torsdag 28 juli 2016

Isländskt EU-motstånd fortsätter att växa

Hela 55,5 procent av islänningarna säger nej till EU-medlemskap. Så starkt har inte motståndet mot ett inträde i unionen varit på nästan tre år. Samtidigt är det bara 24,7 procent som vill gå med i EU. Övriga 19,8 procent säger varken ja eller nej till medlemskap. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Det har gått drygt sju år sedan Island ansökte om EU-medlemskap. Inte i en enda opinionsmätning sedan dess har en majoritet sagt ja till inträde. I stället har nej-sidan haft övertaget i varenda undersökning som gjorts sedan juni 2009 då ansökan lämnades in.

Ansökan gjordes av en splittrad rödgrön regering. Förhandlingarna gick oerhört trögt - inte minst för att dåvarande fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason i princip på egen hand lyckades blockera två av de viktigaste områdena.

Redan när ansökan lämnades in tycktes statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs tidsplan naiv. Hon räknade med att kunna hinna med förhandlingarna inom loppet av ett och ett halvt år. Och inte minst räknade hon med att andra statsråd inte skulle lamslå förhandlingarna.

Före valet 2013 lade den rödgröna koalitionen förhandlingarna på is. Om inte Socialdemokraterna hade backat för Gröna vänsterns krav hade en regeringskris varit ett faktum.

Inför alltingsvalet utlovade både Självständighetspartiet och Framstegspartiet en folkomröstning om förhandlingarnas framtid. Snart stod det dock klart att det var ett löfte som inget av partierna hade för avsikt att hålla. Sveket utlöste demonstrationer och protester. Ändå verkar högerregeringens taktik ha lyckats. I dag är det få som ger EU-frågan högsta prioritet.

Däremot har regeringen inte lyckats dra tillbaka ansökan om medlemskap. Island har visserligen inte kandidatstatus längre, men om opinionen skulle svänga finns redan en ansökan som kan återuppväckas. För att det ska kunna bli aktuellt lär dock EU den här gången kräva att det faktiskt finns ett starkt stöd för medlemskap både i parlamentet och bland invånarna.

I dagsläget tyder inget på att EU-frågan kommer att bli någon nyckel till det nyval som förmodligen äger rum i höst. Krisen inom unionen har visat att euron är långt ifrån någon garanti för ekonomisk stabilitet. För EU-anhängarna har hela tiden euron varit det kanske tyngsta argumentet för ett medlemskap.

Trots att stödet för medlemskap är svagt är det betydligt fler som vill slutföra förhandlingarna om medlemskap. Därefter får medborgarna i en folkomröstning avgöra frågan om inträde i unionen. Det vill företrädare för oppositionen - men inte regeringspartierna.

Vid en valseger för oppositionen kan EU-frågan åter bli aktuell. Inte minst Socialdemokraterna - som närmast försvann från den politiska debatten i samma stund som regeringen lyckades få bort frågan från dagordningen - kommer att göra sitt yttersta för att få till stånd en folkomröstning om förhandlingarnas framtid.

Intresset för medlemskap är dock svalt. Nu säger 55,5 procent av islänningarna nej till anslutning till unionen. Så starkt har inte EU-motståndet varit hos MMR sedan i november 2013. Ja-sidan får 24,7 procent. Resterande 19,8 procent är varken för eller emot inträde i unionen. Om den senare gruppen räknas bort får ja-sidan 69 procent och nej-sidan får 31 procent.

Här kan du läsa mer om Island och EU.