måndag 13 juni 2016

Ny teknik: Koldioxid kan bli mineral på bara två år

Foto: Orkuveita Reykjavíkur
Det tar bara två år för koldioxid att omvandlas till mineral. En ny metod för koldioxidförvaring som utvecklats vid kraftverket Hellisheiðarvirkjun kan därför se till så att stora mängder av gasen inte når atmosfären. Tekniken kan bli ett redskap för att förhindra klimatförändringarna. Det framgår i en studie publicerad i Science.

Sedan 2007 har projektet Carb Fix pågått vid kraftverket Hellisheiðarvirkjun öster om Reykjavík. Där har energibolaget Orkuveita Reykjavíkur tillsammans med både isländska och utländska forskare studerat möjligheterna att förvara koldioxid i basalt.

Hellisheiðarvirkjun är ett av de största kraftverken i världen som utnyttjar geotermisk energi. Även om det är en energi som i regel betraktas som grön är den långt ifrån fri från utsläpp. Kraftverkets kapacitet på 303 megawatt innebär utsläpp på ungefär 40 000 ton koldioxid om året.

Projektet går ut på att pumpa vatten och koldioxid i basalt. Basalt är en magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung som är mycket vanlig på Island. Stora delar av världshavens bottnar består också av basalt.

Tekniken kräver stora mängder vatten. Koldioxiden blandas ut med 95 procent vatten och pumpas in i basalt på djup mellan 400 och 800 meter. Därefter omvandlas drygt 95 procent av koldioxiden till mineral inom loppet av två år.

Efter att koldioxiden lösts upp i vatten kommer den i kontakt med förhållandevis ung basalt. Berget börjar då att lösas upp och ger ifrån sig mineraler som kalcium, magnesium och järn. De binder den upplösta koldioxiden och bildar bland annat karbonater.

Att omvandlingen skulle gå så snabbt som två år förvånade forskarna. När koldioxiden väl omvandlats till mineral har den alltså förvandlats till sten. Det gör att tekniken har stora fördelar jämfört med andra metoder. När den på andra sätt förvaras som gas eller i flytande form finns det en risk att koldioxiden lyckas smita ut i atmosfären.

Det har gjorts andra försök att binda koldioxid till mineraler i underjorden. Då har det talats om en process på omkring 5 000 år. Under hela denna långa tid kan koldioxiden ta sig ut i atmosfären. Att det bara tar två år är alltså en avgörande fördel jämfört med andra typer av koldioxidförvaring.

I den första etappen av projektet pumpades 250 ton koldioxid och en mindre mängd svavelväte ned i basalt. Orkuveita Reykjavíkur har därefter ökat kapaciteten till 5 000 ton om året och siktar på att bygga ut den ytterligare.

Att ta hand om kraftverkets totala utsläpp av koldioxid tros inte vara något problem. Inte heller tros kostnaden bli särskilt hög - omkring 3 500 isländska kronor per ton. Det uppger Orkuveita Reykjavíkur i ett pressmeddelande.

Tekniken är särskilt gångbar på Island och andra platser i världen där det finns mycket basalt. Förhoppningen är att den ska kunna lösa åtminstone en del av problemet med växthusgasens klimatpåverkan. Frågan är dock om det på sikt är en realistisk lösning att transportera stora mängder koldioxid till basaltrika områden för förvaring.