torsdag 30 juni 2016

Islands regering välkomnar brittiskt EU-utträde

Ett brittiskt utträde ur EU skapar stora möjligheter för Island. Men det skapar också stor osäkerhet. Samtidigt som regeringen välkomnar resultatet i den brittiska folkomröstningen sätts stora ekonomiska intressen på spel. Regeringen tänker göra sitt yttersta för att behålla Storbritannien som handelspartner. Men på sikt kanske även för att få Storbritannien att gå med i Efta.

Storbritannien är i dag en av Islands allra viktigaste handelspartner. Landet utgör den största exportmarknaden för isländsk fisk. Och britter utgör en av de största grupperna av turister till Island. Brittiska besökare reser i större utsträckning än andra turister på helgresor till Reykjavík, och är därför särskilt viktiga under lågsäsong när antalet gäster från andra länder är färre.

Inte minst är det brittiska pundet ett orosmoment. Om kursen skulle försvagas ytterligare skulle det kunna betyda färre turister - i synnerhet eftersom det redan inom turistnäringen finns många som befarar att den isländska kronan åter är på väg att bli för stark.

EES-avtalet är grunden för såväl handel och turism som annat utbyte mellan länderna. Regeringen tänker enligt ett pressmeddelande arbeta för att ett liknande avtal tecknas med Storbritannien i samband med utträdet. Om inte det görs genom EU måste regeringen på egen hand förhandla fram ett bilateralt avtal med samma innehåll.

När Eftas utrikesministrar träffades i Schweiz i söndags diskuterades det läge som uppstått efter den brittiska folkomröstningen. På sikt finns det, enligt uppgifter till Islandsbloggen, stora förhoppningar om att Storbritannien så småningom ska ansluta sig till Efta, den frihandelsorganisation som landet lämnade vid EU-inträdet.

Något erbjudande om ett direkt medlemskap i Efta kommer dock inte. I stället var det utrikesministrarnas gemensamma bedömning att vänta med sådana diskussioner tills formerna för utträdet står klara.

För Islands EU-skeptiska regering vore en sådan utveckling mycket positiv. Med ett brittiskt medlemskap i Efta skulle organisationen - som i dag består av Schweiz, Norge, Liechtenstein och Island - få en helt annan tyngd.

Några trevare om medlemskap är alltså inte aktuella i dagsläget. Utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir ska efter mötet i Schweiz ha tagit initiativ till kartläggningar över handelsintressen och annat utbyte med Storbritannien. Tanken är att det grundläggande arbetet för en eventuell brittisk Efta-anslutning ska göras redan nu så att möjligheten att agera snabbt ska finnas om det skulle bli nödvändigt.

Inom regeringen välkomnas resultatet i den brittiska folkomröstningen. Ett brittiskt utträde anses skapa stora möjligheter för Island. Men åtminstone tillfälligt äventyras också stora ekonomiska intressen.

Finansminister Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att utgången i folkomröstningen är en tydlig signal på att EU har gått för långt i överstatliga ambitioner. Han anser att unionen borde inrikta sig på de ursprungliga grundstenarna: handel och fred. Ett isländskt medlemskap i EU betraktar han nu som än mer osannolikt:
"Enligt min mening är det en än mer avlägsen idé efter denna utgång, eftersom hela Europasamarbetet nu är föremål för omprövning."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Framstegspartiet, skriver på Facebook att det är en historisk händelse att en ekonomisk stormakt lämnar EU. Han anser också att folkomröstningen visar att många ogillar utvecklingen inom unionen med allt starkare överstatlighet:
"Vi var så lyckosamma att vi övergav planerna på att gå med i EU. Nu måste vi ta initiativ till att närma oss Storbritannien för egen del och för Efta, och direkt visa att vår vilja kvarstår att upprätthålla ett gott samarbete och att för framtiden skapa ett gott samarbete och handel mellan självständiga stater."
Den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson välkomnar i Morgunblaðið även han ett brittiskt utträde ur EU. För Islands del anser han att folkomröstningen för Islands del visar att det är viktigt att fokusera på andra kontakter, som med USA, Kanada och Asien. För EU:s del hävdar han att utgången av omröstningen är ett mycket hårt slag:
"När Europas pålitligaste demokratiska land under 1900-talet efter årtionden av erfarenhet av EU beslutar sig för att lämna detta samarbete så är det faktiskt en så allvarlig dom över unionens riktning att det är svårt att hitta rätt ord som beskriver denna historiska vändpunkt."
Även hos de partier som är positivt inställda till ett isländskt EU-medlemskap beskrivs utgången i folkomröstningen som historisk. Benedikt Jóhannesson, ledare för Renässans, säger i Morgunblaðið att resultatet är "en chock för Europa och faktiskt världens befolkning, Island inräknat". Ljus framtids ledare Óttarr Proppé säger i Morgunblaðið att utgången "bryter dödläget i Europa", men att konsekvenserna i dagsläget är svåra att överblicka. Socialdemokraternas ordförande Oddný G. Harðardóttir gör i Morgunblaðið en liknande analys av läget. Hon säger att det återstår att se om Storbritannien splittras genom självständighet för Skottland eller om landet så småningom går med i EES och Efta. Gröna vänstern förespråkar inget isländskt EU-medlemskap. Ledaren Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att vilka effekter omröstningen kommer att ha på samarbetet inom unionen är oklart. Även för Islands del skapar utgången stor osäkerhet.

Här kan du läsa mer om Island och EU.