tisdag 12 april 2016

Ny dom kan stoppa Air Bnb-boomen i Reykjavík

För att få hyra ut bostäder till turister som näringsverksamhet krävs tillstånd från övriga boende. Omfattande uthyrning innebär enligt en dom från Héraðsdómur Reykjavíkur en risk för stora störningar för grannarna. Nu stoppas ett par från att hyra ut tre lägenheter i Skuggahverfi i Reykjavík till turister. Domen kan komma att få stora konsekvenser för Air Bnb-boomen på Island.

Redan inför förra sommaren fanns omkring 4 100 rum till uthyrning på Island genom webbplatser som Air Bnb. I huvudstaden Reykjavík är det nu i vissa kvarter så tätt mellan övernattningsmöjligheterna att var femte byggnad inrymmer ett hotell eller pensionat. Samtidigt kan svart uthyrning beröva kommunen på skatteintäkter på 600 miljoner isländska kronor om året.

Majoriteten av uthyrningen genom Air Bnb sker utan tillstånd. Myndigheterna har därför i allt större utsträckning börjat följa uthyrningen för att kunna stoppa olagliga hyresvärdar. Nyligen uppgav polisen på Suðurnes i ett pressmeddelande att flera Air Bnb stoppats eftersom det inte fanns tillstånd.

Uthyrare som inte skattar för verksamheten riskerar också att dra på sig myndigheternas intresse. Ríkisskattstjóri, den isländska skattemyndigheten, har börjat följa betalningar från utlandet till isländska konton. Syftet är att komma åt den svarta uthyrningen.

För att underlätta privatuthyrning har näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir lagt ett förslag i alltinget om lägre krav på personer som bara hyr ut i begränsad utsträckning. Det enda kravet som ställs är på brandskyddet. De som slipper ansöka om tillstånd får som mest hyra ut bostaden 90 dagar om året och högst 30 dagar i sträck.

En dom från Héraðsdómur Reykjavíkur kan dock komma att bli ett rejält hinder för personer som vill hyra ut sina bostäder åt turister. Om det handlar om näringsverksamhet behöver uthyrarna tillstånd från samtliga grannar i huset.

Bakgrunden är en tvist mellan ett par och en bostadsrättsförening i Skuggahverfi i Reykjavík. Paret äger tillsammans tre lägenheter i föreningens hus på Vatnsstígur. Samtliga tre används för uthyrning till turister. Paret har de tillstånd som krävs och betalar skatt för verksamheten.

Missnöjet från närboende har varit stort. De har klagat på turister som kommer och går under alla dygnets timmar, på högljudda och berusade besökare som slänger skräp från balkongerna, på ständiga felringningar eftersom gästerna inte hittar rätt dörr och på ibland hotfulla incidenter som fått somliga boende att lämna huset under sommaren då gästerna är som flest.

I bostadsrättsföreningen finns 95 lägenheter. Domstolen fastslår att flera grannar drabbats av avsevärda störningar på grund av uthyrningen. Många har fått svårt att sova på nätterna.

Domstolen ger alltså föreningen rätt. Uthyrningen är så omfattande att det utan tvivel handlar om näringsverksamhet. Det betyder i sin tur att de lägenheter som hyrs ut måste klassas som näringsfastigheter i stället för bostäder. Därmed krävs också klartecken från samtliga boende eftersom det handlar om en ny typ av användning av de tre lägenheterna.

Paret stoppas inte bara från fortsatt uthyrning. De måste också betala rättegångskostnader på 2,1 miljoner isländska kronor.

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, skriver på Facebook att domen kan få stora konsekvenser för uthyrningen av privatbostäder till turister. Därför vill han att kommunens jurister ska analysera den och tänkbara effekter.

Här kan du läsa mer om uthyrningskonflikten och här kan du läsa domen i sin helhet.