måndag 29 augusti 2016

Finansminister: Isländska kronan flyter aldrig fritt igen

Den isländska kronan kommer sannolikt aldrig att flyta fritt igen. Det säger finansminister Bjarni Benediktsson i en intervju i Bloomberg. Därmed står det också klart att de kapitalkontroller som infördes hösten 2008 inte kommer att avvecklas helt och hållet. För många individer och företag försvinner dock konsekvenserna av kapitalkontrollerna vid årsskiftet.

I november 2008 införde Island kapitalkontroller som reglerade flödet av valuta in och ut ur landet. Restriktionerna ansågs nödvändiga för att inte kronans värde skulle rasa ännu mer och för att behålla investeringar i landet. Samtidigt låste regeringen in enorma summor tillhörande fordringsägare till de kraschade storbankerna.

Regeringen har i etapper tagit förberedande steg mot att avveckla kapitalkontrollerna. I somras genomfördes två auktioner där utländska ägare av inlåsta kronor erbjöds att växla in dem för kurser mellan 190 och 220 kronor för en euro.

Auktionerna kan knappast betraktas som någon succé. Kursen var inte gynnsam för fordringsägarna. Totalt godkändes affärer för 83 miljarder isländska kronor, vilket bara utgjorde en dryg fjärdedel av den totala summan inlåsta kronor på 319 miljarder.

Majoriteten av de inlåsta kronorna kontrolleras av amerikanska investeringsfonder. De hotar att dra isländska staten inför rätta eftersom de anser att förfarandet är olagligt. De som inte deltog i auktionen fick i stället värdepapper i Seðlabanki Íslands som bara bär 0,5 procent i ränta.

Med hänsyn till inflationen handlar det i praktiken om en negativ ränta. Som jämförelse erbjuder Landsbanki upp till 6,1 procent i ränta på vanliga sparkonton. Styrräntan är i dag 5,25 procent.

Hotet om en rättsprocess är ett stort osäkerhetsmoment. Hittills har dock Island vunnit när avgörande beslut med anknytning till finanskraschen prövats i domstol.

Nyligen presenterade finansminister Bjarni Benediktsson regeringens plan för en omfattande avveckling av kapitalkontrollerna. Förslaget innebär att förfrågningarna om undantag till Seðlabanki Íslands åtminstone halveras.

Avvecklingen sker den 1 januari nästa år. För privatpersoner innebär det att de kan köpa utländsk valuta utan att behöva visa upp en biljett för en utlandsresa. Vidare blir det fritt fram att spara pengar och köpa fastigheter i utlandet. Dessutom försvinner regeln som säger att fastighetsköp utomlands bara får göras i samband med en flytt till samma fastighet.

Helt fritt blir det dock inte. Det nya regelverket tillåter bara ett fastighetsköp utomlands om året med en prislapp på högst 100 miljoner isländska kronor. Liksom många andra kvarvarande undantag är det uppenbart att regeringen strävar efter att behålla investeringar i landet.

Även för företag innebär avvecklingen stora lättnader. Inte minst försvinner mycket av den byråkrati som omger företag med internationell verksamhet. Investeringar i utlandet släpps nästan helt fritt. Större investeringar kommer även i framtiden att kräva godkännande från centralbanken.

Samtidigt får Seðlabanki Íslands betydligt större befogenheter att följa kapitalrörelser. Detta ska enligt regeringen vara nödvändigt för att centralbanken ska kunna verka för ekonomisk stabilitet.

Det blir också lättare för utlänningar att investera på Island. Men även här kommer kapitalkontrollerna bli kvar i viss utsträckning. Syftet är att bland annat förhindra affärer där utlänningar tjänar stora summor på det isländska ränteläget. Under åren före kraschen var det många som utnyttjade och spekulerade i de höga räntorna på Island.

Affärerna gick till så att utlänningar lånade pengar till låga räntor i utlandet. Lånen användes till att köpa isländska statspapper med höga räntor. Ränteskillnaden gjorde att köparna gjorde stora förtjänster samtidigt som affärerna i högsta grad bidrog till att skapa den ekonomiska bubbla som kollapsade hösten 2008.

Bjarni Benediktsson beskriver lättnaderna som en normalisering för majoriteten av individer och företag. De flesta islänningarna kommer efter årsskiftet inte att påverkas av de kvarvarande kapitalkontrollerna. Men han säger till Bloomberg att restriktionerna troligtvis aldrig kommer att avvecklas helt och hållet. Han tror inte att den isländska kronan åter kommer att flyta fritt som före kraschen:
"We won’t have capital controls of the kind that we’ve had since 2008. ... Macro-prudential tools are neither capital nor currency controls. But I don’t believe that we will have the same fully, freely floating krona. That wouldn’t be prudent."
Samtidigt anser Bjarni Benediktsson att kronans kurs ska avspegla dess styrka. I dag innebär kapitalkontrollerna alltjämt att kronan är värderad betydligt högre på Island än i utlandet. Där kommer det sannolikt att ske en utjämning efter årsskiftet.

Här kan du läsa mer om avvecklingen av kapitalkontrollerna.