tisdag 28 juni 2016

Forskare: Island befolkat före Ingólfur Arnarsons ankomst

Vetenskapen har närmast systematiskt förbigått alla uppenbara tecken på att Island var befolkat redan långt före 870-talet. Det hävdar Páll Theodórsson, forskare i fysik vid Háskóli Íslands. Han har utvecklat nya analysmetoder som säger att det fanns fasta bosättningar på Island redan runt år 830. Ett sådant exempel är Hrísbrú i Mosfellsdalur.

I historieskrivningen brukar Ingólfur Arnarson alltjämt räknas som den första bosättaren. Han sägs ha seglat från Norge och gått i land i Reykjavík år 874. Arkeologiska fynd har med tiden kommit att backa upp berättelserna. Utgrävningar i stadskärnan har visat att det fanns en gård vid dagens Aðalstræti som daterats till år 871 - med en felmarginal på två år uppåt eller nedåt.

Samtidigt står det klart att det alltjämt är mycket som är okänt om de första permanenta bosättarna. Under sommaren har ett tidigare okänt långhus påträffats vid Lækjargata. Lämningarna har ännu inte daterats, men de tros tillhöra en av de första gårdarna i Reykjavík. Det skulle kunna tyda på att bebyggelsen redan i ett tidigt skede var betydligt mer omfattande än vad som tidigare varit känt.

Men vid Aðalstræti finns också ett av historieskrivningens stora frågetecken: ett röse som ska ha fungerat som ett stängsel för boskap. Det betyder att någon hållit djur på Island före år 871 eftersom det påträffades under det lager av aska som daterats till cirka 870. Kanske kom Ingólfur Arnarson tidigare än vad som tidigare antagits - eller så var han inte först.

Att människor åtminstone tillfälligt levde på Island redan före Ingólfur Arnarsons tid är det i dag ingen forskare som betvivlar. De tidigaste lämningarna på Hemön - som är omstridda - kan härstamma redan från 600-talet. Men det finns andra tidiga fynd som är mindre kontroversiella.

Ett sådant är grottan Kverkhellir nära Seljalandsfoss. I klippväggen finns ett kors som tros ha gjorts omkring år 800. Från samma tid har gjorts fynd av en stor byggnad i Hafnir på Reykjanes. Undersökningar av sot från Papey visar att människan eldat på ön åtminstone sedan år 845. I Hrafnkelsdalur har lämningar av får daterats till cirka år 858. Inga får fanns på Island före människans ankomst, utan de kom till ön tillsammans med bosättarna.

Forskarna tvistar alltså inte om förekomsten av fynd från tiden före Ingólfur Arnarsons ankomst. Däremot råder det oenighet om hur fynden ska tolkas.

Hittills står den etablerade historieskrivningen fast. Här beskrivs Ingólfur Arnarson som den första som valde att slå sig ned på Island för gott. Tidigare bosättningar på ön hade bara varit tillfälliga. Den så kallade landnamstiden tog alltså sin början med Ingólfur Arnarsons ankomst. Därefter skedde en snabb kolonisering av ön fram till år 930.

I berättelserna sägs det att så kallade papar fanns på Island när vikingarna anlände. Detta var eremitmunkar från de brittiska öarna som sökte sig norrut för att kunna studera i stillhet. De tros bara ha befunnit sig på Island under somrarna. Eftersom de seglade till Island för att undgå umgänge med andra personer upphörde deras resor efter vikingarnas ankomst.

De tidigaste lämningarna skulle kunna vara spår efter dessa papar. Detta har dock aldrig kunnat bekräftas. Minnet av dem lever dock genom ortnamn som exempelvis just Papey.

I det andra lägret befinner sig forskare som anser att de tidiga fynden nu blivit så många att det blivit dags att skriva om Islands historia. Vad som gör att de trots alla fynd kämpar i motvind är att det inte finns någon enhetlig teori som alternativ till Ingólfur Arnarson. Än så länge finns det olika uppfattningar om de tidigaste fynden antingen ska ses som tecken på permanenta bosättningar eller tillfälliga strandhugg.

En som anser att de senaste årens utgrävningar pekar på omfattande bebyggelse före Ingólfur Arnarsons tid är fysikern Páll Theodórsson. I två olika studier (här och här) argumenterar han för att bosättarna kom tidigare. Ett sådant fynd är Hrísbrú i Mosfellsdalur. Tidigare har det daterats till 870-talet, men Páll Theodórsson har med hjälp av en ny analysmodell åldersbestämt det till år 840, med en felmarginal på tio år åt varje håll.

Páll Theodórssons analyser utgår från jordlager och tefra. Han anser att de visar att Island kan ha befolkats redan omkring år 720.

Vid samma tid som Ingólfur Arnarson anlände till Island bosatte sig de första människorna i Þjórsárdalur. Tillsammans med andra fynd anser Páll Theodórsson att detta stärker teorin om tidigare bosättningar.

Om Island inte redan hade varit välkänt för Ingólfur Arnarson är det enligt Páll Theodórsson osannolikt att så många så snabbt hade följt honom över havet. Därför är det troligt att det före hans tid fanns etablerade bosättningar på ön. Genom kontakter med dessa bosättare kan Ingólfur Arnarson och hans följe också ha känt till vilka livsvillkor som väntade dem på Island.

Arkeologen Bjarni F. Einarssons utgrävningar i Hafnir är också en källa till debatt. Han har funnit lämningar som kan vara så tidiga som från 770. Troligtvis handlade det inte om någon gård eftersom han inte hittat spår efter en särskild byggnad för boskap.

Bjarni F. Einarssons teori är att byggnaderna vid Hafnir, som ligger precis vid kusten, kan ha fungerat som ett slags jaktnäste. Där kunde människor kanske komma över allt från fisk och fågel till säl och val. Han tror att dessa tillgångar var kända för de personer som så småningom valde att lämna Norge för Island.

Här kan du läsa mer om det tidiga Islands historia och arkeologiska utgrävningar.