onsdag 27 april 2016

Mytomspunnen grotta vid Eyjafjallajökulls fot får nytt liv

Ända fram till 1970 användes grottan vid Hrútafell på södra Island till fyrtiotalet får. Men länge bodde människor i grottan. Och ännu längre tillbaka i tiden tros den ha varit en offerplats där trälar fick sätta livet till. Nu återskapar bröderna Guðjón och Benjamín Kristinsson de gamla fårhusen. Jobbet sker i samarbete med Minjastofnun Íslands berättar Morgunblaðið.

Hrútafell ett par kilometer väster om Skógar och strax söder om Eyjafjallajökull är en plats som ofta får förundrade resenärer att höja på ögonbrynen. Närmast insprängda i klipporna finns flera fårhus där klippväggarna fungerar som vägg. Fårhusen är dock i dåligt skick och flera tak har rasat in.

I samarbete med kulturarvsmyndigheten Minjastofnun Íslands återskapar nu bröderna Guðjón och Benjamín Kristinsson de gamla fårhusen. Byggnaderna användes ända fram till 1970 då den intilliggande gården byggde ett nytt fårstall. De sista åren fanns ett fyrtiotal djur i fårhusen vid Hrútafell.

Fårhusen byggdes under 1930-talet. Det som fått Minjastofnun Íslands att engagera sig i projektet är mötet mellan olika byggnadsstilar som bröderna nu ska återskapa. På taken fanns exempelvis plattor både av järn och sten.

Men det finns flera andra skäl till att grottan är så intressant. Den har nämligen gjorts i ordning av människor som under långa tider har bott där. Guðjón Kristinsson berättar i Morgunblaðið om de många historier som cirkulerar i bygden om grottan:
"Bakom detta fårhus finns en mycket märklig konstgjord grotta som ingen vet hur gammal den är. Den är stor, på tre våningar, och där syns tecken på de olika byggnadsnivåerna. Den har varit klädd med träpanel och längst in har det uppenbarligen huggits ut för en sovbänk."
Under marken har Guðjón Kristinsson hittat resterna efter ett dött får. Även människor tros ha fått sätta livet till i grottan. En berättelse förtäljer om hur oärliga personer som ofta stal från grannarna höll till i den. Så småningom tröttnade boende i bygden på de ständiga stölderna. De gick då ihop och dödade tjuvarna.

En annan berättelse skildrar hur trälar för länge sedan tvingades att hugga ut grottor ur bergen - något som var möjligt att göra med yxa eftersom tuff är en så porös bergart. En tredje berättelse handlar om hur luftströmmarna genom grottan gjorde så att bönder i området länge använde den för att torka kläder och djurhudar. En fjärde berättar om hur bonden Rútur dödade sina tre trälar Stebbi, Högni och Guðni efter att de försökt mörda honom. Guðni ska han ha huggit till döds vid Eyjafjallajökulls topp, som därefter fick namnet Guðnasteinn.

År 1936 fick bönderna oväntat besök. Då dök arkeologer från tyska Ahnenerbe - ett forskningsinstitut grundat av Heinrich Himmler - upp vid Hrútafell. Guðjón Kristinsson säger i Morgunblaðið att tyskarna inte bara undersökte grottan. På en av väggarna ristade de in ett hakkors:
"De hade en teori om att här tidigare hade ägt rum gamla hedniska ceremonier, blodoffer. Här finns tecken, koppar i golvet och krokar på väggarna. De tyska arkeologerna ansåg att trälar hade bundits här och att de hade skurits i halsen och att deras blod hade droppat ned i kopparna."
Men berättelserna handlar inte bara om människor som mist livet i grottan. Bland lokalbefolkningen finns det också sägner som handlar om hur åtskilliga av deras förfäder blivit till just i grottan. Den ska nämligen ha använts av älskande par som av olika skäl var tvungna att smyga med sin kärlek.

Bygget av de nygamla fårhusen ska vara klart till sommaren.