torsdag 11 augusti 2016

Ny mångmiljonförlust för Harpa i Reykjavík

Harpa fortsätter att vara en ekonomisk katastrof. Konsert- och kongresshuset i Reykjavík gjorde förra året en förlust på 443 miljoner isländska kronor. Om bidrag från stat och kommun räknas bort landar förlusten på drygt 1,5 miljarder. Och då har ändå positiva effekter av en sänkt fastighetsskatt inkluderats. Det framgår av årsredovisningen för Harpa.

I maj 2011 invigdes konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík. Publik- och pr-mässigt är det svårt att betrakta bygget som något annat än en succé. Harpa har tilldelats arkitekturpriser och har snabbt blivit ett landmärke i den isländska huvudstaden. Sedan invigningen har flera miljoner gäster besökt byggnaden.

Ekonomiskt är historien en annan. Notan för bygget slutade på 28 miljarder isländska kronor - mer än dubbelt så mycket som planerat. Dessutom har verksamheten inte varit i närheten av att kunna stå på egna ben.

Harpa ägs till 54 procent av staten och till 46 procent av Reykjavíks kommun. De har gång på gång gått in med nya pengar i Harpa för att undvika en konkurs. Förhoppningen är nu att verksamheten ska gå runt 2017.

Skattebetalarna får dock fortsätta att finansiera Harpa genom skattsedeln. Driftsbolaget gjorde förra året en förlust på 443 miljoner isländska kronor. Om bidragen från stat och kommun på totalt 1 069 miljoner kronor räknas bort landar förlusten på 1 512 miljoner kronor. Det framgår av bolagets årsredovisning.

Intäkterna från själva driften slutade förra året på 1 066 miljoner kronor. Av detta svarade konferenser och evenemang för 597 miljoner, intäkter från driftsavtal för 214 miljoner, hyresintäkter för 181 miljoner och övrigt för 74 miljoner.

Förlusten för 2015 var enligt årsredovisningen mindre än förlusten för 2014. Då var tappet 548 miljoner isländska kronor. Dessa siffror är dock vilseledande. I själva verket gick verksamheten sämre 2015 än 2014.

Bakgrunden är den tvist om fastighetsskatten som Harpa vann tidigare i år. Myndigheterna tog tidigare ut en fastighetsskatt på omkring 400 miljoner isländska kronor om året. Skatten var baserad på byggkostnaderna. Men i domstol fick Harpa rätt. Fastighetsskatten ska i stället baseras på de potentiella intäkterna.

Harpa räknar därför med att få tillbaka cirka 950 miljoner som betalats i fastighetsskatt mellan 2011 och 2015. I årsredovisningen kalkylerar Harpa med att detta för 2015 ger en positiv effekt på 242 miljoner. Resten är fastighetsskatt som betalats tidigare.

I årsredovisningarna för 2011 till 2014 har det alltså inte tagits hänsyn till den fastighetsskatt som ska återbetalas. Det betyder att resultaten kommer att justeras så att Harpas årliga förluster minskar. Därmed står det klart att 2015 sannolikt blir ett ekonomiskt sämre år än 2014 för Harpa.

Här kan du läsa mer om Harpas ekonomi.