torsdag 30 juni 2016

USA och Island i djupare samarbete om försvaret

Island och USA fördjupar försvarssamarbetet. Nu skrivs regelbunden flygpatrullering och ubåtsövervakning in i ett nytt avtal mellan länderna. Bakgrunden till överenskommelsen är den allt starkare ryska närvaron i Nordatlanten. Avtalet har tecknats av utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir och vice försvarsminister Robert O. Work.

När USA 2006 lämnade Nato-basen i Keflavík var det ett tydligt tecken på att intresset för Island minskat i takt med att relationerna mellan USA och Ryssland tinat upp väsentligt sedan kalla kriget. Men i dag är läget ett annat. USA betraktar allt mer Ryssland som ett potentiellt hot.

Islands strategiska läge har därför åter blivit intressant för USA. Sedan 2008 har flyg från olika Nato-länder turats om att patrullera det isländska luftrummet. De två senaste åren har flyg inriktat på ubåtsspaning tillfälligt stationerats i Keflavík.

Hittills har inga ryska plan kränkt isländskt luftrum. Vid flera tillfällen har Nato-flyg dock gått upp för att möta ryska plan som befunnit sig på gränsen till isländskt luftrum.

Från isländsk sida har de ryska flygningarna betraktats som provocerande och farliga. De ryska planen tillkännager inte sin närvaro och anses därför utgöra en säkerhetsrisk för annat flyg.

Under våren har det blivit tydligt att USA omvärderat säkerhetsläget. Att på nytt öppna en permanent bas i Keflavík är inte aktuellt i dagsläget, men däremot kommer Nato-flyg att stationeras på basen allt oftare. Inte minst har Barack Obamas regering öronmärkt pengar för ombyggnad av hangarer i Keflavík. Efter ombyggnationerna ska hangarerna rymma flygplan som används för ubåtsövervakning.

Natos närvaro på Island kommer alltså att öka. Utöver de regelbundna patrulleringsuppdragen - där USA medverkar en gång om året medan övriga stationeringar genomförs av övriga Nato-medlemmar - kommer flyg inriktat på ubåtar att oftare finnas på Island.

Nu formaliseras det utökade försvarssamarbetet mellan länderna. Utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir och vice försvarsminister Robert O. Work har undertecknat ett avtal som kompletterar de befintliga fördragen från 1951 - då USA formellt tog på sig uppgiften att försvara Island vid ett militärt angrepp - och 2006.

Avtalet återspeglar alltså det förändrade säkerhetsläget i Nordatlanten. Att behovet av övervakning ökat är en bedömning som bägge länderna gör. Ryssland nämns visserligen inte i avtalet, men det är uppenbart att överenskommelsen är Islands och USA:s svar på ökad rysk aktivitet i regionen.

I avtalet finns flera nya punkter. Överläggningar på hög nivå ska fortgå och fördjupas inom områden som säkerhet på havet och kartläggning av säkerhetshot på nätet. Utökat samarbete och gemensamma övningar kan bli aktuella när det gäller räddningsuppdrag och katastrofhjälp.

Gröna vänstern, som anser att Island ska lämna Nato, motsätter sig det nya avtalet. Partiets ledamot i alltingets utrikesnämnd, Steinunn Þóra Árnadóttir, säger i ett pressmeddelande att det utvidgade samarbete som nu blivit klart är ett steg tillbaka i tiden. Indirekt hävdar hon att det handlar om en mer eller mindre permanent Nato-närvaro på Island på nytt:
"Deklarationen befäster än mer dessa stridsflygsövningar som har kallats luftrumsövervakning och även närvaron av ubåtsspaningsflyg i landet. Därför måste deklarationen tolkas som ett steg från isländska och amerikanska statsmakter i riktningen mot att driva en militärbas på Island på samma sätt som gjordes under årtionden."
Här kan du läsa mer om USA:s ökade närvaro på Island.