måndag 8 augusti 2016

Femton politiker i alltinget avlyssnades i hemlighet

Femton gånger mellan 1949 och 1968 gav domstol klartecken till att avlyssna alltingsledamöter. Samtliga dessa tillfällen sammanföll med besök eller beslut kopplade till USA och Islands Nato-medlemskap. Det framgår i ett interpellationssvar från inrikesminister Ólöf Nordal. Vilka ledamöter som avlyssnades framkommer dock inte.

Island var ett av de länder som 1949 grundade Nato. Det hade då gått två år sedan de sista amerikanska trupperna lämnat Island efter andra världskriget. Ytterligare två år senare, alltså 1951, återvände USA till det som skulle bli Nato-basen i Keflavík.

Medlemskapet i Nato har alltid varit en stridsfråga. Även om en majoritet ställt sig bakom medlemskapet har den minoritet som förespråkar ett utträde ofta varit både stor och högljudd. I alltinget drivs frågan om utträde än i dag aktivt av Gröna vänstern.

Det var i regel just vänstern som protesterade mot medlemskapet och den amerikanska närvaron i landet. Inte minst då alltinget klubbade Nato-inträdet 1949 då kravaller utanför parlamentet på Austurvöllur i Reykjavík fick polisen att sätta in tårgas mot demonstranterna.

Länge har det cirkulerat rykten och brottstycken av information om omfattande telefonavlyssning mot vänsterpolitiker som motsatte sig Nato-medlemskapet. I ett svar från inrikesminister Ólöf Nordal på en interpellation från socialdemokraten Össur Skarphéðinsson framgår att myndigheter vid femton tillfällen mellan 1949 och 1968 fått klartecken till att avlyssna alltingsledamöter.

Vilka ledamöterna var framgår inte av svaret. Det är dock troligt att det rör sig om flera beslut mot en och samma ledamot. Även om det handlar om femton tillfällen är det alltså sannolikt att antalet politiker som avlyssnats är lägre.

Klart är dock att avlyssningsbesluten godkändes av domstol ungefär samtidigt som händelser med stort symbolvärde och anknytning till USA och Nato ägde rum. Därför är det rimligt att anta att det var vänsterpolitiker som betraktades som säkerhetsrisker.

Av svaret framgår att tre ledamöter avlyssnades 1949 i samband med att Island gick med i Nato, att sju ledamöter avlyssnades 1951 när Natos överbefälhavare Dwight D. Eisenhower besökte landet och de amerikanska trupperna återvände, att två ledamöter avlyssnades 1961 när ett avtal om territorialvattengränsen undertecknades med Storbritannien, att en ledamot avlyssnades när USA:s vicepresident Lyndon B. Johnson besökte Island 1963 och att två ledamöter avlyssnades när Natos utrikesministrar möttes på Island 1968.

Össur Skarphéðinsson efterlyser dessutom politisk insyn över telefonavlyssning. Ólöf Nordal anser inte att det är nödvändigt eftersom regelverket kring avlyssningsbeslut förändrats sedan 1968.