fredag 22 april 2016

Vill avskaffa förbud mot att smäda utländska statschefer

Den som smädar ett utländskt statsöverhuvud riskerar upp till sex års fängelse. Nu vill ledamöter från Gröna vänstern riva upp lagen. De vill inte att någon islänning ska riskera att dras inför rätta av samma skäl som den tyske komikern Jan Böhmermann. Han kan nu få fängelse i upp till fem år för att ha hånat Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.

Smädelse av främmande stat, statsöverhuvud eller flagga är ett brott som ytterst sällan hamnar i de isländska domstolarna. Brottet kan ge upp till två års fängelse - och upp till hela sex års fängelse om det bedöms som grovt. Att smäda en ambassadör eller kränka en ambassads territorium kan också rubriceras som smädelse av främmande stat.

Det är dock inte många fall som har gått till domstol. De senast kända misstankarna om smädelse av främmande stat och flagga ledde inte till åtal. Då var det fyra personer som utreddes för att ha smädat Ryssland. I samband med en manifestation för Pussy Riot tog de sig in på den ryska ambassadens trädgård i Reykjavík. Där halade de den ryska flaggan och hissade i stället en luva av samma typ som Pussy Riot brukade använda.

Redan 1995 lades det en motion i alltinget om att avskaffa lagen. Då var det tre ledamöter från nu nedlagda Folkalliansen som stod bakom förslaget. De hade då farhågor om att till exempel Iraks dåvarande diktator Saddam Hussein skulle kunna anmäla tidningar som då beskrev honom som en hänsynslös envåldshärskare.

Då var Steingrímur J. Sigfússon en av motionärerna. Han står även bakom det nya förslaget som även undertecknats av Gröna vänsterns Steinunn Þóra Árnadóttir, Svandís Svavarsdóttir och Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir.

I motionen skriver alltingsledamöterna att det vore olyckligt om någon islänning skulle dras inför rätta av samma skäl som Jan Böhmermann. Den befintliga lagen utgör enligt motionärerna en "oönskad inskränkning av yttrandefriheten". Kränkningar av till exempel en ambassads territorium kan redan i dag hanteras med annan lagstiftning.

Motivet till att avskaffa lagen är alltså att Recep Tayyip Erdoğan eller andra internationella ledare på samma sätt som nu sker i Tyskland ska kunna inskränka yttrandefriheten. I förslaget pekar de fyra alltingspolitikerna på hur lagen tidigare använts på Island för att straffa personer som kritiserat Adolf Hitler.

Vid två tillfällen har nämligen isländska författare dömts för att ha smädat Adolf Hitler och Nazityskland. Först ut var Þórbergur Þórðarson 1934. Han hade i en tidningsartikel kallat Adolf Hitler "sadisten i den tyska kanslerstolen" och beskrev diktatorns gärningar som "den vildaste mord- och tortyrepok som historien känner".

Genom Tysklands ambassad i Reykjavík fick regeringen i Berlin kännedom om Þórbergur Þórðarsons omdömen om Adolf Hitler. Regeringen vände sig till isländska myndigheter och Þórbergur Þórðarson åtalades. Författaren fälldes också för att ha smädat Adolf Hitler. Straffet blev 200 isländska kronor i böter.

Artikeln hade publicerats i Alþýðublaðið. Tidningens chefredaktör åtalades även han för publiceringen, men friades av domstolen. Rätten ansåg att Þórbergur Þórðarson var ensam ansvarig för artikeln.

Nästa fall ägde rum under andra världskriget. Då var det poeten Steinn Steinnarr som ingick i en grupp som tog ned hakkorsflaggan från den tyske vicekonsulns bostad i Siglufjörður. I tingsrätten dömdes han till tre månaders fängelse. Efter att ha överklagat till landets högsta domstol sänktes straffet till två månader.

Steinn Steinarr behövde dock aldrig avtjäna fängelsestraffet. Det avskrevs i samband med att Island blev självständigt i juni 1944.

Här kan du läsa mer om utredningen mot deltagare i manifestationen för Pussy Riot.