för samhället. Övriga anser att de varken är bra eller dåliga.

Mest positiva var personer som bott utomlands och personer med universitetsutbildning. Uppfattningen att flyktingar och personer med utländsk bakgrund är bra för samhället växte sig allt starkare ju längre de svarande själva bott utomlands.

Invånare med åsikten att utvecklingen i Akureyri de senaste tjugo åren varit till det bättre var oftare positiva till flyktingar och utlänningar än invånare med en negativ uppfattning om förändringarna i kommunen.

Här kan du läsa mer om flyktingmottagandet i Akureyri.

Ett steg närmare försäljning av Jökulsárlón på auktion

Redan den 14 april kan auktionen påbörjas där Jökulsárlón säljs till högstbjudande. Försäljningen har godkänts av sysselmannen, men beslutet har överklagats till domstol. Auktionen är kommunens sätt att försöka få slut på den långvariga fejden mellan markägarna. Osämjan har hittills stoppat all uppbyggnad vid den populära turistattraktionen.

Varje år besöker över 300 000 personer glaciärlagunen Jökulsárlón på södra Island. I takt med att gästerna blivit allt fler har servicen blivit allt mer underdimensionerad. Under högsäsong räcker ofta varken toaletter eller parkeringsplatser till det stora antalet besökare.

Jökulsárlón ingår i fastigheten Fell som ligger i kommunen Hornafjörður. Kommunen klubbade för flera år sedan en ny detaljplan för området. Där ingår bland annat 1 500 kvadratmeter mark för servicebyggnader inom servering och försäljning och 1 000 kvadratmeter mark för annan verksamhet.

Hittills har dock inga förändringar skett. Skälet är en utdragen tvist mellan markägarna. År 2000 slöt bolaget Jökulsárlón ehf. - som äger 24 procent av Fell - en överenskommelse med övriga ägare. Den gav bolaget ensamrätt på båtturer i glaciärlagunen. Den stoppade också konkurrenter från att etablera sig vid Jökulsárlón.

De övriga markägarna har vänt sig till domstol för att försöka häva avtalet, men utan att lyckas. Jökulsárlón har därmed ensamrätt på båtturer i lagunen fram till 2024. Tidvis har konkurrenter arrangerat liknande turer, men de har alla så småningom stoppats genom domstolsbeslut.

Kommunen har vid flera tillfällen uppmanat markägarna att komma överens för att servicen för besökarna ska kunna förbättras. Inte heller kommunen har haft några framgångar. Därför vill politikerna i Hornafjörður att Fell ska säljas på auktion. Köparen ska i samband med försäljningen förbinda sig till att genomföra detaljplanen.

Försäljningen har nu fått klartecken av sysselmannen i Suðurland. Tanken är att auktionen ska påbörjas den 14 april. Sannolikt är dock att det blir betydligt senare eftersom stora ekonomiska intressen står på spel. Jökulsárlón ehf. har nämligen överklagat beslutet till domstol. Det kan innebära att det tar flera år innan en försäljningen kan äga rum.

Här kan du läsa mer om tvisterna om Jökulsárlón.

Dagens citat

"Island hoppar från att vara det fattigaste misärråttboet i Europa till att känna att det är möjligt att ha tillräckligt med arbete, att det är möjligt att få betalt för arbetet och att det är möjligt att ha tillräckligt att äta. Vår typ av samhälle uppstår där, och det är först och främst ett amerikanskt samhälle. Och vi har sedan försökt att färdigställa drömmen om att vi är ett amerikanskt överflödssamhälle."

Páll Baldvin Baldvinsson, författare till boken Stríðsárin 1938-1945 som skildrar Island under andra världskriget, i RÚV om samhällsutvecklingen under krigsåren.

Dagens bonuscitat

"Its huge Hallgrimskirkja church rises bravely above its Christmas card high street, pointed spire jutting into the crisp air like a cut-out paper snowflake. But defiant as it stands, it shivers against the overwhelming energy of a stark landscape in which raw nature overwhelms."

Emily Retter i Daily Mirror om en resa till Reykjavík och Island.

Parkeringsavgifter vid Þingvellir införs i maj

I maj blir det inte längre gratis att parkera vid Þingvellir. Då kostar det minst 500 isländska kronor att ställa bilen vid tre av de mest använda parkeringsplatserna i nationalparken. Föreståndare för nationalparken vill dessutom se fartkameror på vägen genom området. I dag är det många som inte håller den tillåtna hastigheten på 50 kilometer i timmen.

Redan i juli förra året beslöt Þingvallanefnd att parkeringsavgifter ska införas vid Þingvellir. Att få parkeringsautomater på plats har dock tagit längre tid än väntat. Från och med den 1 maj i år är det enligt Sunnlenska slut med gratisparkeringen.

För en personbil blir avgiften 500 isländska kronor, för en större jeep 750 kronor, för en mindre buss 1 500 kronor och för en större buss 3 000 kronor. Avgiften gäller i 24 timmar.

Inledningsvis är det tre parkeringsplatser som beläggs med avgift - vid besökscentrumet vid Hakið, vid tingsplatsen vid Almannagjá och vid gamla Hótel Valhöll. Syftet är att skapa bättre ordning på parkeringsplatserna. Systemet väntas både kosta och dra in ungefär 50 miljoner isländska kronor om året.

Men det kan bli fler förändringar inom nationalparken. Nationalparksföreståndaren Ólafur Haraldsson säger i Morgunblaðið att han vill ha fartkameror på en sju kilometer lång sträcka. Anledningen är att det i dag är många som inte håller hastighetsbegränsningen på 50 kilometer i timmen:

"Människor bryr sig inte mycket om att åka i laglig hastighet. Ljudet i området har också förändrats. Lugnet på dagen bryts av motorbuller och inte minst av däck som kör snabbt genom nationalparken."

Vägen genom Þingvellir är smal och kurvig. När den byggdes på 1970-talet var trafiken inte alls lika omfattande. Inget pekar på att trafiken genom nationalparken skulle sluta öka. Men Ólafur Haraldsson vill inte bredda vägen. I stället vill han att det ska sättas upp fartkameror för att bilisterna ska hålla nere hastigheten, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om parkeringsavgifterna vid Þingvellir.

Nytt utbrott - geolog tror inte Geysir är på väg att vakna

För första gången på länge reste sig förra fredagen en hög pelare av vatten ur Geysir. Guiden Ása Björk Snorradóttir blev vittne till det sällsynta utbrottet - som bara skedde några veckor efter ett utbrott som skapade stora mängder vattenånga. Men geologen Ólafur Flovenz tror inte att Geysir är på väg att vakna, rapporterar RÚV.

De senaste årtiondena har aktiviteten i Geysir varit mycket begränsad. Geysir har ibland vaknat tillfälligt i samband med kraftiga jordskalv, men i regel är det granngejsern Strokkur som besökarna får förlita sig på.

I år har dock Geysir vaknat två gånger inom loppet av en månad. Det första utbrottet, som skedde den 20 februari, bildade en stor pelare av ånga. Reseledaren Ása Björk Snorradóttir blev den 18 mars vittne till det andra utbrottet. Hon beskrev upplevelsen för RÚV:

"Så hör jag ett muller bakom mig och tittar dit. Då reser sig en stor pelare, mycket hög och på något sätt mycket mycket större än Strokkur. Jag skrek naturligtvis åt barnen som jag talade med och de trodde att jag höll på att tappa förståndet. Det var så oerhört vackert."

I flera års tid har Ása Björk Snorradóttir tillsammans med turister besökt Geysirområdet minst hundra gånger om året. Detta var första gången som hon blivit vittne till ett av Geysirs sällsynta utbrott.

Det vatten som strömmar in i Geysir är varmare än 100 grader, och är alltså hetare än kokpunkten. Det höga trycket gör dock att det inte förångas. Men om trycket på Geysirs yta minskar kommer ett utbrott. Under många år användes tvål och tvättmedel för att skapa utbrott, men det är inte längre tillåtet.

Geologen Ólafur Flovenz säger till RÚV att det är för tidigt att påstå att Geysir skulle vara på väg att vakna. Det går dock inte att utesluta eftersom det inte görs några mätningar av aktiviteten. Han tror att de två senaste utbrotten inte kan härledas till jordskalv utan att de beror på små tryckförändringar:

"Det finns inga tecken på att Geysir har piggnat till på grund av jordskalv. Den gör det om det blir stora skalv och kan faktiskt göra det även om det är små skalv. Det finns inga tecken på det. Det bör dock has i åtanke att Geysir alltid är otroligt nära att eruptera. ... Detta kan vara enstaka händelser. Fast man vet aldrig."

Här kan du se ett klipp från augusti 1974 när ett utbrott i Geysir provocerades fram med hjälp av tvål.

Dagens citat

Foto: Citizen Press

"I think the magic of Reykjavík is the culture in general and how we have an infrastructure to do quite a lot. Big books, plays, film. And then there is the language. If Icelanders spoke another language, our talent would be drawn to the capital of the language. To Copenhagen, Paris, London or New York. The Icelandic language creates a microcosm and a strange universe in some ways. It is self-sufficient and self-contained, but still very open for influence."

Författaren Andri Snær Magnason i New York Times om det isländska språkets betydelse för landets kultur.

Dagens bonuscitat

"I lived next to the last block of flats, and then it was moss and tundra. I used to walk a lot on my own and sing at the top of my lungs. I think a lot of Icelandic people do this. You don’t go to church or a psychotherapist – you go for a walk and feel better."

Björk i The Guardian om sin uppväxt.

Egen majoritet för Hillary Clinton på Island

Om islänningarna fått rösta i det amerikanska presidentvalet hade Hillary Clinton vunnit en säker seger. Hela 52,7 procent hade lagt sin röst på henne medan rivalen Bernie Sanders får 38,3 procent. Främsta republikan är Donald Trump med 4,4 procent av stödet. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

På Island har konservativa Självständighetspartiet haft den statsbärande roll som Socialdemokraterna haft i andra nordiska länder. Just nu styrs också landet av en koalition mellan Självständighetspartiet och allt mer högerpopulistiska Framstegspartiet.

Inom Självständighetspartiet finns det av tradition många som brukar föredra republikanska presidenter i USA. Så är det inte i år. Inte ens var tionde islänning vill se en republikansk vinnare i det amerikanska presidentvalet.

Storfavorit är demokraten Hillary Clinton. Om islänningarna hade fått rösta i presidentvalet hade hon fått 52,7 procent. Även tvåan Bernie Sanders är demokrat. Han får 38,3 procent av väljarstödet.

Hillary Clinton är starkast hos kvinnor och pensionärer. Bernie Sanders har större stöd bland män och islänningar som inte fyllt 25 år.

Populäraste republikanen Donald Trump får nöja sig med 4,4 procent av rösterna. Därefter följer Ted Cruz med 1,5 procent, Marco Rubio med 1,2 procent, Gary Johnson med 0,9 procent, John Kasich med 0,5 procent, Ben Carson med 0,4 procent och John McAfee med 0,1 procent.

Deltagarna i undersökningen fick välja bland de aspiranter som inte hade avbrutit sina kampanjer i början av mars.

Män, högskoleutbildade och höginkomsttagare följer de amerikanska primärvalen i större utsträckning än andra grupper. Totalt är det 22 procent av islänningarna som uppger att de noga följer utvecklingen.

Arbetslösheten på Island kvar på 2,9 procent

I samtliga sju landsbygdsregioner minskade arbetslösheten under februari, men i Reykjavíkområdet var den oförändrad. I hela landet låg den därför kvar på 2,9 procent. Reykjavíkområdet kan nu vara på väg att ta över från Suðurnes som den region som har den högsta arbetslösheten. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten på Island ligger still på samma nivå även under mars.

Arbetslösheten på Island låg under februari kvar på 2,9 procent. I februari 2015 var arbetslösheten 3,6 procent. På landsbygden minskade antalet arbetslösa med 78 personer medan den i Reykjavíkområdet ökade med 14 personer.

Suðurnes är fortfarande den region i landet som har högst arbetslöshet med 3,3 procent, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med januari. Suðurnes har ända sedan finanskraschen varit den hårdast drabbade regionen, men nu är gapet till Reykjavíkområdet bara 0,3 procent.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå under mars. Den väntas dock minska kraftigt när sommaren närmar sig. Bara runt flygplatsen i Keflavík skapas 1 600 säsongsjobb. För att kunna täcka det behovet har företag hyrt fastigheter på Ásbrú nära flygplatsen med plats för hundratals tillfälligt anställda från Polen.

Flygplatsen i Keflavík är den största arbetsgivaren på Suðurnes. I sommar är det inte osannolikt att arbetslösheten där för första gången sedan kraschen sjunker under motsvarande nivå i Reykjavíkområdet.

Än så länge är dock arbetslösheten i Reykjavíkområdet lägre med 3 procent under februari. Där låg den still, men i övriga delar av landet sjönk den under februari. I Norðurland eystra var arbetslösheten 3,2 procent (en minskning med 0,1 procentenhet), i Västfjordarna 2,6 procent (-0,3), i Austurland 2,4 procent (-0,2), i Suðurland 2,4 procent (-0,1), i Vesturland 1,9 procent (-0,1) och i Norðurland vestra 1,7 procent (-0,1).

Under februari var arbetslösheten bland män 2,6 procent och bland kvinnor 3,2 procent. Var femte arbetslös var utländsk medborgare. Av dessa var sex av tio polacker.

Långtidsarbetslösheten ökade något under februari. 42 procent av de arbetslösa har varit utan jobb i minst sex månader och 21 procent i minst tolv månader.

Tre isländska kommuner hade full sysselsättning under februari: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland och Akrahreppur i Norðurland vestra. I Fljótsdalshreppur fanns en arbetslös person - vilket gjorde att kommunen för första gången sedan april 2014 inte hade full sysselsättning.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Om den nuvarande presidenten och hans långsittande är ett problem är det inte hans problem. Presidenten är folkets ansvar och om det inte orkar begripa vad demokrati och samhälleligt ansvar är får det bara vad det förtjänar. Igen, igen, igen, igen och igen. Åtminstone fem gånger."

Stefán Jón Hafstein, chef för biståndsmyndigheten Þróunarsamvinnustofnuns arbete i Uganda och tidigare socialdemokratisk kommunpolitiker, skriver i Fréttablaðið om president Ólafur Ragnar Grímsson som snart suttit i tjugo år på posten.

Guðmundur Ari Sigurjónsson vill leda Socialdemokraterna

Guðmundur Ari Sigurjónsson vill bli Socialdemokraternas nästa partiledare. I dag representerar 27-åringen partiet i kommunfullmäktige i Seltjarnarnes. I ett pressmeddelande skriver han att det är obegripligt att Socialdemokraterna inte är Islands största parti. Ett skäl till detta är enligt Guðmundur Ari Sigurjónsson att ledningen förlorat kontakten till gräsrötterna.

Magnús Orri Schram, Helgi Hjörvar och Oddný G. Harðardóttir har sedan tidigare meddelat att de vill ta över ordförandeskapet för Socialdemokraterna vid den extrainsatta kongressen i juni. Samtliga är erfarna politiker och har suttit i eller sitter i alltinget där de dessutom har varit gruppledare.

Guðmundur Ari Sigurjónsson är inte alls lika etablerad. Han är 27 år och sitter i fullmäktige i Seltjarnarnes.

I ett pressmeddelande skriver Guðmundur Ari Sigurjónsson att Socialdemokraterna borde vara Islands största parti. På senare tid anser han dock att ledningen förlorat kontakten med gräsrötterna. I stället för att formulera en politik som förbättrar medborgarnas vardag har Socialdemokraterna ägnat sig för mycket åt att kritisera andra partier.

Den sittande ordföranden Árni Páll Árnason har ännu inte meddelat om han ställer upp för omval.

Här kan du läsa mer om ledarstriden inom Socialdemokraterna.

Homosexuellt par gifte sig på Island - vägras skilsmässa

Ett homosexuellt par från Ryssland och Lettland tvingas att vara gifta. Det fastslår Hæstiréttur Íslands. Isländsk lag tillåter bara skilsmässa mellan personer som bor i landet. Eftersom de gifte sig under en semesterresa till Reykjavík får de inte skilja sig. De kan heller inte ta ut skilsmässa i hemländerna eftersom äktenskapet inte är giltigt där.

Efter att alltinget sommaren 2010 klubbat en könsneutral äktenskapsbalk dröjde det inte länge förrän många utländska par reste till Island för att gifta sig. Islands rykte som ett hbtq-vänligt land gjorde att det ofta var homosexuella par som hade ett symboliskt bröllop i landet.

Ett sådant bröllop orsakar nu stora problem för ett par bestående av en lettisk och en rysk man. I december 2011 gifte de sig vid en borgerlig vigsel i Reykjavík. Ceremonin var främst symbolisk eftersom äktenskapet inte erkänns i varken Ryssland eller Lettland.

Ett år senare tog förhållandet slut. Men någon skilsmässa blir det inte. Det fastslår nu Hæstiréttur Íslands.

Paret reste till Island som turister enbart för att gifta sig. Men för att utländska medborgare ska få skilja sig på Island krävs att en av dem varit bosatt i landet i minst två år. Om ingen av dem bor i landet - eller kan tänka sig att göra det i de nödvändiga två åren - finns enligt lagen ingen möjlighet att skilja sig.

Eftersom äktenskap mellan två män inte är tillåtna i Ryssland eller Lettland är de i hemländerna registrerade som ogifta. Därför finns det heller ingen möjlighet att skilja sig där.

När den nya äktenskapsbalken formulerades var det ingen som tänkte på att utlänningar skulle resa till Island enbart för att gifta sig. Det rysk-lettiska parets öde har dock gjort så att alltingspolitiker fått upp ögonen för problemet. En översyn av lagen är på gång, men det kan dröja länge innan en ny lag är på plats.

Till dess kan paret alltså inte häva det symboliska äktenskapet. En tröst är möjligen att de slipper betala några kostnader för den juridiska prövningen.

Här kan du läsa mer om paret som nekas skilsmässa och här kan du läsa domen i sin helhet.

Soldiers of Odin har kommit till Island

En isländsk avdelning av Soldiers of Odin finns nu i Reykjavíkområdet. Målet är att "bygga upp en grupp som kämpar mot islamisering av Island". Soldiers of Odin Iceland har skaffat tröjor med organisationens logga men ännu inte ordnat några nattvandringar. På nätet får organisationen bland annat kritik för att ha valt ett engelskt namn i stället för att kalla sig Hermenn Óðins.

Ett knappt halvår efter att nätverket Soldiers of Odin bildades i Finland har det nu även spridit sig till Island. Den isländska avdelningen, som kallar sig Soldiers of Odin Iceland, har ännu inte ordnat några nattvandringar men ska ha hållit flera möten. I sociala medier har medlemmar publicerat bilder iklädda luvtröjor med organisationens logga.

Hur många medlemmar som organisationen har är oklart. Sannolikt är det betydligt färre som är aktiva än det hundratal som är medlemmar på Facebook.

Minst en av de personer som kopplats till gruppen var enligt DV tidigare medlem i mc-gänget Outlaws. En person som öppet tagit ställning för Soldiers of Odin är artisten Gylfi Ægisson, som är känd för en lång rad utspel mot bland annat muslimer och homosexuella.

I en deklaration skriver Soldiers of Odin att det inte handlar om någon "hatgrupp" eller någon "internationell sammanslutning". För att en person ska kunna bli medlem krävs att den fyllt 18 år. Målet är att bekämpa islam. Det ska enligt deklarationen ske bland annat genom att stoppa flyktingmottagandet:

"Vi islänningar har ännu inte hamnat i det läget att det hot som härjar i våra grannländer har börjat besvära det isländska folket, men alla varningsklockor ringer. Vi tänker inte strunta i varningarna från människor från många håll till det isländska folket om risken som följer massimporten av människor från olika kulturområden. Risken kan liknas vid att spela rysk roulett."

Skälet till att medlemmarna ännu inte nattvandrat är att behovet inte finns i dagsläget. Om läget ändras säger sig organisationen vara beredd att ge sig ut på gatorna för att skydda kvinnor som annars riskerar att bli våldtagna och för att värna friheten i landet.

På Facebook driver Soldiers of Odin även en sida där det publiceras länkar till artiklar och tv-inslag. Där framgår det att organisationen anser att Tysklands förbundskansler Angela Merkel är skyldig till förräderi. Den vänder sig också mot att polis på flera orter i Norden har varnat kvinnor för att röra sig utomhus på egen hand under kvällar och nätter.

I ett inlägg hyllar Soldiers of Odin grundandet av det främlingsfientliga partiet Isländska folkfronten:

"Säkerligen årets hittills bästa nyhet och sannerligen ett hoppets ljus mot en bättre och ljusare framtid."

Mottagandet av gruppen är i regel mycket skeptiskt. På nätet finns kommentarer från asatroende som kritiserar valet av namnet Soldiers of Odin. Oden ska inte ha haft något att göra med några åsikter som kan kopplas till rasism. Andra är kritiska mot att gruppen valt ett namn på engelska i stället för att kalla sig exempelvis Hermenn Óðins.

I en krönika i Stundin skriver Jón Trausti Reynisson att Soldiers of Odin tycks ha bristfälliga kunskaper om islänningasagor och asatro. Vikingar ägnade sig över huvud taget mycket åt det organisationen säger sig vilja bekämpa, som kvinnorov, rån och våldsdåd.

Vikingarnas taktik syftade ofta till att ingjuta skräck hos motståndarna - vilket enligt Jón Trausti Reynisson inte är helt olikt de effekter som terrorister eftersträvar. Att kalla sig viking och samtidigt säga sig bekämpa sexualbrott anser han vara synonymt med att kalla sig Bill Cosby och vilja bekämpa sexualbrott.

Vidare ifrågasätter Jón Trausti Reynisson kopplingen till Oden. Oden härstammade enligt Snorri Sturlusons Edda från Turkiet. Han var en usel härförare som aldrig lyckades vinna något slag. Han behandlade inte kvinnor särskilt väl och det talas om hur han lämnade dem gråtande efter att ha våldfört sig på dem. I Hávamál skildras vikten av att fördomsfritt resa runt i världen, att vara öppen för andra kulturer och människor och att värdesätta gästfrihet.

Dagens citat

"Politisk erfarenhet, kunskap om utrikespolitik, behärskning över det engelska språket och ålderns tyngd gjorde presidenten till Islands mest stridsskickliga i konflikterna med britter och nederländare. En ny president behöver, precis som Ólafur, kunna ha en god och fast hand om Islands intressen i en plötslig strid med utländska makthavare på internationella möten och inte minst hänsynslösa medier om det blir problem. Erfarenhet av hårda debatter på den internationella scenen och superkompetens inom det internationella språket kommer att avgöra en ny presidents förmåga att kunna bära upp denna nya uppgift."

Össur Skarphéðinsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna och tidigare utrikesminister, skriver i Fréttablaðið om vilka egenskaper han anser den som ska efterträda president Ólafur Ragnar Grímsson bör ha - ett jobb som han själv ryktas vara mycket intresserad av.

Nu har hälften av islänningarna råd att spara pengar

En majoritet av islänningarna har nu för första gången sedan finanskraschen hösten 2008 råd att spara pengar varje månad. Samtidigt blir det allt färre som har större utgifter än inkomster. Men var sjätte islänning ser ändå skuldberget öka månad för månad eller tvingas ta av besparingar för att gå runt. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

När Gallup i juli 2010 - knappt två år efter kraschen - frågade islänningar om deras privatekonomi var läget ganska dystert. 38 procent uppgav att ekonomin precis gick runt, 31 procent hade ett överskott som gjorde att de kunde spara pengar varje månad och 31 procent samlade skulder på hög eller klarade sig bara genom att ta av sina besparingar.

Sedan dess har hushållens ekonomi förbättrats från år till år. När Gallup ställde samma fråga i februari i år var det hela 53 procent som kunde spara pengar. Av dessa var det 11 procent som kunde spara större summor medan 42 procent kunde sätta in en mindre summa på sparkonto.

Andelen islänningar som precis klarar sig är nu 29 procent. Ytterligare 10 procent klarar bara månadens utgifter genom att ta av tidigare besparingar. Resterande 8 procent har så dålig ekonomi att de tvingas att lägga skulder på hög.

Hótel Adam förvarade kapsyler till flaskvatten på toalett

Tomma flaskor förvarades helt öppet och korkarna förvarades helt öppet på en toalett. Så när ägaren av Hótel Adam i Reykjavík på egen hand buteljerade kranvatten och sålde till gästerna - samtidigt som de uppmanades att inte dricka just kranvatten - var det knappast deras hälsa som var skälet. Ägaren har hittills struntat i myndigheternas anmärkningar. Det rapporterar Vísir.

Nyligen avslöjades det att Hótel Adam på Skólavörðustígur i Reykjavík uppmanade gästerna att inte dricka kranvattnet. I stället erbjöds de att köpa hotellets egna flaskvatten till priset av 400 isländska kronor för två liter.

Men när Heilbrigðiseftirlit Reykjavíkur kontrollerade kranvattnet var det av god kvalitet och helt ofarligt att dricka. Analyser visade dessutom att hotellets flaskvatten inte hade buteljerats av någon producent med tillstånd. Det var ägaren själv som fyllde flaskor med samma kranvatten som han varnade gästerna för. Dessa såldes sedan till turister.

Nu rapporterar Vísir ytterligare detaljer från Heilbrigðiseftirlit Reykjavíkurs inspektioner av Hótel Adam. Det tycks inte ha varit oro över gästernas hälsa som fick ägaren att sälja kranvatten. Tomma flaskor förvarades i en öppen påse i hotellets källare. Och kapsylerna förvarades i en öppen påse på personaltoaletten.

Enligt Vísir ska ägaren inte ha lämnat någon förklaring till varför han varnade för kranvattnet eller varför han dyrt sålde samma vatten till turister samtidigt som han gav sken av att det handlade om annat vatten.

Myndigheten förbjöd omedelbart ägaren att buteljera vatten på egen hand. Han fick också beskedet att han måste förstöra alla flaskor som fanns till försäljning och alla tomflaskor.

Försäljningen av kranvatten var inte den enda skandalen som uppdagades vid inspektionerna av Hótel Adam. Nu står det klart att det i kafeterian Coffee 4 You såldes tjeckisk öl som ägaren inte hade tillstånd för att importera.

Fortfarande är elva av hotellets tjugo rum förseglade eftersom det inte fanns tillstånd för uthyrningen. Men det visade sig inte vara enda gången som Hótel Adam inte följt reglerna för tillståndet. I ritningarna fanns ett personalutrymme som inte fanns i verkligheten. Vidare fick personal ofta använda gästtoaletten. Enligt Heilbrigðiseftirlit Reykjavíkur är detta något som ägaren måste rätta till.

Dessutom framkom det vid inspektioner stora brister när det gällde bland annat städning och egenkontroll. Ägaren hade till och med den 11 mars på sig att åtgärda bristerna. För att visa att de åtgärdats skulle han skicka in foton till Heilbrigðiseftirlit Reykjavíkur. Det har han inte gjort. Därför får Hótel Adam sannolikt snart ett nytt besök av myndigheten.

Här kan du läsa mer om skandalerna på Hótel Adam.

Regeringen förlorar tvist om flygplatsen i Reykjavík

Inom sexton veckor måste inrikesminister Ólöf Nordal se till så att en av banorna på flygplatsen i Reykjavík stängs. Annars väntar vite på 1 miljon isländska kronor om dagen. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur som ger kommunen segern i flygplatstvisten med regeringen. Domstolen anser att överenskommelsen från 2013 om en stängning fortfarande gäller.

I juni 1941 togs flygplatsen i Reykjavík av de brittiska ockupationsstyrkor som byggt den. Fem år senare överlämnades flygplatsen till staten. Sedan dess har den varit en ständig källa till konflikter mellan regeringen och kommunen.

Sedan 2010 har det i Reykjavíks rådhus funnits en majoritet för att flytta flygplatsen från Vatnsmýri. Inrikestrafiken ska antingen flyttas till Keflavík eller en ny flygplats utanför stadskärnan. Majoriteten i fullmäktige vill få bort flygplatsen för att kunna använda marken till bostäder och andra byggnader.

Hösten 2013 kom dåvarande borgmästaren Jón Gnarr överens med dåvarande inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir om ett första steg mot en avveckling av flygplatsen. Det gick ut på att en av tre landningsbanor - den som går från nordost till sydväst - skulle stängas.

Denna bana används så sällan att den i praktiken ofta får fungera som uppställningsplats åt flygplan. Men vid sällsynta väderförhållanden nyttjas den både av inrikesflyget och av sjuktransporter.

Inom regeringen är det nu i synnerhet Framstegspartiet som inte vill stänga den tredje banan. Nyligen lade fjorton av partiets alltingsledamöter fram ett förslag om att kommuner ska förlora detaljplansansvaret för internationella flygplatser. I praktiken skulle det innebära att makten över flygplatserna i Reykjavík, Akureyri och Egilsstaðir flyttades från kommunerna till regeringen.

Hanna Birna Kristjánsdóttir ville inte att kommunerna skulle berövas en del av sin självständighet. Efterträdaren Ólöf Nordal har inte samma principiella syn på frågan.

Från de politiker som inte vill flytta flygplatsen brukar ofta den tredje banan beskrivas som nödvändig. Även om den används sällan så innebär den en trygghet under svåra väderförhållanden. Utan den skulle flygplatsens användbarhet minska.

Inte sällan har närheten till universitetssjukhuset i Reykjavík varit ett tungt argument eftersom många sjuktransporter från landsbygden går med helikopter eller flyg. Inom regeringen står Självständighetspartiet bakom tidigare beslut i alltinget om att det nya sjukhuset ska byggas på samma plats. Inom Framstegspartiet har däremot statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson föreslagit flera andra platser, bland annat i Garðabær. Partiet vill dock inte flytta på flygplatsen.

Men regeringen är skyldig att inom sexton veckor stänga den tredje banan. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen anser att den överenskommelse som slöts mellan Jón Gnarr och Hanna Birna Kristjánsdóttir gäller. Det handlar - till skillnad från vad regeringen nu hävdar - om ett bindande avtal och inte om en politisk deklaration.

Héraðsdómur Reykjavíkur tar inte hänsyn till regeringens argument om varför överenskommelsen inte skulle gälla. Rätten anser att Hanna Birna Kristjánsdóttir hade rätt att ingå avtalet och att hon inte behövde vända sig till alltinget för stöd. Om regeringen inte stänger den tredje banan inom utsatt tid väntar därför vite på 1 miljon isländska kronor om dagen.

För majoriteten i kommunfullmäktige är gårdagens beslut en delseger. Inte minst eftersom kommunen i strid mot regeringens vilja har ändrat detaljplanen för Vatnsmýri och upplåtit mark där förberedelser för bygget av 600 nya bostäder påbörjats. Om kommunen skulle tvingas att backa riskerar den att bli skadeståndsskyldig.

Det var kommunen som drog staten inför rätta när Ólöf Nordal inte infriade löftet om att stänga den tredje banan. Domen kommer med all sannolikhet att överklagas till Hæstiréttur Íslands.

Här kan du läsa mer om flygplatstvisten och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Dessa förfärliga händelser är ett hårt slag och med dem angrips på nytt det demokratiska samhällets grundläggande värderingar och levnadssätt. Mina tankar är hos dem som är drabbade av sorg i händelsernas kölvatten och hos det belgiska folket."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i ett uttalande efter gårdagens terrordåd i Bryssel.

Tre till vill bli Islands nästa president

Antalet presidentkandidater har de senaste dagarna ökat från tio till tretton. De senaste tillskotten är Hrannar Pétursson, Guðmundur Franklín Jónsson och Guðrún Margrét Pálsdóttir. Allt pekar på att väljarna får rekordmånga namn att välja mellan den 25 juni. Som mest har tidigare sex kandidater deltagit i ett presidentval. Sista dagen att anmäla sin kandidatur är den 18 maj.

Hrannar Pétursson driver eget företag inom kommunikation. Han har tidigare varit informationschef för Vodafone och jobbat vid regeringskansliet. Ovan kan du se en av hans kampanjvideor.

Guðmundur Franklín Jónsson är bosatt i Köpenhamn där han driver ett hotell. Tidigare har han främst varit verksam inom det amerikanska näringslivet. Han är mest känd som grundare av och ledare för Höger-gröna, ett nyliberalt parti som nyligen lades ned för att uppgå i främlingsfientliga Isländska folkfronten.

Guðrún Margrét Pálsdóttir är sjuksköterska. Hon är en av grundarna av ABC Barnahjálp, en hjälporganisation med fokus på barn i Asien och Afrika. Organisationen ger stöd till skolor och till internat för att fattiga barn ska få utbildning.

Hittills är det dock tolv förväntade statister som har anmält sig. Halla Tómasdóttir har tillräckligt stöd för att kunna få en biroll i valrörelsen. Men huvudrollsinnehavarna saknas fortfarande. Där är tänkbara namn Össur Skarphéðinsson, Andri Snær Magnason och Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir.

Här kan du läsa mer om sommarens presidentval.

Tidigare Spkef-chef åtalas för trolöshet mot huvudman

Geirmundur Kristinsson åtalas för två fall av trolöshet mot huvudman. Misstankarna gäller både lån och aktieaffärer som han godkände i rollen som chef för Sparisjóður Keflavíkur. Aktieaffärerna gjorde hans egen son till storägare i banken utan att sonen betalade en krona. Åtalet gäller transaktioner på totalt 730 miljoner isländska kronor.

Sparisjóður Keflavíkur, Spkef, har efter finanskraschen stämplats som Islands sämst skötta bank. En granskning av verksamheten ledde fram till en nattsvart rapport om affärer som genomfördes utan interna kontroller. Spkef tycktes närmast ha fungerat som en extra plånbok för ledningen och närstående.

Trots att det bara handlade om en sparbank kostade Spkef skattebetalarna 26 miljarder isländska kronor. Så hög blev till sist prislappen för att Landsbanki skulle ta över verksamheten. Skälet var att Spkef överskattat värdet på utlåningen.

Nu åtalas den tidigare sparbankschefen Geirmundur Kristinsson för två fall av trolöshet mot huvudman. Rättegången inleds vid Héraðsdómur Reykjaness den 1 april. Geirmundur Kristinsson förnekar brott.

Den första åtalspunkten gäller en kontokredit på 100 miljoner isländska kronor till bolaget Duggur ehf. Lånet beviljades den 16 juni 2008. Det gjordes ingen riskbedömning av lånet och det betalades ut utan att bankens låneavdelning fått säga sitt. Spkef fick inga som helst garantier för beloppet.

Pengarna betalades ut två dagar senare till ett konto i Icebank, men där blev de inte liggande länge. Icebank lade nämligen beslag på pengarna eftersom bolaget Suðurnesjamenn ehf. - där Spkef var delägare - hade stora skulder till banken efter en rad misslyckade affärer.

Vd för och storägare i Suðurnesjamenn ehf. var Grímur Sæmundsen, som i dag är vd för Bláa lónið ehf, det bolag som driver och äger Blå lagunen. Suðurnesjamenn ägde inte bara aktier i Bláa lónið utan även i såväl Spkef som i SM 1 ehf, ett bolag som i sin tur var delägare i Icebank.

Suðurnesjamenn ehf. gick i konkurs i mars 2009. Lånet på 100 miljoner isländska kronor - som beviljades på en månad - har aldrig betalats.

Den andra åtalspunkten gäller hur Geirmundur Kristinssons son utan att betala en krona fick aktier i Spkef till ett värde av 683 miljoner isländska kronor. Affären genomfördes i slutet av 2007. Samma dag som aktierna fördes över till bolaget Fossvogshylur ehf. överläts det till hans son.

Något avtal skrevs aldrig på affären. Fossvogshylur ehf. hade alltså kunnat sälja aktierna vidare utan att Spkef skulle kunna åberopa några dokument om några villkor eller någon köpesumma. Så småningom bokfördes affären som ett lån. Detta lån avskrevs i mars 2010.

Geirmundur Kristinssons son har förnekat att han skulle ha ägt Fossvogshylur ehf. Han ska bara ha gått med på att tillfälligt sitta i styrelsen.

Här kan du läsa mer om Spkef och här kan du läsa åtalet i sin helhet.

Brittisk Icesave-stämpling var "ekonomisk krigföring"

Storbritannien utsatte Island för ekonomisk krigföring. Därmed kunde regeringen framstå som tuff mot utländska banker samtidigt som den pumpade in pengar i de inhemska bankerna. Så beskriver tjänstemän och politiker den brittiska terrorstämplingen av Island hösten 2008. Samtidigt var islänningarnas svar förvånansvärt milt. Bakom undersökningen står statsvetarprofessorn Eiríkur Bergmann Einarsson, rapporterar RÚV.

I oktober 2008 kollapsade de isländska storbankerna. En av de mest omdiskuterade händelserna från kraschhösten var brittiska myndigheters terrorstämpling av Landsbanki, det isländska finansdepartementet och den isländska centralbanken Seðlabanki Íslands. Plötsligt befann sig Island i samma svartlistade sällskap som Nordkorea och al-Qaida.

Terrorstämplingen av Landsbanki blev kvar i ett par år. Från regeringen - med dåvarande statsministern Gordon Brown och finansministern Alistair Darling i spetsen - hette det att åtgärderna var nödvändiga. Annars fanns det en risk att Landsbanki skulle flytta hem tillgångar till Island från Storbritannien.

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, har undersökt det brittiska agerandet. Han har intervjuat en rad tjänstemän vid de brittiska finans- och utrikesdepartementen och politiker från Labour, det parti som då hade regeringsmakten.

Då var det många som förundrades över att Storbritannien terrorstämplade en Nato-allierad som Island. Eiríkur Bergmann Einarsson säger till RÚV att hans slutsats är att agerandet, som av brittiska tjänstemän beskrevs som "ekonomisk krigföring", till stor del handlade om inrikespolitik. Därför var den brittiska reaktionen mycket hårdare än nödvändigt:

"Det skulle hjälpa till att slå an rätt ton politiskt på hemmaplan för deras strävan att rädda bankerna men vara hård mot bankirerna."

Den brittiska regeringens främsta bekymmer var Landsbankis Icesave-konton. Den hade dels räknat med att Icesave skulle flyttas från det isländska moderbolaget till ett brittiskt dotterbolag och därmed hamna under brittisk tillsyn, dels med att Icesave skulle backas upp med 200 miljoner pund från Island. När pengarna inte hade dykt upp den 3 oktober 2008 var tålamodet nära slutet.

Då hade redan Glitnir tvingats in i statlig förvaltning. Inte mycket tydde på att de två övriga storbankerna, Landsbanki och Kaupþing som bägge hade omfattande tillgångar i Storbritannien, skulle kunna överleva. Eiríkur Bergmann Einarsson säger till RÚV att Landsbanki därför fick tjäna som varnande exempel:

"Det innebär att samtidigt som de räddar det finansiella systemet med enorma summor skattepengar, vilket är diskutabelt, så är de samtidigt hårda mot de bankirer som står utanför överenskommelsen, vilket var de isländska bankerna."

Att det förekom diskussioner om att flytta Icesave till Storbritannien är ingen hemlighet. Däremot finns det inga isländska politiker eller tjänstemän som hävdar att det skulle ha funnits en sådan överenskommelse. Där går tolkningen av diskussionerna isär.

När den brittiska regeringen aviserade terrorstämplingen gick Alistair Darling till hårt angrepp mot den isländska regeringen. Efter ett telefonsamtal med kollegan Árni M. Mathiesen sade han sig ha fått beskedet att Island inte tänkte stå fast vid några internationella förpliktelser. En utskrift av samtalet visar att det knappast kan sägas vara en rimlig tolkning av vad som sades.

Ändå var det ett tungt argument när Alistair Darling tillkännagav beslutet. Enligt Eiríkur Bergmann Einarsson var samtalet med Árni M. Mathiesen bara det svepskäl som regeringen behövde för att genomföra terrorstämplingen. Han säger till RÚV att det därför var ett misstag att över huvud taget tala med Alistair Darling:

"Det har också berättats för mig att det var ett misstag från islänningarna, vilket vi naturligtvis inte visste då, men att det ändå var ett misstag att ta emot detta telefonsamtal med Alistair Darling som Árni M. Mathiesen gjorde på tisdagsmorgonen. Därför att det var ett nödvändigt svepskäl för honom för att dagen senare kunna lansera den åtgärd som var införandet av terrorismlagarna. Utan detta samtal hade det varit mycket svårare."

Samtidigt förvånades britterna över den förhållandevis milda responsen från islänningarna. Visserligen protesterades det mot terrorstämplingen, men inte alls på ett sådant sätt som regeringen hade förväntat sig efter en åtgärd som närmast lamslog den isländska ekonomin.

Den stora frågan då var vem som skulle stå för insättningsgarantin kopplad till Landsbankis Icesave. I en rättegång i Eftas domstol förlorade EU, Storbritannien och Nederländerna mot Island. Nederlaget var en enorm prestigeförlust för unionen och för de inblandade länderna.

Domen konstaterade i praktiken att EU:s insättningsgarantisystem var odugligt och ihåligt. Vid en stor bankkrasch fanns det ingen garanti för att kunderna skulle gå skadeslösa ur kollapsen.

Officiellt har EU inte erkänt några brister i systemet. I stället har unionen fortsatt att hävda att den isländska staten var skyldig att träda in och stå för insättningsgarantin knuten till Icesave. Domstolen ansåg dock att det inte fanns några sådana skyldigheter i unionens regelverk.

Schweizaren Carl Baudenbacher har varit Efta-domstolens ordförande sedan 2003. Han säger till RÚV att han efter den isländska segern från olika håll fick smaka på EU:s, Nederländernas och Storbritanniens missnöje med utgången:

"Ingen talade direkt med mig förutom vid en trädgårdsfest i Bryssel. Där tog en högt uppsatt tjänsteman från EU upp saken med mig och förklarade sitt missnöje med beslutet. Jag reagerade direkt och sade att han inte kunde tala med mig på det sättet. Det var helt oacceptabelt."

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.