torsdag 3 mars 2016

Slipper återbetala lån på 27 miljoner till Landsbanki

När kunden ville sälja sina aktier i Landsbanki avrådde banken honom från att sälja. I stället övertalades han att teckna en övertrasseringskredit på 30 miljoner japanska yen. Som säkerhet använde han aktierna. Nu slipper mannen återbetala lånet. Héraðsdómur Reykjavíkur anser nämligen att banken inte agerade i kundens intresse.

En dom som föll i Héraðsdómur Reykjavíkur i fredags har alla förutsättningar att vända upp och ned på en lång rad rättsprocesser mellan kunder och finansinstitut. Med tanke på den oväntade utgången och de konsekvenser domen skulle kunna få är det dock sannolikt att den överklagas till Hæstiréttur Íslands av Landsbanki.

I januari 2008 vände sig en kund till Landsbanki. Han tänkte då sälja sina aktier i banken för att finansiera ett bostadsköp. Men mannen avråddes från att sälja aktierna. I stället övertalades han att teckna en övertrasseringskredit på 30 miljoner japanska yen.

Krediten fungerade som ett lån. Den var dock bunden till den isländska kronans förhållande till yen, en valuta som kunden inte hade några intäkter i. Mannen fick av banken höra att det skulle vara en god affär eftersom han kunde räkna med att värdet på aktierna i Landsbanki skulle stiga.

Som säkerhet för krediten använde mannen aktierna i Landsbanki. Sommaren 2008 kontaktades han på nytt av banken. Eftersom aktiernas värde hade sjunkit behövdes ytterligare säkerhet för krediten. Mannen föreslog på nytt att han i stället skulle sälja aktierna, men på nytt avråddes han av banken.

I september samma år var mannen på nytt i kontakt med Landsbanki. Då bad han banken att sälja de aktier han hade. Inte heller den här gången agerade Landsbanki. En månad senare - då Landsbanki kollapsat - krävdes han på nytt på ökad säkerhet för krediten. Han sade då att banken skulle sälja aktier som han hade i Atorka och Straumur. Men Landsbanki agerade inte.

Övertrasseringskrediten på 30 miljoner yen löpte ut utan att mannen hade betalat den. Landsbanki valde därför att stämma mannen inför Héraðsdómur Reykjavíkur. Banken krävde honom på 27 närmare 27 miljoner isländska kronor.

Mannen försvarade sig själv under rättegången. Han pekade på att det efter finanskraschen visat sig att Landsbanki på olika sätt och med ibland olagliga metoder försökte hålla bankens aktiekurs uppe. Det skedde bland annat genom att Landsbanki köpte aktier i den egna banken, men han hävdade också att han själv drabbats genom bankens agerande.

Gång på gång ville han sälja aktierna i Landsbanki, men vid varje tillfälle blev han övertalad att låta bli. Därmed ansåg mannen att Landsbanki inte handlade i hans intresse som kund, utan att banken i första hand såg till sina egna intressen genom att få honom att behålla aktierna.

I rätten ifrågasatte Landsbanki vissa delar av mannens berättelse. Mannen lyckades dock få domstolen att acceptera att bevisbördan måste ligga på banken. Han uppmanade också Landsbanki att ta fram inspelade samtal av hans kontakter med anställda.

Domstolen friar alltså mannen från Landsbankis krav. Mannen hävdade i rätten att han fördes bakom ljuset av banken både vad gäller den mycket riskabla lånetypen och turerna kring aktieförsäljningarna, och det är ett resonemang som domstolen accepterar. Hade banken gått med på aktieförsäljningarna hade den också fått tillbaka en stor del av krediten.

Domen är anmärkningsvärd på två sätt. Dels fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i princip att Landsbanki under 2008 agerade oetiskt genom att på olika sätt försöka hålla aktiekursen uppe, och ett sådant sätt var att motverka att aktieägare sålde sina innehav. Dels anser rätten att det är rimligt att mannen på egen hand aldrig hade föreslagit en så riskabel låneform som en valutakurssäkrad övertrasseringskredit i japanska yen.

Här kan du läsa domen i sin helhet.