Dagens bonuscitat

"Jag har till sist bestämt mig och jag har bestämt mig för att inte ställa upp."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, tidigare vice ordförande för Självständighetspartiet, säger till RÚV att hon inte kandiderar i sommarens presidentval, ett beslut där den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímssons kovändning hade stor betydelse.

Egen majoritet för Ólafur Ragnar Grímsson

Med knappt två månader kvar till valet ser Ólafur Ragnar Grímsson ut att gå mot en säker seger. I en opinionsmätning utförd av Zenter får den sittande presidenten hela 57,6 procent. Andri Snær Magnason - som hittills är den starkaste utmanaren - får 25,8 procent. Ingen av de övriga nio kandidaterna når upp till tvåsiffrigt stöd.

Hittills verkar ingen motkandidat kunna rubba Ólafur Ragnar Grímsson. I den andra väljarbarometern som genomförts sedan han meddelade att han ändrat sig och ställer upp för omval får han åter egen majoritet. Den här gången är stödet hela 57,6 procent.

Författaren Andri Snær Magnason är den i särklass starkaste motkandidaten. Men det försprång som Ólafur Ragnar Grímsson har skaffat sig med nio veckor kvar till valet förefaller ointagligt. Andri Snær Magnason får 25,8 procent.

Halla Tómasdóttir har på samma sätt utkristalliserat sig som valets trea. Hon har stöd av 8,7 procent av väljarna.

Stödet för övriga kandidater är närmast marginellt. Hrannar Pétursson får 2,1 procent, Bæring Ólafsson får 1,5 procent, Ástþór Magnússon får 1,4 procent, Sturla Jónsson får 0,9 procent, Magnús Ingi Magnússon får 0,8 procent, Guðrún Margrét Pálsdóttir får 0,6 procent, Hildur Þórðardóttir får 0,5 procent och Ari Jósepsson får 0,2 procent.

Ingen nämnde Elísabet Jökulsdóttir eller Benedikt Kristján Mewes. Den senare är den enda som fått 0 procent i båda de mätningar som gjorts efter Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp i valet. Sedan mätningen gjordes har Hrannar Pétursson och Bæring Ólafsson hoppat av.

Av dem som svarade på undersökningen hade 15,3 procent inte bestämt sig och 9,9 procent avser att rösta blankt. Ytterligare 1,9 procent tänker inte rösta över huvud taget.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Ólafur Ragnar Grímssons kovändning delar Island

Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval delar Island. 44 procent är nöjda med att den sittande presidenten kandiderar för en sjätte fyraårsperiod. Men 43 procent är missnöjda med beslutet. Missnöjet är störst i Reykjavíkområdet medan betydligt fler landsbygdsbor uppskattar hans kovändning. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Trots tidigare löften om att mandatperioden skulle bli hans sista ändrade sig Ólafur Ragnar Grímsson ännu en gång. I förra veckan meddelade han att han kandiderar för en sjätte fyraårsperiod som Islands president.

De senaste åren har Ólafur Ragnar Grímsson varit en president som delat folket. I vissa läger är han mycket uppskattad, i andra är han djupt avskydd. För vissa är han en landsfader och den enskilda medborgarens förlängda arm, för andra är han en maktbesatt populist befriad från självkritik och kontakt med verkligheten.

Attityderna till hans kovändning delar folket på samma sätt. 44 procent är nöjda med Ólafur Ragnar Grímssons beslut medan 43 procent är missnöjda. Övriga 13 procent är varken positivt eller negativt inställda till beslutet.

Anmärkningsvärt är att känslorna i bägge lägren är ungefär lika starka. 22 procent är helt och hållet nöjda med hans beslut - och 23 procent helt och hållet missnöjda. 13 procent är mycket nöjda - och 9 procent mycket missnöjda. Och 10 procent är ganska nöjda - och 11 procent är ganska missnöjda.

I Reykjavíkområdet är missnöjet med presidentens beslut mer utbrett. På landsbygden välkomnas det däremot i större utsträckning.

Bland Framstegspartiets väljare är det 83 procent som är nöjda med presidentens beslut. Samma åsikt har 71 procent av Självständighetspartiets sympatisörer. Hos anhängare till oppositionspartierna är känslorna betydligt svalare. Inom Gröna vänstern är 26 procent nöjda, inom Piratpartiet 23 procent och inom Socialdemokraterna 22 procent.

De islänningar som försökte rösta bort Ólafur Ragnar Grímsson redan 2012 har inte ändrat uppfattning om honom sedan dess. Av dem som då röstade på huvudutmanaren Þóra Arnórsdóttir är det bara 9 procent som står bakom hans beslut medan 82 procent är missnöjda. Bland dem som då röstade på Ólafur Ragnar Grímsson är det 75 procent som anser att han nu tagit rätt beslut.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"One of the earliest cuts from the Bjork-fronted Sugacubes – and appropriately weird and disturbing to boot. Despite the sweet ‘n’ sugary melody and big, glacial chunks of shimmering guitar, there’s a dark underbelly – the disturbing Lolita-like tale of the romantic frisson between a 5-year-old girl and her would-be suitor, who just so happens to be a 50-year-old bloke. Creepy, but bloody brilliant all the same."

NME rankar The Sugarcubes "Birthday" som den tjugoåttonde bästa låten från 1980-talet.

Magnús Ingi Magnússon vill bli folkets president

När kocken Magnús Ingi Magnússon meddelade att han ställer upp i presidentvalet tyckte somliga att det gått för långt. Samtidigt lovade han nämligen alla som skrev under hans namninsamling gratis hamburgare på den egna restaurangen Texasborgarar i Reykjavík. Nu kommer Magnús Ingi Magnússons kampanjvideo - med inslag från Rednex "Cotton Eye Joe" - där han även lovar att vara folkets president. Och där har dessutom Texasborgarars logga hamnat på presidentens residens på Bessastaðir.

Milestone-bröder döms till fängelse för aktieaffär

Milestone-bröderna Karl och Steingrímur Wernersson köpte tillsammans med vd:n Guðmundur Ólason ut systern Ingunn Wernersdóttir. Men affären på 5 miljarder isländska kronor gynnade inte alls bolaget. Nu döms alla tre till fleråriga fängelsestraff för trolöshet mot huvudman, bokföringsbrott och årsredovisningsbrott. Även två revisorer fälls i rätten.

I december 2014 friades samtliga sex åtalade i en härva kopplad till bolaget Milestone. Åtalade var bröderna Karl och Steingrímur Wernersson, som bägge var storägare i och styrde bolaget, och tidigare vd:n Guðmundur Ólason. Dessutom stod tre revisorer från KPMG åtalade.

Héraðsdómur Reykjavíkur frikände alla sex, men när domen i går föll i Hæstiréttur Íslands var det bara en av revisorerna som gick fri. Övriga fem dömdes för ekonomisk brottslighet.

Under 2005 och 2006 köpte Karl och Steingrímur Wernersson ut systern Ingunn Wernersdóttir ur bolaget. Totalt fick hon drygt 5 miljarder isländska kronor för sina aktier i Milestone. Beslutet att genomföra affären togs enligt åklagaren av bröderna tillsammans med Guðmundur Ólason.

Avtalet med Ingunn Wernersdóttir innebar inga skyldigheter för Milestone. I stället var det upp till Karl och Steingrímur Wernersson att fullfölja avtalet. Ändå lät de Milestone finansiera köpet trots att det enligt åtalet inte framgick hur bröderna skulle ersätta bolaget. Affären genomfördes alltså med brödernas snarare än bolagets bästa för ögonen. Det fanns enligt åklagaren heller inget i upplägget som förhindrade att Milestone skulle förlora ekonomiskt på affären.

Tillsammans med Guðmundur Ólason åtalades Karl och Steingrímur Wernersson för trolöshet mot huvudman. Dessutom åtalades de för flera brott mot bokföringslagen och mot årsredovisningslagen.

Även Milestones revisorer på KPMG drogs in i härvan. Enligt åklagaren sköttes inte bokföringen på ett sådant sätt att den var pålitlig och tydlig. Både 2006 och 2007 gav årsredovisningarna inte en rättvisande bild av bolagets resultat och ägarförhållanden. Tre revisorer åtalades därför för brott mot årsredovisningslagen och revisionslagen.

Karl Wernersson döms till tre och ett halvt års fängelse. Steingrímur Wernersson får ett tvåårigt fängelsestraff. Guðmundur Ólason döms till tre års fängelse.

Två av revisorerna från KPMG döms till nio månaders fängelse. Bägge domarna är dock villkorliga. Om de inte gör sig skyldiga till ny brottslighet inom två år slipper de avtjäna straffen. En tredje revisor frias helt.

Tillsammans ska de fem dömda även stå för rättegångskostnader på totalt drygt 14 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Árni Páll Árnason vill fortsätta leda Socialdemokraterna

Árni Páll Árnason ställer upp för omval vid Socialdemokraternas extrakongress i juni. Han lämnade beskedet vid en presskonferens i Reykjavík i går. Om Árni Páll Árnason får medlemmarnas förtroende vill han fortsätta arbeta för en ny grundlag och för en reformering av det finansiella systemet. Fyra motkandidater har redan anmält sig.

Det har hunnit gå drygt tre år sedan Árni Páll Árnason tog över som partiledare för Socialdemokraterna. I alltingsvalet våren 2013 fick partiet bara 12,9 procent av rösterna, en tillbakagång med rekordhöga 16,9 procentenheter. Det var dock få som beskyllde Árni Páll Árnason för fiaskot. Den föregående mandatperioden i regeringsställning var allt annat än enkel för partiet.

Ända sedan Socialdemokraterna bildades 2000 har målet varit att skapa ett brett parti som enar den isländska vänstern. Ambitionen har varit att utmana Självständighetspartiet om rollen som statsbärande.

Trots en svag början kom aldrig något lyft i opinionen för Árni Páll Árnason. Sedan Piratpartiets kraftiga uppgång började hösten 2014 har Socialdemokraternas utveckling varit den motsatta. I flera opinionsmätningar har väljarstödet varit det lägsta i partiets historia. Än så länge har Socialdemokraterna heller inte tjänat på de senaste veckornas turbulens kring regeringen och ministrars kopplingar till bolag i skatteparadis.

En följd av opinionsraset är att partiet den 3 och 4 juni håller en extrainkallad kongress. Där får medlemmarna möjlighet att välja en ny ledning.

Hittills har fyra utmanare anmält sig: alltingsledamöterna Oddný G. Harðardóttir och Helgi Hjörvar, tidigare alltingsledamoten Magnús Orri Schram och Guðmundur Ari Sigurjónsson, fullmäktigeledamot i Seltjarnarnes.

Sedan tidigare står det klart att vice ordföranden Katrín Júlíusdóttir inte ställer upp för omval. Árni Páll Árnason vill däremot fortsätta som partiledare. Det meddelade han vid en presskonferens i alltinget i går. I ett inlägg på Facebook skriver Árni Páll Árnason att han ser fram emot att leda Socialdemokraterna i höstens nyval:

"En ny regering kommer att ta över tyglarna i höst. Jag vill leda och tjäna Socialdemokraterna i den processen. När jag valdes till ordförande år 2013 lade jag stor vikt vid att vi skulle bryta oss ur en fördärvad politisk tradition som tvingar oss in i ett ständigt skyttegravskrig. Anledningarna var två: omtanke om nationens väl och omtanke om Socialdemokraterna. Om vapenskramlet överröstar allt hörs inte de förnuftiga lösningarnas parti. Erfarenheten från de senaste åren har övertygat mig än mer om behovet av radikala förändringar. Politiken ska inte vara folklivets enda arena där traditionella värderingar om ödmjukhet, sunt förnuft, debatt och erkännande av egna misstag inte gäller."

Vidare skriver Árni Páll Árnason att en ny grundlag är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Han vill att fler stora beslut ska fattas genom folkomröstningar. Han efterlyser också reformer av det finansiella systemet. Árni Páll Árnason anser att näringslivet ska ta ett stort socialt ansvar och att den ekonomiska utvecklingen bör präglas av långsiktighet.

Åtminstone bland allmänheten kämpar Árni Páll Árnason i motvind. En opinionsmätning visade att Oddný G. Harðardóttir var favorit före Helgi Hjörvar. Den sittande ordföranden Árni Páll Árnason kom bara på tredje plats. Men resultatet kan bli något helt annat när det är medlemmarna som röstar.

När han valdes 2013 var han inte den avgående ordföranden Jóhanna Sigurðardóttirs favorit. Hon förespråkade i stället Guðbjartur Hannesson. Inte heller den här gången har Árni Páll Árnason stöd från Jóhanna Sigurðardóttir. I onsdags skrev hon på Facebook att hon hoppas att Oddný G. Harðardóttir vinner ledarstriden:

"Jag har stort förtroende för Oddný att göra Socialdemokraterna drivande och starka och nå de mål som de har satt. Hon är en kvinna som det går att lita på i alla de omvälvningar som folket nu genomgår. Hon har hjärtat på rätt ställe - kämpar för jämställdhet, rättvisa och ett starkt välfärdssamhälle. Samtidigt vet jag att hon kommer att kavla upp ärmarna och med hårdhet strida mot de sedesbrott, girighet och korruption som har genomsyrat vårt samhälle."

Här kan du läsa mer om partiledarvalet inom Socialdemokraterna.

Dagens citat

"Presidenten skulle inte ha någon roll som hade betydelse i republikens författning från början, och skulle vara något slags enighetssymbol. Den nuvarande presidenten är den första som inte nöjer sig med denna begränsade roll utan har strävat efter att utöka presidentens beslutsområde med egna lagtolkningar av otydliga grundlagsbestämmelser. Runt ämbetet har prål och fåfänga utvecklats som inte hör hemma i en republik där folket har skapat sin avkastning på boskap och fiske."

Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, skriver i Morgunblaðið om president Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval.

Hrannar Pétursson hoppar av presidentvalet

Foto: Pressbild

Hrannar Pétursson ställer inte upp i sommarens presidentval. Han lämnade beskedet vid en debatt i Reykjavík i går. Skälet till beslutet är att han anser sig ha ytterst små möjligheter att nå framgång sedan den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson bestämt sig för att ställa upp för omval. Han blir därmed den femte som hoppar av efter presidentens kovändning.

Vigfús Bjarni Albertsson, Heimir Örn Hólmarsson, Guðmundur Franklín Jónsson och Bæring Ólafsson har redan meddelat att de ger upp sina kampanjer till sommarens presidentval. I går blev Hrannar Pétursson den femte att hoppa av sedan Ólafur Ragnar Grímsson för tio dagar sedan aviserade att han ställer upp för omval.

Hrannar Pétursson tillkännagav sitt beslut i går under en debatt vid Háskólinn í Reykjavík. Han sade att den sittande presidentens inträde i valrörelsen helt och hållet förändrade förutsättningarna. Mot Ólafur Ragnar Grímsson trodde sig Hrannar Pétursson inte ha några möjligheter till framgång:

"De senaste månaderna har varit intensiva och lärorika. Vissa saker har varit förutsägbara och annat har kommit som en överraskning. Vänner och släktingar har räckt mig hjälpande händer, hjälpt mig att förpacka idéer och gett mig goda råd. Islands presidents beslut att ställa upp för omval var oväntat. Det bryter valets natur och mot bakgrund av förhållandena har jag tagit beslutet att dra tillbaka min kandidatur. ... Jag uppmanar den som blir vald att sätta folkviljan före sin egen."

Efter Hrannar Péturssons avhopp återstår elva kandidater. Ett par ganska tunga namn funderar fortfarande på att ställa upp.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Framstegspartiets vd nästa offer för Panamahärvan

Framstegspartiets vd Hrólfur Ölvisson avgår med omedelbar verkan. Beslutet är en följd av avslöjanden om bolag i skatteparadisen Panama och Brittiska Jungfruöarna. Ett av brevlådeföretagen använde han för att dölja att han låg bakom investeringar i ett danskt bolag. Hrólfur Ölvisson medger dock inga misstag. Inte heller ställde partiledningen några krav på hans avgång.

I måndags presenterade RÚV:s Kastljós nya avslöjanden av isländska samhällstoppars kopplingar till brevlådeföretag i skatteparadis. Uppgifterna har redan lett till att tre vd:ar har lämnat sina uppdrag.

Hrólfur Ölvisson har varit vd för Framstegspartiet sedan 2010. Redan 2003 bildade han i Panama bolaget Selco Finance. Därefter tecknade han genom Selco Finance ett avtal med ett amerikanskt försäkringsbolag samtidigt som han basade över det inhemska försäkringsbolaget VÍS. Ett år senare drev han igenom ett samarbetsavtal mellan VÍS och det amerikanska företaget. Han har hela tiden förnekat att han själv eller Selco Finance ska ha tjänat på affären.

Samma år bildade han även ett bolag på Brittiska Jungfruöarna med namnet Chamile Marketing. Bolaget användes för att dölja att två isländska bolag i själva verket stod bakom investeringar i det danska bolaget Scancore. Chamile Marketing stod officiellt för affären. Den finansierades genom räntefria lån från de isländska bolagen.

I går meddelade Hrólfur Ölvisson att han med omedelbar verkan lämnar uppdraget som vd för Framstegspartiet. I ett uttalande sade han dock att han inte hade gjort något fel - och än mindre något olagligt:

"Detta beslut tar jag mot bakgrund av hur ensidig och hänsynslös debatten är. Detta är mitt personliga beslut och inte på något sätt ett erkännande av att jag har brutit mot lagen eller agerat på ohederligt sätt. ... Jag drar mig tillbaka för att förhindra att Framstegspartiet och det goda arbete som det har arbetat med under denna regerings tid misstänkliggörs. Jag är inte en vald företrädare men anser inte desto mindre detta vara rätt beslut."

Hrólfur Ölvisson valde att avgå trots att något sådant krav aldrig ställdes från partiets verkställande utskott. Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson sade till RÚV att vd:n agerat hedervärt genom att lämna sitt uppdrag:

"Vi anser att det är mycket beundransvärt och jag vill tacka honom för ett drivande arbete för partiet. Han gör detta för att inte misstänkliggöra partiet och de uppgifter som vi står inför och jag är honom tacksam för det."

En som inte höll med var Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir, fullmäktigeledamot för Framstegspartiet i Reykjavík. Hon ansåg enligt RÚV att det enda rätta Hrólfur Ölvisson kunde göra var att avgå. I sig såg hon inget fel med brevlådeföretag så länge som skatter och avgifter betalades på rätt sätt:

"Jag anser personligen att han borde avgå. Vi behöver skapa förtroende i samhället. Människor är fortfarande arga sedan kraschen."

Även vd:ar för två pensionsfonder har avgått sedan det blivit känt att de ägt bolag i skatteparadis. Kristján Örn Sigurðsson, vd för Sameinaði lífeyrissjóðurinn, meddelade i går att han lämnade sitt uppdrag. Han kontrollerade Mika Asset och Fulcas Inc. - två bolag hemmahörande i Panama som han hade tigit om för pensionsfondens styrelse. I ett uttalande sade Kristján Örn Sigurðsson att han inte brutit mot några regler:

"Jag har alltid i mitt arbete uppträtt ärligt och hållit mig till lagar och regler. Jag anser det viktigt att denna debatt om mig inte gör så att pensionsfonden kommer till skada."

Kári Arnór Kárason avgick redan i lördags som vd för pensionsfonden Stapi. Beslutet fattade han sedan RÚV börjat ställa frågor om hans kopplingar till bolag i skatteparadis. I det brev där han meddelade sin avgång bad han om ursäkt för att ha visat dåligt omdöme.

Här kan du läsa mer om samhällstoppars kopplingar till konton i skatteparadis.

Stort försprång för Ólafur Ragnar Grímsson i presidentval

Ólafur Ragnar Grímsson har två månader före presidentvalet ett klart försprång mot sina konkurrenter. Hela 52,6 procent av islänningarna ger honom sitt stöd för fyra år till på posten. Den främsta utmanaren Andri Snær Magnason får 29,4 procent. Trean Halla Tómasdóttir får 8,8 procent. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Med knappt två månader kvar till sommarens presidentval har Ólafur Ragnar Grímsson ett stort försprång mot utmanarna. Men vad som är minst lika intressant är att valet redan tycks handla om den sittande presidenten mot huvudutmanaren Andri Snær Magnason. Om även den nuvarande trean räknas in samlar de tre tillsammans över 90 procent av väljarsympatierna.

I dagsläget är antalet presidentkandidater elva. I MMR:s undersökning finns dock siffror för tretton kandidater. Den gjordes nämligen innan Bæring Ólafsson och Hrannar Pétursson bestämt sig för att hoppa av.

Fler avhopp är att vänta i takt med att valdagen närmar sig. Hittills har exempelvis varken Ari Jósepsson eller Benedikt Kristján Mewes tagit många steg mot att samla in de 1 500 underskrifter som krävs för att kandidaturen ska vara giltig.

Den som tjänar på splittringen är Ólafur Ragnar Grímsson, som redan har en stor grupp kärnväljare. För att valet ska bli jämnt krävs att väljarkåren sluter upp bakom en enda utmanare - och i dagsläget ser Andri Snær Magnason ut att vara den enda som har någon som helst möjlighet att kunna hota den sittande presidenten.

Ólafur Ragnar Grímsson har alltså hela 52,6 procent av islänningarna bakom sig. Andri Snær Magnason får 29,4 procent och Halla Tomasdóttir 8,8 procent.

Ingen annan kandidat når över 2 procent. Bæring Ólafsson och Hrannar Pétursson - som alltså båda har hoppat av - noteras för 1,7 procent. Därefter följer Elísabet Kristín Jökulsdóttir med 1,4 procent, Sturla Jónsson med 1,3 procent, Magnús Ingi Magnússon med 1,1 procent, Ástþór Magnússon med 0,8 procent, Guðrún Margrét Pétursdóttir med 0,7 procent, Hildur Þórðardóttir med 0,4 procent, Ari Jósepsson med 0,1 procent och Benedikt Kristján Mewes med 0 procent.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Ólafur Ragnar Grímsson är populärare bland män, pensionärer, personer bosatta på landsbygden, låginkomsttagare och personer med enbart grundskoleutbildning.

Andri Snær Magnason tilltalar i större utsträckning personer bosatta i Reykjavíkområdet, höginkomsttagare och universitetsutbildade. Halla Tómasdóttir lockar framför allt kvinnor boende i huvudstadsregionen.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"Och ännu en gång lät Självständighetspartiet det gå för sig, trots att den nyutnämnde statsministern hade gjort sig skyldig till nidingsdådet att rösta för att dra tidigare statsministern och Självständighetspartiets ordförande inför landsdomstol. Nu måste detta upphöra. Det är inte lämpligt att Självständighetspartiet lyfter Framstegspartiets ledning till den största äran, ett parti som är ett småparti med storhetsvansinne."

Vilhjálmur Bjarnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Morgunblaðið om regeringssamarbetet med Framstegspartiet, valet av Sigurður Ingi Jóhannsson till statsminister och rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Ólafur Ragnar Grímsson möter 2 Unlimited

Några kopplingar till bolag i skatteparadis skulle inte komma att avslöjas i framtiden. Det utlovade president Ólafur Ragnar Grímsson i en intervju i CNN. Några dagar senare visade det sig att hustrun Dorrit Moussaieffs föräldrar varit delägare i ett brevlådeföretag på Brittiska Jungfruöarna. Såväl Dorrit Moussaieff som Ólafur Ragnar Grímsson förnekade att de känt till bolaget Lasca Finance Limited. Somliga tyckte att presidentens svar rimmade illa med vad han tidigare sagt i CNN. Videon ovan - baserad på 2 Unlimiteds "No Limit" med Ólafur Ragnar Grímsson inklippt - kom till som en reaktion på uttalandena i tv-intervjun.

Tre av fyra: Turismen för stor belastning för naturen

Tre av fyra islänningar anser att turismen orsakar för stor belastning på naturen. Och det är allt fler som tycker att påfrestningarna är ett problem. Men mer än hälften ställer sig också bakom att turismen skapat nödvändiga arbetstillfällen och ökat islänningarnas intresse för den egna naturen. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Ferðamálastofa.

Turismen har de senaste åren växt så snabbt att den blivit landets viktigaste näringsgren. I takt med att de utländska besökarna blir allt fler förändras också islänningarnas attityder till turismens konsekvenser. Många upplever att turismen har en lång rad positiva effekter - men det finns också följder som uppfattas som ett problem.

Något som oroar många islänningar är turismens belastning på naturen. Nu uppger hela 75,7 procent att påfrestningarna är för stora. Det är en ökning med hela 11,4 procent inom loppet av ett år. Anmärkningsvärt är att farhågorna är tämligen jämt spridda över olika befolkningsgrupper. Det är inga grupper som sticker ut som mer eller mindre bekymrade.

Många instämmer i att turismen har positiva konsekvenser. Till exempel uppger 55,9 procent att turismen har skapat attraktiva jobb i närområdet. Det är betydligt fler landsbygdsbor som skriver under på detta påstående än personer bosatta i Reykjavík med omnejd.

Vidare är det 42,3 procent som säger att de genom turistnäringens utveckling själva har kunnat använda ett bredare utbud av tjänster och service. Även detta är något som i synnerhet boende på landsbygden upplever.

En stor andel av de utländska besökarna kommer till Island för att uppleva landets natur. Hela 61,5 procent av islänningarna säger att turisternas intresse för naturen också har ökat islänningarnas intresse för den egna naturen. Nästan lika många - 51,5 procent - svarar att de utländska gästerna också bidragit till ett ökat intresse för isländsk kultur även bland islänningar.

Dessutom är det 61,4 procent som anser att de nöjen som skapas med turister i åtanke också är lockande för islänningar.

Deltagarna i undersökningen fick också ranka vad som var mest nödvändigt att förbättra inom turistnäringen. Där svarade 52,9 procent infrastruktur, tillgänglighet och planering, 34,1 procent kommunikationer och vägnätet, 29,2 procent avgiftsbeläggning och skatter, 26,4 procent miljöfrågor, 26,2 procent toaletter, 24,8 procent statligt deltagande i bland annat finansiering, marknadsföring och tillsyn, 18,4 procent bättre spridning av besökare, 6,3 procent säkerhet och utbildning och 2,4 procent införandet av ett naturpass.

Under 2015 var det 85,1 procent av islänningarna som turistade i det egna landet. Juli var den månad då flest - hela 69 procent - reste på Island. Färst islänningar gav sig ut på vägarna i januari, en månad då bara 12 procent turistade i hemlandet.

Det populäraste besöksmålet bland islänningar förra året var Akureyri, en stad som 41,3 procent besökte. Därefter följde Borgarnes med 23,4 procent, Þingvellir med 20,4 procent, Egilsstaðir och Hallormsstaðaskógur med 20,4 procent, Gullfoss och Geysir med 19,4 procent, Húsavík med 18,4 procent, Mývatnområdet med 17,8 procent, Skagafjörður med 17,7 procent, Siglufjörður med 16,9 procent, Húsafell och Reykholt med 16,4 procent, Västmannaöarna med 14,1 procent och Vík í Mýrdal med 13,4 procent.

Dessutom gjorde 71,9 procent av islänningarna minst en dagsutflykt under året. Här var Þingvellir det vanligaste besöksmålet. Det var 30,2 procent som hade nationalparken som mål för en dagsutflykt under 2015.

Mytomspunnen grotta vid Eyjafjallajökulls fot får nytt liv

Ända fram till 1970 användes grottan vid Hrútafell på södra Island till fyrtiotalet får. Men länge bodde människor i grottan. Och ännu längre tillbaka i tiden tros den ha varit en offerplats där trälar fick sätta livet till. Nu återskapar bröderna Guðjón och Benjamín Kristinsson de gamla fårhusen. Jobbet sker i samarbete med Minjastofnun Íslands berättar Morgunblaðið.

Hrútafell ett par kilometer väster om Skógar och strax söder om Eyjafjallajökull är en plats som ofta får förundrade resenärer att höja på ögonbrynen. Närmast insprängda i klipporna finns flera fårhus där klippväggarna fungerar som vägg. Fårhusen är dock i dåligt skick och flera tak har rasat in.

I samarbete med kulturarvsmyndigheten Minjastofnun Íslands återskapar nu bröderna Guðjón och Benjamín Kristinsson de gamla fårhusen. Byggnaderna användes ända fram till 1970 då den intilliggande gården byggde ett nytt fårstall. De sista åren fanns ett fyrtiotal djur i fårhusen vid Hrútafell.

Fårhusen byggdes under 1930-talet. Det som fått Minjastofnun Íslands att engagera sig i projektet är mötet mellan olika byggnadsstilar som bröderna nu ska återskapa. På taken fanns exempelvis plattor både av järn och sten.

Men det finns flera andra skäl till att grottan är så intressant. Den har nämligen gjorts i ordning av människor som under långa tider har bott där. Guðjón Kristinsson berättar i Morgunblaðið om de många historier som cirkulerar i bygden om grottan:

"Bakom detta fårhus finns en mycket märklig konstgjord grotta som ingen vet hur gammal den är. Den är stor, på tre våningar, och där syns tecken på de olika byggnadsnivåerna. Den har varit klädd med träpanel och längst in har det uppenbarligen huggits ut för en sovbänk."

Under marken har Guðjón Kristinsson hittat resterna efter ett dött får. Även människor tros ha fått sätta livet till i grottan. En berättelse förtäljer om hur oärliga personer som ofta stal från grannarna höll till i den. Så småningom tröttnade boende i bygden på de ständiga stölderna. De gick då ihop och dödade tjuvarna.

En annan berättelse skildrar hur trälar för länge sedan tvingades att hugga ut grottor ur bergen - något som var möjligt att göra med yxa eftersom tuff är en så porös bergart. En tredje berättelse handlar om hur luftströmmarna genom grottan gjorde så att bönder i området länge använde den för att torka kläder och djurhudar. En fjärde berättar om hur bonden Rútur dödade sina tre trälar Stebbi, Högni och Guðni efter att de försökt mörda honom. Guðni ska han ha huggit till döds vid Eyjafjallajökulls topp, som därefter fick namnet Guðnasteinn.

År 1936 fick bönderna oväntat besök. Då dök arkeologer från tyska Ahnenerbe - ett forskningsinstitut grundat av Heinrich Himmler - upp vid Hrútafell. Guðjón Kristinsson säger i Morgunblaðið att tyskarna inte bara undersökte grottan. På en av väggarna ristade de in ett hakkors:

"De hade en teori om att här tidigare hade ägt rum gamla hedniska ceremonier, blodoffer. Här finns tecken, koppar i golvet och krokar på väggarna. De tyska arkeologerna ansåg att trälar hade bundits här och att de hade skurits i halsen och att deras blod hade droppat ned i kopparna."

Men berättelserna handlar inte bara om människor som mist livet i grottan. Bland lokalbefolkningen finns det också sägner som handlar om hur åtskilliga av deras förfäder blivit till just i grottan. Den ska nämligen ha använts av älskande par som av olika skäl var tvungna att smyga med sin kärlek.

Bygget av de nygamla fårhusen ska vara klart till sommaren.

Dagens citat

Foto: Citizen Press

"I sökandet efter säkerhet har vi nedkallat mycket över oss - lån och korrigeringar och stora anläggningsarbeten eftersom vi vill ha skydd och stabilitet. Och nu har presidenten slutat med att sluta för andra gången och varnar för ovissheten. Men det går att fråga sig. Är väljarna inför ett alltingsval att lita på? Är osäkerheten om alltingsvalets resultat så stor att ingen annan kan stå på kommandobryggan? Är de tänkbara kandidaterna sämre än tidigare? Och varför råder det osäkerhet efter att ha suttit på presidentens stol i tjugo år? Blir den mindre efter 24 år?"

Presidentkandidaten Andri Snær Magnason skriver i Fréttablaðið om den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval.

Bæring Ólafsson backar ur efter presidentens kovändning

Foto: Pressbild

Ólafur Ragnar Grímssons kovändning får Bæring Ólafsson att ge upp sin kampanj om att väljas till Islands president. Anledningen är att han inte vill kandidera mot den sittande presidenten. Bæring Ólafsson blir därmed den fjärde kandidaten som drar sig ur sedan Ólafur Ragnar Grímsson meddelat att han ändrat sig och ställer upp för omval.

Sedan Ólafur Ragnar Grímsson förra måndagen meddelade att han ändrat sig och kandiderar för en sjätte fyraårsperiod har antalet kandidater minskat från sexton till tolv. Vigfús Bjarni Albertsson, Heimir Örn Hólmarsson och Guðmundur Franklín Jónsson drog nästan omedelbart tillbaka sina kandidaturer. I går gjorde Bæring Ólafsson detsamma.

I ett uttalande skriver Bæring Ólafsson att beslutet är en direkt följd av Ólafur Ragnar Grímssons kovändning. Han har tidigare lovat att inte kandidera mot en sittande president.

Bæring Ólafsson säger till RÚV att det kom som en överraskning att Ólafur Ragnar Grímsson ändrade sig trots ett tydligt nej i nyårsdagstalet. Han anser att det är beklagligt att det inte går att lita på att presidenten håller sitt ord. Bæring Ólafsson ifrågasätter också den politiska osäkerhet Ólafur Ragnar Grímssons hänvisar till som skäl för att ändra sig:

"Jag kan inte se att det är en grund för att kandidera på nytt. Jag tror bara att han vill ha jobbet och vill fortsätta. Jag tror dessutom att han efter fyra år tänker kandidera på nytt."

Presidentvalet äger rum den 25 juni. Kandidater kan anmäla sig fram till fem veckor före valdagen. Än så länge är det flera personer som förekommer i spekulationerna som ännu inte bestämt sig för om de tänker ställa upp eller inte.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímssons kovändning.

Konstnär färgade Strokkur rosa - åtalas för lagbrott

För att fira sin 50-årsdag hällde konstnären Marco Evaristti fem liter röd livsmedelsfärg i Strokkur. Därefter fotograferade han gejserns rosafärgade utbrott. Nu åtalas han för brott mot naturskyddslagen. Rättegången mot Marco Evaristti inleds på torsdag i Héraðsdómur Suðurlands i Selfoss. Han riskerar böter eller fängelse.

Strax efter fyra på morgonen den 24 april anlände konstnären Marco Evaristti till Geysirområdet. I en timme väntade han på att solen skulle gå upp. Därefter hällde han fem liter röd livsmedelsfärg i Strokkur. Han både fotograferade och filmade utbrotten där gejsern sprutade rosafärgat vatten upp mot himlen.

Eftersom det var så tidigt på morgonen var Marco Evaristti ensam på platsen. Spår av hans aktion i form av rosafärgat vatten kunde dock observeras i några timmar efteråt.

Marco Evaristti fick tillbringa en del av sin 50-årsdag i förhör hos polisen i Hvolsvöllur. Där medgav han att han hällt färg i Strokkur, men förnekade att han skulle ha gjort sig skyldig till något brott. Han hävdade att han skapat ett konstverk samtidigt som han försäkrat sig om att gejsern inte skulle skadas av den växtbaserade färgen.

Agerandet väckte starka känslor hos många islänningar. Säkerligen var det många som gjorde kopplingar mellan Strokkur och all tvål och såpa som genom åren hällts i Geysir för att få den senare att eruptera. I dag är det inte längre tillåtet att på detta sätt framkalla utbrott i Geysir. Utbrott i Geysir är nu för tiden något mycket sällsynt.

Marco Evaristti återvände till Danmark utan att ta sitt straff: 100 000 isländska kronor i böter eller åtta dagar i fängelse. Gejsrar och heta källor är precis som alla vattendrag större än 100 kvadratmeter skyddade enligt lag. Därför åtalas han nu för brott mot naturskyddslagen. Rättegången börjar klockan 10.40 på torsdag i Héraðsdómur Suðurlands i Selfoss.

När Marco Evaristti lämnade Island lovade han att han skulle återvända för att försvara sig vid en eventuell rättegång. Nu återstår det att se om han faktiskt dyker upp i övermorgon.

Enligt åtalet står det klart - inte minst genom egna filmer och fotografier - att Marco Evaristti var den som hällde färg i Strokkur. Konsekvenserna var rosafärgat vatten som fanns kvar i vattenpölar, vid närliggande heta källor och på omgivande stenar.

Här kan du läsa mer om Marco Evaristtis färgning av Strokkur och ovan kan du se bilder på ett rosafärgat utbrott.

Islands president dras in i skatteparadishärva

Näringslivstoppar som Jón Ásgeir Jóhannesson och Ólafur Ólafsson, flera tunga ex-politiker med stark koppling till Framstegspartiet och presidenthustrun Dorrit Moussaieffs familj. Samtliga har de senaste dagarna kunnat länkas till brevlådeföretag i skatteparadis. Avslöjandena är en följd av läckta dokument från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama.

Läckan från Mossack Fonseca har redan format det politiska landskapet på Island. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tvingades bort sedan han avslöjats ha kopplingar till ett bolag i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna. Vil­hjálm­ur Þor­steins­son avgick av samma skäl som kassör för Socialdemokraterna. Och i fullmäktige i Reykjavík valde självständighetspartisten Júlíus Vífill Ingvarsson att avgå medan framstegspartisten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir tagit en paus från politiken. Dessutom har kopplingar till brevlådeföretag inneburit stora förtroendeförluster för finansminister Bjarni Benediktsson och inrikesminister Ólöf Nordal.

I förra veckan förnekade president Ólafur Ragnar Grímsson i en intervju i CNN kategoriskt att han eller hans familj skulle ha några kopplingar till bolag i skatteparadis. I går kunde Kjarninn berätta att hustrun Dorrit Moussaieffs föräldrar varit delägare i ett brevlådeföretag på Brittiska Jungfruöarna.

Mellan 1999 och 2005 ägde familjeföretaget Mousaieff Jewellers Limited 10 procent av brevlådeföretaget Lasca Finance Limited. Under 2005 köpte Schlomo och Alisa Moussaieff - föräldrar till presidenthustrun Dorrit Moussaieff - aktieposten för 68 miljoner isländska kronor. Vad Lasca Finance Limited hade för verksamhet är oklart, men mycket tyder på att bolaget lånade ut stora summor pengar. Under den period som Moussaieff Jewellers Limited var delägare drog det in närmare 7 miljoner pund bara i ränta.

I ett skriftligt svar till Kjarninn förnekar både Ólafur Ragnar Grímsson och Dorrit Moussaieff all kännedom om Lasca Finance Limited:

"Varken presidenten eller Dorrit vet något om detta bolag eller har hört om det tidigare. Dorrits far är död och hennes mor, som är 86 år, minns inte något sådant bolag."

Tipset ska ha kommit från Ástþór Magnússon, en av kandidaterna i sommarens presidentval. Vid en presskonferens i Reykjavík i går anklagade han enligt Vísir den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson för att ljuga:

"Nu ser vi att landets anseende har skadats kraftigt på grund av fall av korruption. Nationens ledare framträder i internationella medier och ljuger för full hals. Detta gjorde den tidigare statsministern och i kölvattnet jämför utländska medier Island med en bananrepublik. Vad säger samma medier när de inser att självaste nationens president torgförde än fler lögner i en intervju med tv-kanalen CNN? Blir bilden av bananrepubliken Island fullkomlig i sommar med återval av denna man eller står utsvävningarna folket upp i halsen?"

Tre inflytelserika framstegspartister drogs i går in i skandalen. Hrólfur Ölvisson har sedan 2010 varit partiets vd. RÚV kunde i går berätta hur han 2003 grundade bolaget Selco Finance i Panama och därefter undertecknade ett avtal med ett amerikanskt försäkringsbolag. Hrólfur Ölvisson var samtidigt vd för det isländska försäkringsbolaget VÍS.

Ett knappt år efter undertecknandet kom VÍS och det amerikanska bolaget överens om ett samarbetsavtal om den isländska marknaden. Enligt Hrólfur Ölvisson ska affären inte ha haft någon koppling till Selco Finance. Han ska heller inte ha fått någon ersättning för den.

2003 skaffade sig Hrólfur Ölvisson ett bolag även på Brittiska Jungfruöarna, nämligen Chamile Marketing. Detta bolag användes för att dölja att två isländska bolag köpte in sig i det danska bolaget Scancore. Affären genomfördes genom ett räntefritt lån till Chamile Marketing.

Finnur Ingólfsson har varit vice ordförande för Framstegspartiet och handelsminister. Han har dessutom varit centralbankschef. Tillsammans med en annan inflytelserik partimedlem, Helgi S. Guðmundsson, grundade han enligt RÚV 2007 det Panamabaserade bolaget Adair SA. Det användes för att köpa aktier i Landsbanki - affärer som finansierades genom lån från samma bank. Samtidigt som detta skedde var Helgi S. Guðmundsson ordförande i centralbankens styrelse.

Två pensionsfondschefer har i tysthet använt sig av brevlådeföretag i skatteparadis. Kári Arnór Kárason basade över pensionsfonden Stapi tills han av RÚV konfronterades med uppgifter om bolaget Utvortis på Brittiska Jungfruöarna. Han valde då att avgå. Han sade även att det varit ett misstag att inte upplysa fondens styrelse om sina affärer.

Mellan 2003 och 2008 köpte och sålde Kári Arnór Kárason aktier i de isländska storbankerna för miljonbelopp. 

Kristján Örn Sigurðsson, vd för Sameinaði lífeyrissjóðurinn, meddelade inte sin ledning om två bolag i Panama. Ett av dem ska fortfarande vara verksamt, men han säger till RÚV att det ska ha skaffats för att hantera utländska investeringar. Några sådana ska dock inte ha blivit av.

Ólafur Ólafsson - storägare i rederiet Samskip som just nu avtjänar ett straff för ekonomisk brottslighet kopplad till Kaupþing - har enligt Morgunblaðið genom bolaget Kimi investerat i nederländska och spanska företag inom fiskeindustrin. Kimi, som grundades 2009, är hemmahörande i Luxemburg. Han har även använt Kimi för att genom centralbanken köpa isländska kronor till kurser runt 20 procent under värdet på Island.

En av Ólafur Ólafssons affärskamrater, Kaupþings tidigare vd Hreiðar Már Sigurðsson som just nu även han sitter fängslad för ekonomisk brottslighet, har även han kopplingar till Luxemburg. Hustrun Anna Lísa Sigurjónsdóttir kontrollerar ett bolag i landet.

I ett uttalande skriver Ólafur Ólafsson att det inte är konstigt att han valt Luxemburg som juridisk hemvist för Kimi. Sedan 2005 har han varit folkbokförd i utlandet. Majoriteten av hans affärer sker också utanför isländsk mark.

Investeraren Jón Ásgeir Jóhannesson förlorade en stor del av sitt affärsimperium vid finanskraschen hösten 2008. Året därpå försäkrade han i en intervju att han inte hade några hemliga tillgångar i skatteparadis. Det visar sig nu att det inte var sant.

Stundin kan berätta hur Jón Ásgeir Jóhannesson och hustrun Ingibjörg Pálmadóttir nyttjade bolag i Panama för att bland annat betala skulder till Glitnir. Trots att det uppenbarligen fanns större tillgångar i skatteparadiset avskrev banken en skuld på 800 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om konsekvenserna av läckorna från Mossack Fonseca.

Dagens citat

"Du har blivit ett hinder för nödvändiga förändringar. Men det kan sägas att du behärskar att dyka upp på rätt plats, kan placera dig på scenen - en kameleont, en vindflöjel som utan ansträngning rör sig med vinden. ... Ditt självförtroende, en orubblig övertygelse om att du alltid har rätt, och att de som inte håller med följaktligen alltid har fel, är ett hinder för en normal utveckling av demokratin på Island. De som röstar på dig röstar därmed på det gamla Island. De röstar på Davíð Oddssons, Sigmundur Davíðs och Ólafur Ragnars samhälle. De röstar helt enkelt mot framtiden."

Författaren Jón Kalman Stefánsson skriver i Kjarninn om president Ólafur Ragnar Grímssons beslut att ställa upp för omval.

Ólafur Ragnar Grímsson: Inga tillgångar i skatteparadis

Demokratin och grundlagen har hjälpt Island att lösa problem som uppstått i samband med finanskraschen och avslöjandena om ministrars kopplingar till bolag i skatteparadis. Samtidigt skapade de ett behov av erfarenhet och stabilitet. Så motiverade president Ólafur Ragnar Grímsson i en intervju med CNN sitt beslut att ställa upp för omval. Där förnekade han också att såväl han själv som hustrun Dorrit Moussaieff skulle ha några tillgångar i skatteparadis. Du ser intervjun ovan.

Pojke född i värdgraviditet nekas isländskt medborgarskap

Barnets intressen gör inte en kvinna till en pojkes mor. Därför har ett barn som kommit till genom en laglig värdgraviditet i utlandet inte rätt till något isländskt personnummer eller medborgarskap. Inte heller kan pojken registreras som det isländska parets son. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i ett domslut.

Värdgraviditeter är inte lagliga på Island. Den som bryter mot lagen riskerar böter eller fängelse i upp till tre månader - men bara om brottet begåtts i landet. Inom flera partier har det under de senaste åren debatterats om att göra värdgraviditeter lagliga. Än så länge har dock inget sådant beslut klubbats i alltinget.

Bland medborgarna finns det ett starkt stöd för en lagändring. I en opinionsmätning utförd av Maskína i mars i år var 51,8 procent positiva till att slopa förbudet mot värdgraviditeter. Negativa var 23,6 procent medan 24,6 procent varken var för eller emot att riva upp den befintliga lagen.

Den som ändå väljer att genomgå en värdgraviditet ställs inför en rad juridiska svårigheter. Det visar en dom från Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen fastslår att ett barn fött i utlandet genom en värdgraviditet varken har rätt till isländskt medborgarskap eller personnummer. Inte heller kan det isländska paret registreras som barnets föräldrar.

Det var under 2012 som två isländska kvinnor vände sig till Advocates for Surrogacy i Kalifornien, USA. Byrån förmedlar värdgraviditeter mot ersättning - något som är lagligt där. Vilka donatorerna är avslöjas inte. Beställarna - i det här fallet de två isländska kvinnorna - förbinder sig juridiskt att fungera som barnets föräldrar.

Tre veckor efter födseln i februari 2013 fick pojken ett amerikanskt pass. Paret kunde då återvända till Island. Men folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands sade efter ankomsten nej till att ta upp pojken i folkbokföringen. Myndigheten ansåg att pojken var amerikansk och inte isländskt.

I beslutet hänvisade Þjóðskrá Íslands till att pojken fötts i utlandet genom en värdgraviditet. Eftersom hans biologiska föräldrar var okända fick pojken inte med automatik rätt till isländskt medborgarskap, något som han hade fått om någon av föräldrarna redan var isländska medborgare.

Myndigheten ansåg sig inte heller vara rätt instans för att besluta om pojken skulle få uppehålla sig i landet. Eftersom Þjóðskrá Íslands betraktade pojken som amerikansk behövdes ett uppehållstillstånd för att han därefter skulle kunna tas upp i folkbokföringen.

Kvinnorna överklagade beslutet till inrikesdepartementet, men fick avslag även där. Departementets uppfattning var att pojken var amerikansk. Att han kommit till genom en avtalad värdgraviditet gjorde inte någon av kvinnorna till pojkens mor.

Därefter vände sig kvinnorna till Héraðsdómur Reykjavíkur för att få besluten ogiltigförklarade. Men domstolen ansåg alltså att såväl inrikesdepartementet som Þjóðskrá Íslands agerat korrekt. Även om det låg i pojkens intresse att en av kvinnorna fick juridisk status så gjorde det inte henne till biologisk förälder.

Under tiden som de juridiska turerna pågick valde de två kvinnorna att avsluta förhållandet. Pojken fick under 2015 uppehållstillstånd och en av kvinnorna försöker nu få adoptera pojken. Om inte förhållandet hade avslutats hade paret kunnat genomgå adoptionsprocessen betydligt snabbare.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Regeringen vill hinna med 76 punkter före nyval i oktober

76 lagförslag finns på den lista som regeringen vill klara av före nyvalet. Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson räknar bland annat med att lägga fram ett förslag om ny grundlag. Ändringarna gäller folkomröstningar, naturtillgångar och miljövård. Regeringen talar nu om andra halvan av oktober som sannolik tidpunkt för valet.

I fredags offentliggjorde regeringen den lista över beslut som den vill klubba i alltinget före höstens nyval. Listan omfattar 76 förslag, men den är inte på något sätt definitiv. Punkter kan både komma att läggas till och att strykas. Hur många av dessa förslag som är prioriterade är oklart. Det talas dock om ett tjugotal.

Listan publiceras efter flera möten mellan statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson och företrädare för oppositionen. Kritiken efter mötena har varit hård. Oppositionen har anklagat regeringen för att försöka lägga ansvaret för nyvalet helt och hållet i deras händer. Detta sker enligt oppositionen genom att regeringen hävdar att valet inte kan äga rum förrän de aktuella förslagen förverkligats - vilket i praktiken skulle medföra att alla förseningar kan skyllas på oppositionen eftersom den inte släppt igenom förslagen tillräckligt snabbt.

De senaste veckornas överläggningar har präglats av misstro. Den minskade inte genom att Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot för Framstegspartiet, vid ett partimöte i Ísafjörður i veckan sade att partiet "undersökte möjligheterna" att hålla val i höst. Han påminde enligt Bæjarins Besta om att regeringen hade mandat att sitta kvar till våren 2017.

Uttalandet spädde på oppositionens misstankar om att regeringen kan komma att försöka förhala det utlovade nyvalet. I fredags sade dock såväl Sigurður Ingi Jóhannsson som finansminister Bjarni Benediktsson till RÚV att en sannolik tidpunkt för valet är andra halvan av oktober. Men de kommer med samma förbehåll som tidigare - nämligen den lista med politiska förslag som ska hinnas med innan dess.

Om den tidtabellen skulle hålla är troliga valdatum antingen den 22 eller 29 oktober.

På Sigurður Ingi Jóhannssons bord ligger bland annat förändringar av grundlagen. De nyheter som han vill klubba gäller ett regelverk för folkomröstningar, ägande- och nyttjanderätt av naturtillgångar och miljövård.

Från inrikesminister Ólöf Nordal kommer två tunga förslag som redan presenterats i alltinget - en ny utlänningslag, som tagits fram i samarbete mellan samtliga sex partier, och införandet av Landsréttur, en ny domstol på en nivå mellan héraðsdómur (motsvarande tingsrätt) och Hæstiréttur Íslands (landets högsta domstol). Syftet med förslaget är bland annat att minska belastningen på den högsta domstolen, eftersom det är där alla överklagade domar hamnar i dag.

På hennes bord finns också planen för satsningar på vägnätet fram till 2018. Där är bygget av tunneln Dýrafjarðargöng det mest kostsamma projektet. Tunneln är särskilt efterlängtad i Västfjordarna. När Ásmundur Einar Daðason talade i regionens centralort Ísafjörður varnade han för att bygget riskerade att försenas om planen inte klubbades före nyvalet.

Ólöf Nordal väntas dessutom lägga fram ett förslag om parkeringsavgifter.

På många håll i landet ser parkeringsavgifter ut att bli det sätt som markägare väljer för att dra in pengar från turister. Steget har många tagit sedan näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir misslyckats med att införa ett naturpass. Någon motsvarighet till naturpasset finns inte på hennes bord. Däremot väntas ett förslag som reglerar hur privatpersoner får hyra ut sin bostad till turister.

Gunnar Bragi Sveinsson tvingades vid regeringsombildningen bort från jobbet som utrikesminister. I stället fick han motvilligt ta över uppdraget som fiske- och jordbruksminister. Nu blir det hans uppgift att försöka få majoritet för Sigurður Ingi Jóhannssons hårt kritiserade förslag till tioårigt avtal om jordbruksprodukter. Inte minst från Självständighetspartiet har förslaget ansetts vara ofördelaktigt för konsumenterna och fördelaktigt enbart för branschen.

Flera väntade förslag lyser med sin frånvaro. När Ólöf Nordals förslag till ny namnlag kommer är oklart. Inte heller planerar regeringen att lägga fram något förslag om att avskaffa inflationsindexerade lån - något som var ett vallöfte från Framstegspartiet.

Här kan du läsa mer om regeringskrisen bakom det kommande nyvalet.

Dagens citat

"Sigmundur Davíð steg åt sidan och han får ett visst andrum. Han har tillkännagivit att han tänker hålla möten med partikamrater över hela landet. Jag längtar efter att han gör det. Detta är en mycket stark ledare inom isländsk politik och har varit det. Han kom in år 2009. Då tror jag att partiets stöd var omkring 9 procent och förändrar allt."

Utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir i Vísir på frågan om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer att leda Framstegspartiet i höstens alltingsval.

Dagens bonuscitat

"You have this horrible term in English, 'broken families'. ... Which basically means just if you get divorced, then something's broken. But that's not the way it is in Iceland at all. We live in such a small and secure environment, and the women have so much freedom. So you can just, you can choose your life."

Bryndís Ásmundsdóttir i CNN om den isländska synen på barn som föds utom äktenskap.

Gentle Giants åtalas - valskådare hade för många ombord

Vd:n för valskådningsföretaget Gentle Giants och tre kaptener ställs inför rätta. Vid fem tillfällen under förra sommaren lämnade bolagets båtar hamnen i Húsavík med för många passagerare ombord. Vid ett annat tillfälle lämnade båten hamn utan maskinist. De åtalas nu bland annat för brott mot sjöfartslagen.

Varje år ger sig omkring 80 000 turister ut på valskådning från Húsavík. Fyra företag konkurrerar om kunderna. Gentle Giants är ett av de största bolagen på orten.

Nu ställs fyra anställda - Gentle Giants vd och tre kaptener - inför rätta. Åtalspunkterna gäller brott mot sjöfartslagen, brott mot tillståndet om passagerartransporter, brott mot regelverket om mönstring av sjömän och brott mot lagen om fartygstillsyn.

Vid fem tillfällen i juli förra året lämnade fartygets rib-båtar hamnen i Húsavík med 18 till 22 passagerare ombord. Gentle Giants har dock bara tillstånd för att transportera tolv passagerare åt gången i rib-båtarna.

Vid ett annat tillfälle lämnade en av bolagets båtar hamnen med tretton personer ombord. Då fanns enligt åklagaren ingen maskinist på båten, vilket är ett regelbrott.

Åtalet är ett resultat av en långvarig konflikt mellan Samgöngustofa och Gentle Giants. Myndigheten beslutade 2013 att rib-båtarna ska klassas som nöjesbåtar. Det betyder att antalet passagerare vid valsafari inte får vara högre än tolv. Gentle Giants anser dock att båtarna är säkra för upp till 24 personer.

Missnöjet med beslutet fick Gentle Giants att sommaren 2013 meddela att bolagets båtar inte skulle finnas tillgängliga vid akuta räddningsaktioner till sjöss, till exempel om något annat fartyg gått på grund. Detta utspel fick inte myndigheten att backa.

Gentle Giants förnekar brott och hävdar att det rör sig om ett missförstånd. Bolaget anser till skillnad från Samgöngustofa att passagerarnas säkerhet aldrig äventyrats.

Här kan du läsa mer om konflikter mellan valskådningsföretag i Húsavík.

Rekordmånga asylsökande till Island under 2016

134 personer från 24 olika länder sökte asyl på Island under första kvartalet 2016. Flest asylsökande kom från Albanien och Makedonien - två länder varifrån det närmast är uteslutet att någon ska beviljas asyl. Under de tre första månaderna 2015 var antalet personer som sökte asyl på Island 39. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Allt pekar på att 2016 blir ett nytt rekordår när det gäller antalet ansökningar om asyl. Under de tre första månaderna anlände 134 asylsökande - vilket var 95 fler än motsvarande period 2015.

Flest asylsökande - 33 personer - kom från Albanien. Därefter följde Makedonien med 21 personer, Irak med 19 personer, Syrien med 12 personer och Afghanistan och Nigeria med 5 personer var. Hela 78 procent av de asylsökande var män medan 22 procent var kvinnor.

Trenden med ett stort antal asylsökande från Balkan håller alltså i sig. Det är dock personer vars möjligheter att få stanna i landet är ytterst begränsade. Hittills har inte en enda alban beviljats asyl på Island.

Útlendingastofnun behandlade 147 fall under det första kvartalet. Av dessa var det vid 62 tillfällen som det gjordes en prövning av asylskälen. I övriga fall hade skickades personer tillbaka med hänvisning till Dublinkonventionen, drog tillbaka sina ansökningar eller hade redan fått asyl i ett annat land.

25 personer fick antingen asyl eller uppehållstillstånd medan 37 fick avslag. Av dem som fick nej var 23 från Albanien, 4 från Kosovo och 4 från Makedonien. Bland dem som fick stanna kom elva från Irak, fyra från Afghanistan, tre var från Irak och Kazakstan och två från Syrien.

Antalet asylsökande som anländer till flygplatsen i Keflavík med förfalskade pass eller helt utan identitetshandlingar ökade under förra året, och fortsätter att öka även i år. Av de 50 personer som kom i januari var det 15 som reste utan eller på falska handlingar.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Dagens citat

"Det är stora intressen som hänger på detta och vi har naturligtvis i flera år utgått från att avtal som kommunen gör med staten hålls och det är den princip som prövas i detta mål om avtal gäller."

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, i Vísir om inrikesminister Ólöf Nordals beslut att överklaga den dom som gör det möjligt för kommunen att stänga en av de tre banorna vid inrikesflygplatsen i Reykjavík - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"En tredjedel av Islands regjering eide eller har eid selskap i skatteparadis, blant andre den avgåtte statsministeren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Men dette er kun toppen av isfjellet, og Islands gode rykte som et sterkt demokrati, er betydelig overdrevet. Et godt demokrati avhenger blant annet av en kritisk presse og frihet i akademia. At Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inntil nylig slapp billig unna, kan blant annet skyldes at disse demokratiske mekanismene ikke fungerer godt nok på sagaøya. Etter å ha flyttet fra Island til Norge i 2009, begynte jeg å interessere meg for kulturforskjellene mellom de to landene. Jeg kommer fra et land der alle kjenner alle, og der mye av det som anses som korrupt i Norge, har vært vanlig praksis. Historisk har det vært mye å tjene på å ha gode venner eller slektninger i viktige posisjoner."

Dóra Guðjónsdóttir skriver i Aftenposten om skillnader mellan Norge och Island när det gäller pressfrihet och synen på demokrati och korruption.

Hade IS-klistermärke - stoppades av polis

På Island är det nog bara turister som höjer på ögonbrynen över nationalitetsbeteckningen IS på alla fordon. Men när ett IS-klistermärke hamnar på en belgisk bil finns det vissa som tänker på terrororganisationen Islamiska staten. Så gick det till när ett belgiskt par stoppades av beväpnad polis i Schweiz. Skälet var just ett IS-klistermärke som de hade som minne från sina resor till Island.

Det är Morgunblaðið som berättar om belgaren Johan van Cutsem och hans fru. Under de senaste åren har de besökt Island femton gånger. Vid ett av dessa besök passade de på att köpa ett IS-klistermärke till bilen. I tolv år har de haft den isländska nationalitetsbeteckningen på bilen utan att det skapat några problem.

I slutet på mars bilade paret till Sardinien. Johan van Cutsem berättar i Morgunblaðið om hur de på väg genom Schweiz stoppades av beväpnad polis:

"Vi var nära staden Luzern när jag lade märke till att en polisbil följde oss. Den kom i kapp oss och poliserna uppmanade oss att stanna bilen. Vi gjorde det och två poliser med skottsäkra västar och med gevär närmade sig bilen. ... De närmaste minuterna blev vi visiterade och vi kunde höra en polis tala i walkie-talkie medan den andra stirrade på oss med handen på geväret."

Genomsökningen av bilen gav inget misstänkt. Johan van Cutsem säger i Morgunblaðið att en av poliserna efter en stund frågade om paret någon gång besökt Island:

"Poliserna blev då vänligare och bad om ursäkt för att ha stört oss. ... Klistermärket ansågs vara suspekt, i synnerhet mot bakgrund av att vi hade en bil från Belgien. ... Vi tyckte att detta var mycket märkligt."

På polisens uppmaning tog paret bort klistermärket.

Miljöminister Sigrún Magnúsdóttir lämnar alltinget i höst

Det blir bara en mandatperiod i alltinget för Framstegspartiets Sigrún Magnúsdóttir. Miljöministern tänker inte ställa upp i höstens val. Som skäl uppger Sigrún Magnúsdóttir bland annat sin ålder - hon fyller 72 år till sommaren och är därmed inte bara den äldsta ministern, utan den äldsta ledamoten i hela alltinget.

När Sigrún Magnúsdóttir valdes in i alltinget våren 2013 var hennes sextioåttonde födelsedag inte långt borta. Hon var dock långt ifrån någon politisk nykomling. Redan 1970 satt hon i fullmäktige i Suðurfjarðahreppur. Mellan 1982 och 2002 var hon ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige i Reykjavík. Och 1980 och 1982 gjorde hon kortare inhopp i alltinget som ersättare.

Därför var det inte överraskande att hon direkt utsågs till Framstegspartiets gruppledare efter valsegern för tre år sedan. Partiets framgångar gjorde att många av de ledamöter som valdes in bara hade begränsad erfarenhet av politiken.

Sigrún Magnúsdóttir fortsatte som gruppledare fram till att hon utsågs till miljöminister på nyårsafton 2014. Det blir dock bara en mandatperiod i alltinget. Hon säger till Kjarninn att hon har bestämt sig för att inte kandidera till omval i höst:

"Det finns naturligtvis en stark längtan inom mig att själv fullfölja alla våra goda saker. ... Men jag anser att ålder och tidigare arbeten säger mig att det nu har blivit dags."

I valet 2013 var Sigrún Magnúsdóttir Framstegspartiets andra namn på listan i valkretsen norra Reykjavík.

Här kan du läsa mer om Sigrún Magnúsdóttir.

Dagens citat

"Målet är att nå en jämn representation av medlemmar oavsett ursprung, karaktär, kön och ålder i arbete å partiets vägnar, beslutsfattande och ansvarsfördelning. Om dessa mål har det funnits stor enighet och både kvinnor och män har samarbetat för dem."

Þórunn Egilsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver i Fréttablaðið om att regeringen nu har en jämn könsfördelning och att tre av det egna partiets fem ministrar är kvinnor.

Ari Jósepsson uppmanar Ólafur Ragnar Grímsson att avgå

Ólafur Ragnar Grímssons kovändning vände upp och ned på förutsättningarna inför sommarens presidentval. Tre kandidater har redan hoppat av med hänvisning till att den sittande presidenten bestämt sig för att kandidera för en sjätte fyraårsperiod. Allt annat än en seger för Ólafur Ragnar Grímsson vore en sensation.

Hittills återstår tretton kandidater. En av dem är Ari Jósepsson. I ett nytt vlogginlägg uppmanar han Ólafur Ragnar Grímsson att avgå. Han hävdar att tjugo år på posten som Islands president är mer än nog och att det blivit dags för någon annan att ta över.

Oddný G. Harðardóttir favorit som ny S-ordförande

En av tre islänningar förespråkar Oddný G. Harðardóttir som ny ledare för Socialdemokraterna. Men avståndet till tvåan Helgi Hjörvar är inte långt. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av anhängare till Helgi Hjörvar. Det är första helgen i juni som Socialdemokraterna väljer ny ledning vid ett extrainsatt landsmöte.

Trots en regeringskris som tvingade statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att avgå ökar inte stödet för Socialdemokraterna annat än marginellt. Partiet ligger fortfarande under 10 procent i opinionsundersökningar.

Vid ett extrainsatt landsmöte första helgen i juni väljer partiet ny ledning. Hittills har fyra kandidater till uppdraget som ordförande anmält sig: alltingsledamöterna Oddný G. Harðardóttir och Helgi Hjörvar, tidigare alltingsledamoten Magnús Orri Schram och Guðmundur Ari Sigurjónsson, kommunpolitiker i Seltjarnarnes.

Den sittande ordföranden Árni Páll Árnason har ännu inte meddelat om han tänker ställa upp för omval. Han har nu varit partiledare i drygt tre år och har aldrig lyckats att få Socialdemokraterna att lyfta i opinionen. Det är dock de senaste månadernas ras - där partiets stöd sjunkit till det lägsta genom tiderna - som är orsaken till det extrainkallade landsmötet.

En tanke bakom landsmötet var att ge en ny ordförande ordentligt med tid inför nästa alltingsval. Efter regeringskrisen planeras dock nästa val redan till hösten i stället för våren 2017. En ny ledare får alltså kanske inte mer än tre månader på sig.

Med 32,4 procent är Oddný G. Harðardóttir favorit till att ta över ledarskapet. Hon utmanas främst av Helgi Hjörvar som får 29,9 procent. Den nuvarande ordföranden Árni Páll Árnason får 20 procent. Därefter följer Magnús Orri Schram med 12,3 procent och Guðmundur Ari Sigurjónsson med 5,5 procent.

I opinionsmätningen - som har utförts av Gallup på uppdrag av anhängare till Helgi Hjörvar - är det allmänheten som har svarat. När Socialdemokraterna väljer ny ledning är det dock bara medlemmarna som har rätt att rösta.

Vid landsmötet står det redan klart att en ny vice ordförande kommer att väljas. Katrín Júlíusdóttir, som har posten i dag, har meddelat att hon inte ställer upp för omval. Hittills är Sema Erla Serdar, som basar över Socialdemokraternas verkställande utskott, den enda som har anmält att hon kandiderar till uppdraget.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas kris.

Vill avskaffa förbud mot att smäda utländska statschefer

Den som smädar ett utländskt statsöverhuvud riskerar upp till sex års fängelse. Nu vill ledamöter från Gröna vänstern riva upp lagen. De vill inte att någon islänning ska riskera att dras inför rätta av samma skäl som den tyske komikern Jan Böhmermann. Han kan nu få fängelse i upp till fem år för att ha hånat Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.

Smädelse av främmande stat, statsöverhuvud eller flagga är ett brott som ytterst sällan hamnar i de isländska domstolarna. Brottet kan ge upp till två års fängelse - och upp till hela sex års fängelse om det bedöms som grovt. Att smäda en ambassadör eller kränka en ambassads territorium kan också rubriceras som smädelse av främmande stat.

Det är dock inte många fall som har gått till domstol. De senast kända misstankarna om smädelse av främmande stat och flagga ledde inte till åtal. Då var det fyra personer som utreddes för att ha smädat Ryssland. I samband med en manifestation för Pussy Riot tog de sig in på den ryska ambassadens trädgård i Reykjavík. Där halade de den ryska flaggan och hissade i stället en luva av samma typ som Pussy Riot brukade använda.

Redan 1995 lades det en motion i alltinget om att avskaffa lagen. Då var det tre ledamöter från nu nedlagda Folkalliansen som stod bakom förslaget. De hade då farhågor om att till exempel Iraks dåvarande diktator Saddam Hussein skulle kunna anmäla tidningar som då beskrev honom som en hänsynslös envåldshärskare.

Då var Steingrímur J. Sigfússon en av motionärerna. Han står även bakom det nya förslaget som även undertecknats av Gröna vänsterns Steinunn Þóra Árnadóttir, Svandís Svavarsdóttir och Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir.

I motionen skriver alltingsledamöterna att det vore olyckligt om någon islänning skulle dras inför rätta av samma skäl som Jan Böhmermann. Den befintliga lagen utgör enligt motionärerna en "oönskad inskränkning av yttrandefriheten". Kränkningar av till exempel en ambassads territorium kan redan i dag hanteras med annan lagstiftning.

Motivet till att avskaffa lagen är alltså att Recep Tayyip Erdoğan eller andra internationella ledare på samma sätt som nu sker i Tyskland ska kunna inskränka yttrandefriheten. I förslaget pekar de fyra alltingspolitikerna på hur lagen tidigare använts på Island för att straffa personer som kritiserat Adolf Hitler.

Vid två tillfällen har nämligen isländska författare dömts för att ha smädat Adolf Hitler och Nazityskland. Först ut var Þórbergur Þórðarson 1934. Han hade i en tidningsartikel kallat Adolf Hitler "sadisten i den tyska kanslerstolen" och beskrev diktatorns gärningar som "den vildaste mord- och tortyrepok som historien känner".

Genom Tysklands ambassad i Reykjavík fick regeringen i Berlin kännedom om Þórbergur Þórðarsons omdömen om Adolf Hitler. Regeringen vände sig till isländska myndigheter och Þórbergur Þórðarson åtalades. Författaren fälldes också för att ha smädat Adolf Hitler. Straffet blev 200 isländska kronor i böter.

Artikeln hade publicerats i Alþýðublaðið. Tidningens chefredaktör åtalades även han för publiceringen, men friades av domstolen. Rätten ansåg att Þórbergur Þórðarson var ensam ansvarig för artikeln.

Nästa fall ägde rum under andra världskriget. Då var det poeten Steinn Steinnarr som ingick i en grupp som tog ned hakkorsflaggan från den tyske vicekonsulns bostad i Siglufjörður. I tingsrätten dömdes han till tre månaders fängelse. Efter att ha överklagat till landets högsta domstol sänktes straffet till två månader.

Steinn Steinarr behövde dock aldrig avtjäna fängelsestraffet. Det avskrevs i samband med att Island blev självständigt i juni 1944.

Här kan du läsa mer om utredningen mot deltagare i manifestationen för Pussy Riot.

Dagens citat

Foto: Forsætisráðuneytið

"Vädret är visserligen annorlunda mot vad vi är vana vid. Vi fryser men det går över. Det är ju mycket bättre att frysa än att befinna sig i krig. Språket är svårt men vi försöker att lära oss. Det som har störst betydelse är hur väl vi blir mottagna och att pojkarna har fått börja i skolan. Här ställer alla upp för att hjälpa oss, vilket tyvärr inte var fallet i Libanon."

Joumaa Naser, en av de syriska flyktingar som i januari anlände till Akureyri, i Morgunblaðið om familjens första månader på Island - läs mer här.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hos Seth Meyers

Det stora internationella genomslaget för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kom först i samband med statsministerns avgång. Och det är i synnerhet den tv-intervju där han konfronteras med uppgifterna om brevlådeföretaget Wintris Inc. som spridits över världen. Åtskilliga komiker har redan skämtat om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons reaktion på frågorna. Nyligen dök klippet upp även i Late Night with Seth Meyers. Du ser inslaget ovan. Avsnittet om Island börjar vid 2.50.

Här kan du se fler komiker ta sig an Sigmundur Davíð Gunnlaugssons mediehantering.

10 000 kilo guld kan finnas i havet utanför Reykjanes

Havsvattnet som pumpas upp på Reykjanes innehåller 500 000 gånger mer guld än normalt havsvatten. De små guldpartiklarna lagras på havets botten. Men nu tror forskare att det skulle vara möjligt att utvinna detta guld. Däremot är det ytterst tveksamt om ett sådant projekt skulle kunna bli lönsamt. Det framkommer i en forskarstudie publicerad i Nature Geoscience.

I över hundra år har det funnits drömmar om att hitta guld på Island. Hittills har jakten ägt rum på land. Platser som Þormóðsdalur, Vopnafjörður och Breiðdalur har varit föremål för intresse från en rad olika bolag.

Än så länge handlar det just om drömmar. Några stora fynd har aldrig gjorts. Men nu tror forskare att det skulle kunna vara möjligt att utvinna guld ur havsvatten.

Testerna har utförts vid vattenkraftverket Svartsengi utanför Grindavík på sydvästra Island. Havsvattnet som pumpas upp här från flera kilometers djup är över 300 grader varmt. Vattnet innehåller ovanligt höga halter av guld.

Vanligt havsvatten är inte särskilt rikt på guld. Det handlar bara om någon miljarddels gram guld per liter vatten. En så låg koncentration gör att det inte är möjligt att utvinna guldet.

Reykjanes har gett namn åt Reykjanesryggen, en underjordisk bergsformation som sträcker sig från den isländska kusten och söderut i Atlanten. Reykjanesryggen präglas av omfattande vulkanisk aktivitet. Just vid den typen av sådana platser är koncentrationen av guld högre.

Enligt forskarna är det geotermiska vattnet som sipprar fram ur underjorden sällsynt rikt på guld. Guldet lägger sig precis som andra metaller på havets botten. Med ett kraftverk som Svartsengi, som hämtar vatten från flera kilometers djup, finns det en möjlighet att komma åt dessa förhållandevis guldtäta områden.

Analyser av vattnet i Svartsengi visar att koncentrationen av guld är 500 000 gånger högre än i vanligt havsvatten. Partiklarna är visserligen i nanostorlek, men totalt tros det finnas minst 10 000 kilo guld vid Reykjanes som går att utvinna.

Även om tekniken är banbrytande är det svårt att tro att den ska komma till användning på Reykjanes. Marknadsvärdet på guldet är omkring 2 miljarder svenska kronor. Om någon skulle lyckas plocka upp en tiondel av guldet får det inte kosta mer än 200 miljoner. Och det är tveksamt om det är en investering som skulle kunna löna sig.

Överkörd av båt vid Jökulsárlón - änkling sågar säkerhet

En 59-årig kanadensisk kvinna omkom i augusti förra året efter att ha blivit överkörd av en av de båtar som seglar i Jökulsárlón. Polisens utredning av olyckan är ännu inte klar. Nu träder änklingen Michael Boyd fram i Morgunblaðið och berättar om händelseförloppet. Han riktar bland annat hård kritik mot bristande säkerhet vid glaciärlagunen.

Det var vid 17-tiden den 27 augusti förra året som en kanadensisk familj landade med helikopter vid Jökulsárlón. Stoppet vid glaciärlagunen var det sista innan de skulle återvända till Reykjavík. Därefter skulle de resa hem till Kanada.

Den sista bilden som 59-åriga Shelagh Donovan tog med sin kamera var på en av de hjulförsedda båtar som seglar med turister i glaciärlagunen. Bara några minuter senare skulle hon krossas under en av de tre ton tunga båtarna.

Klockan var 17.14 när polis och ambulans larmades till Jökulsárlón. Efter några minuter fick räddningstjänsten ett nytt samtal. Larmet uppgraderades då till F1, den mest akuta nivån. Shelagh Donovan hade då hamnat under Jaki, en av båtarna i lagunen. Ambulansen, som ryckte ut från Höfn med en läkare ombord, fick beskedet att kvinnan inte visade några livstecken.

Änklingen Michael Boyd berättar nu i Morgunblaðið om händelseförloppet. Han berättar att familjen - en av parets söner var också med på resan - just hade landat vid Jökulsárlón under en utsiktsflygning med helikopter. Efter att ha fyllt på bränsle skulle helikoptern lyfta mot Reykjavík. Det var på grusplanen mellan lagunen och serveringen som olyckan inträffade:

"Vi tre stod tillsammans och tittade mot öster, i riktning mot helikoptern, i väntan på att rotorbladen skulle stanna och det var ganska mycket buller från helikoptern. Vi hade inte en aning om att en grupp passagerare 52 meter bakom oss hade gått ombord en hjulförsedd båt och att den backade rakt emot oss. Jag stod i mitten, min fru stod vid min vänstra sida och min son längst till vänster. Plötsligt backar fordonet rakt emot oss, utan någon som helst varning. Min son hoppade till höger från båten, jag kastades till marken och fordonet körde rakt ovanpå mig. Hjulet var några centimeter från mitt ansikte. Min fru stod rakt framför det högra bakhjulet. Hon kastades till marken. De sista orden som jag hörde henne säga var vad händer? och så herre gud. Hon hamnade direkt under hjulet och avled direkt."

Shelagh Donovan dödförklarades på platsen. Hon krossades av båtens tyngd. Polisen förhörde ett tiotal personer som blivit vittne till olyckan. Vittnena erbjöds också krishjälp. Efter händelsen sattes det upp varningsskyltar vid det område där båtarna kör upp och ned ur lagunen.

Jakis kapten fick direkt efter händelsen beskedet att han utreddes som misstänkt för att ha orsakat olyckan. I förhör sade kaptenen att han fått klartecken av en kvinnlig medarbetare att börja backa. De båtar som används i Jökulsárlón är försedda med backkameror, men Jakis kamera var vid tillfället ur funktion.

Michael Boyd säger i Morgunblaðið att kvinnans berättelse inte kan stämma. De stod en längre tid på samma plats och hamnade inte bakom båten efter att den hade börjat backa. Därför anser han att det inte kan ha gått till på det sätt som kvinnan beskriver. Samtidigt är han kritisk till bristande säkerhet vid Jökulsárlón:

"Vi stod still direkt bakom båten när den började backa. ... Det kom inget backljud från båten och kameran i den var trasig."

Han är inte bara kritiskt mot säkerheten. Michael Boyd uppger i Morgunblaðið att han efter olyckan varken hört av polisen eller Jökulsárlón ehf, det företag som ordnar båtturerna i lagunen. Polisen hävdar dock att de varit i kontakt med familjens advokat. Jökulsárlón ehf. ska utan framgång ha försökt nå familjen genom hotellet de bodde på under vistelsen på Island.

Polisens utredning av olyckan är ännu inte klar. Bland annat saknas obduktionsrapporten. När utredningen är färdig blir det upp till åklagare att ta beslut om åtal. Kaptenen skulle kunna ställas inför rätta för vållande till annans död och ansvariga vid Jökulsárlón ehf. skulle kunna åtalas för brister i arbetsmiljön på platsen. Om så sker återstår alltså att se.

För Michael Boyds del innebär den utdragna utredningen att familjen ännu inte fått någon ersättning av det försäkringsbolag som Jökulsárlón ehf. anlitar. Han säger dock i Morgunblaðið att hans missnöje med myndigheternas och företagets agerande inte handlar om pengar:

"Detta handlar om något slags rättvisa för min avlidna hustru och att någon tar ansvar. Men sorgen som jag och min familj har gått igenom på grund av min hustrus bortgång är inget som jag kan beskriva med ord."

Jökulsárlón ehf. uppger i Morgunblaðið att företaget redan dagen efter olyckan vidtog åtgärder för att förbättra säkerheten vid lagunen.

Här kan du läsa mer om Jökulsárlón.