fredag 24 juni 2016

Här är Islands nio presidentkandidater i lördagens val

Island väljer i morgon republikens sjätte president. Guðni Th. Jóhannesson är favorit till segern. Han har de senaste dagarna tappat den majoritet han länge hade i opinionsmätningarna, men har ändå ett försprång på omkring 30 procentenheter. Bakom honom är det mycket jämnt mellan Halla Tómasdóttir, Davíð Oddsson och Andri Snær Magnason.

Presidentämbetet var på Island länge närmast en formalitet. Sedan Ólafur Ragnar Grímsson valdes 1996 har det förändrats. Han har vid tre tillfällen utnyttjat möjligheten att inte godkänna lagar från alltinget. Ingen av hans fyra företrädare nyttjade någon gång denna möjlighet. Han har också i praktiken drivit en egen utrikespolitisk linje i strid med regeringens hållning.

Ólafur Ragnar Grímsson har motsatt sig det förslag till ny grundlag som togs fram under den tidigare rödgröna regeringens styre. Där har han stöd från den nuvarande högerkoalitionen. Men vid ett regeringsskifte skulle grundlagsfrågan på nytt kunna bli högaktuell.

De nio kandidaterna i morgondagens presidentval har olika syn på grundlagen och på presidentens roll. Valet handlar därmed inte bara om att välja en person. Det handlar också om hur ämbetet ska utövas - och om Island ska ha en president som tar politiska initiativ eller som överlåter politiken helt och hållet åt de folkvalda i alltinget.

Här är de nio kandidaterna i morgondagens val. En av dem blir alltså Islands nästa president. De sista vallokalerna stänger klockan 22 lokal tid (klockan 24 svensk tid) på lördagen. Om Guðni Th. Jóhannesson behåller försprånget även på valdagen blir segermarginalen så stor att en säker prognos för utgången bör komma ganska snart.

Guðni Th. Jóhannesson:
Historikern Guðni Th. Jóhannesson fyller 48 år på söndag. Sannolikheten är stor att han vaknar i hemmet i Seltjarnarnes som republiken Islands sjätte president. Han är i dag verksam vid Háskóli Íslands. Hans forskning har bland annat riktat in sig på just presidentämbetet och Islands torskkrig med Storbritannien. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter som tidigare enbart lästs av en mycket begränsad har under valrörelsen blivit föremål för debatt. Det är Davíð Oddsson som anklagat honom för att ha en opatriotisk syn på torskkrigen. Han har även anklagat Guðni Th. Jóhannesson för att vara socialdemokrat och för att förminska islänningarna. Dessutom har påståendena om ohederlighet duggat tätt. En annan motkandidat, Ástþór Magnússon, har däremot pekat ut honom som en representant för samhällseliten och för Självständighetspartiet. Guðni Th. Jóhannesson har hittills inte haft några större bekymmer av anklagelserna. Han ställer sig bakom en översyn av grundlagen. Guðni Th. Jóhannesson förespråkar bland annat att en viss andel av väljarna ska kunna tvinga fram en folkomröstning i en viktig fråga. Därmed flyttas makt från presidenten över till väljarna.

Halla Tómasdóttir:
En hyfsat etablerad näringslivsprofil som gjort bra ifrån sig i debatterna och har kunnat se sitt stöd öka rejält under de senaste veckorna. Det skulle dock förvåna om hon på allvar skulle kunna utmana Guðni Th. Jóhannesson. Fyller 48 år i oktober och bor i Kópavogur. Har talat mycket om jämställdhet och kvinnligt företagande och har också flest anhängare bland kvinnor. Är den kandidat som under valrörelsen har framstått som mest folklig. Halla Tómasdóttir efterlyser tydligare regler för presidentämbetet. Hon vill exempelvis inte att presidenten godtyckligt ska kunna stoppa lagar från alltinget, och har också argumenterat för en översyn av ämbetet med utgångspunkt i förslaget till ny grundlag. Till skillnad från den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson anser hon att etiska regler ska införas för ämbetet. En annan begränsning Halla Tómasdóttir vill införa är att presidenten ska kunna sitta i högst två perioder, alltså åtta år. I en valrörelse som till stor del präglats av bisarr pajkastning har hon framstått som förnuftig och mogen uppgiften.

Davíð Oddsson:
Borgmästare i Reykjavík, statsminister, utrikesminister, centralbankschef och chefredaktör för Morgunblaðið. Få - om någon - har i så stor utsträckning varit med om att forma de senaste decenniernas Island som nu 68-årige Davíð Oddsson. Han har sina anhängare, men han är också en landets mest avskydda personer. Fick skarp kritik i en rapport från en parlamentarisk kommission som utredde finanskraschen. Davíð Oddsson har dock aldrig medgivit några misstag. Hittills har hans kampanjarbete inte haft någon som helst effekt. Något lyft i opinionen har aldrig kommit - och det är uppenbart att de väljare som gillar Davíð Oddsson står bakom honom, men några nya väljare har han inte lyckats locka. Har bedrivit sin kampanj på samma sätt som han skriver ledare i Morgunblaðið. Inte sällan är smutskastning och svartmålning det verktyg han använder mest. Under valrörelsen har han siktat in sig på Guðni Th. Jóhannesson. Men det tycks inte längre vara någon metod som väljarna uppskattar. Har ibland verkat trött och ointresserad i debatterna, men kan också vara oerhört kvick i tanken och välformulerad. Hans politiska erfarenhet - en egenskap han anser är nödvändig för en president - är svårslagen. Det är dock samma bakgrund som kommer att hålla honom på långt avstånd från presidentposten.

Andri Snær Magnason:
Är redan något av inofficiell president för den generation av artister, konstnärer och kulturutövare som började med Björk och Sigur Rós. Snart 43-årig författare vars böcker översatts till 35 språk. Är i hemlandet minst lika känd som debattör i miljö- och naturskyddsfrågor. Har vid en rad tillfällen engagerat sig i gröna frågor som inrättandet av en nationalpark på höglandet. Står bakom grundlagsrådets förslag till ny grundlag. Vill att folket hellre än presidenten ska kunna ta initiativ till folkomröstningar. Andri Snær Magnason tilltalar i synnerhet unga storstadsväljare som står till vänster om den politiska mitten. Själv har han dock inte varit partipolitiskt aktiv. Vill som president utnyttja ämbetet för att föra upp frågor på den politiska dagordningen. Utöver en nationalpark på höglandet vill han fokusera på det isländska språket, utbildningsmöjligheter, naturvård och nya jobb inom gröna näringar.

Sturla Jónsson:
Snart 50-årig lastbilschaufför som det senaste årtiondet gjort sig känd som en av Islands flitigaste demonstranter - inte minst när det gäller hushållens ekonomiska situation efter finanskraschen. Har utan framgång ställt upp även i val till alltinget. Av alla nio kandidater gör Sturla Jónsson den mest radikala tolkningen av grundlagen. Som president tänker han vara mycket politiskt aktiv och bland annat lägga fram lagförslag i alltinget. Förespråkar en översyn av den befintliga grundlagen innan det eventuellt tas beslut om en ny. Sturla Jónsson anser dessutom att presidenten bör agera för att lagförslag som minst 25 000 islänningar - i praktiken 10 procent av väljarna - vänder sig mot ska gå till folkomröstning. Har under valrörelsen ägnat mycket energi åt att kritisera opinionsundersökningar.

Ástþór Magnússon:
Inte sällan med högar av papper har 63-årige Ástþór Magnússon dykt upp på debatterna. Där har han främst attackerat Guðni Th. Jóhannesson - som han hävdar utgör en representant för samhällseliten uppbackad av den underliga kombinationen Självständighetspartiet och RÚV - och Davíð Oddsson, som inte anses ha gjort upp med finanskraschen. Angreppen har varit så hätska att programledare hotat med att kasta ut Ástþór Magnússon. Kandiderar till president för tredje gången. Såväl 1996 som 2004 fick han bara ett par procent av rösterna. Försökte ställa upp även 2000 och 2012, men lyckades inte samla ihop de nödvändiga 1 500 underskrifterna. Vill göra Island till ett världscentrum för fred och hävdar att det skulle ge årliga intäkter på 600 miljarder isländska kronor. Förespråkar ökad direktdemokrati genom fler folkomröstningar.

Elísabet Kristín Jökulsdóttir:
58-årig författare som varit sällsynt frispråkig under valrörelsen. Har vunnit över en del väljare med sin svarta humor. Hon har bland annat talat om problem med alkoholism och förhållanden med våldsbenägna personer. Lanserade under kampanjen teorin att Island i själva verket koloniserades av personer som ville få ro att skriva. Därför vore det enligt Elísabet Kristín Jökulsdóttir logiskt om presidenten vore författare. Anser inte att presidenten bör ge sig in i den politiska debatten. Eventuella förändringar av grundlagen är upp till alltinget att besluta om. Elísabet Kristín Jökulsdóttir vill heller inte använda möjligheten att stoppa lagar beslutade i parlamentet så länge det inte finns skäl att befara att landsförräderi eller mental sjukdom ligger bakom. Är för övrigt nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2016 för Ástin ein taugahrúga. Enginn dans við Ufsaklett. Sett till opinionsmätningarna har hon betydligt större möjligheter att vinna priset än presidentvalet.

Hildur Þórðardóttir:
Hildur Þórðardóttir fyller 50 år nästa år. De senaste åren har hon skrivit flera nyandliga böcker. Hon beskriver sig som en helare och har under valrörelsen ifrågasatt forskning och vetenskap. Anser att medborgarna själva ska få avgöra viktiga frågor. Gränsen för att hålla en folkomröstning sätter hon vid 10 procent av väljarkåren. Dessutom vill hon att presidenten ska utöva ett slags tillsyn över alltinget så att parlamentarikerna arbetar för folkets bästa. Hildur Þórðardóttir efterlyser ett samhälle med mindre fokus på ekonomi och politik, och där det läggs större vikt vid människors känslor. Är positivt inställd till etiska regler för ämbetet och ett tak för hur många perioder en president får sitta. Anser även att det är nödvändigt att den blivande presidenten ställer sig bakom förslaget till ny grundlag eftersom det tagits fram i samråd med befolkningen.

Guðrún Margrét Pálsdóttir:
57-årig sjuksköterska som länge ägnat sig åt hjälparbete genom organisationen ABC Barnahjálp. Guðrún Margrét Pálsdóttir har under valrörelsen talat mycket om sin kristna tro och om hur hon anser att kristendomen som en av det isländska samhällets grundpelare inte får glömmas bort. Den största utgiften i hennes kampanj sägs ha varit medieträning - något som i så fall tycks ha haft ett magert resultat. I de tv-sända debatterna har hon gjort ett svagt intryck. Förespråkar inga radikala förändringar av grundlagen, men vill att där ska finnas regler för folkomröstningar. Vill bara använda möjligheten att inte godkänna lagar om de gäller stora förändringar som inte går att göra ogjorda. Guðrún Margrét Pálsdóttir har också talat om att hon vill arbeta för ett samhälle som präglas av givmildhet, omtanke och gemensamt ansvar för Islands framtid.

Här kan du läsa mer om lördagens presidentval.