onsdag 13 juli 2016

Undervattenskabel till Storbritannien kostar 800 miljarder

Isländsk energiexport till Storbritannien kräver en utbyggnad motsvarande dubbla Kárahnjúkar. Om undervattenskabeln mellan länderna ska bli verklighet måste Storbritannien gå in med bidrag. Prislappen för jätteprojektet är omkring 800 miljarder isländska kronor. Det visar en rapport som tagits fram på uppdrag av näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir.

Ett av det moderna Islands mest omstridda byggen är dammen Kárahnjúkar. Enorma områden på höglandet fördämdes för att kunna förse ett nytt aluminiumsmältverk i Reyðarfjörður med energi. En undervattenskabel till Storbritannien behöver 1 459 nya megawatt. Det handlar därmed om en utbyggnad dubbelt så stor som Kárahnjúkar.

Bygget av dammen delade landet. Fortfarande är det många som anser att de jobb som skapades inte på något sätt kompenserade de naturvärden som offrades. En ännu större utbyggnad i exportsyfte skulle tveklöst utlösa en minst lika stormig och infekterad debatt.

De senaste åren har Storbritannien och Island diskuterat möjligheten att exportera energi genom en undervattenskabel. Projektet är kontroversiellt. På Island är överskottet i dag litet samtidigt som önskelistan är lång. Om till exempel aluminiumsmältverken i Hafursstaðir eller Helguvík skulle bli verklighet - något som lokala politiker hoppas - krävs en utbyggnad eftersom energin i dag inte räcker till.

En arbetsgrupp har nu lämnat in en slutgiltig rapport till näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir. Rapporten är dock skriven från utgångspunkten att Storbritannien är kvar i EU. Utträdet skapar en lång rad frågetecken. I rapporten räknas det exempelvis med EU-bidrag för projektet. Det brittiska pundets ras gör - om inte kursen återhämtar sig - att det blir mindre ekonomiskt fördelaktigt.

Rapporten fastslår att det är tekniskt möjligt att bygga en undervattenskabel mellan länderna. Prislappen hamnar på omkring 800 miljarder isländska kronor för projektet. Det handlar om en 120 mil lång kabel som läggs på havets botten och har kapacitet på 1 000 megawatt.

Utbyggnaden på 1 459 megawatt skulle ske i flera olika steg. En tiondel av denna nya kraft skulle kunna hämtas från en rad mindre kraftverk. Vidare föreslås satsningar på vindkraft, utbyggnad av vattenkraft och geotermisk energi och ökad kapacitet i befintliga kraftverk.

För att kunna exportera energin behöver också det inhemska distributionsnätet utvidgas. Det skulle enligt rapporten vara en positiv biverkning eftersom det skulle öka säkerheten i nätet.

Att lägga en kabel med mindre kapacitet vore inte lönsamt. Enligt rapporten vore det heller inte lönsamt för Island att på egen hand finansiera projektet. Bidrag från Storbritannien är nödvändiga för att det ska bli av.

Om undervattenskabeln blir verklighet skulle den kunna leverera 2 procent av den elenergi som i dag konsumeras i Storbritannien. Samtidigt skulle Islands bruttonationalprodukt öka med mellan 1,2 och 1,6 procent.

Men hushållen kan också räkna med negativa effekter. Den genomsnittliga konsumenten får en 5 till 10 procent högre elräkning. För vissa konsumenter - som växthusodlare och hushåll som inte har jordvärme - blir höjningarna större. Årligen handlar det om höjda priser på 2,1 till 4,2 miljarder isländska kronor.

I Storbritannien skulle utsläppen av koldioxid minska med upp till 2,9 miljoner ton om året. Hur stora utsläppen blir från bygget av kabeln och annan utbyggnad är oklart.

Osäkerheten kring projektet är dock stor. Idén har diskuterats i flera år, men den arbetsgrupp som nu lämnat sin slutrapport tillsattes efter ett möte mellan David Cameron och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Reykjavík i höstas. Sedan dess har bägge statsministrarna avgått.

Den politiska ovissheten i Storbritannien är inte det enda osäkerhetsmomentet. Något beslut i frågan kommer från Islands del inte före nästa val. Om oppositionen skulle vinna valet och bilda regering är det inte osannolikt att projektet hamnar i papperskorgen. Inom flera oppositionspartier finns ledamöter som anser att utbyggnaden av inte minst vattenkraften gått för långt. Energiexport till utlandet anses därför än mer tveksamt.

Här kan du läsa mer om konsekvenserna av dammen vid Kárahnjúkar.