tisdag 24 maj 2016

Islands väg från kapitalkontroller kan hamna i domstol

Med 47 ja-röster godkände alltinget sent i söndags kväll regeringens linje för att köpa ut utländska ägare som har stora tillgångar i isländska kronor. Auktionen är ett steg i avskaffandet av kapitalkontrollerna. Men utlänningarna förlorar 36 procent på affären. Det betyder att lagens giltighet sannolikt kommer att prövas i domstol.

I samband med finanskraschen hösten 2008 införde Island kapitalkontroller. Därmed var det inte längre fritt att flytta tillgångar in och ut ur landet. Många utlänningar fick således se sina tillgångar låsta på Island utan möjlighet att ta hem dem.

I dagsläget handlar det om tillgångar på cirka 319 miljarder isländska kronor som är låsta. Summan motsvarar en sjundedel av Islands bruttonationalprodukt.

Situationen har länge varit en huvudvärk för regeringen. Den isländska kronan är i dag genom kapitalkontrollerna högre värderad i landet än i övriga världen. Om utlänningarna - det handlar framför allt om fyra stora investeringsfonder - för ut dessa summor samtidigt finns en risk för ett kursras för den isländska kronan. Ett sådant steg öppnar också dörren för stor ekonomisk osäkerhet.

Regeringen har därför sökt ett sätt att lösa problemet utan att utsätta ekonomin för några stora risker. I fredags eftermiddag presenterade finansminister Bjarni Benediktsson detta förslag. Det debatterades under helgen och röstades igenom precis före midnatt i söndags. När marknaderna öppnade på måndagsmorgonen hade den nya lagen redan börjat gälla.

Röstsiffrorna i alltinget var 47 mot 0. Utöver Självständighetspartiet och Framstegspartiet röstade även Socialdemokraterna och Ljus framtid ja till förslaget. Gröna vänstern och Piratpartiet lade ned sina röster. De ansåg att regeringen i sin politik inte visat tillräckligt tydligt hur kapitalkontrollerna ska avvecklas för den enskilda medborgaren. I ett blogginlägg efter omröstningen skrev Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson att förslaget prioriterar utländska ägares intressen framför inhemska.

Det handlar alltså i huvudsak om fyra internationella investeringsfonder som tillsammans har tillgångar värda 319 miljarder isländska kronor i landet. Det handlar dels om insättningar, dels om olika typer av värdepapper. Tillgångarna har hamnat hos fonderna genom att de tagit över eller köpt tillgångarna från andra.

Förslaget går ut på att Seðlabanki Íslands i sommar ska hålla en auktion där fonderna kan byta sina tillgångar i isländska kronor mot euro. Centralbanken har samlat ihop en valutareserv på 660 miljarder som delvis är öronmärkt just för detta steg.

Vid auktionen kan fonderna byta en euro mot 220 isländska kronor. I dag ligger dock kursen på omkring 140 kronor för en euro. På varje euro gör alltså centralbanken en förtjänst på 80 kronor. Totalt motsvarar detta en förlust för fonderna på 36 procent på varje krona och en vinst för staten på cirka 119 miljarder.

Den som inte accepterar detta upplägg får sina tillgångar överförda till ett konto i Seðlabanki Íslands. Kontot ger 0,5 procent i ränta, vilket är betydligt lägre än den nuvarande marknadsräntan. Dessutom sägs det ingenting om när ägarna får möjlighet att flytta pengarna. Till usla räntevillkor skulle de alltså kunna vara låsta i landet under många år till.

I praktiken ställs alltså fonderna närmast inför ett ultimatum. Regeringen anser att metoden är laglig eftersom den inte begränsar äganderätten. Två av investeringsfonderna, Eaton Vance Corp. och Autonomy Capital, hävdar däremot i remissvar att den står i strid med grundlagen eftersom den är oförenlig med proportionalitetsprincipen. Fondernas tolkning av metoden är att den snarare fungerar som en intäktskälla för regeringen än ett steg mot att avskaffa kapitalkontrollerna.

Planen är alltså att Seðlabanki Íslands i juni håller en auktion där investeringsfonderna kan välja att byta tillgångar i isländska kronor till euro som får föras ut ur landet. Samtidigt tvingas de alltså överge en tredjedel av värdet. Det talar i sin tur för att lagligheten i det beslut som klubbades i alltinget i söndags kommer att prövas i domstol.

Reykjavíkbörsen reagerade negativt på beslutet. Kurserna sjönk fram till lunch, men började därefter att vända uppåt på nytt. Vid dagens slut hade index sjunkit med 0,48 procent.