onsdag 27 april 2016

Tre av fyra: Turismen för stor belastning för naturen

Tre av fyra islänningar anser att turismen orsakar för stor belastning på naturen. Och det är allt fler som tycker att påfrestningarna är ett problem. Men mer än hälften ställer sig också bakom att turismen skapat nödvändiga arbetstillfällen och ökat islänningarnas intresse för den egna naturen. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Ferðamálastofa.

Turismen har de senaste åren växt så snabbt att den blivit landets viktigaste näringsgren. I takt med att de utländska besökarna blir allt fler förändras också islänningarnas attityder till turismens konsekvenser. Många upplever att turismen har en lång rad positiva effekter - men det finns också följder som uppfattas som ett problem.

Något som oroar många islänningar är turismens belastning på naturen. Nu uppger hela 75,7 procent att påfrestningarna är för stora. Det är en ökning med hela 11,4 procent inom loppet av ett år. Anmärkningsvärt är att farhågorna är tämligen jämt spridda över olika befolkningsgrupper. Det är inga grupper som sticker ut som mer eller mindre bekymrade.

Många instämmer i att turismen har positiva konsekvenser. Till exempel uppger 55,9 procent att turismen har skapat attraktiva jobb i närområdet. Det är betydligt fler landsbygdsbor som skriver under på detta påstående än personer bosatta i Reykjavík med omnejd.

Vidare är det 42,3 procent som säger att de genom turistnäringens utveckling själva har kunnat använda ett bredare utbud av tjänster och service. Även detta är något som i synnerhet boende på landsbygden upplever.

En stor andel av de utländska besökarna kommer till Island för att uppleva landets natur. Hela 61,5 procent av islänningarna säger att turisternas intresse för naturen också har ökat islänningarnas intresse för den egna naturen. Nästan lika många - 51,5 procent - svarar att de utländska gästerna också bidragit till ett ökat intresse för isländsk kultur även bland islänningar.

Dessutom är det 61,4 procent som anser att de nöjen som skapas med turister i åtanke också är lockande för islänningar.

Deltagarna i undersökningen fick också ranka vad som var mest nödvändigt att förbättra inom turistnäringen. Där svarade 52,9 procent infrastruktur, tillgänglighet och planering, 34,1 procent kommunikationer och vägnätet, 29,2 procent avgiftsbeläggning och skatter, 26,4 procent miljöfrågor, 26,2 procent toaletter, 24,8 procent statligt deltagande i bland annat finansiering, marknadsföring och tillsyn, 18,4 procent bättre spridning av besökare, 6,3 procent säkerhet och utbildning och 2,4 procent införandet av ett naturpass.

Under 2015 var det 85,1 procent av islänningarna som turistade i det egna landet. Juli var den månad då flest - hela 69 procent - reste på Island. Färst islänningar gav sig ut på vägarna i januari, en månad då bara 12 procent turistade i hemlandet.

Det populäraste besöksmålet bland islänningar förra året var Akureyri, en stad som 41,3 procent besökte. Därefter följde Borgarnes med 23,4 procent, Þingvellir med 20,4 procent, Egilsstaðir och Hallormsstaðaskógur med 20,4 procent, Gullfoss och Geysir med 19,4 procent, Húsavík med 18,4 procent, Mývatnområdet med 17,8 procent, Skagafjörður med 17,7 procent, Siglufjörður med 16,9 procent, Húsafell och Reykholt med 16,4 procent, Västmannaöarna med 14,1 procent och Vík í Mýrdal med 13,4 procent.

Dessutom gjorde 71,9 procent av islänningarna minst en dagsutflykt under året. Här var Þingvellir det vanligaste besöksmålet. Det var 30,2 procent som hade nationalparken som mål för en dagsutflykt under 2015.