torsdag 16 juni 2016

Förslag till ny namnlag bryter isländsk tradition

Island kan vara på väg mot en namnlag i samma anda som i de övriga nordiska länderna. I ett förslag från inrikesminister Ólöf Nordal blir det tillåtet att ta upp nya släktnamn och kravet på att förnamn måste vara anpassade till isländskans böjningssystem slopas. Dessutom föreslås uppdelningen i mans- och kvinnonamn försvinna. Viktigast blir i stället individens rätt att fritt välja namn.

Ett starkt stöd finns enligt opinionsmätningar för radikala förändringar av den isländska namnlagen. I ett förslag till ny namnlag uppfyller inrikesminister Ólöf Nordal i princip samtliga krav som framförts. Förslaget har sin utgångspunkt i grundlagens avsnitt om privatlivets helgd och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Vid tre tillfällen de senaste åren har namnlagen utmanats i domstol. Vid samtliga tillfällen har staten förlorat. Gemensamt för de tre besluten är att individens rätt till sitt namn värderats högre än statens intresse av att upprätthålla namnlagen.

I det förslag som presenterades i går försvinner de sista resterna av vad som ofta betraktats som isländsk purism. Den lag som Ólöf Nordal föreslår påminner om den mer liberala syn på personnamn som finns i de nordiska grannländerna.

Om förslaget blir verklighet blir det möjligt att ta upp nya släktnamn. I dag finns några få släktnamn medan majoriteten av befolkningen antingen har patronymikon - alltså "efternamn" på -son - eller metronymikon, efternamn på -dóttir. För familjer bestående av en man, en kvinna, en son och en dotter innebär det i regel att de har fyra olika "efternamn".

Traditionen med patronymikon och metronymikon skulle alltså upphöra i och med den nya namnlagen. Eftersom det samtidigt blir möjligt att ta upp nya släktnamn kan alltså personer tillhörande en familj eller en släkt få samma efternamn. Det är inte möjligt i dag. I stället är det många som använder mellannamn för att signalera samma typ av samhörighet som släktnamnen indikerar.

Därmed avvecklas också skyddet för de befintliga släktnamnen. Patronymikon och metronymikon blir dock fortfarande normen. Den som inte väljer något släktnamn får alltså ett "efternamn" på -son eller -dóttir.

Även när det gäller förnamn förespråkar Ólöf Nordal stora förändringar. Om det handlar om ett förnamn av isländskt ursprung ska det vara anpassat till isländskans kasussystem, och alltså kunna böjas i nominativ, ackusativ, dativ och genitiv. Men det kravet gäller inte om det handlar om ett etablerat namn av utländskt ursprung.

Skrotas gör regeln om att ett namn måste stavas enligt isländskans normer. I stället blir kravet att ett förnamn måste vara ett egennamn. Det går till exempel inte att ta ett verb eller en preposition som förnamn, utan den enda ordklassen som kan bli en källa till nya namn är substantiv. Vidare ska förnamn skrivas med stor bokstav och inte vara i bestämd form.

En annan regel som försvinner är att förnamn inte tillåts om de skulle kunna orsaka besvär för bäraren. Förnamn ska även i fortsättningen skrivas med bokstäver som ingår i det isländska alfabetet.

Vidare skrotas uppdelningen i mans- och kvinnonamn. Ända fram till domstolsprövningen av namnet Blær tolkade Mannanafnanefnd, den nämnd som tar ställning till nya för- och mellannamn, lagen som att samma namn inte kunde bäras av både män och kvinnor. Ett namn som godkänts för det ena könet kunde alltså inte godkännas för det andra.

Nu försvinner det avsnitt av lagen som säger att pojkar ska ges pojknamn och flickor ska ges flicknamn. I praktiken medför det att biologiskt kön på barnet och grammatiskt kön på förnamnet - även om vissa undantag finns redan i dag - inte längre behöver stämma överens. Det blir alltså fritt fram för könsöverskridande namn.

Dessutom slopas den övre gränsen för antalet namn en person får bära.

Inte minst skrotas enligt förslaget namnlagen i sig. I stället får folkbokföringslagen ett avsnitt om personnamn. Som en konsekvens försvinner mannanafnaskrá, den förteckning som listar alla av Mannanafnanefnd godkända namn. Därmed har också Mannanafnanefnd spelat ut sin roll och kan läggas ned.

Förslaget går nu ut på remiss. Inrikesdepartementet tar enligt ett pressmeddelande emot synpunkter på det till och med den 1 augusti i år.

Här kan du läsa mer om prövningarna av namnlagen i domstol.