tisdag 12 april 2016

Andri Snær Magnason vill bli Islands president

Foto: Citizen Press
En ny grundlag, en nationalpark på höglandet och ett gediget arbete för att säkra det isländska språkets framtid. Det är tre av Andri Snær Magnasons hjärtefrågor när nu författaren ställer upp i sommarens presidentval. Han meddelade sin kandidatur inför en full salong på Þjóðleik­hús­ið i Reykjavík i går.

Bara två och en halv månad återstår till presidentvalet på Island. Antalet kandidater uppgår just nu till fjorton - men Andri Snær Magnason är det första riktigt tunga namnet bland alla aspiranter. Inför fulla läktare - i publiken fanns bland annat Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir och Dagur B. Eggertsson, socialdemokratisk borgmästare i Reykjavík - på Þjóðleik­hús­ið tillkännagav han sin kandidatur.

Andri Snær Magnason pekade ut tre nyckelområden. Om han skulle väljas till president kommer han att försöka förverkliga det förslag till grundlag som strandade i alltinget 2013, han kommer att arbeta för att hela det isländska höglandet ska bli en nationalpark och han tänker engagera sig i isländskans framtid, men också i invandrarspråk.

Han talade om de tre områdena som idéer som skulle kunna prägla det isländska samhället för en lång tid framöver. Andri Snær Magnason sade enligt RÚV att de skulle kunna bli lika betydelsefulla som de gånger då Island först ensidigt men sedan fått internationell acceptans för att ha utvidgat den exklusiva ekonomiska zonen i Atlanten:
"Jag funderar på vad vår generation står för, vad vi vill lämna efter oss. Vad vi vill göra som vore precis som att utvidga territorialvattnet eller grunda en republik eller välja en kvinna till president. Jag ville föra fram stora idéer. Då är en nationalpark på höglandet en idé som jag anser skulle vara en motsvarighet till att utvidga territorialvattnet, något som tjänar alla invånare och som skulle sprida vårt rykte över världen. Jag anser att vi måste slutföra grundlagsprocessen och det måste ha sin grund i nationalförsamlingen på grund av att det är en vacker process, det är nytt i världen och det kommer att glänsa över hela världen om vi slutför det med grund i nationalförsamlingen. Processen har skadats men vi kan läka det. Sedan är det språken på grund av att om vi inte bryr oss om språket så bryr vi oss heller inte om språken och barn som flyttar hit kan utsättas för risken att hamna mellan språk."
Under mötet talade Andri Snær Magnason om behovet av att inte tänka i kvartalsrapporter eller mandatperioder. Han efterlyste långsiktighet och förnuft. Han talade om att vårda och utveckla demokratin. Han trodde också att presidenten på det internationella planet skulle kunna få stor betydelse - till exempel genom att argumentera för bättre förvaltning av världens fiskebestånd.

Om Andri Snær Magnason skulle vinna valet har han för avsikt att bli en president som inte blandar sig i den dagliga politiska debatten. Som statschef tror han sig kunna förena grupper med motstridiga intressen.

Förra veckan hamnade den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson i rampljuset. Han fattade då det historiska beslutet att säga nej till dåvarande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugssons begäran om att upplösa alltinget. Skälet var att inget av de två regeringspartierna kände till hans initiativ - och än mindre hade godkänt det.

Ställd inför en liknande situation tror Andri Snær Magnason att han hade tagit samma beslut. Han säger i Morgunblaðið att han först vänt sig till experter för råd om att hantera situationen:
"Det är mycket lätt att vara efterklok, men jag tror faktiskt inte att det är en så komplicerad fråga. ... Jag anser inte att det är möjligt att fatta detta beslut ensam och utan rådgivare. Jag skulle inte spela något förvaltningsmässigt gitarrsolo. Det finns regler för hur det ska reageras vid sådana frågor och i den nya grundlagen förklaras det än tydligare. Det är kanske anledningen till att vi behöver en ny grundlag eftersom presidentens roll är otydlig."
I dagsläget är det alltså fjorton personer som tänker kandidera i presidentvalet den 25 juni. Andri Snær Magnason är dock det första riktigt etablerade namnet - och han har tveklöst chans att vinna. En tuff motståndare skulle kunna bli socialdemokraten Össur Skarphéðinsson, som dock ännu inte meddelat om han tänker ställa upp.

En av de tidigare kandidaterna, Þorgrím­ur Þrá­ins­son, meddelade i Morgunblaðið i helgen att han ändrat sig. Under helgen tillkom också en kandidat, nämligen Benedikt Kristján Mewes. Han säger till Vísir att han vill bli den första homosexuella presidenten.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.