måndag 25 april 2016

Pojke född i värdgraviditet nekas isländskt medborgarskap

Barnets intressen gör inte en kvinna till en pojkes mor. Därför har ett barn som kommit till genom en laglig värdgraviditet i utlandet inte rätt till något isländskt personnummer eller medborgarskap. Inte heller kan pojken registreras som det isländska parets son. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i ett domslut.

Värdgraviditeter är inte lagliga på Island. Den som bryter mot lagen riskerar böter eller fängelse i upp till tre månader - men bara om brottet begåtts i landet. Inom flera partier har det under de senaste åren debatterats om att göra värdgraviditeter lagliga. Än så länge har dock inget sådant beslut klubbats i alltinget.

Bland medborgarna finns det ett starkt stöd för en lagändring. I en opinionsmätning utförd av Maskína i mars i år var 51,8 procent positiva till att slopa förbudet mot värdgraviditeter. Negativa var 23,6 procent medan 24,6 procent varken var för eller emot att riva upp den befintliga lagen.

Den som ändå väljer att genomgå en värdgraviditet ställs inför en rad juridiska svårigheter. Det visar en dom från Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen fastslår att ett barn fött i utlandet genom en värdgraviditet varken har rätt till isländskt medborgarskap eller personnummer. Inte heller kan det isländska paret registreras som barnets föräldrar.

Det var under 2012 som två isländska kvinnor vände sig till Advocates for Surrogacy i Kalifornien, USA. Byrån förmedlar värdgraviditeter mot ersättning - något som är lagligt där. Vilka donatorerna är avslöjas inte. Beställarna - i det här fallet de två isländska kvinnorna - förbinder sig juridiskt att fungera som barnets föräldrar.

Tre veckor efter födseln i februari 2013 fick pojken ett amerikanskt pass. Paret kunde då återvända till Island. Men folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands sade efter ankomsten nej till att ta upp pojken i folkbokföringen. Myndigheten ansåg att pojken var amerikansk och inte isländskt.

I beslutet hänvisade Þjóðskrá Íslands till att pojken fötts i utlandet genom en värdgraviditet. Eftersom hans biologiska föräldrar var okända fick pojken inte med automatik rätt till isländskt medborgarskap, något som han hade fått om någon av föräldrarna redan var isländska medborgare.

Myndigheten ansåg sig inte heller vara rätt instans för att besluta om pojken skulle få uppehålla sig i landet. Eftersom Þjóðskrá Íslands betraktade pojken som amerikansk behövdes ett uppehållstillstånd för att han därefter skulle kunna tas upp i folkbokföringen.

Kvinnorna överklagade beslutet till inrikesdepartementet, men fick avslag även där. Departementets uppfattning var att pojken var amerikansk. Att han kommit till genom en avtalad värdgraviditet gjorde inte någon av kvinnorna till pojkens mor.

Därefter vände sig kvinnorna till Héraðsdómur Reykjavíkur för att få besluten ogiltigförklarade. Men domstolen ansåg alltså att såväl inrikesdepartementet som Þjóðskrá Íslands agerat korrekt. Även om det låg i pojkens intresse att en av kvinnorna fick juridisk status så gjorde det inte henne till biologisk förälder.

Under tiden som de juridiska turerna pågick valde de två kvinnorna att avsluta förhållandet. Pojken fick under 2015 uppehållstillstånd och en av kvinnorna försöker nu få adoptera pojken. Om inte förhållandet hade avslutats hade paret kunnat genomgå adoptionsprocessen betydligt snabbare.

Här kan du läsa domen i sin helhet.