söndag 31 juli 2016

Dagens bonuscitat

"Arbete med utbyggnad av flygplatsen i Keflavík har krävt ett stort antal hantverkare precis som uppbyggnad i Helguvík. Närheten till flygplatsen har också gett fiskeföretagen möjlighet att snabbt och säkert få ut sina varor på marknader utomlands."

Berglind Kristinsdóttir, chef för samarbetsorganisationen Samband sveitarfélaga á Suðurnesjum, i Fréttablaðið om hur regionen inte längre har den högsta arbetslösheten i landet.

Tände eld på kanin - får livstids djurförbud

Vid brandposten utanför försäkringsbolaget VÍS lokaler i Akureyri band mannen fast en kanin med ståltråd. Därefter hällde han bensin på kaninen och tände på. Under rättegången hävdade mannen att kaninens död inte varit plågsam eftersom den gått så snabbt. Mannen får nu en villkorlig fängelsedom och djurförbud på livstid.

Det var i januari 2005 som en man i 50-årsåldern gick och köpte en kanin i en djuraffär i Akureyri. Därefter fortsatte han till försäkringsbolaget VÍS kontor på Glerárgata. Där använde han ståltråd för att binda fast kaninen i brandposten. Sedan hällde han bensin över djuret och tände på.

Mannen erkände under rättegången i Héraðsdómur Norðurlands eystra att han tänt eld på kaninen. Han hävdade dock att kaninens död inte varit plågsam. Eftersom han hade använt mycket bensin ska den ha dött direkt.

Detta håller inte domstolen med om. I domen står det att mannen dödat kaninen på "ett särskilt grymt och smärtsamt sätt".

Mannen har de senaste åren brottats med psykiska problem. De är dock enligt rätten inte så allvarliga att han inte är straffbar.

Mannen döms inte bara för brott mot djurskyddslagen. Han fälls dessutom för två narkotikabrott, två brott mot knivlagen och två stölder.

Straffet blir en villkorlig fängelsedom på åtta månader. Om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom tre år slipper han avtjäna fängelsestraffet. Han döms också till livslångt djurförbud, vilket innebär att han inte får äga eller handla med djur under resten av sitt liv. Dessutom ska mannen stå för rättegångskostnader på närmare 600 000 isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Asylsökande till Island ökar med 318 procent

Antalet asylsökande till Island ökade under första halvåret med 318 procent. Totalt var det 274 personer som sökte asyl. Nästan hälften av de asylsökande kom från Balkan. Även antalet avgjorda asylärenden ökade kraftigt. Av de 310 fall som avgjordes fick 53 stanna på Island. Det uppger Útlendingastofnun i ett pressmeddelande.

Under årets första sex månader var det 274 personer som sökte asyl på Island. Det motsvarar en ökning med 318 procent jämfört med samma period 2015. Tre av fyra asylsökande var män. Var femte asylsökande hade inte fyllt 18 år. De asylsökande kom från 42 olika länder.

Trenden med ett stort antal asylsökande från Balkan håller i sig. Under första halvåret härstammade 43 procent av de asylsökande från Balkan. Den största gruppen var albaner. Det var 69 albaner som sökte asyl på Island följt av 35 makedonier, 25 irakier, 19 syrier och 12 palestinier.

Hittills har samtliga asylsökande från Balkan tagit sig till Island förgäves. Myndigheterna har inte ansett att detta är personer som har asylskäl eftersom länderna på Balkan är demokratier där fred råder.

Under första halvåret behandlades 310 ansökningar om asyl. Under 2015 hanterades 323 ansökningar under hela året.

Av dessa 310 ansökningar var det 106 som nekades asyl, 103 som skickades tillbaka med hänvisning till Dublinkonventionen, 53 som fick rätt till skydd och uppehållstillstånd, 34 som drog dem tillbaka och 14 som redan sökt och fått skydd i ett annat land.

Albaner var även den grupp där flest fick avslag. Under årets sex första månader var det 60 albaner som fick nej. Samma besked fick 21 makedonier, 4 kosovoalbaner och 4 serber.

Under samma period var det 17 irakier, 10 iranier, 9 syrier och 5 afghaner som fick stanna.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Dagens citat

"Now, this hyper-cool thoroughfare is a place where you can easily drop hundreds of dollars on clothes (and housewares, and accessories) at once. Think of it as a street that symbolizes an entire country. Within just a few blocks, you can get a wide sampling of what the innovative, surprising, and design-obsessed country has to offer."

Lilit Marcus i Vogue om shopping på Laugavegur i Reykjavík.

lördag 30 juli 2016

Dagens bonuscitat

"The milky waters of the Myvatn nature baths - a geothermal spa which is a less-touristy alternative to the country’s famous Blue Lagoon - were perfect for soothing tired muscles, although whether the spa’s other visitors found my son’s excited squeals and splashing quite so relaxing I don’t know. The geothermal activity which heats the baths also shapes the incredible landscape of the area, and provides a wealth of activity for tourists."

Rachel Shields i Daily Mail om en resa till östra och norra Island.

Icewear bygger affärscentrum i Vík í Mýrdal

Restaurang, mataffär och en jättebutik för Icewear ska samsas i ett nytt affärscentrum i Vík í Mýrdal. Dessutom kan Vínbúðin och andra butiker få plats i det 3 800 kvadratmeter stora köpcentrumet. Satsningen väntas skapa upp till tjugo nya jobb på orten. Köpcentrumet ska stå klart till nästa år, rapporterar Fréttablaðið.

Turistrusningen till den isländska sydkusten visar inga tecken på att avmattas. I år tros omkring 800 000 personer besöka Vík í Mýrdal. Det lilla samhället är för många ett givet stopp både på bussutflykter till södra Island och under turer längs ringvägen runt hela landet.

I Vík í Mýrdal råder just nu bostadsbrist. Därför har kommunen förbjudit ytterligare uthyrning genom webbplatser som Air Bnb. Dessutom är ortens enda livsmedelsbutik, Kjarval, trångbodd under sommaren.

Ágúst Þór Eiríksson är vd för Icewear, en tillverkare av friluftskläder som redan har en stor butik i Vík í Mýrdal. I det nya köpcentrumet - som blir 3 800 kvadratmeter - får Icewear lokaler på 1 250 kvadratmeter. Restaurangen blir 1 500 kvadratmeter. Dessutom ska det finnas plats för en livsmedelsbutik, en systembutik, toaletter med mera.

I dag har både Vínbúðin - det isländska systembolaget - och Kjarval lokaler längs Víkurbraut. Om det blir Kjarval som kommer att erbjudas plats i köpcentrumet är inte klart. Ágúst Þór Eiríksson säger i Fréttablaðið att förhandlingar med Vínbúðin pågår:
"Vi besvarar kallet. Allt inom turismen i Vík har spruckit och det är stort behov av ökad service för turister. Därför blir det ett fullkomligt toalettutrymme för turister med många toaletter. ... Så utökas parkeringsplatserna både för bussar och privatbilar, vilket det finns ett stort behov av."
Köpcentrumet byggs vid Austurvegur i anslutning till Icewears befintliga lokaler.

Här kan du läsa mer om ökningen av turister till Vík í Mýrdal.

Piraten Jón Þór Ólafsson vill återvända till alltinget

För ett år sedan lämnade Jón Þór Ólafsson alltinget. Nu vill han åter ta plats i parlamentet. Jón Þór Ólafsson ställer upp i Piratpartiets provval i den sydvästra valkretsen och de två valkretsarna i Reykjavík. Som skäl för att kandidera uppger Jón Þór Ólafsson att han har erfarenhet från alltinget som partiet kan ha nytta av.

Förra sommaren valde Jón Þór Ólafsson att lämna sin plats i alltinget. In som en av tre pirater i parlamentet kom i stället Ásta Guð­rún Helgadóttir. Jón Þór Ólafsson återgick därmed till jobbet som asfaltläggare. Till skillnad från i alltinget ansåg han att han i det arbetet hade möjlighet att tänka.

Jón Þór Ólafsson lämnade dock inte arbetet med Piratpartiet. Han har bland annat jobbat med webbplatsen Þingið, som ska fungera som en manual för arbetsgången i alltinget. Tanken är att den ska kunna användas av både nya ledamöter och av allmänheten som vill förstå hur arbetet går till.

När han övergav sin plats sade Jón Þór Ólafsson att han kom bäst till sin rätt när det gällde att starta olika projekt. Nu ställer han alltså upp i Piratpartiets provval i bägge valkretsarna i Reykjavík och i den sydvästra valkretsen. Som främsta egenskaper skriver han att han är en problemlösare och en rådig person.

Vidare skriver Jón Þór Ólafsson att hans erfarenhet från alltinget kan vara nyttig för partiet. Om en stor grupp pirater utan erfarenhet väljs in i parlamentet tar det lång tid innan de har satt sig in i hur arbetet fungerar. Med honom själv på en av stolarna kommer "mindre tid att förloras och fler möjligheter tas vara på".

Jón Þór Ólafsson är inte den enda som vill återvända till alltinget. Även Þór Saari ställer upp i Piratpartiets provval. Mellan 2009 och 2013 representerade han först Medborgarrörelsen och därefter Rörelsen i parlamentet. När Rörelsen upphörde i samband med valet grundade Birgitta Jónsdóttir Piratpartiet, medan han själv och partikamraten Margrét Tryggvadóttir i stället anslöt sig till Gryning.

Bland andra bekanta ansikten som ställer upp i provvalet finns bland annat läkaren Lýður Árnason. Han var en av ledamöterna i det grundlagsråd som tog fram det förslag till en ny grundlag som Piratpartiet vill driva igenom. Förra valet kandiderade han för Demokrativäktaren som hade just grundlagen som huvudfråga. Där finns även Heimir Örn Hólmarsson, som under en kort tid i våras avsåg att ställa upp i årets presidentval.

Här kan du läsa mer om Þór Saaris återkomst till politiken och här kan du läsa mer om Jón Þór Ólafssons avhopp.

Dagens citat

"Jag anser dock att vi de senaste åren har sett en ständigt försämring av diskussionen i alltinget, och sett till hur det var tidigare så gränsar detta till ett sammanbrott för den politiska debatten i landet. ... Människor kunde då gå i debatt, men behålla respekten och ofta fanns stark vänskap över de politiska linjerna. Jag tror att detta sammanbrott i praktiken betyder att arbetet i alltinget inte längre är så angenämt som det var tidigare och att människor inte nödvändigtvis upplever att uppdraget att vara en demokratiskt vald representant inte längre är lika ansvarsfullt än det var tidigare."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger i Vísir att skälet till att många alltingsledamöter slutar kan vara det allt sämre tonläget i debatten.

fredag 29 juli 2016

Pokémonjakt i Reykjavík för islänningar och turister

Illustration: Reykjavík Excursions
En fullsatt buss från Reykjavík Excursions gör just nu en fyra timmar lång premiärtur runt den isländska huvudstaden. Men de turistattraktioner som besöks syns bara i passagerarnas mobiltelefoner. Det handlar nämligen om en organiserad pokémonjakt med pokémontränare ombord. Turen erbjuds inledningsvis tre dagar i veckan.

Island är inget undantag. Pokémon Go-febern har nått öriket i Atlanten med samma kraft som övriga delar av världen. Från olika delar av landet har det de senaste veckorna kommit en rad rapporter om både fotgängare och bilister som betett sig underligt. Men de har inte varit berusade. I stället har de varit på jakt efter pokémon.

Från och med i dag erbjuder Reykjavík Excursions under fredagar, lördagar och söndagar fyra timmar långa pokémonturer. Under jakten - där pokémontränare följer med - görs stopp på de bästa fyndplatserna i och runt den isländska huvudstaden.

I andra fall är isländska passagerare ytterst sällsynta på Reykjavík Excursions bussutflykter. Men den här gången hoppas företaget att även islänningar ska köpa biljett till pokémonjakten. Priset för en eftermiddag med pokémonturism är 7 500 isländska kronor.

Företaget har dessutom tagit fram tre egna figurer: lunnefågeln Puffy, islandshästen Norton och fåret Rampage. Dessa tre går dock inte att jaga utan används enbart i marknadsföringssyfte.

Självständighetspartiet åter större än Piratpartiet

Självständighetspartiet går om Piratpartiet. Men avståndet mellan Islands två största partier är inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen. Nybildade Renässans ligger fortfarande långt över femprocentsspärren. Även Ljus framtid närmar sig spärren, men skulle i dagsläget hamna utanför alltinget. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Dragkampen mellan Självständighetspartiet och Piratpartiet fortsätter. I Gallups opinionsmätningar återtog Piratpartiet i juni positionen som landets största parti efter att i två månader ha varit mindre än Självständighetspartiet. Dessförinnan var Piratpartiet störst i ett helt år.

I Gallups julimätning är rollerna ombytta ännu en gång. Självständighetspartiet har nu 26,2 procent av väljarna bakom sig, en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med junimätningen. Piratpartiet backar däremot med 2,6 procentenheter till 25,3 procent.

Under juli skedde inga större förändringar i opinionen. Gröna vänstern ökar med 1,6 procentenheter till 16,8 procent. Partiet befäster därmed sin position som näst största oppositionsparti.

Framstegspartiet minskar 0,1 procentenheter till 9,9 procent. Det nybildade liberala partiet Renässans tappar 0,4 procentenheter till 9 procent. Och Socialdemokraterna förlorar 0,2 procentenheter och har nu stöd av 8 procent av väljarna.

Det är andra månaden i följd som Renässans ligger över femprocentsspärren till alltinget. Ljus framtid hamnar däremot under spärren för tredje månaden i rad. Ljus framtid får nu 4,2 procent, en ökning med 0,8 procentenheter.

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet är 37,4 procent, en tillbakagång med 0,1 procentenhet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

McDonald's tänker inte återvända till Island

Kronan är stark, turisterna många och ekonomin het. Men McDonald's har inga planer på att återvända till Island. Det uppger en talesperson för snabbmatsjätten i Viðskiptablaðið. Kedjans tre sista restauranger stängdes i finanskraschens kölvatten. Efterföljaren Metro har gång på gång gått i konkurs. Även vd:n har begärts i personlig konkurs.

I september 1993 öppnade McDonald's på Suðurlandsbraut i Reykjavík. Den första gästen på restaurangen var dåvarande statsministern Davíð Oddsson. Han åt den första Big Mac-hamburgaren som serverades på Island.

Sexton år senare var McDonald's historia på Island. Franchisetagaren Jón Garðar Ögmundsson valde då att bomma igen de tre restauranger som snabbmatskedjan då hade i landet. Efter finanskraschen hösten 2008 blev det närmast omöjligt att driva restaurangerna vidare.

Krisen fick visserligen islänningarna att äta ute i mindre utsträckning, men det var inte det största problemet. Bekymret var i stället McDonald's regelverk som bland annat dikterade vilka varor som skulle användas på restaurangerna. För de isländska restaurangerna innebar det att majoriteten av det som serverades importerades från utlandet. I samband med finanskraschen gjorde kronans ras att importvarorna blev dubbelt så dyra.

Kostnaderna för att importera råvarorna fick Jón Garðar Ögmundsson att ge upp. Hösten 2009 öppnade han den inhemska kedjan Metro i de tre tidigare McDonald's-restaurangerna. Konceptet var närmast identiskt, men när han inte behövde vända sig till av snabbmatsjätten godkända leverantörer var det lättare att hålla priserna nere.

Metro har dock inte varit någon succé. I dag finns två av restaurangerna kvar. Konkurserna har avlöst varandra där verksamheten flyttats från bolag till bolag. Vid två tillfällen har Jón Garðar Ögmundsson dömts för skattebrott.

I februari i år begärdes Jón Garðar Ögmundsson dessutom i personlig konkurs. I konkursboet fanns inga tillgångar. Fordringsägarnas krav på honom uppgick till 166 miljoner isländska kronor.

Trots Metros svårigheter är det inte aktuellt med någon återkomst till Island för McDonald's. Det säger en talesperson för restaurangkedjan i Viðskiptablaðið:
"Hos McDonald's tar vi hänsyn till vissa saker när vi överväger att öppna i ett nytt marknadsområde eller i ett nytt land. Just nu har vi inga planer på att öppna restauranger på Island."
En hamburgare från McDonald's finns dock i landet. Hjörtur Smárason köpte för snart sju år sedan en av de sista hamburgarna som serverades av snabbmatsjätten på Island. I stället för att äta den förvarade han den i garaget i originalförpackningen tillsammans med en portion pommes frites inköpt vid samma tillfälle.

Hamburgaren och pommes fritesen finns sedan en tid tillbaka att beskåda på Bus Hostel i Reykjavík. Den som inte har möjlighet att se en av de sista McDonald's-hamburgarna som såldes på Island på plats kan följa den genom en webbkamera. 2 464 dagar efter att den lagades ser hamburgaren fortfarande förvånansvärt fräsch ut.

Här kan du läsa mer om McDonald's på Island och här mer om Metros konkurser.

Dagens citat

"Jag anser att det inte hade varit dåligt. Vissa pirater är liberala och andra är stora vänstersympatisörer. De som nu sitter i alltinget är mycket olika och därför når de kanske ut till en mycket stor grupp. Helgi Hrafn [Gunnarsson] når ut till en högerinriktad liberal grupp och Birgitta [Jónsdóttir] till vänstersympatisörer, så jag anser att det inte vore galet."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, partisekreterare för Självständighetspartiet, i Eyjan om ett tänkbart regeringssamarbete med Piratpartiet efter nästa val.

torsdag 28 juli 2016

Hyrfartyg kan vara på väg med isländskt valkött till Japan

Winter Bay har åter lagt till i hamnen i Hafnarfjörður. Förra sommaren transporterade fraktfartyget 1 800 ton sillvalskött till Japan. Då seglade fartyget via norska Tromsö i en rysk konvoj längs nordostpassagen till destinationen. Även denna gång är resans första mål Tromsö. Men mer om rutten är inte känt.

I dagsläget är det få internationella rederier som vill befatta sig med valkött. Förra sommaren hyrde därför Kristján Loftsson, vd för valfångstföretaget Hvalur, in både fartyg och besättning för en resa till Japan. Med 1 800 ton kött från sillval seglade fartyget från Hafnarfjörður till Osaka. Köttets värde var 2 miljarder isländska kronor.

För ett år sedan väntade Winter Bay länge vid den norska kusten och inväntade klartecken från ryska myndigheter. Så småningom fick fartyget plats i en konvoj som seglade längs nordostpassagen. Därmed kunde Hvalur för första gången på flera år leverera valkött till den viktiga japanska marknaden.

Läget är inte mindre låst i dag. Hvalur har i sommar ställt in jakten på sillval eftersom företaget redan har fryst kött värt åtskilliga miljarder isländska kronor i förvaring.

Någon bekräftelse finns alltså inte. Men Winter Bays ankomst till Hafnarfjörður med Tromsö som nästa mål tyder på att Hvalur och Kristján Loftsson ännu en gång på egen hand tänker exportera ett stort parti sillvalskött till Japan.

Här kan du läsa mer om Winter Bays tidigare resa till Japan.

Naturbad vid Holuhraun inte längre så doppvänligt


För ett år sedan skapade Bárðarbunga ett nytt naturbad där lavafältet Holuhraun mötte glaciärälven Jökulsá á Fjöllum. Den heta lavan värmde vattnet till perfekt badtemperatur. Ett år senare har lavan svalnat. Nu är det bara 16 grader varmt. Dessutom är vattenströmmarna inte alls lika starka som förra sommaren, berättar Morgunblaðið.

I ett halvår rasade Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun några mil norr om Vatnajökull. Utbrottet upphörde i slutet av februari 2015. När turister började besöka det nya lavafältet upptäcktes snart att en ny badplats skapats vid Holuhrauns nordöstra sida.

Lavafältet var på sina håll omkring 50 meter tjockt. Och det bredde ut sig över ett område större än till exempel Manhattan eller Eyjafjallajökull. Inte sedan 1783 har så mycket lava bildats under ett isländskt vulkanutbrott.

Under delar av lavafältet sipprade vatten från glaciärälven Jökulsá á Fjöllum. Lavan värmde det iskalla smältvattnet från Vatnajökull. På sina håll skapades grunda men naturliga bassänger men där vattnet hade en perfekt badtemperatur på 35 till 40 grader.

Forskare sade redan förra sommaren att det bara handlade om ett tillfälligt badställe. I takt med att lavans ytskikt svalnade skulle temperaturen sjunka. Det har nu hänt. När nationalparksvärden Sigurður Erlingsson i veckan mätte badtemperaturen var den 16 grader.

Vid Holuhraun håller landskapet på att omformas efter utbrottet. Sigurður Erlingsson säger i Morgunblaðið att en av Jökulsá á Fjöllums förgreningar nu strömmar över det som förra året var en populär badplats:
"Jökulsá á Fjöllums älvfåra håller på att förändras. I vintras föll älven vid lavans utkant åt sydost och drevs så bort från den. Nu strömmar den ned längs hela den östra sidan och hittar sin gamla älvfåra igen. Detta är märkliga förändringar som det har varit mycket intressant att följa."
Här kan du läsa mer om naturbadet vid Holuhraun och i klippet ovan ser du från 1.10 hur det såg ut i september förra året.

Isländskt EU-motstånd fortsätter att växa

Hela 55,5 procent av islänningarna säger nej till EU-medlemskap. Så starkt har inte motståndet mot ett inträde i unionen varit på nästan tre år. Samtidigt är det bara 24,7 procent som vill gå med i EU. Övriga 19,8 procent säger varken ja eller nej till medlemskap. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Det har gått drygt sju år sedan Island ansökte om EU-medlemskap. Inte i en enda opinionsmätning sedan dess har en majoritet sagt ja till inträde. I stället har nej-sidan haft övertaget i varenda undersökning som gjorts sedan juni 2009 då ansökan lämnades in.

Ansökan gjordes av en splittrad rödgrön regering. Förhandlingarna gick oerhört trögt - inte minst för att dåvarande fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason i princip på egen hand lyckades blockera två av de viktigaste områdena.

Redan när ansökan lämnades in tycktes statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs tidsplan naiv. Hon räknade med att kunna hinna med förhandlingarna inom loppet av ett och ett halvt år. Och inte minst räknade hon med att andra statsråd inte skulle lamslå förhandlingarna.

Före valet 2013 lade den rödgröna koalitionen förhandlingarna på is. Om inte Socialdemokraterna hade backat för Gröna vänsterns krav hade en regeringskris varit ett faktum.

Inför alltingsvalet utlovade både Självständighetspartiet och Framstegspartiet en folkomröstning om förhandlingarnas framtid. Snart stod det dock klart att det var ett löfte som inget av partierna hade för avsikt att hålla. Sveket utlöste demonstrationer och protester. Ändå verkar högerregeringens taktik ha lyckats. I dag är det få som ger EU-frågan högsta prioritet.

Däremot har regeringen inte lyckats dra tillbaka ansökan om medlemskap. Island har visserligen inte kandidatstatus längre, men om opinionen skulle svänga finns redan en ansökan som kan återuppväckas. För att det ska kunna bli aktuellt lär dock EU den här gången kräva att det faktiskt finns ett starkt stöd för medlemskap både i parlamentet och bland invånarna.

I dagsläget tyder inget på att EU-frågan kommer att bli någon nyckel till det nyval som förmodligen äger rum i höst. Krisen inom unionen har visat att euron är långt ifrån någon garanti för ekonomisk stabilitet. För EU-anhängarna har hela tiden euron varit det kanske tyngsta argumentet för ett medlemskap.

Trots att stödet för medlemskap är svagt är det betydligt fler som vill slutföra förhandlingarna om medlemskap. Därefter får medborgarna i en folkomröstning avgöra frågan om inträde i unionen. Det vill företrädare för oppositionen - men inte regeringspartierna.

Vid en valseger för oppositionen kan EU-frågan åter bli aktuell. Inte minst Socialdemokraterna - som närmast försvann från den politiska debatten i samma stund som regeringen lyckades få bort frågan från dagordningen - kommer att göra sitt yttersta för att få till stånd en folkomröstning om förhandlingarnas framtid.

Intresset för medlemskap är dock svalt. Nu säger 55,5 procent av islänningarna nej till anslutning till unionen. Så starkt har inte EU-motståndet varit hos MMR sedan i november 2013. Ja-sidan får 24,7 procent. Resterande 19,8 procent är varken för eller emot inträde i unionen. Om den senare gruppen räknas bort får ja-sidan 69 procent och nej-sidan får 31 procent.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Hittills har inte detta varit något som har hamnat på vårt bord och därför har det inte varit något problem."

Árný Lára Karvelsdóttir, informationsansvarig i kommunen Rangárþing eystra, i RÚV om att en person på eget initiativ tagit bort alla kärlekslås från Skógafoss - läs mer här.

onsdag 27 juli 2016

Isländska flygbolag i toppen och botten

Icelandair är ett av de bästa flygbolagen i världen när det gäller kortare resor. Det anser de läsare som deltagit i Daily Mails omröstning. Wow Air tillhör däremot de flygbolag som får sämst betyg av passagerarna. På en rankning av världens bästa flygbolag hamnar Icelandair på plats 81. Men rankningen gynnar bolag som har många resenärer.

Daily Mail har låtit läsarna rösta fram de bästa flygbolagen i världen. Icelandair är trea i kategorin för kortdistansflygningar efter British Airways och Swiss. Vinnare i kategorin långdistans är Emirates. Totalt deltog omkring 75 000 läsare i omröstningen.

Nyligen utsåg Skytrax världens 100 bästa flygbolag. Där slutade Icelandair i år på plats 81 precis som 2015. Även här tog Emirates hem segern. Eftersom rösträkningen inte tar hänsyn till hur många passagerare ett bolag har gynnar den bolag som har många passagerare. Bäst i Norden blev Finnair på plats 27 följt av Norwegian på plats 30 och SAS på plats 62.

Daily Mail har även sammanställt statistik från Trip Advisor. Där konstateras att Wow Air är det femte sämsta flygbolaget i världen. Allra sämst är Spirit.

Nytt konstverk på Grímsey riskerar rulla ut i havet

Grímseys blivande kännetecken - konstverket Hringur og kúla - ser inte ut att kunna transporteras ända till polcirkeln. Öns lutning gör att den åtta ton tunga kulan riskerar att glida av lastbilen och rulla rakt ned i Atlanten. Nu försöker de inblandade hitta en lösning på problemet, rapporterar RÚV.

I dag befinner sig polcirkeln nära Grímseys mitt. Varje år rör den sig 14,5 meter norrut. Det betyder att den 2047 når öns nordligaste punkt och därefter går genom Atlanten norr om Grímsey. Så småningom vänder polcirkeln söderut igen.

Grímsey ligger fyra mil norr om det isländska fastlandet. Ön har ett åttiotal invånare och är landets nordligaste bosättning. Fisket är sedan länge ryggraden i det lokala näringslivet. För att göra invånarna mindre beroende av fisket har kommunen en tid satsat på att locka fler turister till ön.

Ett led i detta var konstverket Hringur og kúla formgivet av konstnären Kristinn E. Hrafnsson och Studio Grandi. Det handlar alltså om en kula av dolerit som mäter tre meter i diameter. Den väger hela åtta ton.

Tanken är att konstverket ska synliggöra den osynliga polcirkeln. Varje år ska det knuffas 14,5 meter norrut - något som är tänkt att bli en tradition som lockar både lokalbefolkning och turister. En särskild stig ska anläggas för kulan. Längs stigen ska kulans läge från år till år markeras med drivved.

Nu har konstverket anlänt till Grímsey efter att ha transporterats på lastbil från Akureyri till Dalvík och därifrån med färja till ön.

Avståndet skulle i år vara 71 meter från öns norra spets. Men det kom bara till en punkt strax norr om den lilla flygplatsen. Där börjar nämligen ön att luta nedåt mot Atlanten. Eftersom kulan transporteras på en lastpall fastsurrad vid ett däck finns det en akut risk för att den rullar av lastbilen och fortsätter ned i havet.

Sigurður Bjarnason är den som lyckats transportera kulan så här långt. Han säger till RÚV att den enda lösningen som han kan tänka sig är att det byggs en särskild vagn för kulan. På vagnen ska kulan kunna surras fast så att den inte glider av under transport:
"Om det behövs göra en specialkonstruerad vagn under kulan så har detta naturligtvis blivit ett skämt. Men är inte konsten mer värdefull och förunderlig när sakerna är dyrare och det är större problem med dem?"
Konstverket Hringur og kúla ska invigas före hösten. Men det blir alltså knappast på den plats som var tänkt från början.

Här kan du läsa mer om konstverket Hringur og kúla.

Jobb i fara när fiskekvot säljs från Þorlákshöfn

Ett sextiotal jobb riskerar att försvinna från Þorlákshöfn. Det skuldsatta rederiet Hafnarnes VER säljer en kvot på 1 600 ton till fiskerijätten HB Grandi. Priset för kvoten är närmare 4 miljarder isländska kronor. Efter nyår flyttar HB Grandi kvoten från Þorlákshöfn till Vopnafjörður. Om inte Hafnarnes VER kan skaffa nya kvoter kan en av ortens största arbetsgivare snart vara historia.

HB Grandi är redan det största företaget inom den isländska fiskeindustrin. I går blev det klart att HB Grandi växer ytterligare. Företaget köper en kvot motsvarande 1 600 ton torsk från Hafnarnes VER i Þorlákshöfn. Priset är 3,95 miljarder isländska kronor.

Omkring hälften av kvoten består av just torsk. Andra arter i kvoten är sej och långa. Med tillskottet har HB Grandi totala kvoter motsvarande 45 400 ton torsk. Det betyder att bolaget enligt ett börsmeddelande nu äger 11,1 procent av de fiskekvoter som finns ute på marknaden.

Kvoten kommer att placeras hos HB Grandi i Vopnafjörður, en ort på nordöstra Island där det gjorts stora investeringar. Syftet uppges vara att se till så att fisket i Vopnafjörður stannar kvar på samma nivå utan att bolaget behöver flytta kvoter dit från andra orter.

Efter att affären blivit känd sjönk värdet för aktier i HB Grandi på den isländska börsen. Vid stängningsdags i går var aktiekursen 31,45 isländska kronor, en nedgång med 1,72 procent.

Kvoten försvinner från Þorlákshöfn vid nyår. Fram till dess kan Hafnarnes VER jaga nya kvoter för att ersätta dem som försvunnit. Om inte det lyckas har bolaget bara mindre kvoter kvar utöver fisket av havskräfta och sjögurka. Då är de sextiotalet anställdas jobb i akut fara.

Ólafur Hannesson är vd för Hafnarnes VER. Han säger till RÚV att företaget inte hade något annat val än att sälja kvoten. Utan framgång ska han ha försökt sälja till ett bolag som skulle behålla den i Þorlákshöfn. Nu ska företaget försöka hitta nya kvoter:
"Och förhoppningsvis lyckas hålla de flesta i arbete fortsättningsvis. Det är det som är vår hjärtesak i detta, att behålla människors jobb."
Motivet till försäljningen är enligt Ólafur Hannesson stora skulder. För tio år sedan lånade Hafnarnes VER för att köpa kvoter som inte skulle försvinna från orten. I samband med finanskraschen fördubblades skulderna. Och företaget har fortfarande inte hunnit i kapp dem.

Därför hade banken nu ställt krav på att ekonomin skulle saneras. Ledningen hittade ingen annan lösning än att sälja kvoterna. Förhoppningen är att verksamheten ska kunna fortsätta som tidigare, men med en ny inriktning på fisket.

Nyligen har andra fiskekvoter sålts från Þorlákshöfn. Om Hafnarnes VER skulle lägga ned innebär det att en stor del av fiskeindustrin lämnar orten. Företaget har i dag ungefär lika många anställda på land och till havs. Hafnarnes VER är en av de största arbetsgivarna i Þorlákshöfn. Omkring var femtonde kommuninvånare jobbar åt företaget.

För kommunpolitikerna i Ölfus, där Þorlákshöfn är centralort, kom gårdagens besked som en överraskning. Kommunchefen Gunnsteinn Ómarsson säger till Vísir att försäljningen är "ett slag i ansiktet":
"Vi visste om att den ekonomiska situationen var svår, men inget hade sagts till oss. Det är ett hårt slag att fiskekvoterna försvinner härifrån."
Ölfus på sydvästra Island hade vid årsskiftet 1 956 invånare. Av dessa bodde 1 497 personer i Þorlákshöfn. I slutet av juni var nitton personer - fjorton män och fem kvinnor - registrerade som arbetslösa i kommunen.

Dagens citat

"Jag anser att det är viktigt att se på Piratpartiet som många ser på landslaget. Där finns ingen stjärna utan de kan samarbeta och har laganda. Ingen är viktigare än någon annan. Vi får inte låta detta handla om individen utan om sakfrågorna."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i Fréttablaðið om partikamraten Helgi Hrafn Gunnarssons beslut att inte ställa upp för omval till parlamentet - läs mer här.

tisdag 26 juli 2016

Isländska vattenfall med drönare



En lång rad isländska vattenfall dyker upp i denna video inspelad med hjälp av drönare. Filmen är inspelad runt hela Island under 2016.

Piratpartiet är på nytt störst på Island

Ännu en gång byter Piratpartiet och Självständighetspartiet plats i kampen om att vara störst på Island. Med 26,8 procent av väljarstödet har nu Piratpartiet åter ett försprång till närmaste konkurrenten. Renässans är nu fjärde största parti och lockar var tionde islänning. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

De senaste månaderna har det i opinionen ofta varit jämnt mellan Piratpartiet och Självständighetspartiet. I den mätning som MMR gjorde för tre veckor sedan var Självständighetspartiet störst. Nu är rollerna åter ombytta och Piratpartiet har det starkaste väljarstödet.

Piratpartiet får nu 26,8 procent, en ökning med 2,5 procentenheter jämfört med föregående mätning. Samtidigt backar Självständighetspartiet 1,3 procentenheter till 24 procent. Avståndet mellan de två partierna ligger inom den statistiska felmarginalen.

Gröna vänstern är mätningens stora förlorare. I samband med vårens regeringskris och nyvalslöfte från den nya regeringen ökade väljarstödet för partiet dramatiskt. Nu är det nere på normala nivåer. Gröna vänstern får 12,9 procent, en nedgång med 5,1 procentenheter.

Det nybildade liberala partiet Renässans vinner nya väljare och är nu fjärde störst i landet. Stödet är 9,4 procent, en uppgång med 2,7 procentenheter.

Tre av de sex partierna i alltinget befinner sig i djup kris. Socialdemokraterna får 8,4 procent, en tillbakagång med 2,5 procentenheter. Framstegspartiet får 8,3 procent, en ökning med 1,9 procentenheter. Och Ljus framtid får 3,9 procent, en förbättring med 1 procentenhet. Partiet närmar sig alltså åter femprocentsspärren till alltinget.

Inget annat parti är i närheten av spärren. Sturla Jónsson får 1,8 procent, en minskning med 0,2 procentenheter, följt av Gryning med 1,2 procent (-0,4), Landsbygdspartiet med 0,9 procent (+0,7), Hushållens parti 0,7 procent (+0,4), Demokrativäktaren 0,3 procent (+0,2), Folkfronten 0,2 procent (-0,2), Höger-gröna 0,1 procent (-0,7) och Regnbågen 0,1 procent (oförändrat).

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet är oförändrat 33,9 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Pilot döms för landning vid vulkanutbrottet vid Holuhraun

200 000 isländska kronor i böter blir straffet för den helikopterpilot som trotsade förbudet och flög turister till vulkanutbrottet vid Holuhraun. Mannen erkände att han vid tre tillfällen landat nära det pågående utbrottet. Han hävdade ändå att han skulle frikännas eftersom han inte fått information från myndigheterna om förbudet.

När ett utbrott från Bárðarbunga började vid Holuhraun hösten 2014 förbjöd polisen snabbt all trafik i ett stort område norr om Vatnajökull. Enligt polisen fanns det en akut risk både för förgiftning av vulkangaser, vulkanaska och översvämningar. Därför krävdes särskilda tillstånd för att få besöka området.

Både inom turistnäringen och bland allmänheten var det många som var missnöjda med förbudet. Intresset från turister att besöka området var stort. Och vissa islänningar hävdade att myndigheterna i onödan höll allmänheten borta från utbrottet.

En av dem som trotsade förbudet var en helikopterpilot vid Reykjavík Helicopters. Vid tre tillfällen i september och oktober 2014 flög han till Holuhraun med passagerare ombord. Vid samtliga tillfällen släppte han ut passagerarna nära platsen för utbrottet. Vid en av resorna gick han dessutom ut själv.

Mannen erkände under rättegången att han tre gånger flugit med passagerare till Holuhraun och landat inom det område där polisen förbjudit allmänheten att vistas. Han hävdade dock att han inte hade hört talas om förbudet. Därför borde han frikännas.

I rätten hävdade mannen vidare att han inte ansåg sig ha haft tid att söka på webbplatser efter eventuella förbud. Hans uppfattning var att ett förbud skulle meddelas från Isavia, som kontrollerar flygtrafiken i det isländska luftrummet. Eftersom något sådant meddelande aldrig kom utgick han från att det var tillåtet att flyga vid Holuhraun.

Åklagaren tog i domstolen upp en lång rad meddelanden från polisen om förbudet. Informationen spreds till allmänheten i alla för polisen tillgängliga kanaler. Dessutom fick restriktionerna stor spridning genom massmedierna.

Vidare underströk åklagaren att det var mycket farligt att befinna sig i närheten av utbrottet. Víðir Reynisson, dåvarande chef för Almannavarnir, vittnade om att två poliser hade förgiftats av vulkangaser när de övervakade området. De ska ha befunnit sig på en plats där syret plötsligt försvann. De giftiga vulkangaserna som de andades in gjorde att de transporterades till sjukhus för vård.

Héraðsdómur Norðurlands eystra dömer piloten för brott mot polislagen. Enligt rätten var förbudet korrekt utfärdat och det rådde inget tvivel om att det även innefattade helikopterflyg. Straffet blir böter på 200 000 isländska kronor. Om inte böterna betalas inom fyra veckor omvandlas straffet till fjorton dagars fängelse. Mannen ska dessutom stå för rättegångskostnader på drygt 800 000 isländska kronor.

Anledningen till att böterna för helikopterpiloten inte blir högre är att han enligt domstolen flög i sitt yrke. Han hade därför ingen personlig vinning på flygningarna. Inte heller hade de några allvarliga konsekvenser.

Här kan du läsa mer om åtalet mot helikopterfilmen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"På grund av vissa saker har våra kollegor inom Självständighetspartiet varit intresserade av att flytta alltingsvalet. Vi har alltid haft som villkor att om så ska bli fallet behöver först de uppgifter som det har getts löfte om att lösas under denna mandatperiod klaras av. En regering som inte använder den tid som den har fått kan inte utgå med säkerhet från att den får möjlighet att klara av uppgifterna senare."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Framstegspartiet, i ett brev till partimedlemmarna där han försöker ge sken av att det egna partiet aldrig lovat något tidigarelagt val till alltinget - läs mer här.

måndag 25 juli 2016

Fortitude tillbaka på östra Island



I januari 2017 premiärvisas den andra säsongen av Fortitude på Sky. Den första säsongen var till stor del inspelad i Reyðarfjörður på östra Island. Där är även stora delar av de kommande avsnitten inspelade. Det har också filmats i bland annat grannstäderna Eskifjörður och Seyðisfjörður. Huvudrollsinnehavare i den andra säsongen är Dennis Quaid och Michelle Fairley. Skådespelare som återkommer i sina roller är bland annat Björn Hlynur Haraldsson, Richard Dormer och Sofie Gråbøl. Ovan kan du se en trailer för tv-serien.

Här kan du läsa mer om inspelningarna av den andra säsongen av Fortitude.

Skjutna isbjörnen vid Hvalnes var smittad med trikiner

Foto: Keldur
Isbjörnen som sköts vid Hvalnes för en dryg vecka sedan var smittad med trikiner. Därmed står det klart att tre av de fem senaste isbjörnarna som simmat i land på Island burit på parasiten. Någon handlingsplan för att ta hand om björnar som tar sig i land finns inte. I tre års tid har arbetsgruppen väntat på svar om Grönland vill ta emot djur från Island.

Strax före midnatt lördagen den 16 juli sköts en isbjörn ihjäl nära gården Hvalnes vid Skagafjörður på norra Island. Björnen upptäcktes av bönder som var ute på en ridtur. Den hade sannolikt nyligen tagit sig i land. Isbjörnen sköts av en jägare på 130 meters håll.

Obduktionen visade att isbjörnen var en vuxen hona som nyligen haft ungar. Den vägde 204 kilo och hade ett rejält lager med fett. Till skillnad från flera av de fyra övriga isbjörnar som tagit sig till Island under de senaste åren var det inget utmärglat djur.

Nu står det enligt Morgunblaðið dessutom klart att isbjörnen var smittad med trikiner. Sedan 2008 har totalt fem isbjörnar tagit sig till Island från Grönland. Av dessa har tre burit på parasiten.

Bland turister som äter isbjörn på Grönland är det inte helt ovanligt att de smittas med trikiner. Risken är störst när köttet bara steks lätt. Grönlänningarna själva brukar koka köttet och då dör parasiten.

Senast isbjörn fanns att köpa i isländska butiker var sannolikt sommaren 1963. Den 20 juni samma år sköts en isbjörn på Hornstrandir. Köttet såldes i en butik i Ísafjörður. Efterfrågan var betydligt större än tillgången. Det visade sig snart att isbjörnen var smittad av parasiten, men smittan tycks inte ha drabbat några människor. Sannolikt såg kunderna till att tillaga köttet väl, skriver Morgunblaðið.

De fyra tidigare isbjörnarna anlände mellan 2008 och 2011. Därefter tillsatte regeringen en arbetsgrupp som skulle ta fram en handlingsplan. Målet var att skapa beredskap för isbjörnar som tar sig till Island.

Ledare för arbetsgruppen är Kristín Linda Árnadóttir vid Umhverfisstofnun. Handlingsplanen har till stor del varit färdig i drygt tre år. Hon säger i RÚV att det fortfarande inte kommit något svar från grönländska myndigheter om Grönland är redo att ta emot isbjörnar som tagit sig till Island:
"Då ansåg responsgruppen att det för att vi skulle kunna slutföra detta arbete var mycket viktigt att få grönländska myndigheters formella inställning eftersom vi hade hört att grönlänningarna inte var beredda att ta emot isbjörnar."
Ett annat nyckelavsnitt som saknas i handlingsplanen är hur det skulle gå till om en isbjörn skulle skjutas med bedövningsmedel och därefter fångas in. Kristín Linda Árnadóttir säger i RÚV att en sådan process kräver samarbete mellan veterinärer, skyttar och kustbevakning. Men det avsnittet görs inte klart förrän det finns ett besked från Grönland:
"Nej, först behöver vi slutföra den här planen och veta vad vi ska göra med björnen. Om den inte förs till Grönland så behöver vi göra något slags avtal med djurparker utomlands och då i kölvattnet börja att träna personal och köpa den utrustning som behövs om vi får kapital till det."
Här kan du läsa mer om den isbjörn som sköts förra lördagen.

Isländskt fiske kan få Färöarna som förebild

När Färöarna nu på försök säljer fiskekvoter på auktion får statskassan in betydligt mer pengar än genom en fångstskatt. På Island har Självständighetspartiet blockerat alla förslag som går ut på att auktionera ut kvoter. Nu öppnar alltingspolitikern Jón Gunnarsson för att undersöka ett liknande system även på Island.

Under förra mandatperioden motsatte sig Självständighetspartiet de försök som den rödgröna regeringen gjorde för att ändra fiskekvotsystemet. I koalition med Framstegspartiet har partiet agerat på samma sätt och stoppat förslag. Och det första partiet gjorde efter att ha hamnat vid makten efter valet 2013 var att slopa den förhöjda fångstskatt som vänsterkoalitionen infört.

Självständighetspartiet har starka band till fiskeindustrins jättar. De är partiets främsta bidragsgivare. De ser också till så att dagstidningen Morgunblaðið kan komma ut genom att täcka alla ekonomiska förluster. I gengäld argumenterar tidningen på ledarplats för att inga förändringar i kvotsystemet ska göras.

Nu hävdar Jón Gunnarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för den nämnd som behandlar fiskefrågor, att han kan tänka sig en nyordning. Förebilden är Färöarna.

Färöarna har på prov fram till 2018 infört ett system där delar av fiskekvoterna säljs på auktion. Syftet är att fisket ska ge så stora intäkter till statskassan som möjligt.

Nyligen har flera auktioner hållits på Färöarna. En kvot på 600 ton torsk såldes enligt RÚV för motsvarande 59,05 isländska kronor per kilo. På Island är fångstavgiften för ett kilo torsk 11,09 kronor. En kvot på 3 000 ton makrill gick för 63,93 isländska kronor per kilo. Isländska rederier betalar 2,78 kronor kilot. 64 isländska kronor per kilot blev priset för ett kilo sill med en kvot på 2 000 ton. Samma mängd på Island ger 2,56 kronor, rapporterar RÚV.

Islands makrillkvot är i år 147 824 ton. Dessutom återstår 3 825 ton som inte fiskades förra året. Om kvoterna hade sålts till samma priser som på Färöarna hade statskassan dragit in 9,7 miljarder isländska kronor. Det är mer än intäkterna för det totala fisket på Island under senaste året, uppger RÚV.

Jämförelsen är dock inte helt rättvisande. I dagsläget är det inte troligt att isländska rederier skulle betala lika mycket för sill och makrill. Till skillnad från Island omfattas nämligen inte Färöarna inte av det ryska importstoppet för fiskprodukter. Färöarna kan alltså fortsätta att sälja sill och makrill - två arter där Ryssland är en stor marknad - till höga priser. Island får däremot sälja till betydligt lägre priser eftersom den ryska marknaden är stängd.

På Färöarna är inte branschen särskilt förtjust i införandet av ett system med kvoter som auktioneras ut från år till år. På Island är motståndet mot ett liknande system kompakt. Huvudargumentet är att ett system baserat på auktioner skapar stor ovisshet för rederierna. När kvoter säljs från år till år finns det enligt branschen risk för att investeringar och långsiktighet försvinner.

Inom oppositionen finns det ett starkt stöd för en ny fiskepolitik som innebär högre avgifter för rederierna. En utbredd uppfattning bland oppositionspolitiker är att den fångstskatt som tas ut i dag inte är tillräcklig. Rederierna anses helt enkelt inte betala tillräckligt för att få nyttja en naturresurs som tillhör staten.

Därför kommer försöket på Färöarna med säkerhet att användas i debatten - inte minst när regeringens förslag till ändringar av grundlagen tas upp i höst. Enligt förslaget ska ägandet och nyttjandet av naturresurser definieras tydligare. Där kommer frågan om ersättning till statskassan att komma upp.

Jón Gunnarsson säger till RÚV att han kan tänka sig ett system liknande det som nu prövas på Färöarna. Det innebär i så fall att staten skulle auktionera ut kvoter till högstbjudande:
"Jag anser att det i detta läge skulle finnas flera fördelar med att undersöka ett sådant och därmed har det kommit in en viss marknadskoppling i systemet i stället för denna formella fångstskatt som vi har i dag."
Villkor i det färöiska systemet är att alla fångster landas på Färöarna. Bara färöiska båtar kan lägga bud på kvoter.

Här kan du läsa mer om Rysslands sanktioner mot Island.

Dagens citat

"After the financial collapse, foreign things became expensive, so we began focusing more on the domestic, and that, after all, meant seafood, and we have many more seafood restaurants now. ... Visitors want fish, fish, fish, and when you have the best ingredient in the world, well, you use it."

Stefán Úlfarsson, kock på Þrir Frakkar i Reykjavík, i Boston Globe om isländska mattrender.

söndag 24 juli 2016

Dagens bonuscitat

"Om ingen flyttar hit med barn blir det ett barn kvar i skolålder i vinter, och det är min dotter. Då kommer vi att flytta till Reykjavík och gå i skola där. Om en rektor med barn söker tjänsten som är ledig så finns skolan kvar. Det är allas vår önskan att denna fantastiska utbildningsinstitution håller stånd."

Elín Agla Bríem, boende i Árneshreppur, i Morgunblaðið om nedläggningshotet mot Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík, kommunens enda skola - läs mer här.

Isländska mejerijätten MS gör miljonförlust

Mejerijätten Mjólkursamsalan, MS, gjorde en förlust på 330 miljoner isländska kronor förra året. Tillverkningen av skyr på licens gav bolaget intäkter på 400 miljoner. Samtidigt lade MS 112 miljoner för att försvara varumärket skyr i Finland. MS räknar med en förlust även under 2016. Mejeriet är just nu dessutom utsatt för en bojkottkampanj.

Mjólkursamsalan, MS, har ett ansvar att köpa in all mjölk som produceras av de gårdar i landet som är anslutna till kvotsystemet. Under 2015 producerades närmare 8 miljoner liter mjölk som det saknades behov för på marknaden. För denna mjölk gjorde MS en förlust på 650 miljoner isländska kronor.

Överproduktionen var huvudskälet till att MS förra året gjorde en förlust på 330 miljoner. Under 2014 gjorde bolaget däremot en vinst på 258 miljoner. Det framgår av bolagets årsredovisning.

Försäljning av skyr till utlandet har blivit allt viktigare för MS. Till länder som Storbritannien, Finland, Färöarna och Schweiz är det skyr tillverkad på Island som exporteras. I länder som Danmark, Norge och Sverige har MS olika typer av samarbeten med mejerier.

Licenser för skyrtillverkning i utlandet gav MS intäkter på 400 miljoner under 2015. Samtidigt lade bolaget 112,7 miljoner på att försvara varumärket skyr i Finland. Hittills har MS lyckats försvara varumärket som utmanats juridiskt av både Valio och Arla.

I Sverige samarbetar MS med Kavli. Varumärket skyr har utmanats av Skånemejerier. Ett slutgiltigt avgörande på tvisten kommer sannolikt under hösten. Allt tyder på att Kavli - som under processen använt sig av en rad direkt lögnaktiga påståenden - kommer att förlora varumärket. Därmed öppnas marknaden för konkurrenter som just Skånemejerier. Sedan i höstas säljer Lidl skyr under namnet Ísk i väntan på att Kavlis varumärke definitivt ska försvinna.

Frågan är samtidigt hur värdefullt varumärket egentligen är i dag. Sedan Kavli lanserade skyr i Sverige har försäljningen av kvarg exploderat. Att skyr inte ökat i samma takt beror säkerligen åtminstone delvis på Kavlis prissättning. Trots att priserna nu sänkts något är Kavlis skyr fortfarande minst dubbelt så dyr som i grannländerna.

Löneökningar och höjda inköpspriser gör att MS räknar med en förlust även under 2016. Förra året pumpade ägarna därför in 600 miljoner i nytt aktiekapital i bolaget.

Mycket talar dock för att förlusten blir ännu större. MS bötfälldes nyligen av konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið för att ha missgynnat konkurrenter genom att sälja mjölk till dem till betydligt högre priser än vad de själva och delägarmejerier betalar. MS har dock överklagat böterna på 480 miljoner isländska kronor.

Nyheten utlöste ännu en bojkott mot MS. Hálfdán Óskarsson, vd för det lilla mejeriet Arna i Bolungarvík, säger till Vísir att företagets försäljning har ökat med 800 procent sedan MS bötfälldes tidigare i månaden.

MS ställning på marknaden ifrågasätts nu allt mer. Mejerijättens brottsliga metoder satte nytt fokus på det jordbruksavtal som regeringen inte lyckades få igenom i alltinget före sommaren. Nu tycks det än mer osannolikt att avtalet ska få majoritet utan omfattande ändringar.

Här kan du läsa mer om MS brott mot konkurrenslagstiftningen och här kan du läsa mer om Kavlis kamp för att behålla varumärket skyr i Sverige.

Nya fågelarter häckar vid Tjörnin i Reykjavík

Två nya andfåglar häckar i år för första gången vid Tjörnin i centrala Reykjavík. Både bläsand och småskrake har i sommar fått ungar. Dessutom ser det ut som att kricka och snatterand har kommit till Tjörnin för att stanna. Däremot häckar inte längre ejder vid sjön. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Tjörnin i Reykjavík har de senaste åren allt oftare blivit ett bekymmer för kommunen. Under somrarna har kommunen uppmanat besökare att inte mata fåglarna i Tjörnin. Hela 95 procent av brödet har nämligen visat sig hamna i magarna hos silltrutar.

När fåglarna matas blir måsar och trutar under sommaren så aggressiva att många unga andfåglar skadas eller dör. Måsar och trutar söker sig till Tjörnin just på grund av att människor ser till att där finns föda i överflöd. För andfåglar finns det tillräckligt att äta runt sjön utan att de matas.

Efter flera år med allt färre andfåglar som häckar vid Tjörnin ser utvecklingen nu ut att ha vänt. I år har för första gången både bläsand och småskrake fått ungar vid sjön. Dessutom har kricka och snatterand häckat vid Tjörnin tre somrar i följd.

Gräsand, vigg och bergand har länge häckat vid Tjörnin. De senaste åren har återväxten ökat. Detsamma gäller silvertärna. Däremot har ingen ejder fått ungar i området i år. Skälet tros vara att Tjörnin inte är lika salt som tidigare.

För fem år sedan tog kommunen initiativ till att ändra miljön i området genom att bland annat förändra vattenflödena. Nya diken fick silvertärna att återvända till Tjörnin. I sjön har växtligheten ökat vilket har förbättrat förutsättningarna för olika typer av mindre djur som fungerar som föda för andfåglar. Även storspigg - som också är viktig för fågellivet i sjön - har ökat i antal.

Sedan många år tillbaka häckar även arter som grågås, strandskata, skrattmås, större strandpipare, enkelbeckasin, rödbena, rödvingetrast, ängspiplärka, stare och sädesärla runt Tjörnin.

Här kan du läsa mer om fågellivet vid Tjörnin.

Dagens citat

"Det kommer att bo bra människor i mitt hus. ... Jag kommer att vara som hyresvärdar ska vara. Om något går sönder så lagar man det."

Tillträdande presidenten Guðni Th. Jóhannesson i Nútíminn om att han hyr ut familjens bostad i andra hand när den flyttar in på residenset Bessastaðir den 1 augusti - läs mer här.

lördag 23 juli 2016

Dagens bonuscitat

"Ön har minskat med mer än hälften efter utbrottets slut och blir förmodligen till sist en klippa av tuff precis som de flesta av Västmannaöarnas yttersta öar."

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om vulkanön Surtseys framtid.

Varannan islänning reser utomlands på semestern

Aldrig tidigare har så många islänningar bokat en resa till utlandet under semestern. I sommar färdas varannan islänning utomlands. Däremot är det färre islänningar som semestrar i hemlandet. Fortfarande är det dock vanligare att resa runt på Island än att resa till utlandet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I sommar är det 49,6 procent av islänningarna som tänker resa utomlands. Det är en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med förra sommaren. Av dessa är det 14,4 procent som enbart reser till utlandet och inte gör någon semesterutflykt i hemlandet. 35,2 procent semestrar både på Island och i utlandet.

Det är första gången som så många islänningar reser till utlandet sedan MMR började undersöka semestervanorna 2011.

I år är det 35,7 procent som bara avser att färdas på Island. Det är en tillbakagång med 6,7 procentenheter. Totalt är det alltså 70,9 procent av islänningarna som gör minst en resa i hemlandet under sommaren, en minskning med 2,9 procentenheter.

Vidare uppger 14,7 procent att de inte tänker resa alls under semestern. Det är 1,3 procentenheter färre än förra året som stannar hemma hela semestern.

Olika grupper semestrar på olika sätt. Kvinnor reser i högre utsträckning än män, medan män något oftare reser utomlands. Höginkomsttagare och islänningar i åldern 18 till 29 år är de som främst föredrar resor till utlandet.

Låginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden är de som i störst utsträckning semestrar enbart på Island. Det är vanligare bland personer hemmahörande i huvudstadsregionen och bland islänningar i åldern 50 till 67 år att stanna hemma hela sommaren.

Framstegspartiets väljare reser mest under semestern. Bara 5 procent av partiets sympatisörer gör ingen resa i sommar. Hos Socialdemokraterna är det hela 23 procent som stannar hemma under sommaren.

Mest förtjusta i att resa på Island är Piratpartiets anhängare. Piratväljarna reser dock sällan enbart i hemlandet, utan gör också minst en utlandsresa under semestern.

Här kan du läsa mer om islänningarnas semestervanor.

Svenska Melodifestivalen ett dyrt nöje för isländska RÚV

När RÚV sände finalen av Melodifestivalen bröts det flera gånger för reklam. Men reklamavbrotten bröt mot lagen. Det fastslår Fjölmiðlanefnd i ett beslut. Det isländska public service-bolaget tvingas nu böta 250 000 isländska kronor för de lagvidriga reklampauserna. RÚV håller dock inte med. Bolaget anser att programmet var en tillräckligt stor händelse för att reklam skulle få sändas.

Den 12 mars i år var det inte bara flera miljoner svenskar som såg finalen av Melodifestivalen. Programmet sändes också av isländska RÚV. Hela 46,1 procent av islänningarna såg finalen.

RÚV:s sändning började en halvtimme efter programstarten i Sverige. Vid flera tillfällen pausade RÚV sändningen för reklamavbrott.

Lagen säger att public service-bolaget RÚV inte får göra pauser för reklam i program. Reklamavbrott ska alltså göras mellan program. Undantag får dock göras om det handlar om egna produktioner som är minst 60 minuter långa och för program av stor betydelse.

En tittare anmälde reklampauserna till Fjölmiðlanefnd. Anmälaren ansåg att RÚV brutit mot lagen eftersom det handlade om en utländsk produktion som inte var av stor vikt. Detta höll inte RÚV med om. I svaret argumenterade RÚV för att det handlade om ett program av stor betydelse. Detta underströks inte minst av de höga tittarsiffrorna. Dessutom skulle finalen av Eurovision Song Contest senare avgöras i Sverige samma år.

Fjölmiðlanefnd anser inte att Melodifestivalen var en sändning av sådan dignitet att reklampauser skulle tillåtas. RÚV får därför böta 250 000 isländska kronor.

Dagens citat

"Är det demokratiskt att det är möjligt att ta sig ned till Austurvöllur och driva en demokratiskt vald regering från makten? Det var en misslyckad maktkupp i Turkiet, som nyss är över, och vi anser oss nu vara ett mer demokratiskt land än vad Turkiet någonsin varit. Här genomfördes något av en statskupp och det lyckades, men i Turkiet var det en statskupp som misslyckades. Är det tillräckligt att det är möjligt att bara dyka upp på Austurvöllur och driva en demokratiskt vald regering som har en så stor majoritet från makten?"

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, hävdar i Útvarp Saga att vårens regeringskris som fick statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att avgå kan liknas vid en statskupp.

fredag 22 juli 2016

Andri Snær Magnason inspirerar teknikjätte



För tio år sedan skrev Andri Snær Magnason i boken Draumalandið om hur Reykjavík skulle kunna släckas ned för att invånarna skulle kunna beskåda norrskenet. Förslaget har sedan dess blivit verklighet vid flera tillfällen. Nyligen inspirerade det teknikjätten LG till en ny reklamkampanj. Kampanjen kulminerade i Harpa i veckan med en konsert med bland annat Gus Gus, Ásgeir Trausti och Ólafur Arnalds med norrskenet som tema. Ovan kan du se en reklamfilm för projektet.

10-11 i Reykjavík höjer priserna på kvällar och helger

I tre av 10-11:s butiker i centrala Reykjavík höjs priserna under kvällar och helger. Prishöjningen är i genomsnitt 8 procent och gäller nästan samtliga varor i butikerna. De höjda priserna motiverar chefen med Árni Pétur Jónsson med stigande driftskostnader. Motsvarande höjningar ska inte vara aktuella i kedjans övriga butiker, skriver Fréttablaðið.

I centrala Reykjavík finns få livsmedelsbutiker. De enda lågprisbutikerna i stadskärnan tillhör Bónus. I centrum finns dessutom jourbutikerna 10-11, Víðir Express, Krambúðin och Kvosin. Gemensamt för jourbutikerna är generösa öppettider och priser som inte sällan är dubbelt så höga som på Bónus.

Kedjan 10-11 är den i särklass största bland jourbutikerna. 10-11 har totalt 32 butiker i landet. I centrala Reykjavík finns tre dygnet runt-öppna butiker på Austurstræti, Barónsstígur och Laugavegur.

I dessa tre butiker höjs priserna på nästan samtliga livsmedel klockan 20 och alla helger. Den genomsnittliga höjningen är enligt Fréttablaðið i genomsnitt 8 procent. Eftersom 10-11 har elektronisk prismärkning på hyllorna genomförs höjningen automatiskt och punktligt varje kväll.

10-11:s chef Árni Pétur Jónsson säger till Fréttablaðið att stigande driftskostnader för centrumbutikerna ligger bakom prishöjningarna. I nuläget finns inga planer på att införa systemet för fler varugrupper eller i fler butiker.

Många av kunderna hos 10-11 är turister. Eftersom inga lågprisbutiker i stadskärnan är öppna under kvällstid är många utländska besökare hänvisade till de dyra jourbutikerna. Turister har dessutom ofta låg kännedom om prisläget i jourbutiker och andra butiker.

Teitur Atlason, vice ordförande för konsumentorganisationen Neytendasamtökin, är kritisk till 10-11:s agerande. Han säger i Fréttablaðið att kedjan borde ha informerat om prishöjningarna. Dessutom befarar han att Islands rykte som resmål riskerar att försämras av omotiverat höga priser:
"Sådant beteende kommer att förstöra Islands rykte som turistland och kommer att bita oss i rumpan. Vi ska vara goda och rättvisa värdar. Det är sorgligt att 10-11 på något sätt fråntar oss ryktet och ger isländsk handel och allt det goda arbete som har gjorts ett vanrykte."
Den som vill handla billigare under sena kvällar och nätter kan promenera till Nettó vid Grandi inte långt från den gamla hamnen i Reykjavík.

Ministrar i ordkrig om regeringens prioriteringar

Självständighetspartiet strävar enbart efter att sänka skatterna för de rikaste och att banta statsskulden. Att få loss pengar till välfärdssatsningar är ofta oerhört svårt. Det hävdar socialminister Eygló Harðardóttir. Men finansminister Bjarni Benediktsson sågar hennes uttalanden. Tvärtom har Island aldrig tidigare lagt så stora resurser på socialförsäkringssystemet.

Regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet har präglats av ständiga konflikter. Inte minst är det socialminister Eygló Harðardóttir som har kommit i kläm. Det är till exempel ingen hemlighet att finansminister Bjarni Benediktsson motsatt sig en lång rad av hennes bostadspolitiska förslag.

Inom regeringen har det också funnits djupa konflikter om bland annat nedskrivningen av inflationsindexerade bostadslån, privatiseringen av Landsbanki, införandet av ett naturpass och fiskepolitiken.

Eygló Harðardóttir tillhör Framstegspartiets socialliberala flygel. Den har ofta hamnat i kläm även internt. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har fört partiet i en högerpopulistisk och nationalistisk riktning som inte uppskattas av alla medlemmar.

Något datum är ännu inte bestämt, men troligtvis blir det nyval på Island i oktober. Framstegspartiet befinner sig i en djup kris. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill inte avgå men förknippas i dag bland allmänheten främst för hur han försökt dölja sitt ägande i ett bolag i ett skatteparadis. Och opinionssiffrorna är så låga att partiet inte längre har någon större marginal ned till alltingets femprocentsspärr.

Nu hävdar Eygló Harðardóttir att hon ofta fått slåss med Självständighetspartiet för att få resurser till förbättringar av välfärden. Hon säger till RÚV att det är Självständighetspartiets fel att reformer inom bostadssystemet uteblivit. Dessutom är det allt färre som får barnbidrag - och antalet kommer att minska ytterligare om Bjarni Benediktsson får sin vilja igenom:
"Det har varit mycket strider. Ibland till och med slagsmål med samarbetspartiet om anslag till välfärdssystemet. Vi har sett att det råder ett avsevärt motstånd mot de förändringar jag vill göra inom bostadssystemet. Vikten där har snarare legat på att sänka skatter, att sänka skatter för de mest välbeställda och sänka statens skulder. Vi har sett konsekvensen av det här före kraschen när vi lyckades att sänka statskassans skulder, men däremot höll hushållen på att drunkna i skulder, företagen höll på att drunkna i skulder och även kommunerna."
Inför valet 2013 talade Framstegspartiet om att underlätta för unga islänningar att skaffa sig en bostad. Sedan dess har priserna stigit, hyrorna skenat och utbudet av hyresbostäder minskat. Eygló Harðardóttir vill se ett system med inkomstrelaterat bostadsbidrag. Hon säger till RÚV att dagens system inte fungerar:
"Jag anser att med det så står landets familjer, som en ung familjefar som tog kontakt med mig, inför att skuldsätta sig än mer snarare än att få ett rimligt stöd från samhället."
Att Självständighetspartiet främst bryr sig om samhällets rikaste är en uppfattning som många av partiets motståndare har. När Eygló Harðardóttir anklagar partiet för att gå den ekonomiska elitens ärenden anspelar hon på en bild som många redan har.

Hennes utspel fick starka reaktioner från koalitionspartnern. Alltingsledamoten Guðlaugur Þór Þórðarsson, som är vice ordförande för budgetnämnden, kallar Eygló Harðardóttirs uttalanden för "jädrigt billiga" och ett tecken på att hon har påbörjat Framstegspartiets valrörelse. Han säger till RÚV att skattesänkningar gynnar alla:
"Det är inte precis så att det inte gynnar hushållen i landet om skatterna sänks. Det kommer hushållen direkt till godo. ... Du behöver ha en miljö som gör att näringslivet kan blomstra vilket gynnar människorna i landet på ett direkt sätt."
Eygló Harðardóttirs partikamrat Vigdís Hauksdóttir är ordförande för budgetnämnden. Hon säger till Kjarninn att hon inte upplevt några slagsmål mellan partierna om prioriteringar:
"Jag talar bara för mig, men samarbetet med partiet i budgetnämnden har varit mycket bra och det har aldrig fallit någon skugga över det. ... Ur min synvinkel känner jag inte igen Eyglós uttalanden, men jag vet naturligtvis inte vad som sker vid regeringens bord."
Även Bjarni Benediktsson tillbakavisar anklagelserna. Han skriver på Facebook att regeringen aldrig tidigare lagt så stora resurser på socialförsäkringssystemet. Dessutom har köpkraften ökat, skatterna sänkts och importtullar avskaffats. Goda statsfinanser är enligt finansministern förutsättningen för framtida satsningar på välfärd, utbildning och infrastruktur:
"Vi är på rätt väg och kan fortsätta framåt med disciplin och realism parallellt med förnuftiga målsättningar om att förbättra alla landsmäns villkor på en stabil grund."
Össur Skarphéðinsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, kommenterar även han Eygló Harðardóttirs utspel på Facebook. Han hävdar att uttalandena i praktiken innebär att regeringssamarbetet är dött. Samtidigt anser han att hon positionerar sig inför Framstegspartiets landsmöte som den enda inom partiet som vågar gå emot Självständighetspartiet:
"Med eftertryck för hon fram budskapet att hon är den enda ledaren som vågar trotsa Självständighetspartiet. Gräsrötterna vet mycket väl att Framstegspartiet har enorma interna problem på grund av Sigmundur Davíð som tänker återvinna det politiska anseendet genom att omväljas som ordförande - oavsett vad det kostar partiet. Hon vet också att Panamaintervjun kommer att begrava Framstegspartiet levande under hans ledarskap."
Vidare skriver Össur Skarphéðinsson att det är uppenbart att gräsrötterna vill återgå till en mer socialistisk politik. Att han önskar en sådan utveckling är inte förvånande. Om Självständighetspartiet blir isolerat i alltinget ökar sannolikheten för att det förlorar regeringsmakten samtidigt som en vänsterliberal kursändring inom Framstegspartiet ökar sannolikheten för att Socialdemokraterna kan ingå i en ny regeringskoalition efter valet.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets kris.

Dagens citat

"Det är många som frågar om detta och många som funderar på om man ska förstöra sitt rykte. Om det finns något som kan ta vid efter att ha suttit i tinget. Men jag anser att det är viktigt att människor ser att det är möjligt att komma in i tinget och att det inte är ett evighetsjobb. Det är möjligt att komma in i tinget som ung, verka där och sedan använda erfarenheten någon annanstans. Du kan lika gärna verka på en annan plats och så komma in i tinget. Naturligtvis ser detta för många ut som ett litet fängelse - kanske för att det finns exempel på människor som har varit där i otroligt många år. Kanske är ledamöterna för många."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, sekreterare i Självständighetspartiet, i Fréttablaðið om varför hon som 25-åring bestämt sig för att ställa upp i provvalet till nästa alltingsval.

torsdag 21 juli 2016

Södra Island med sällskap av en drönare



Drönare blir ett allt vanligare redskap för fotograferande turister till Island. Samtidigt blir också skyltarna där markägare ber om att få slippa just drönare allt vanligare. I alltinget har det till och med lagts ett förslag om att förbjuda drönare i vissa områden.



Än så länge förefaller det osannolikt att något långtgående förbud mot drönare skulle införas. Annars hade det inte blivit mycket kvar av de två filmerna ovan, som är inspelade under en och samma resa till södra och västra Island under en sen vårvecka.

Grönland vill inte ta emot isländska isbjörnar

Foto: Keldur
Isbjörnar bör fångas levande i stället för att skjutas ihjäl. Det anser många som är kritiska mot att myndigheternas hållning är att djuren ska dödas. Men att föra tillbaka vilsna isbjörnar till Grönland är inte aktuellt. Grönländska myndigheter vill nämligen inte ta emot dem. Det beskedet fick Island efter de två björnar som tog sig i land 2008.

Sedan Island befolkades har omkring 600 isbjörnar tagit sig i land. Så många besök finns registrerade, men det verkliga antalet är sannolikt betydligt högre. I synnerhet under medeltiden kom sannolikt fler björnar eftersom havsisens utbredning från den grönländska kusten då gjorde det lättare att ta sig över.

Inte sällan slutade framför allt de tidiga isbjörnsbesöken med tragedier. Det kanske blodigaste mötet mellan människa och isbjörn inträffade 1321. Då gick en stor björn i land vid Hælavík på Hornstrandir. Den dödade åtta personer. Flera av dessa kom i vägen för den svultna isbjörnen och blev uppätna. Vid samma plats sköts en björn våren 2011.

En annan tragedi inträffade vid Skagafjörður 1518. Även då var det en stor och hungrig björn som gick till attack. Den länsade samtliga skjul som användes för att torka fisk. Till sist lyckades en bonde döda björnen. Den hade då dödat sju eller åtta personer under sin framfart. Denna björn tog sig i land på ungefär samma plats som björnar sköts både 2008 och i lördags.

Isbjörnens farlighet är skälet till att myndigheterna ger klartecken för att skjuta djur som tar sig i land. Taktiken har dock fått hård kritik. Eftersom isbjörnen är hotad anser kritikerna att myndigheterna i stället borde göra sitt yttersta för att fånga den levande. Den kan därefter återbördas till Grönland eller flyttas till en djurpark.

Debatten fick nytt bränsle i lördags kväll då en isbjörn sköts vid gården Hvalnes i Skagafjörður. Kritiker ville i stället att myndigheterna skulle bedöva djuret för att därefter fånga och flytta det.

En arbetsgrupp tillsattes av den dåvarande regeringen efter att två björnar skjutits 2008. Slutsatsen var att den bästa lösningen var att skjuta björnar. Att försöka fånga in djur bedömdes dom för riskabelt. Men om förutsättningarna var goda och riskerna små var det en metod som gärna fick prövas.

Guðmundur A. Guðmundsson är zooekolog vid Náttúrufræðistofnun Íslands och ingick i arbetsgruppen. Han berättar för RÚV att gruppen kontaktade grönländska myndigheter. Intresset för att ta emot isbjörnar som tagit sig till Island var dock svalt:
"Vi sökte upp grönländska myndigheter gällande möjligheten att transportera djuren tid och det mottogs minst sagt utan entusiasm. De ville inte se dem. Jag betvivlar att det skulle ha förändrats."
Alternativet blir i så fall att flytta infångade isbjörnar till djurparker. Det är en lösning som inte lika många kritiker av dagens skjutningar ställer sig bakom.

Tre av de fyra isbjörnar som skjutits ihjäl tidigare under 2000-talet har stoppats upp. Den som sköts på Hornstrandir 2011 är undantaget eftersom myndigheten inte hade tillräckligt med pengar. Den björn som dödades i lördags får förmodligen ingen permanent placering på ett visst museum. I stället kan den uppstoppade björnen flyttas mellan olika utställningar, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om isbjörnen som sköts i lördags.

Vill att polis ska dirigera trafik genom Múlagöng

När det är mycket trafik är den enkelriktade tunneln mellan Dalvík och Ólafsfjörður svår att ta sig igenom. För bilister som inte förstår isländska har den dessutom blivit mer svårförståelig sedan trafikljus bytts mot textade varningsskyltar. Nu vill kommunpolitikerna i Fjallabyggð att polis går in och dirigerar trafiken när den är som mest intensiv.

Múlagöng är den 3,4 kilometer långa tunnel som knyter ihop Dalvík med Ólafsfjörður. Den kallas även Ólafsfjarðargöng. Tunneln togs i bruk i december 1990 och ersatte därmed den lavin- och stenrasdrabbade vägen förbi fjället Ólafsfjarðarmúli. Den gamla vägen kan nu användas som vandringsled.

Múlagöng är en enfilig tunnel. Med jämna mellanrum finns mötesplatser så att fordon som åker i de olika riktningarna ska kunna passera varandra. Fordon som kommer från Ólafsfjörður har företräde.

I takt med att turismen ökat har också trafiken på vägarna ökat. Den enfiliga tunneln blir därför allt oftare en flaskhals för trafiken. När den är som tätast är det svårt för bilister som kommer från Dalvík - och som ska lämna företräde - att ta sig igenom den.

Nu vänder sig kommunpolitikerna i Fjallabyggð, den kommun där Ólafsfjörður ingår, till polischefen i Norðurland eystra. I ett brev undertecknat kommunchefen Gunnar I. Birgisson uppmanas polis att dirigera trafiken genom tunneln när trycket är som störst. Enligt kommunpolitikerna är det nödvändigt ur säkerhetssynpunkt. Polisen har inte besvarat brevet.

Men det finns fler problem med Múlagöng. I bägge ändarna ligger vägen in i tunneln i en kurva. Det är därför inte möjligt att se om det kommer möte. Tidigare har blinkande ljus använts för att styra trafiken. Vid blinkande gult ljus var det tillåtet att försiktigt passera kurvan. Vid rött ljus var ett mötande fordon på väg in i tunneln och det var därför nödvändigt att vänta tills det passerat.

Nyligen ersattes ljussignalerna med textade skyltar. På de första skyltarna stod det Varúð - Bíll á móti (Varning - Mötande bil).

Det dröjde inte länge innan lokalbefolkning klagade på texten på de nya skyltarna. De hade stött på en lång rad utländska turister som inte förstod någonting av skylten. Trafikmyndigheten Vegagerðin reagerade på kritiken genom att ändra texten till Stop - Bíll á móti.

Vegagerðin höll med om kritiken mot den första skylten. Men när kritiken drabbade även den andra skylten höll inte myndigheten längre med. Den ansåg att Stop var tillräckligt. Dessutom säger språklagen att isländska är det språk som myndigheter huvudsakligen ska kommunicera med.

Än så länge finns det dock bilister som inte är säkra på hur de ska bete sig när de kör in och ut ur tunneln. Om den befintliga skylten räcker återstår att se. Annars lär det inte dröja länge innan en första svår olycka inträffar i Múlagöng.