fredag 8 juli 2016

Asylsökande på Island kan få bidrag för att återvända


Asylsökande som inte vill eller får stanna på Island ska kunna få bidrag för att återvända till sitt hemland. Det är innebörden i ett nytt avtal mellan Útlendingastofnun och International Organization for Migration, IMO. Någon summa har ännu inte fastställts. Möjligheten till bidrag skapades genom den nya utlänningslag som klubbades i alltinget före sommaren.

I slutet av maj fanns 355 asylsökande på Island. Hittills i år har ungefär var sjätte sökande fått uppehållstillstånd. De som oftast får stanna är personer från Irak, Afghanistan, Syrien, Iran, Kazakstan och Somalia. De flesta asylsökande kommer dock från Albanien och det forna Jugoslavien - och det är personer som hittills aldrig beviljats asyl.

Även asylsökande från länder där situationen bedöms vara så svår att ansökan beviljas får i stor utsträckning avslag. Ofta handlar det om att de redan fått skydd i ett annat land eller att de avvisas med hänvisning till Dublinkonventionen. Den säger att ansökan om asyl inom EU, Island och Norge ska prövas i det land där personen reste in.

Frågan om avvisningar blev högaktuell i förra veckan. Då gick polis in i Laugarneskirkja i Reykjavík för att hämta två asylsökande från Irak. Med hänvisning till Dublinkonventionen skulle de flygas till Norge för att där få sina ansökningar prövade. Norska myndigheter skickar ofta tillbaka asylsökande från södra Irak eftersom läget där anses vara tillräckligt säkert.

Ingripandet i Laugarneskirkja fick stor uppmärksamhet. Dels reagerade många starkt mot att de asylsökande släpades ut ur kyrkan, dels ifrågasatte främst högerpolitiker kyrkans agerande i frågan.

Helgi Magnús Gunnarsson, biträdande riksåklagare, säger i Fréttablaðið att han har information som tyder på att de två asylsökande bjöds in till Laugarneskirkja. De två männen ska alltså inte själva ha sökt sig till kyrkan. Därför anser han att händelsen var "än mer absurd än den såg ut från början". Han ska också ha övervägt att gå ur kyrkan:
"Vissa fortsätter att diskutera saken i de banorna att Útlendingastofnuns beslut inte ska respekteras eftersom de vet bättre och att de är fel, och lagen är en dålig lag. Vissa ifrågasätter lagstödet och tycks anse att de bara behöver respektera de beslut och de lagar som de gillar. Då haglar påståenden från desamma som anser sig kunna hävda att det inte är försvarligt att skicka tillbaka personer till Irak och så vidare, allt utan synliga skäl. Sett till helheten anser jag att vår statskyrka, dessa präster och biskopen har hamnat i problem genom detta."
Kristín Þórunn Tómasdóttir var en av två präster som var på plats i Laugarneskirkja. Hon säger i Fréttablaðið att hon inte var den som hade kontakt med de två asylsökande och att hon därför inte vet exakt hur det gick till när de kom till kyrkan. Men hon förnekar att det skulle handla om något pr-trick:
"Nej, jag kan inte säga det. Pr-trick eller inte pr-trick, det sker mängder av avvisningar och de flesta får ingen uppmärksamhet. Så har det visat sig i de fall där allmänhetens uppmärksamhet har fångats att det har haft stor betydelse. Så det var tvärtemot från att försöka dölja något eller sticka från polisen helt öppet så att människor kunde följa det."
Helgi Magnús Gunnarsson anser att de präster som var inblandade i aktionen bör få anmärkningar. Men det är inget som biskopen Agnes M. Sigurðardóttir ställer sig bakom. Hon säger i Fréttatíminn att polis kränkte kyrkofriden genom ingripandet i Laugarneskirkja:
"Jag står bakom de präster inom statskyrkan som stödjer asylsökande, men jag stödjer inte att de bryter mot lagen. Jag stödjer till exempel inte att de skulle tiga om våld. Det är våld att tränga sig in i en kyrka och dra ut människor därifrån. Det är inte möjligt att tiga om det."
Ólafur Helgi Kjartansson, polischef på Suðurnes, har enligt Vísir i protest begärt utträde ur statskyrkan. Kritik kom också från flera högerpolitiker i alltinget. Självständighetspartisten Brynjar Níelsson skrev på Facebook att staten och kyrkan borde gå skilda vägar om kyrkan inte ansåg sig behöva respektera myndighetsbeslut som klubbats enligt isländsk lag.

Den tillträdande presidenten Guðni Th. Jóhannesson drogs in i debatten efter en intervju i RÚV. Där sade han att hans allmänna inställning var att det på Island fanns plats för betydligt fler människor som av olika skäl tvingats lämna sina hem. Till Vísir sade Guðni Th. Jóhannesson att han inte kunde kommentera enskilda fall, men att den här typen av händelser var tragiska:
"Naturligtvis tycker man att det är outhärdligt att fall utvecklas på ett sådant sätt att asylsökande söker skydd i kyrkan och att lagens väktare sedan drar dem ut därifrån. Förhoppningsvis inträffar inte detta igen."
Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, skrev på Facebook att uttalandena inte utgjorde någon god början på karriären för Guðni Th. Jóhannesson.

Före sommaren klubbade alltinget en ny utlänningslag. I den nya lagen ges möjlighet att ekonomiskt ersätta asylsökande för att återvända till sina hemländer. Ett sådant avtal tecknades i veckan mellan Útlendingastofnun och IOM, International Organization for Migration.

Inrikesdepartementet ser avtalet som ett sätt för asylsökande som inte får stanna att kunna återvända under värdiga former. De som accepterar ett bidrag för att återvända ska resa tillbaka frivilligt utan inblandning från polis eller andra myndigheter.

I dag hamnar alla avvisningsärenden hos polisen. Allt oftare följer polis med för att verkställa avvisningar till utlandet. Någon nivå för bidraget har inte fastställts, men det är inte osannolikt att det för staten skulle bli billigare med ett bidragssystem om det innebär att färre poliser behöver följa med på avvisningar.

Personer som kan bli aktuella för bidraget är asylsökande som har fått avslag eller har dragit tillbaka sina ansökningar, ensamkommande barn och personer med hälsoproblem, skriver Fréttablaðið.

Björn Teitsson, informationschef för Röda korset, säger till Vísir att bidragen och frånvaron av polis gör att processen blir mer human. Samtidigt anser han att Island på detta sätt köper sig fritt från ansvar för utsatta människor:
"Visserligen låter detta som en viss försoning. Att vi inte vill ta tag i problemet, att vi skickar det bort och betalar för det. Det är definitivt ett perspektiv. Men vår önskan är att de flesta av våra ansökande får ett positivt resultat av sin process. Men detta är inte desto mindre en viss bot för de människor antingen behöver resa och inte kan stanna här eller de som vill resa."
Här kan du läsa mer om polisens ingripande i Laugarneskirkja och ovan kan du se en film från det.