tisdag 16 augusti 2016

USA planerade gömma kärnvapen på basen i Keflavík

Mot den isländska regeringens vilja övervägde USA att i hemlighet placera kärnvapen på basen i Keflavík. Planerna utvecklades trots ambassadören Tyler Thompsons motstånd. Han befarade att Island skulle lämna Nato om USA skulle stationera kärnvapen i landet. Det framgår av tidigare hemligstämplade amerikanska dokument som nyligen offentliggjorts.

På morgonen den 11 augusti 2006 lyfte tre amerikanska F-15-plan från Keflavík mot USA. Det var de sista stridsflygplanen som lämnade Nato-basen innan den stängdes. Den 30 september samma år halades den amerikanska flaggan och den isländska hissades. Efter att ha haft stridskrafter stationerade på Island i över femtio år överlämnade USA basen till Island.

Island gick med i Nato redan 1949. Två år senare undertecknade Island och USA det försvarsavtal som alltjämt huvudsakligen reglerar förhållandet mellan länderna. 1951 återvände också amerikanska trupper till Keflavík.

Från isländskt håll fick USA från flera olika regeringar tydliga besked om att Island inte accepterade att några kärnvapen skulle stationeras i landet. Redan i november 1951 vände sig dåvarande utrikesministern Bjarni Benediktsson till USA för att få en försäkran om att det inte fanns några planer på att placera kärnvapen på Island.

Några kärnvapen ska aldrig ha förts in i landet. Men USA gjorde i smyg förberedelser för att kunna ta emot kärnvapen och förvara dem på Nato-basen i Keflavík. Det framgår av tidigare hemligstämplade dokument som nu offentliggjorts.

Under kalla kriget övervägde USA alltså att stationera kärnvapen på Island. En som vände sig mot detta var ambassadören Tyler Thompson. Han skrev i ett brev att det på en så liten bas som Keflavík skulle vara mycket svårt att bevara en sådan hemlighet. Skärpta säkerhetskrav på delar av basen skulle sannolikt väcka oönskad uppmärksamhet.

Skälet till att Tyler Thompson 1960 vände sig till hemlandet var en förfrågan från dåvarande utrikesministern Guðmundur I. Guðmundsson. Han krävde då besked om USA antingen hade kärnvapen på Island eller om kärnvapen transporterats genom landet på väg mot andra destinationer.

I ett utkast till svar lämnades svaret att USA inte hade några kärnvapen i landet. Däremot önskades en möjlighet att förvara kärnvapen på Island. I händelse av ett världskrig fanns det ett behov av tillgång till kärnvapen.

Detta önskemål nådde aldrig den isländska regeringen. Under slutet av 1950-talet byggdes dock i smyg ändå en förvaringsplats för kärnvapen i Keflavík. Den förblev dock tom och oanvänd. Önskemålet om en förvaringsplats för kärnvapen ska ha kommit hela vägen från den dåvarande presidenten Richard Nixon.

Det var isländska byggarbetare som byggde anläggningen. De invaggades i föreställningen om att de byggde en förvaringsplats för torpeder när det i själva verket handlade om en plats avsedd för kärnvapen.

Tyler Thompson var mycket bestämd i sin uppfattning. Om Island skulle upptäcka en hemlig kärnvapengömma skulle det kunna få förödande konsekvenser för USA. Inte bara befarade ambassadören att Island skulle kunna lämna Nato. Dessutom skulle liknande frågor uppkomma i en rad andra medlemsländer.

En sådan debatt skulle enligt Tyler Thompson vara omöjlig att vinna. För politiska motståndare skulle däremot ett sådant avslöjande vara ett mycket effektivt propagandavapen.

Här kan du läsa mer om Island och Nato.