RÚV utser 50 bästa isländska partylåtarna

En panel utsedd av RÚV:s Rás 2 har utsett de 50 bästa isländska festlåtarna genom tiderna. I topp återfinns Quarashis "Stick 'em up". Tvåa är "Barfly" med Jeff Who? och trea "Partybær" med Ham. Här hittar du hela listan inklusive Youtube-klipp och en spellista till Spotify.

Köper dyra importkvoter - och utestänger konkurrenter

Genom att lägga beslag på importkvoter av fläskkött kan den inhemska producenten Síld og fiskur hålla priset uppe på det egna fläskköttet. Systemet som syftar till att skapa konkurrens får i praktiken alltså motsatt effekt. Síld og fiskur kan som producent och importör styra kunderna till det dyra isländska fläskköttet utan att konsumenterna har något val, rapporterar Vísir.

För att hålla det isländska lantbruket vid liv är en stor mängd utländska livsmedel belagda med höga importtullar. Det finns också kvoter för hur mycket som får importeras av ett visst livsmedel. Syftet med systemet är att den inhemska produktionen inte ska slås ut av billigare importvaror.

Det innebär att livsmedel som produceras på Island skyddas av tullar. I de fall där den inhemska produktionen inte räcker eller där ingen inhemsk produktion förekommer finns ofta importkvoter. Dessa används vid införsel av livsmedel från utlandet.

Importtullarna är möjliga eftersom Island inte är med i EU. Vid ett inträde i unionen hade med all sannolikhet Island tvingats att avskaffa tullarna eftersom den inte ger alla producenter samma villkor.

Vísir berättar om hur bolaget Síld og fiskur genom att både producera inhemska varor och att importera utländska livsmedel kan hålla uppe priserna. Det är uppenbart att det är konsumenterna som missgynnas av den bristfälliga konkurrensen.

Under varumärket Ali är Síld og fiskur en av Islands största producenter av fläskkött. Síld og fiskur ägs av bolaget Langisjór ehf, som även äger Mata hf. Det senare bolaget har rätt till 139 ton av den totala tullfria importkvoten från EU på 200 ton. Tillsammans är bolagen alltså branschjättar både när det gäller inhemskt och importerat fläskkött.

De tullfria kvoterna säljs till högstbjudande. Eftersom konkurrensen är så begränsad kan Mata hf. se till att lägga de högsta buden på kvoterna. Att bolaget får betala höga priser för kvoterna innebär i slutändan att konsumenterna får stå för notan i form av högre priser.

Genom att köpa kvoterna kan Síld og fiskur undkomma risken att de säljs billigt - och att billigt importerat fläskkött kommer ut på marknaden, vilket i sin tur utgör ett hot mot den egna produktionen under varumärket Ali. 

Inte heller finns det något tvång att faktiskt importera de köpta kvoterna. Det går alltså att köpa kvoter enbart för att hålla konkurrenter borta från marknaden. Någon tillsyn över att hela de köpta kvoterna importeras finns inte.

Arbetsgivarorganisationen Félag atvinnurekenda har länge kritiserat situationen. Den främsta invändningen mot det befintliga systemet är just att det går att manipulera och att konsumenterna får stå för notan. Vd:n Ólafur Stephensen säger till Vísir att systemet just nu motarbetar sitt eget syfte:

"Det är visserligen konstigt att ett företag, som är stort inom inhemsk produktion av fläskkött och fågel och på grund av detta får bidrag på miljarder kronor från konsumenterna i form av tullskydd, ska ha positionen att kunna ha inverkan på priset på importen som skulle konkurrera med den inhemska produktionen."

Langisjór gjorde 2013 en vinst på 818 miljoner isländska kronor.

Politiker kan ha gömt undan miljonarv i skatteparadis

En familjetragedi som inte har i medierna att göra. Så beskriver tidigare kommunpolitikern Júlíus Vífill Ingvarsson turerna kring arvet efter fadern Ingvar Helgason. Av sina syskon anklagas han ha gömt flera hundra miljoner isländska kronor på konton i skatteparadis. Júlíus Vífill Ingvarsson själv anklagar syskonen för att ha kommit över miljonbelopp från modern i familjen.

I april i år meddelade Júlíus Vífill Ingvarsson att han lämnade uppdraget som kommunfullmäktigeledamot för Självständighetspartiet i Reykjavík. Avhoppet var överraskande. Visserligen hade det avslöjats att han hade en pensionsfond genom ett brevlådeföretag i ett skatteparadis. Bolaget grundades dessutom så sent som 2013.

Bolaget heter Silwood Foundation och är hemmahörande på Brittiska Jungfruöarna. Júlíus Vífill Ingvarsson registrerade aldrig ägandet i den förteckning över ekonomiska intressen som kommunen för över alla fullmäktigeledamöter.

Det anmärkningsvärda var alltså att han avgick. Partikamrater som finansminister Bjarni Benediktsson och inrikesminister Ólöf Nordal ertappades också med bolag kopplade till skatteparadis. De visade dock aldrig någon som helst tanke på att avgå.

Alla var dock inte lika förbryllade över avgången. Två syskon ska i stället närmast ha fått en uppenbarelse av avslöjandet. Plötsligt ska de ha förstått att Júlíus Vífill Ingvarsson gömt undan delar av arvet från fadern Ingvar Helgason.

Ingvar Helgason hf. var ett av Islands mest välmående företag när grundaren avled 1999. Bilhandlaren Ingvar Helgason - som inledde karriären med att importera östtyska Trabant till Island - hade i många år valt att få provision från utländska tillverkare insatt på konton i utlandet. Inget tyder på att han skattade för pengarna - vilket är olagligt.

Strax före sin död ska Ingvar Helgason ha berättat för familjen om ett konto med undanstoppade tillgångar. Det ska ha handlat om flera hundra miljoner isländska kronor. Hans bolag hade då i flera år stått för en dryg fjärdedel av bilförsäljningen på Island.

I många år har flera av familjemedlemmarna utan framgång letat efter kontot med undanstoppade pengar. Efter sin avgång från fullmäktige i Reykjavík ska Júlíus Vífill Ingvarsson ha meddelat att pengarna fanns i bolaget Silwood Foundation i Panama.

Historien rullades nyligen upp i RÚV:s Kastljós. Där framkom det att de saknade tillgångarna gjort att Ingvar Helgasons dödsbo inte kunnat delas mellan arvingarna. I höstas avled hans änka. Arvingar till dödsboet är sju barn och arvingar till ett åttonde som inte längre är i livet.

Flera syskon tror att Júlíus Vífill Ingvarsson och en av hans bröder låg bakom en affär som i princip tömde Ingvar Helgason hf. Efter Ingvar Helgasons död började bolaget samla på sig skulder samtidigt som ledningens löner ökade. Ingvar Helgason hf. gick ihop med bolaget Bílheimar.

År 2001 köpte bolaget Lindos Alliance 18 procent av aktierna i det nya bolaget. Köpesumman var 300 miljoner isländska kronor. Somliga tyckte att det var ett högt pris med tanke på att bolaget de köpte hade skulder på cirka 200 miljoner.

Någon företrädare för Lindos Alliance dök aldrig upp på Island. I efterhand visade det sig att bolaget - till skillnad från vad som påståtts - inte alls var hemmahörande i Luxemburg. I stället hade det sin juridiska hemvist på Brittiska Jungfruöarna. De övriga syskonen tror att Júlíus Vífill Ingvarsson och hans bror låg bakom planen.

Júlíus Vífill Ingvarsson har anklagat RÚV för en rad felaktigheter i rapporteringen. Han har dock inte preciserat vilka bristerna är. Han har också hävdat att han inte fått bemöta uppgifterna. Detta påstående fick RÚV att på Facebook publicera ett mejl med en lång rad frågor till honom som han väljer att inte bemöta. I ett inlägg på Facebook upprepade han kritiken utan att precisera den. Genom inlägg på Facebook fick han också stöd av två barn.

I ett nytt inlägg hävdade Júlíus Vífill Ingvarsson att det rörde sig om en familjetragedi som inte hörde hemma i medierna. Bland annat har han skrivit att några av syskonen ska ha tagit ut miljonbelopp från moderns konto.

Exakt vad som är sant och falskt är oklart. Flera av syskonen vill dock få en oberoende granskning gjord för att få svar på vad som verkligen hände med de pengar som Ingvar Helgason lade undan till sig själv och hustrun på ålderns höst.

Här kan du läsa mer om Júlíus Vífill Ingvarssons avhopp.

Dagens citat

"Det betyder naturligtvis att de som har de bredaste ryggarna inte betalar sin del för att upprätthålla samhället. Det är naturligtvis dåligt. De som tvingas att betala, vanliga löntagare som inte kan gömma undan sina inkomster från skatt med sådana trick, känner naturligtvis det."

Ekonomen Gylfi Magnússon i RÚV om användningen av bolag i skatteparadis för att undkomma skatt.

Karta över tv- och filminspelningar på Island

Game of Thrones, Tomb Raider, The Secret Life of Walter Mitty, Oblivion, Interstellar, Fortitude och Prometheus är bara några av alla de tv-serier och filmer som spelats in på Island under de senaste åren. Den som vill hitta till inspelningsplatserna får nu hjälp av en interaktiv karta från Ferðamálastofa. Kartan gör det alltså enkelt att färdas i fotspåren av en favoritfilm eller uppskattad serie.

Strandirbo nekas telefon och internet - blir för dyrt

Att lägga 40 kilometer bredbandskabel till en Strandirbo skulle gå på omkring 40 miljoner isländska kronor. Det är enligt Póst- og fjarskiptastofnun alldeles för dyrt. Därför beslutar myndigheten att den boende även i framtiden får klara sig utan snabbt bredband och mobiltelefoni. Inget av dem räknas i det här fallet som tjänster som staten måste tillhandahålla.

Strandir är den östligaste delen av Västfjordarna. Där finns två större samhällen - Hólmavík med 341 invånare och Drangsnes med 73 invånare. I delar av regionen är tillgången till internet dålig. Det gäller bland annat i Drangsnes där situationen är så besvärlig att ortens skola inte kan bedriva undervisning genom nätet.

De senaste åren har posten med viss framgång försökt undkomma utbärningen av post till avsides belägna gårdar i Västfjordarna. Argumenten har framför allt handlat om höga kostnader. Lokalbefolkningen har protesterat eftersom de anser att sämre service står i strid med lagens krav på likabehandling.

I regionen är förhållandena så speciella att det görs undantag från likabehandlingskravet. Det har gjorts tidigare på Island, och det görs på nytt i samband med Póst- og fjarskiptastofnuns beslut.

Den här gången handlar det om en person som är bosatt på en gård i Strandir där det är långt till närmaste bofasta granne. På gården finns det varken möjlighet att få bredband eller att använda mobiltelefoni. För att tvinga operatören Míla att lösa problemet vände sig den boende till Póst- og fjarskiptastofnun.

Men myndigheten säger nej till den boendes begäran. Kostnaderna skulle bli så höga att de inte kan motiveras. Det behövs omkring 40 kilometer nedgrävd kabel till ett pris av omkring 40 miljoner isländska kronor för att ordna bredband och mobiltelefoni.

Den högsta tillåtna kostnaden för att ansluta en boende till nätet är 650 000 isländska kronor. Resten får den boende betala själv. I det här fallet skulle alltså notan gå på runt 40 miljoner.

Om myndigheten skulle säga nej till en kabel föreslog den boende i stället att en mobilmast skulle sättas upp i närheten av gården. Strandirbon skulle då kunna både ringa och surfa genom 3G- eller 4G-teknik.

Men inte heller där gör Póst- og fjarskiptastofnun tummen upp. En sådan lösning skulle visserligen bli betydligt billigare än kabel, men enligt myndigheten finns det ingen lag som säger att alla ska ha tillgång till trådlös kommunikation.

Beslutet kan överklagas. Ett överklagande kostar i det här fallet 150 000 isländska kronor i administrativ avgift till staten.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Minskande försprång för Guðni Th. Jóhannesson

Allt fler vill se Davíð Oddsson som Islands nästa president. Trots att stödet för honom ökar har dock Guðni Th. Jóhannesson en stabil ledning. I tre nya opinionsmätningar får han med god marginal egen majoritet i samtliga. Anmärkningsvärt är att det bara är fyra av de nio kandidaterna som har stöd av mer än 2 procent av väljarkåren.

I torsdags sände Stöð 2 årets första debatt mellan favoriterna i presidentvalet den 25 juni: Guðni Th. Jóhannesson, Davíð Oddsson, Andri Snær Magnason och Halla Tómasdóttir. Möjlighet att ställa upp fick de fyra kandidater som har mer än 2,5 procent i opinionen - något som alltså bara fyra av de nio kandidaterna har i dagsläget.

För att Davíð Oddsson ska kunna besegra Guðni Th. Jóhannesson behöver han vinna 1 procentenhet om dagen under de knappa fyra veckor som återstår till valet. Som väntat gick han till hårt angrepp mot Guðni Th. Jóhannesson i debatten. Davíð Oddsson hävdade att han i praktiken skulle vara en socialdemokratisk kandidat - ett påstående som ifrågasattes inte minst eftersom Guðni Th. Jóhannesson just nu har tio gånger så många sympatisörer som Socialdemokraterna.

Om taktiken lönar sig återstår att se. I nuläget har Guðni Th. Jóhannesson en betryggande ledning.

I en ny mätning utförd av Maskína får Guðni Th. Jóhannesson 59,1 procent mot 19 procent för Davíð Oddsson. Andri Snær Magnason får 15,3 procent och Halla Tómasdóttir 3,4 procent. Övriga kandidater får 1 procent eller mindre.

Guðni Th. Jóhannesson tappar hela 8,2 procentenheter sedan förra mätningen. Däremot ökar Davíð Oddsson 4,2 procentenheter, Andri Snær Magnason 3,2 procentenheter och Halla Tómasdóttir 0,5 procentenheter.

Guðni Th. Jóhannesson lockar fler kvinnliga än manliga väljare. Davíð Oddsson är betydligt populärare bland män. Han tilltalar också flest äldre väljare medan Andri Snær Magnason har starkast stöd bland de yngsta islänningarna. Halla Tómasdóttir går bäst bland kvinnor, låginkomsttagare och personer i åldern 25 till 34 år.

Populärast är Guðni Th. Jóhannesson hos Ljus framtids sympatisörer, där han är valet för 75,2 procent. Lägst stöd har han bland Självständighetspartiets anhängare, där bara 33 procent lägger sin röst på honom. Davíð Oddsson får 60,2 procent av sina partikamrater inom Självständighetspartiet - men 0 procent hos Gröna vänstern och Ljus framtid. Andri Snær Magnason får i sin tur 0 procent av Framstegspartiets väljare - men han är valet för hela 31 procent av Piratpartiets sympatisörer. Även Halla Tómasdóttir har starkaste stödet inom Ljus framtid, 7,2 procent.

Liknande siffror finns i två andra mätningar. I en opinionsundersökning utförd av Vísir får Guðni Th. Jóhannesson 65,5 procent. Därefter följer Davíð Oddsson med 19,7 procent, Andri Snær Magnason med 7,9 procent och Halla Tómasdóttir med 2,5 procent. Övriga kandidater delar tillsammans på 4,4 procent.

En mätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av sympatisörer till Guðni Th. Jóhannesson ger honom 57 procent, Davíð Oddsson 22 procent, Andri Snær Magnason 12 procent och Halla Tómasdóttir 5 procent.

I både Vísirs och Gallups mätning får ingen av de fem övriga kandidaterna mer än 2 procent av väljarstödet.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"Detta är inte bara frågan om en individ som vill dö och är plågad eller till och med döende, utan detta är en fråga om dess omgivning. Detta är frågan om själva hälsovården. Om detta har inverkan på hur vi uppträder mot människor som har elakartade sjukdomar. Så detta kan ha inverkan på väldigt mycket, och så är det sist men inte minst att det behövs en annan person, det behövs en vårdanställd, en läkare, för att utföra detta och läkare har allmänt varit kraftiga motståndare mot att betrakta detta som sin skyldighet."

Salvör Nordal, föreståndare för Siðfræðistofnun vid Háskóli Íslands, i RÚV om islänningarnas stöd för att tillåta dödshjälp - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag ser inte på detta som något problem."

Sturla Böðvarsson, kommunchef i Stykkishólmur, i Morgunblaðið om det stora antalet fastigheter i staden som hyrs ut till turister, en utveckling som i Vík í Mýrdal fått kommunpolitiker att stoppa ytterligare uthyrning - läs mer här.

Stopp för direktbuss mellan Reykjavík och Þorlákshöfn

Busslinjen mellan Reykjavík och Þorlákshöfn läggs ned. Anledningen är att varje tur i snitt bara har två passagerare. Under sommaren får resenärer till Þorlákshöfn i stället byta i Selfoss. Till hösten blir det möjligt att byta i Hveragerði. Dit utökas antalet turer - men hur många dagliga förbindelser det blir till Þorlákshöfn är inte klart.

Strætó valde nyligen att lägga ned linje 53 mellan Reykjavík och Þorlákshöfn. Under de tre år som linjen funnits har varje avgång haft i genomsnitt knappt två passagerare.

Resenärer till Þorlákshöfn får under sommaren i stället ta linje 51 eller 52 till Selfoss och där byta till linje 74 som går via Stokkseyri och Eyrarbakki. För resenärerna innebär det ett minskat utbud av resor, längre restider och ganska långa väntetider.

Till hösten blir det möjligt att resa till Þorlákshöfn genom att i stället byta i Hveragerði. Antalet avgångar till Hveragerði kommer att utökas, men det är inte klart hur förbindelserna till Þorlákshöfn kommer att se ut. Väntetiderna ska dock bli kortare.

Däremot påverkas inte de turer som går till Þorlákshöfn när färjan Herjólfur till Västmannaöarna inte kan segla från Landeyjahöfn. Vid avgångar från Þorlákshöfn kommer det även i fortsättningen att finnas en direktanslutning från Reykjavík till de två dagliga turerna med Herjólfur.

Rekordmånga besökare och ny rekordvinst för Blå lagunen

Ägarna till Blå lagunen kan räkna hem ännu ett år med rekordmånga besökare och rekordstor vinst. Ägarbolaget Bláa lónið ehf. tjänade förra året 2,3 miljarder isländska kronor. Aktieägarna kunde kvittera ut en utdelning på 1,4 miljarder. Under 2015 hade badet totalt 919 000 besökare - även det ett nytt rekord.

Blå lagunen fortsätter att vara en vinstmaskin som växer i samma snabba takt som turistnäringen. Badet hade förra året 919 000 besökare, en ökning med 20 procent jämfört med det tidigare rekordåret 2014.

Ägarbolaget Bláa lónið ehf. hade förra året intäkter på totalt 7,9 miljarder isländska kronor - en uppgång på 28 procent.

De ekonomiska framgångarna fick bolagsstämman att besluta om en rekordhög aktieutdelning. Ägarna får dela på 1,4 miljarder isländska kronor. Det innebär att mer än var sjätte intjänad krona i slutändan hamnade i ägarnas fickor.

I sommar kommer Blå lagunen att ha omkring 500 anställda. Dessutom kommer Blá lónið ehf. att dra in uppskattningsvis 332 miljoner i skatteintäkter under det pågående året. Tidigare har verksamheten klassats som ett badhus och därför till stor del varit momsbefriad. Regeländringen gör att moms kommer att läggas på fler priser.

Bláa lónið ehf. räknar med att även 2016 blir ett rekordår. Själva lagunen har byggts ut med områden som bland annat kommer att kunna användas av gästerna på det nya femstjärniga hotell som byggs i anslutning till anläggningen.

Här kan du läsa mer om Bláa lóniðs resultat för 2014.

Dagens citat

"Jag upplever det mycket starkt att det inte är myndigheterna i Rysslands vilja att tillåta oss att exportera. Det kommer ständigt nya krav när vi har uppfyllt det som de krävde senast ... Vi trodde att vi hade lyckats nu men i morse kom ännu ett brev där det önskades efter ytterligare dokumentation. Det säger mig att det är något slags politik i detta snarare än normala handelsaspekter."

Ágúst Andrésson, föreståndare för Kaupfélag Skagfirðingas slakteri i Sauðárkrókur, i Morgunblaðið om hur exporten av lammkött till Ryssland i princip upphört sedan motsanktioner infördes efter Islands stöd till EU:s sanktioner mot Ryssland - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"De senaste dagarna har medier frågat högt ärade alltingsledamöter frågor om vi stödjer att det blir val i höst. Jag svarar på det så att jag personligen inte anser att det är dags att bestämma valdag. ... När dessa uppgifter är avklarade är det dags att gå till val oavsett om det är i höst eller senare."

Elsa Lára Arnardóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, säger i en debatt att hon tillhör den grupp som anser att regeringens löfte om nyval till hösten inte ska infrias - läs mer här.

Övernattande turister får Reykhólar att stänga kyrkan

Kyrkan i Reykhólar kommer inte längre att stå öppen. Vid flera tillfällen har turister övernattat och lagat mat i kyrkan. För matlagningen har de använt primuskök - trots att kyrkans inredning är helt och hållet i trä. Även campingplatsen i Reykhólar får många gäster som inte alls vill betala för sig, rapporterar Vísir.

Under åren före kraschen var Island ett av världens dyraste länder att besöka. De turister som kom var ofta dels beredda att betala för sig, dels i regel pålästa om Island som resmål. Det har förändrats de senaste åren med en enorm ökning av billiga flygstolar och besökare med mindre kunskaper om landet.

Att färre vet vad de ger sig in på visar sig i det enorma antalet turister som varje år fastnar på vinter- eller höglandsvägar eftersom de inte har satt sig in i isländska förhållanden. Från turistnäringen kommer också allt fler klagomål på besökare som inte vill betala för någonting eftersom de fått uppfattningen att allt på Island ska vara gratis att nyttja.

María Mack, som är bosatt i Reykhólar i södra Västfjordarna, berättar för Vísir att turister nu fått boende att ta beslutet att stänga ortens kyrka. Den har tidigare stått öppen bör besökare, men nu kommer den att låsas. Vid flera tillfällen har turister både övernattat, tvättat sig och lagat mat i kyrkan. I går morse tvingade hon bort ett nytt par ur kyrkan:

"Detta par var från Kanada och de hade lagat mat där inne. Jag vet inte om de hade ett primuskök eller något kopplat till elektricitet. ... Kyrkan är inuti helt klädd med trä. Man blir förskräckt över den bristande fostran hos dessa människor."

Paret trodde att det var självklart att de kunde övernatta i kyrkan. Samma förklaring fick prästen Hildur Björk Hörpudóttir när hon tidigare i år kom till kyrkan och hittade turister sovande på bänkarna.

Enligt María Mack är det vanligt att turister som reser i campingbilar använder toalett, dusch och annan utrustning på någon av kommunens två campingplatser. Men de vägrar att betala eftersom de hävdar att de inte övernattat på campingplatsen.

María Mack berättar att det i vintras dök upp turister som frågade efter någonstans att övernatta. De hänvisades till en bondgård som hyr ut rum. Efter en natt lämnade de gården. I stället visade det sig att de tagit sig in på toaletten till en stängd campingplats och övernattat där i två nätter. Efter sig lämnade de ett kuvert med 1 000 isländska kronor och meddelandet "thx for the help", uppger Vísir.

Nytt bottenrekord i opinionen för Socialdemokraterna

Bara 6,1 procent av islänningarna hade lagt sin röst på Socialdemokraterna om det vore val i dag. Det är det krisande partiets sämsta opinionssiffra någonsin i Fréttablaðiðs mätningar. Självständighetspartiet behåller ställningen som Islands största parti och utökar avståndet till Piratpartiet något.

I dag påbörjas den elektroniska omröstningen bland partimedlemmarna om vem som ska bli Socialdemokraternas nästa ordförande. Omröstningen avslutas nästa lördag samtidigt som det extrainkallade landsmötet börjar. Klart är att den nya ordföranden får ta över ett parti som befinner sig i en djup kris.

Stödet för Socialdemokraterna sjunker nu till 6,1 procent, en tillbakagång med 1,3 procentenheter jämfört med Fréttablaðiðs förra mätning för två veckor sedan. Det är inte bara den sämsta opinionssiffran någonsin hos just Fréttablaðið - utan det lägsta väljarstödet i partiets historia.

Självständighetspartiet är alltjämt störst i landet och får nu 31,5 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Samtidigt backar Piratpartiet med 1,6 procentenheter till 28,7 procent. Gröna vänstern minskar med 1,7 procentenheter till 18,1 procent.

Även Framstegspartiet befinner sig i djup kris. Stödet ökar dock med 0,8 procentenheter till 7,3 procent.

Än värre är läget för Ljus framtid som åter får se avståndet till alltingets femprocentsspärr öka. Partiet får nu 2,5 procent, en nedgång med 0,6 procentenheter.

Om detta hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet fått 22 mandat, Piratpartiet 20, Gröna vänstern 12, Framstegspartiet 5 och Socialdemokraterna 4. Dagens koalition mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet behöver alltså stöd från minst ytterligare ett parti för att kunna fortsätta regera. Oppositionen har i dag en klar majoritet. Tvåpartikoalitioner är möjliga mellan två av Självständighetspartiet, Piratpartiet och Gröna vänstern.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"The mood of society is still fairly dismal. ... There is a loss of trust in politics, institutions, and parties. You could blame the nation for being ungrateful, because politicians have done some good things after the crisis. There is a contradiction."

Stefán Ólafsson, professor i sociologi vid Háskóli Íslands, i Bloomberg om attitydförändringar i det isländska samhället efter finanskraschen.

Jökulsárlón och statsministervilla till salu

Två unika fastigheter är just nu ute till salu: Fell på sydöstra Island där en del av glaciärlagunen Jökulsárlón ingår - och avhoppade statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttirs lyxvilla i Seljahverfi i Reykjavík. På den första letar mäklaren efter bud. På den andra ligger prislappen på 74,9 miljoner isländska kronor.

Förra året flyttade tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttir till en lyxig villa i Garðabær. Huset de lämnade var inte heller så pjåkigt - en villa på 270 kvadratmeter i Seljahverfi i Reykjavík. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är dock alltjämt folkbokförd på en ödegård i Jökuldalur på nordöstra Island där han aldrig vistas.

Nu är parets tidigare bostad ute till försäljning för 74,9 miljoner isländska kronor. Den som är nyfiken kan ta sig till visningen på Ystasel 25 nu på söndag mellan 16 och 16.30.

De mångåriga striderna om fastigheten Fell slutade i en försäljning. I markerna ingår en del av glaciärlagunen Jökulsárlón, en av Islands populäraste turistattraktioner. Här finns ingen prislapp utan det är bud som gäller.

Här kan du läsa mer om Jökulsárlón, här hittar du mäklarannonsen för Fell och Jökulsárlón och här hittar du annonsen för statsministerns tidigare bostad.

Färre islänningar vill tillåta användning av cannabis

En av fyra islänningar anser att det borde vara lagligt att använda cannabis. Motståndet mot en avkriminalisering har ökat marginellt under det senaste året. Det är i synnerhet unga islänningar som vill att förbudet försvinner. Bland pensionärer är däremot en positiv inställning till cannabis ytterst sällsynt. Det visar en undersökning utförd av MMR.

De senaste åren har den politiska debatten om narkotika förändrats. I alltinget har framför allt Piratpartiet argumenterat för att narkotikamissbruk bör betraktas som ett folkhälsoproblem snarare än ett brott. Det är en åsikt som även har viss spridning inom Självständighetspartiet.

Än så länge finns det dock i alltinget en klar majoritet mot avkriminalisering av narkotikamissbruk. Så ser det också ut i det isländska samhället. Tre av fyra anser att cannabis ska förbli olagligt.

I en ny opinionsmätning utförd av MMR är det 23,1 procent som vill göra det lagligt att använda cannabis. Det är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med när samma fråga ställdes för ett år sedan. Hela 76,8 procent anser däremot att cannabis även i fortsättningen ska vara olagligt. Det är en ökning med 1,1 procentenheter.

Attitydförändringarna under det senaste året är alltså ytterst begränsade. Så sent som i november 2011 var det dock bara 12,7 procent som var för en avkriminalisering.

Skillnaderna mellan olika grupper är stora. Mest positiva till cannabis är män, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i huvudstadsregionen samt låg- och medelinkomsttagare. Mest negativa är kvinnor, islänningar som har fyllt 68 år, medel- och höginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden.

Anmärkningsvärt är att hela 41,3 procent av islänningar i åldern 18 till 29 år vill avkriminalisera cannabis. Bland dem som har fyllt 68 år är det bara 4,8 procent som har samma åsikt. Värt att notera är också att män är mer positiva till cannabis än kvinnor. Medan 31,1 procent av männen säger ja till att göra användning av cannabis lagligt är det enbart 15,1 procent av kvinnorna som håller med.

När det gäller politiska åsikter är det Piratpartiets väljare som sticker ut. Hela 44,7 procent av partiets sympatisörer står bakom en avkriminalisering. Motsvarande siffra för Ljus framtid är 24,6 procent, för Självständighetspartiet 18,4 procent, för Gröna vänstern 14,8 procent, för Socialdemokraterna 11,8 procent och för Framstegspartiet 10,4 procent.

Här kan du läsa mer om attityder till cannabis.

Djúpivogur stoppar uthyrning av bostäder till turister

Nu stoppar även Djúpivogur uthyrningen av hela bostäder till turister. I fortsättningen går det bara att få tillstånd för uthyrning av enstaka rum - men med betydligt strängare regler än tidigare. Förbudet är kommunpolitikernas svar på explosionen av uthyrning av privatbostäder. Utan ett stopp befarar de att hela gator snart kan komma att stå öde utanför turismens högsäsong.

På den isländska sydkusten finns en enorm efterfrågan på övernattningsställen. Men att möta intresset är svårt. Hela sträckan är så glesbefolkad att det inte finns många byggnader som är lämpliga som hotell. Och att bygga nytt är dyrt och riskabelt.

De senaste åren har privatuthyrningen exploderat. Det handlar dels om bostäder som hyrs ut genom sajter som Air Bnb, dels om bostadshus som byggs om till övernattningsställen. Samtidigt som turismen ofta skapar ett behov av inflyttning till orten för att kunna täcka personalbehovet så minskar alltså utbudet av bostäder.

Två kommuner har redan reagerat på samma sätt som Djúpivogur, nämligen Mýrdalshreppur med tätorten Vík í Mýrdal och Skaftárhreppur med tätorten Kirkjubæjarklaustur. Här ges inga nya tillstånd för uthyrning av hela bostäder - lägenheter eller villor - till turister. Däremot går det fortfarande att få tillstånd för att hyra ut enstaka rum.

Nu går alltså Djúpivogur samma väg. Kommunen har redan utlovat ett särskilt bidrag till nybyggen på 1,5 miljoner isländska kronor. Syftet är att få i gång byggandet. För problemet är inte bara den privata uthyrningen. Det handlar också om att låga fastighetspriser får islänningar att köpa hus på orten enbart för att använda som sommarbostäder.

Kommunfullmäktige i Djúpivogur klubbade alltså nyligen ett förbud mot nya tillstånd för uthyrning av hela bostäder till turister. Enskilda rum går det enligt beslutet fortfarande att få tillstånd för. Men reglerna för sådan uthyrning blir betydligt strängare.

För att få hyra ut rum krävs att det i fastigheten finns högst åtta rum för uthyrning. Det måste finnas tillräckligt med parkeringsplatser. Uthyrningen får heller inte störa grannarna. För att ett tillstånd ska kunna godkännas krävs också att grannarna har informerats om tänkbara konsekvenser.

Personer som redan har tillstånd för uthyrning får dem automatiskt förlängda till år 2020. Övernattningsställen som redan har fått godkänt av myndigheterna behöver alltså inte söka något nytt tillstånd.

Politikerna i fullmäktige ser steget som nödvändigt för att kunna garantera ett levande Djúpivogur även i framtiden. När många hus köps för att användas som sommarbostäder finns det en risk att en miljö skapas där orten bara lever upp under sommarmånadernas högsäsong.

Här kan du läsa mer om uthyrningsstoppet i Kirkjubæjarklaustur och här kan du läsa mer om bidraget för nybyggen i Djúpivogur.

Dagens citat

"Turistströmmen kommer tidigare och efter augusti är det fullbokat på många platser. Detta gör i praktiken att det är ledigt på andra platser, men de kan inte nyttjas eftersom det har uppstått flaskhalsar på de mest besökta platserna. ... Södra Island är fullbokat och då kommer folk varken österut eller västerut. ... Stora intressenter har stirrat sig blinda på att skyffla hit och ser bara till dessa heta ställen. Målet är att sprida belastningen, men det går illa och människor samarbetar inte tillräckligt."

Sævar Skaptason, vd för Ferðaþjónusta bænda, säger i Fréttablaðið att det i synnerhet på södra Island finns få lediga rum över sommaren.

Sóley Tómasdóttir lämnar rådhuset i Reykjavík

Gröna vänsterns Sóley Tómasdóttir lämnar i höst sin plats i kommunfullmäktige i Reykjavík. Skälet till avhoppet är att familjen flyttar till Nederländerna. Där kommer hon att studera pedagogik. Beslutet innebär att ersättaren Líf Magneudóttir kan ta Sóley Tómasdóttirs plats i rådhuset. De senaste åren har relationen mellan de två varit iskall.

Sóley Tómasdóttir valdes in i kommunfullmäktige 2009. Då hade hon redan varit ersättare i fullmäktige i tre år. Hon har varit inblandad i flera personstrider. Den senaste - mot andranamnet Líf Magneudóttir - slutade med att en arbetsplatspsykolog kopplades in. Sóley Tómasdóttir hade då utan förklaring sparkat rivalen från partiets plats i kommunens råd för mänskliga rättigheter.

I provvalet 2014 skilde det en enda röst mellan de två. Nu ser det alltså ut som att Líf Magneudóttir ändå får platsen i rådhuset. På Facebook skriver Sóley Tómasdóttir att hon och övriga familjen flyttar till Nederländerna i höst. Maken ska jobba på Marels avdelning i landet medan hon själv kommer att studera pedagogik.

I inlägget skriver Sóley Tómasdóttir att hon är tacksam för erfarenheten och för att hon kunnat bidra till att göra Reykjavík till en bättre stad:

"Reykjavík är en fantastisk stad och den blir ständigt bättre. Gröna vänstern har sin del i det och kommer att fortsätta att bidra till att skapa en rättvisare, grönare och mer feministisk stad även om jag flyttar därifrån."

Här kan du läsa mer om personstriderna inom Gröna vänstern i Reykjavík.

Gågata i centrala Akureyri skjuts på framtiden

Hafnarstræti i centrala Akureyri blir ingen gågata redan den 1 juni. Efter protester från butiks- och restaurangägare skjuter kommunen införandet på framtiden. Beslut väntas när fullmäktige sammanträder den 7 juni. Tanken var ursprungligen att göra delar av Hafnarstræti till en gågata mellan juni och augusti.

I Reykjavík har i flera år delar av centrum stängts för biltrafik under sommaren. En klar majoritet har varit positiva till fler gator, men vissa butiksinnehavare gillar inte alls att trafik är förbjuden under delar av året. De anser att bilstoppet får kunder att rata centrumbutikerna för att i stället handla i gallerior utanför centrum.

I Reykjavík har projektet växt från år till år. Under 2016 är delar av centrum stängt för biltrafik mellan 1 maj och 1 oktober. Gator som omfattas av förbudet är delar av Laugavegur, Skólavörðustígur, Bankastræti, Hafnarstræti och Pósthússtræti.

Ett liknande projekt skulle införas i Akureyri med start den 1 juni i år. Nu står det klart att starten drar ut på tiden. Hafnarstræti i centrum kommer inte att bli någon gåta förrän tidigast den 7 juni. Då samlas kommunfullmäktige för att diskutera frågan.

Även i Akureyri är det butiks- och restaurangägare som protesterar mot införandet. De befarar att kundunderlaget kommer att minska om bilismen förbjuds i centrum. De hävdar också att det under beredningen av förslaget inte tagits tillräcklig hänsyn till deras invändningar. Akureyris centrumorganisation har dock haft en företrädare med i beredningsgruppen.

Tidigare har delar av centrum stängts för biltrafik vid vissa förutsättningar - som vackert väder och kryssningsfartyg på plats i hamnen. Syftet med årets förslag var att skapa tydliga regler för gågatan.

Tanken var att delar av Hafnarstræti skulle fungera som en gågata mellan 1 juni och 31 augusti. Under juni och augusti skulle den vara öppen för biltrafik på vardagar men bara vara öppen för fotgängare under helger. Under juli skulle den vara stängd för trafik såväl vardagar som helgdagar. Stängningen gäller dock inte hela dagarna, utan enbart mellan klockan 11 och 17.

Men det blir alltså ingen start för projektet redan i nästa vecka. Klagomålen från näringsidkare gör att kommunen skjuter starten på framtiden. Tanken är att frågan ska avgöras den 7 juni när kommunfullmäktige samlas på nytt.

Om det inte går att skapa en majoritet för förslaget då lär det knappast bli verklighet under sommaren. Efter mötet den 7 juni tar kommunfullmäktige sommaruppehåll och är inte tillbaka förrän sommaren lider mot sitt slut.

Guðni Th. Jóhannesson i solklar ledning i presidentvalet

Foto: Pressbild

Guðni Th. Jóhannesson har alltjämt en solklar ledning mot rivalerna i det isländska presidentvalet. I den senaste mätningen från MMR får han 65,6 procent. Närmaste konkurrenterna Davið Oddsson och Andri Snær Magnason får 18,1 procent respektive 11 procent. I en väljarbarometer utförd av Gallup är avstånden mellan kandidaterna något mindre.

Det är nu bara 30 dagar kvar till presidentvalet. Inrikesdepartementet meddelade i går som väntat att det är nio kandidater som lyckats samla in de nödvändiga 1 500 underskrifterna: Andri Snær Magnason, Ástþór Magnússon Wium, Davíð Oddsson, Elísabet Kristín Jökulsdóttir, Guðni Th. Jóhannesson, Guðrún Margrét Pálsdóttir, Halla Tómasdóttir, Hildur Þórðardóttir och Sturla Jónsson.

I pressmeddelandet framgår att departementet underkänner Magnús Ingberg Jónssons kandidatur. Han saknade flera hundra underskrifter, men ville få längre tid på sig att samla in de sista namnen. Någon sådan frist medges dock inte enligt grundlagen. Magnús Ingberg Jónsson överväger dock att överklaga beslutet.

Guðni Th. Jóhannesson ser ut att gå mot en klar seger i valet den 25 juni. Hos MMR ökar stödet för honom till 65,6 procent, en uppgång med 6,4 procentenheter jämfört med den mätning som slutfördes den 9 maj.

Davíð Oddsson får 18,1 procent, en ökning med hela 15 procentenheter. Den förra mätningen gjordes dock samtidigt som han meddelade sin kandidatur. Bara en fjärdedel av deltagarna besvarade frågan om vem de avsåg att rösta på efter att Davíð Oddsson lämnat sitt besked.

Andri Snær Magnason får 11 procent, en uppgång med 2,2 procentenheter. Halla Tómasdóttir ökar 0,5 procentenheter till 2,2 procent.

De övriga fem kandidaterna får tillsammans 3 procent av väljarstödet.

Guðni Th. Jóhannesson är populärast bland kvinnor, islänningar bosatta på landsbygden och personer som har fyllt 68 år. Även Davíð Oddsson har flest anhängare i den äldsta åldersgruppen. Han är betydligt mer uppskattad bland män än bland kvinnor. Även Andri Snær Magnason lockar något fler män än kvinnor. Han har starkast stöd bland islänningar i åldern 18 till 29 år och bland personer bosatta i Reykjavíkområdet.

Allra mest uppskattas Guðni Th. Jóhannesson av Socialdemokraternas väljare, men stödet är mycket starkt bland samtliga oppositionsväljare. Davíð Oddsson har starkast stöd inom Självständighetspartiet. Andri Snær Magnason har sitt starkaste fäste bland Piratpartiets sympatisörer.

I en mätning utförd av Gallup på uppdrag av anhängare till Davíð Oddsson är Guðni Th. Jóhannessons försprång något mindre. Han får här 57,1 procent mot 22 procent för Davíð Oddsson, 10,9 procent för Andri Snær Magnason och 5,4 procent för Halla Tómasdóttir.

De övriga kandidaterna får tillsammans 4,6 procent. Ástþór Magnússon har 1,7 procent av väljarkåren bakom sig, Sturla Jónsson 1,2 procent, Hildur Þórðardóttir 0,8 procent, Guðrún Margrét Pálsdóttir 0,4 procent och Elisabet Jökulsdóttir 0,3 procent. 

Stödet för Magnús Ingberg Jónsson är 0,2 procent, men med all sannolikhet kommer han alltså inte att få ställa upp i valet.

Här kan du läsa mer om det isländska presidentvalet.

Dagens citat

"Vi måste vara eniga om att regeringens framgång på bara tre år är unik. Därför är det min åsikt att det var ogenomtänkt att godkänna val nu i höst. Våra intressen tjänas bäst genom att låta den nuvarande regeringen sitta kvar mandatperioden ut."

Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, sade i alltinget i tisdags att inte heller hon vill hålla det val som utlovats till hösten - läs mer här.

Island tar emot fler flyktingar från Syrien

Fler flyktingar från Syrien kommer i år att erbjudas en fristad på Island. Flyktingarna får bostäder i Reykjavík, Hveragerði och Árborg. Kostnaden för mottagandet beräknas till cirka 200 miljoner isländska kronor. Beslutet fattades vid gårdagens regeringssammanträde. Hur många flyktingar det handlar om framgår dock inte av pressmeddelandet från välfärdsdepartementet.

Island har i år hittills tagit emot 56 kvotflyktingar från krigets Syrien. Socialminister Eygló Harðardóttir har tidigare sagt att ambitionen är att de ska bli betydligt fler. I går togs alltså ett sådant beslut av regeringen.

Precis som tidigare i år handlar det om flyktingar från Syrien som i dagsläget befinner sig i flyktingläger i Libanon. Förslaget är att de får bostäder i Reykjavík, Hveragerði och Árborg. De två senare kommunerna har inte tidigare tagit emot kvotflyktingar, men all nödvändig service bedöms finnas i de två grannkommunerna. Det gäller bland annat Vinnumálastofnun - den isländska arbetsförmedlingen - som har ett kontor i Selfoss, centralort i Árborg.

Kostnaderna beräknas uppgå till omkring 200 miljoner isländska kronor. I pressmeddelandet framgår inte hur många flyktingar som regeringen räknar med att ta emot den här gången. Sett till kostnaderna handlar det troligtvis om cirka 40 personer. Av dessa tros hälften hamna i Reykjavík.

Tidpunkten preciseras inte heller närmare än att mottagandet ska ske senare i år.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Allt fler kraftiga jordskalv i Bárðarbunga

Illustration: Veðurstofa Íslands

Jordskalven i Bárðarbunga blir allt fler och allt kraftigare. I fredags uppmättes ett skalv till 4,4, den högsta magnituden sedan det senaste vulkanutbrottet upphörde för ett drygt år sedan. I söndags kväll registrerades ett skalv på 3,4. Något nytt utbrott är inte nära förestående, men den ökande aktiviteten pekar på att det kan komma inom en ganska snar framtid.

Det har nu passerat femton månader sedan det senaste vulkanutbrottet i Bárðarbunga slutade. Då handlade det om ett halvårslångt utbrott som skedde på öppen mark vid Holuhraun norr om Vatnajökull. Under samma period skedde över 30 000 jordskalv i anslutning till Bárðarbunga.

Dessutom ägde samtidigt flera mindre vulkanutbrott rum. Antingen var de för kortvariga för att smälta glaciärens istäcke eller så skedde de snabbt på öppen mark. Som helhet handlade det om det största lavautbrottet sedan 1783.

Sedan utbrottet upphörde i slutet på februari 2015 har över 6 000 jordskalv registrerats vid Bárðarbunga. 45 skalv har haft en magnitud på minst 3. Det var dock i september som aktiviteten började att öka märkbart. Av de 45 skalven är det 42 som skett efter den 1 september förra året.

Det hittills kraftigaste skalvet hade en magnitud på 4,4 och inträffade i fredags morse. Det följdes av tjugotalet efterskalv. Ytterligare ett skalv har haft en magnitud på över 4. Det var ett skalv den 8 april som uppmättes till 4,2. I söndags kväll skedde ett skalv på 3,4.

Än så länge finns det inga tecken på att skalven kan kopplas till magmarörelser. Men vad som är anmärkningsvärt är att de flesta skalven inledningsvis skedde i anslutning till den underjordiska gång som under förra utbrottet förde magman norrut från kratern till Holuhraun. Därefter har skalvens epicentrum rört sig allt närmare Bárðarbungas krater.

Den stora majoriteten av skalven är grunda. Hade de skett på större djup hade de sannolikt varit ett tecken på magmarörelser långt under kratern. Men även om magmatillförseln är liten så har fjället börjat att expandera. Och det signalerar att magmakammaren åter börjat fyllas i långsam takt.

De olika tecknen är dock svåra att tolka. Under Bárðarbungas senaste utbrott sjönk kratern med över 60 meter. Att kratern kollapsar på detta sätt är ovanligt. Än mer ovanligt är att en sådan kollaps följs av ett utbrott ganska tätt inpå.

Magmakammaren har börjat fyllas men är långt ifrån de nivåer som gällde för två år sedan före utbrottets början. Att magma sakta ändå har börjat att strömma till gör det svårt att komma med kvalificerade gissningar om utvecklingen. Förr eller senare kommer naturligtvis ett utbrott - men när är i princip omöjligt att sia om.

Kraterns kollaps skapade en stor obalans i Bárðarbunga. Även grundvattennivån sjunker vid så stora rörelser. De skalv som nu sker skulle kunna kopplas till att grundvattennivån nu stiger på nytt. Det kan i sin tur öka spänningar och sätta ismassor i rörelse.

Här kan du läsa mer om Bárðarbunga.

Misstänkt människohandel på Hótel Adam i Reykjavík

En ung kvinna misstänks ha blivit offer för människohandel på Hótel Adam i Reykjavík. I fem månader arbetade hon på hotellet för en total lön på 295 000 isländska kronor. Kvinnan tvingades att bo ihop med sin chef i ett av hotellrummen. Annars hävdade han att hon skulle gripas av polis och skickas ut ur landet eftersom hon inte hade rätt att vistas på Island. Det rapporterar Vísir.

De senaste månaderna har en rad skandaler avslöjats på Hótel Adam i Reykjavík. Det började med att turister uppmanades att inte dricka kranvattnet för att i stället köpa hotellets egna flaskvatten. Detta flaskvatten hade hotellet själv i strid mot livsmedelslagen buteljerat på egen hand. I flaskorna fanns samma kranvatten som turisterna uppmanades att inte dricka.

Tester visade att vattnet var helt ofarligt att dricka. Hotellägaren kunde inte förklara sitt agerande, men slapp böter eftersom försäljningen upphörde i samband med att den avslöjades.

Vid inspektioner upptäcktes en lång rad andra brister. Elva av tjugo rum förseglades eftersom det saknades tillstånd för uthyrningen. I kafeterian Coffee 4 You såldes tjeckisk öl som var importerad utan tillstånd. Det gjordes anmärkningar på brandsäkerhet, egenkontroll och städning. Dessutom väcktes misstankar om att Hótel Adam använde svart arbetskraft och inte betalade avtalsenlig lön.

Nu skakas Hótel Adam av ännu en skandal. Och den här gången riskerar den ansvariga ett kännbart straff. Om mannen fälls för människohandel kan straffet bli upp till tolv års fängelse.

Den unga kvinnan ska enligt Vísir ha träffat mannen i sitt hemland strax före årsskiftet. Han ska då ha erbjudit henne jobb på hotellet i Reykjavík. Hon valde att följa med till Island.

Efter ankomsten förklarade mannen att kvinnan behövde ett arbetstillstånd. Något sådant var dock inte möjligt att få. Därför var hon enligt mannen tvungen att gömma sig undan myndigheterna. Enda sättet att göra det var att bo ihop med honom på ett av hotellrummen. Annars skulle hon riskera att gripas av polis och skickas tillbaka till fattigdom och arbetslöshet i hemlandet.

I fem månaders tid arbetade kvinnan så gott som dagligen på Hótel Adam. Totalt fick hon 295 000 isländska kronor i lön - vilket ungefär motsvarar en månadslön för heltid. Ibland ska hon dessutom ha fått cigaretter, pålägg och bröd, uppger Vísir.

Det var när kvinnan handlade på Bónus i centrala Reykjavík som hon hittade en broschyr från fackförbundet ASÍ om anställdas rättigheter på arbetsmarknaden som hon förstod att hon blev utnyttjad. Hon kontaktade fackförbundet som i sin tur vände sig till polisen.

Kvinnan har enligt Vísir inte lämnat landet men jobbar inte längre på hotellet. Efter att polisen börjat utreda hennes fall ska flera anställda ha vänt sig till myndigheterna. Även de kan ha blivit offer för människohandel.

Här kan du läsa mer om skandalerna på Hótel Adam i Reykjavík.

Dagens citat

"Jag har sagt att det var ett samtal mellan två. De har tolkat detta möte på olika sätt. Jag kan inte mer än andra sätta mig i domarsätet över det."

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson i RÚV om ordkriget mellan president Ólafur Ragnar Grímsson och tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och vad som sades under det möte som ledde till att presidenten utlyste en presskonferens där han sade att statsministern bett om godkännande att upplösa parlamentet - läs mer här.

Två nyfödda på samma dag får Grímsey att raketöka

Att invånarantalet ökar med 3 procent inom loppet av ett dygn tillhör inte vanligheterna. Men så var det den 19 maj då en familj på sjukhuset i Akureyri fick sitt första barn - en pojke på drygt fyra kilo - och en annan sitt femte barn - en flicka på fyra kilo. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Två barn på samma dag innebär ingen dramatisk förändring i Akureyri, en kommun som vid årsskiftet hade 18 294 invånare. Men på Grímsey, en ö som tillhör kommunen, är två nya invånare en helt annan sak. Nykomlingarna fick invånarantalet att stiga från 66 till 68, en ökning som alltså motsvarar 3 procent.

Islands väg från kapitalkontroller kan hamna i domstol

Med 47 ja-röster godkände alltinget sent i söndags kväll regeringens linje för att köpa ut utländska ägare som har stora tillgångar i isländska kronor. Auktionen är ett steg i avskaffandet av kapitalkontrollerna. Men utlänningarna förlorar 36 procent på affären. Det betyder att lagens giltighet sannolikt kommer att prövas i domstol.

I samband med finanskraschen hösten 2008 införde Island kapitalkontroller. Därmed var det inte längre fritt att flytta tillgångar in och ut ur landet. Många utlänningar fick således se sina tillgångar låsta på Island utan möjlighet att ta hem dem.

I dagsläget handlar det om tillgångar på cirka 319 miljarder isländska kronor som är låsta. Summan motsvarar en sjundedel av Islands bruttonationalprodukt.

Situationen har länge varit en huvudvärk för regeringen. Den isländska kronan är i dag genom kapitalkontrollerna högre värderad i landet än i övriga världen. Om utlänningarna - det handlar framför allt om fyra stora investeringsfonder - för ut dessa summor samtidigt finns en risk för ett kursras för den isländska kronan. Ett sådant steg öppnar också dörren för stor ekonomisk osäkerhet.

Regeringen har därför sökt ett sätt att lösa problemet utan att utsätta ekonomin för några stora risker. I fredags eftermiddag presenterade finansminister Bjarni Benediktsson detta förslag. Det debatterades under helgen och röstades igenom precis före midnatt i söndags. När marknaderna öppnade på måndagsmorgonen hade den nya lagen redan börjat gälla.

Röstsiffrorna i alltinget var 47 mot 0. Utöver Självständighetspartiet och Framstegspartiet röstade även Socialdemokraterna och Ljus framtid ja till förslaget. Gröna vänstern och Piratpartiet lade ned sina röster. De ansåg att regeringen i sin politik inte visat tillräckligt tydligt hur kapitalkontrollerna ska avvecklas för den enskilda medborgaren. I ett blogginlägg efter omröstningen skrev Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson att förslaget prioriterar utländska ägares intressen framför inhemska.

Det handlar alltså i huvudsak om fyra internationella investeringsfonder som tillsammans har tillgångar värda 319 miljarder isländska kronor i landet. Det handlar dels om insättningar, dels om olika typer av värdepapper. Tillgångarna har hamnat hos fonderna genom att de tagit över eller köpt tillgångarna från andra.

Förslaget går ut på att Seðlabanki Íslands i sommar ska hålla en auktion där fonderna kan byta sina tillgångar i isländska kronor mot euro. Centralbanken har samlat ihop en valutareserv på 660 miljarder som delvis är öronmärkt just för detta steg.

Vid auktionen kan fonderna byta en euro mot 220 isländska kronor. I dag ligger dock kursen på omkring 140 kronor för en euro. På varje euro gör alltså centralbanken en förtjänst på 80 kronor. Totalt motsvarar detta en förlust för fonderna på 36 procent på varje krona och en vinst för staten på cirka 119 miljarder.

Den som inte accepterar detta upplägg får sina tillgångar överförda till ett konto i Seðlabanki Íslands. Kontot ger 0,5 procent i ränta, vilket är betydligt lägre än den nuvarande marknadsräntan. Dessutom sägs det ingenting om när ägarna får möjlighet att flytta pengarna. Till usla räntevillkor skulle de alltså kunna vara låsta i landet under många år till.

I praktiken ställs alltså fonderna närmast inför ett ultimatum. Regeringen anser att metoden är laglig eftersom den inte begränsar äganderätten. Två av investeringsfonderna, Eaton Vance Corp. och Autonomy Capital, hävdar däremot i remissvar att den står i strid med grundlagen eftersom den är oförenlig med proportionalitetsprincipen. Fondernas tolkning av metoden är att den snarare fungerar som en intäktskälla för regeringen än ett steg mot att avskaffa kapitalkontrollerna.

Planen är alltså att Seðlabanki Íslands i juni håller en auktion där investeringsfonderna kan välja att byta tillgångar i isländska kronor till euro som får föras ut ur landet. Samtidigt tvingas de alltså överge en tredjedel av värdet. Det talar i sin tur för att lagligheten i det beslut som klubbades i alltinget i söndags kommer att prövas i domstol.

Reykjavíkbörsen reagerade negativt på beslutet. Kurserna sjönk fram till lunch, men började därefter att vända uppåt på nytt. Vid dagens slut hade index sjunkit med 0,48 procent.

Statsminister: Regeringens plan för nyval står fast

Regeringen har inte backat från planerna för ett nyval i höst. Det beskedet lämnade både statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson och finansminister Bjarni Benediktsson i går. Frågan väcktes sedan tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i en intervju hävdat att regeringen aldrig gett något löfte om ett val redan till hösten.

I söndags gav Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sina första längre intervjuer efter en sju veckor lång ledighet från alltinget. Han tvingades bort från statsministerposten efter avslöjanden om hans kopplingar till bolag i skatteparadis. Men han lämnade inte uppdraget som Framstegspartiets ledare.

Partiets opinionssiffror har sjunkit avsevärt och förtroendet för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har enligt undersökningar minskat dramatiskt. Men när partistyrelsen samlas den 4 juni kommer han att meddela att han vill fortsätta att leda Framstegspartiet och att han vill bli statsminister på nytt.

Internt finns det en utbredd oro för att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ska bli ett sänke i en valrörelse. Jämfört med valet 2013 har han gjort sig till ovän med stora väljargrupper där han ofta betraktas som arrogant, självgod och verklighetsfrånvänd. Samtidigt är det av tradition svårt att utmana en sittande ordförande.

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson sade i går till Vísir att han inte tänker ta strid med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om ordförandeposten. Hans namn har annars förts fram som en tänkbar efterträdare till den nuvarande partiledaren:

"Jag har meddelat att jag inte kommer att kandidera mot en sittande ordförande och det har inte förändrats."

Om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson däremot skulle välja att avgå utesluter inte Sigurður Ingi Jóhannsson att han skulle ställa upp. Men om inte partistyrelsen tar beslut om ett extra landsmöte blir det med all sannolikhet den sittande ordföranden som leder Framstegspartiet vid ett nyval.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdade i söndags att regeringen inte utlovat något nyval. Han ansåg att det löftet hade satts ur spel av oppositionens misstroendeförklaring mot regeringen. Om det skulle bli ett nyval skulle det bara ske om bägge regeringspartierna var överens om detta.

Såväl Sigurður Ingi Jóhannsson som finansminister Bjarni Benediktsson gav dock motsatta besked i går. Bägge sade att ett nyval visserligen inte var populärt bland alla partikamrater, men att planerna inte förändrats sedan regeringsombildningen i början av april. Sigurður Ingi Jóhannsson sade till Vísir att arbetet i alltinget flyter på bra - något som tidigare framställdes som en förutsättning för ett nyval:

"Som vi ledare för regeringen sade när vi bildade regeringen så under förutsättning att saker framåtskrider på normalt sätt i tinget och vi lyckas att avsluta de viktiga frågor som vi siktar på, så kommer det att utlysas val och det gäller fortfarande. Det är dock uppenbart att det både inom Framstegspartiets alltingsgrupp och andra partier finns olika åsikter om det."

I alltinget vände sig i går socialdemokraten Helgi Hjörvar till Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Han undrade hur finansministern såg på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uttalanden - i synnerhet mot bakgrund av att regeringen redan tidigare svikit ett löfte om en folkomröstning i EU-frågan. Bjarni Benediktsson svarade att inga planer ändrats:

"Inget har förändrats i denna sak. Jag vill poängtera att jag väl förstår att det finns olika åsikter. ... Här siktas det på val i höst."

Även Bjarni Benediktsson sade att arbetet i alltinget just nu fungerade utmärkt. Han underströk också att Självständighetspartiet i flera valkretsar har bestämt sig för att nomineringarna till höstens val ska avgöras genom provval. Det visade enligt Bjarni Benediktsson att det inte fanns något skäl att tvivla på regeringens mål.

Inte mycket tycks ha förändrats under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons paus från alltinget. Han kommer fortfarande med kontroversiella utspel och tolkar händelser på sitt eget sätt. Däremot har det inte kommit någon ursäkt eller något medgivande av egna misstag.

Det är uppenbart att han just nu slåss för sitt politiska liv. Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Fréttablaðið att de närmaste veckorna kan bli avgörande för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Viktigast är att han återvinner medlemmarnas förtroende - annars kommer allt fler att snegla åt exempelvis utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir som en tänkbar efterträdare:

"Det är många som är förtjusta i Lilja, men jag har hört henne säga att hon inte kandiderar mot Sigmundur. Vissa kan därmed befinna sig i ett svårt läge och detta kan orsaka stress inom partiet. De som är intresserade av en ordförandekandidatur kommer sannolikt att inledningsvis hålla en låg profil och inte säga något om det offentligt såvida inte Sigmundur lyckas att återvinna förtroendet."

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons utspel och ovan kan du se Bjarni Benediktsson och Helgi Hjörvar i alltinget.

Dagens citat

"Även om det är mycket långt mellan Guðni och Davíð så blir inte detta någon angenäm resa för Guðni. Inte så angenäm som siffrorna pekar på. Davíðs supportrar och han själv kommer att ge honom det hett om öronen och göra detta till en oangenäm valrörelse. Därmed säger jag dock inte att de kommer att nå framgång och segra i valet."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur Davíð Oddsson kommer att agera mot Guðni Th. Jóhannesson under presidentvalskampanjen.

Följ flaskpostens väg genom världshaven

Den som släpper en flaskpost i havet utanför Island kan räkna med att den ger sig i väg på en lång resa tillsammans med havsströmmarna. Efter drygt fyra månader i Atlanten har de två gps-försedda flaskpostar som ett av RÚV:s barnprogram kastade i havet den 10 januari i år färdats över 6 000 kilometer var.

Den 10 januari lyfte en av kustbevakningens helikoptrar från Reykjanesviti vid Islands sydvästspets. Ute över öppet hav släpptes de två gps-försedda flaskposterna i vattnet. Halvvägs till Kulusuk på Grönlands östkust följdes de åt. Därefter tog de olika vägar för att på nytt nästan krocka med varandra ungefär 200 kilometer öster om Kulusuk.

Sedan gjorde de följe förbi Grönlands sydspets innan havsströmmar förde dem i nordlig riktning mot bekanta vatten mitt emellan Island och Grönland. Här hamnade de på nytt i olika havsströmmar - den ena flaskposten gjorde en vidare sväng i området medan den andra flaskposten gjorde en snävare. Efter drygt fyra månader har de färdats drygt 6 000 kilometer och befinner sig nordväst om Grönlands sydspets.

Förhoppningen är att gps-spårningen ska avslöja i vilket ögonblick som flaskposterna spolas upp på land. Var detta kommer att ske är oklart. Prognosen är i dagsläget inte mer precis än att den pekar ut ett område som avgränsas av Grönland i väster, Norge i öster, Irland och Storbritannien i söder och områden långt norr om Island i norr.

Här kan du själv följa flaskposternas färd genom världshaven.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson: Hösten dålig tid för val

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inga planer på att avgå som ledare för Framstegspartiet. I stället vill han fortsätta som ordförande även efter nästa val. Men det nyval som utlovades i samband med regeringsskiftet är enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson allt annat än brådskande. Inte heller anser han att det getts något bindande löfte om ett nyval.

I dag återvänder Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till alltinget efter en sju veckor lång ledighet. Han gör det med usla opinions- och förtroendesiffror både för Framstegspartiet och för sig själv. I Bylgjan gav den tidigare statsministern sin första längre intervju efter de avslöjanden som ledde fram till hans avgång.

Klart är att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortfarande inte anser sig ha begått några misstag. Han talar fortfarande om brevlådeföretaget Wintris i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna som ett bolag som enbart skulle ha kopplingar till hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttir och inte till honom själv. Och han hävdar alltjämt att president Ólafur Ragnar Grímsson ljuger om vad som sades under deras sista möte på Bessastaðir.

Utan att ha talat med varken partikamrater eller koalitionspartnern Självständighetspartiet skyndade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson den 5 april till Bessastaðir för ett möte med Ólafur Ragnar Grímsson. Presidenten hävdar att den dåvarande statsministern ska ha begärt ett godkännande att få upplösa alltinget. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdar däremot att han aldrig gjorde någon sådan begäran. I stället ska han ha beskrivit ett politiskt läge där han ville hålla ihop regeringen, men där han inte var säker på Självständighetspartiets stöd:

"Det ingår definitivt i beräkningarna att människor anser det bäst att framhäva sig själva genom att förödmjuka andra. Jag ser dock på detta möte och presidentens agerande som än mer en bekräftelse av vikten av att jag gjorde det jag gjorde. Att upprepa för presidenten, vilket jag tidigare gjort i telefonsamtal med honom, att jag ser på det som så att om samarbetspartiet kan tänka sig att stödja misstroende och alltingets upplösning så vore det inte rätt av mig att vänta med att upplösa alltinget."

Efter mötet kallade Ólafur Ragnar Grímsson till en presskonferens där han förklarade att han nekat statsministern möjligheten att upplösa alltinget. Presidentens tolkning var att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson försökte skaffa sig detta godkännande för att kunna pressa koalitionspartnern. Självständighetspartiet ansåg nämligen att regeringssamarbetet bara kunde fortsätta om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv avgick.

Vad som sägs mellan statsministern och presidenten brukar betraktas som något som sägs i förtroende. Ólafur Ragnar Grímsson motiverade i efterhand beslutet att hålla en presskonferens med att Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, redan börjat diskutera mötet offentligt. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade i Bylgjan att presidenten därmed bröt förtroendet mellan de två:

"Det är i sig mycket underligt att presidenten direkt störtar i väg för att hålla en presskonferens för att uttala sig om presidentens och statsministerns samtal."

I samband med att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tog en paus från alltinget sade han att han skulle använda tiden till att tala med partikamrater över hela landet. Någon sådan resa har dock inte blivit av. I stället tänker han genomföra den inom kort. Men han har inga planer på att avgå:

"Framstegspartiet och framstegspartister har sett en hel del. De har gått igenom mycket tillsammans och mycket ihop med mig. Sett mig bli attackerad, och partiet, med otrolig hårdhet. Det skulle vara en stor överraskning för mig om detta parti tänkte låta detta händelseförlopp ställa till det och låta det göra så att vi överger de stora utvecklingsmöjligheter som vi står inför."

Partistyrelsen samlas i juni. Då får den ta ställning till om partiets landsmöte - som är planerat till februari nästa år - ska tidigareläggas. Det finns stark intern kritik mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. I synnerhet i hans egen valkrets, den nordöstra, har flera tunga namn offentligt gått ut med att han borde avgå. De anser Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vara för belastad för att kunna leda Framstegspartiet i en valrörelse och för att vara partiets statsministerkandidat.

Än så länge finns det dock inget som tyder på att det skulle finnas en majoritet för att avsätta Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Ett ordförandeval sker under landsmötet. Utan en flytt av landsmötet talar alltså allt för att han leder partiet även i nästa val.

Regeringen har påbörjat förberedelser för ett nyval i slutet på oktober. De innebär att parlamentet samlas under sommaren. Det är nödvändigt eftersom budgeten för 2017 annars riskerar att hamna i kläm. Den presenteras i september - men skulle sannolikt inte hinna klubbas före ett nyval med ett eventuellt regeringsskifte.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anser dock att ett nyval inte är något som brådskar. Dessutom hävdar han att regeringen aldrig gett löfte om ett nyval:

"Det stämmer att de [statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson och finansminister Bjarni Benediktsson] tillkännagav att de var redo för att valet sker tidigt om alla de frågor som behöver avklaras är avslutade då. Jag ser inte det hända före september eller oktober. Men om det är bägge regeringspartiernas inställning att de vill hålla val tidigare än det var planerat så blir det så."

Det är inte första gången som en framstegspartist i alltinget vill backa från det utlovade nyvalet. Tidigare har även Ásmundur Einar Daðason gjort liknande uttalanden. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade i Bylgjan att det var en uppfattning som hade ett starkt och brett stöd:

"Det som jag hör från människor, inte bara i mitt parti utan även från andra partiers alltingsledamöter och från allmänheten, är att människor anser att det inte brådskar med ett val i höst. Det är mycket som är bedrövligt med att hålla val vid den tidpunkten."

I en intervju i Stöð 2 utvecklade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sin syn på nyvalet. Han hävdade att det hade varit ett kompromissförslag från regeringen till oppositionen. Hans uppfattning var dock att oppositionen försuttit denna möjlighet genom att omedelbart lägga fram en misstroendeförklaring mot den regering som tog över efter att han själv avgått som statsminister.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Nio kandidater i isländska presidentvalet

Allt pekar på att det blir nio kandidater som ställer upp i presidentvalet den 25 juni. En tionde person, Magnús Ingberg Jónsson, kommer att överklaga att han inte fick förlängd tid att samla in de nödvändiga 1 500 underskrifterna. Det är dock en överklagan som med all sannolikhet inte kommer att ha framgång. Senast på fredag meddelas definitivt vilka kandidaterna blir.

Vid midnatt i fredags gick tiden ut för att samla in de 1 500 underskrifter som krävs för att få ställa upp i presidentvalet. Av de tolv kvarvarande aspiranterna var det två som under fredagen meddelade att de hoppade av. Varken Benedikt Kristján Mewes eller Baldur Ágústsson hade fått ihop tillräckligt många underskrifter.

Magnús Ingberg Jónsson lämnade in en ofullständig lista till inrikesdepartementet. Han har samlat in tillräckligt många underskrifter i delar av landet, men saknade ett stort antal från Reykjavíkområdet med omnejd. Han bad om en frist till och med i dag för att samla in de sista underskrifterna, men fick nej. Han säger till RÚV att han kommer att överklaga beslutet:

"Jag ska anlita en advokat. Jag anser inte att det är god ordning att i små detaljer förklara vad brotten består av förrän jag har talat med en advokat."

Magnús Ingberg Jónsson hävdar att han hade kunnat samla in tillräckligt många underskrifter om han fått längre tid på sig. Enligt ett pressmeddelande från inrikesdepartementet finns det inget i lagen som medger en sådan frist.

De nio som samlat in tillräckligt många underskrifter är Andri Snær Magnason, Ástþór Magnússon Wium, Davíð Oddsson, Elísabet Kristín Jökulsdóttir, Guðni Th. Jóhannesson, Guðrún Margrét Pálsdóttir, Halla Tómasdóttir, Hildur Þórðardóttir och Sturla Jónsson.

De närmaste dagarna kommer underskrifterna att granskas av inrikesdepartementet. Om samtliga godkänns blir det alltså nio personer som ställer upp i presidentvalet lördagen den 25 juni. Senast på fredag kommer departementet att meddela vilka kandidaterna blir.

Vad som nu kan fälla kandidater är om underskrifter skulle visa sig vara förfalskade eller om personer har undertecknat namnlistor för mer än en kandidat. I så fall ogiltigförklaras samtliga underskrifter från denna person.

Ástþór Magnússon Wium har vid två tillfällen - 2000 och 2012 - fallit i denna granskning. Senast visade det sig att ett antal underskrifter i nordväst var förfalskade. En person som arbetat med insamlingen medgav då att vissa namnteckningar inte var riktiga. År 2000 lyckades han inte samla in tillräckligt många underskrifter.

Om alla nio får klartecken från inrikesdepartementet innebär det ett nytt rekord för antalet kandidater i ett isländskt presidentval. Som mest har det tidigare funnits sex kandidater. Så många var det som ställde upp 2012.

Ändå är det förhållandevis få jämfört med hur många som aviserat att de haft för avsikten att ställa upp. Som mest var det sexton personer som tänkte kandidera just före den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímssons inhopp i valrörelsen. Hans kandidatur - som han snart drog tillbaka - fick flera att avstå. Totalt har dock över tjugo aspiranter bedrivit någon form av kampanjarbete.

Trots att kandidaterna inte är klara har förtidsröstningen redan pågått i tre veckor. I fredags var det totalt 664 islänningar som röstat. Från och med den 9 juni går det att förtidsrösta i Perlan i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Regeringen tog över och lovade att genomföra storslagna förändringar i det isländska samhället i stället för att lova att bara stå fast, vilket är det bästa du kan göra i kris. ... Den lovade i själva verket alldeles för mycket. Den lovade att få in Island i EU, en sköldborg om hushållen i landet, en nordisk välfärdsstat och en ny grundlag. Dessa spöken förföljer partiet."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i RÚV att dagens problem för Socialdemokraterna till stor del har sina rötter i den rödgröna regeringens oinfriade löften - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Min bror sitter i fängelse eftersom folket har förvisat honom. Behandlingen och uppförandet är en skam för Island ty åter och åter har rättegångsbalkens grundregler brutits. Alla har sett genom fingrarna med det. Detta är för stort för att det ska få fallera på några juridiska punkter. Folket och dess ämbetsmän anser sig tro att detta görs för att tillgodose rättvisan, att stilla folkets vrede."

Þórdís Sigurðardóttir, syster till tidigare Kaupþing-vd:n Hreiðar Már Sigurðarson som just nu avtjänar ett långt fängelsestraff för ekonomisk brottslighet, skriver på Facebook om hur hon anser att rättsväsendets principer svikits under rättegångarna.

Island backar inte från EU:s sanktioner mot Ryssland

Island kommer inte att dra tillbaka stödet till EU:s sanktioner mot Ryssland. Därmed står det klart att det inte blir någon politisk kursändring från nya utrikesministern Lilja Alfreðsdóttir. Det innebär i sin tur att de ryska motsanktionerna mot isländsk fisk och lammkött kan bli kvar. Utrikesdepartementet har på sistone undersökt möjligheterna att hitta nya marknader.

Efter den ryska inmarschen på Krim och uppbackningen av stridande styrkor i Ukraina anslöt sig Island till de sanktioner som EU och Nato införde mot Ryssland. I regeringen var utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson den skarpaste kritikern av det ryska agerandet. Han fördömde inmarschen som ett uppenbart brott mot internationell rätt.

Rysslands svar blev sanktioner som stoppade importen av isländsk fisk och lammkött. För fiskeindustrin har det inneburit stora intäktsbortfall. När det gäller arter som sill och makrill har Ryssland varit en av de viktigaste exportmarknaderna.

Fiskeindustrin ansåg att Island borde dra tillbaka sitt stöd till sanktionerna och främst se till ekonomiska intressen. Det var också en uppfattning som framfördes av flera alltingspolitiker tillhörande de två regeringspartierna. Samtidigt tycktes stödet för Gunnar Bragi Sveinssons hårda linje vara allt annat än övertygande.

Enligt en rapport från utrikesdepartementet skulle Islands rykte skadas avsevärt om regeringen skulle ta avstånd från sanktionerna. De främsta skälen var respekten för internationell rätt och vikten av enighet med övriga västvärlden.

Islands stöd till sanktionerna står fast även efter bytet av utrikesminister. Det säger nya utrikesministern Lilja Alfreðsdóttir till Vísir. Hon uppger att det är uteslutet att Island skulle ta initiativ till att bryta den breda enigheten om sanktionerna mot Ryssland.

Frågan om sanktioner mot Ryssland diskuterades tidigare i maj vid de nordiska utrikesministrarnas möte i finska Borgå. Danmarks utrikesminister Kristian Jensen rosade då särskilt Islands stöd för sanktionerna eftersom landet står utanför EU.

Tidigare i år har det inom EU talats om att häva sanktionerna mot Ryssland till sommaren. Om så blir fallet återstår att se. Utrikesdepartementet har det senaste året försökt hitta nya exportmarknader åt fiskeindustrin. En rapport väntas på Lilja Alfreðsdóttirs bord under nästa vecka.

Här kan du läsa mer om sanktionerna mot Ryssland.