torsdag 19 maj 2016

Två av tre islänningar anser presidentämbetet är viktigt

Två av tre islänningar anser att presidentämbetet är viktigt. En av fem tycker att det har liten betydelse. Men det är bara en på åtta som helt vill skrota det. Det är framför allt unga väljare som upplever att ämbetet inte fyller någon direkt funktion. Däremot är det främst äldre islänningar som vill lägga ned det. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I det förslag till ny konstitution som togs fram av grundlagsrådet fanns presidenten kvar, men som ett ämbete med tydligare konturer än i dag. Ett av syftena med förslaget var just att definiera presidentens roll. Från vissa håll har det talats om att ämbetet borde läggas ned - ofta är det en åsikt som hörs från personer som anser att det allt mer utvecklats i en riktning mot ett kungahus.

Men det finns en stor uppslutning bakom ämbetet. Hela 36,7 procent anser att ämbetet är viktigt. Ytterligare 30,7 procent tycker att det är nödvändigt.

De tveksamma är betydligt färre. 20,9 procent svarar att ämbetet har liten betydelse, men att det inte ska läggas ned. 11,7 procent uppger däremot att ämbetet bör skrotas helt och hållet.

Bland islänningar som inte har fyllt 25 år är det 46,4 procent som tycker att ämbetet är nödvändigt - vilket är den högsta andelen i någon åldersgrupp. Men i samma grupp är det också 28,3 procent som tycker att det inte fyller någon större funktion. I gruppen 55-åringar och äldre finns de flesta som vill avveckla ämbetet, 15,7 procent.

Någon större skillnad mellan andra väljargrupper finns inte förutom när det kommer till partisympatier. Hela 46,9 procent av Framstegspartiets väljare anser att ämbetet är nödvändigt - att jämföra med 15,9 procent inom Gröna vänsterns led. Inom just Gröna vänstern är det dock 46,8 procent som beskriver presidentämbetet som viktigt. De här två partierna utgör också ytterligheterna när det gäller uppfattningen att ämbetet har liten betydelse - en åsikt som 30,1 procent av Gröna vänsterns men bara 10,6 procent av Framstegspartiets väljare skriver under på.

Socialdemokraternas anhängare är mest sugna på att lägga ned ämbetet. Den uppfattningen har 18,8 procent av partiets sympatisörer. Samma åsikt har bara 6,2 procent av Framstegspartiets väljare.

När det gäller presidentkandidater är det Davíð Oddssons väljare som oftast upplever att ämbetet är nödvändigt. Det svarar hela 43,6 procent. Motsvarande siffror för Guðni Th. Jóhannesson och Andri Snær Magnason är 28,4 procent. Av Andri Snær Magnasons sympatisörer är det 32,1 procent som tycker att presidenten spelar liten roll - något som bara 9,2 procent av Davíð Oddssons väljare håller med om.

Av Halla Tómasdóttirs anhängare är det 17,6 procent som vill skrota ämbetet, vilket är den högsta siffran för de fyra kandidater som har störst stöd i opinionsmätningarna.

Deltagarna i undersökningen fick också sätta betyg på den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Där är 63,4 procent nöjda med hans insatser sedan han valdes 1996. Vidare är 21,9 procent varken nöjda eller missnöjda och 14,7 procent är missnöjda.

Nöjdast är Framstegspartiets och Självständighetspartiets väljare. Mest missnöjda med honom är Gröna vänsterns och Socialdemokraternas anhängare.

Bland Davíð Oddssons sympatisörer är det 86,5 procent som gör tummen upp för Ólafur Ragnar Grímssons tjugo år som president. Missnöjet är mest utbrett bland Andri Snær Magnasons anhängare, där 29,4 procent svarar att de inte ger den avgående presidenten godkänt betyg.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.