Självständighetspartiet i sydväst flyttar kvinna på listan

Bryndís Haraldsdóttir blir nummer två på Självständighetspartiets lista i den sydvästra valkretsen efter partiledaren Bjarni Benediktsson. Därmed flyttas Jón Gunnarsson, Óli Björn Kárason och Vilhjálmur Bjarnason ned ett snäpp. Ändringen kommer sedan de fyra översta platserna på listan vunnits av män.

Den manliga dominansen i Självständighetspartiets provval i de södra och sydvästra valkretsarna orsakade massavhopp från partiets kvinnoförbund. I söder fick listan - med den första kvinnliga kandidaten på fjärde plats - stå kvar. Men i går klubbades en ändrad lista i sydväst.

Bryndís Haraldsdóttir slutade femma i provvalet. Nu flyttas hon upp till andra plats. Beslutet fattades vid ett möte i går. Listan toppas av partiledaren Bjarni Benediktsson. Flyttas ned ett steg gör därmed Jón Gunnarsson, Óli Björn Kárason och Vilhjálmur Bjarnason.

Ett skäl till förändringen är sannolikt nykomlingen Renässans lista i valkretsen. Den toppas av Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, tidigare vice ordförande för Självständighetspartiet. Bjarni Benediktsson argumenterade själv för att Bryndís Haraldsdóttir skulle flyttas till andra plats.

Här kan du läsa mer om protesterna mot den manliga dominansen inom Självständighetspartiet.

Inga intäkter från ejderdun för prästen på Staðarstaður

Kyrkoherden på Staðarstaður får leva utan intäkter från insamlingen av ejderdun. Med den domen sätter Hæstiréttur Íslands punkt för en utdragen konflikt mellan statskyrkan och markägaren. Domstolen fastslår att kyrkan sedan 1954 inte skyddat rätten till att plocka ejderdun. Kyrkoherden förlorar därmed en extrainkomst på 700 000 isländska kronor.

Hæstiréttur Íslands skrev i går sannolikt det sista kapitlet i ett av de senaste årens underligaste rättsfall med koppling till statskyrkan. Domstolen ansåg inte att kyrkoherden på Staðarstaður på Snæfellsnes har någon rätt till att samla ejderdun från ön Gamlahólmi.

Tvisten började 2007 när Kári H. Jónsson köpte en fastighet där bland annat den lilla ön Gamlahólmi i sjön Hagavatn ingick. På ön häckar ett stort antal ejdrar. Den som har rätt att samla in ejderdun kan tjäna en rejäl hacka på arbetet.

Kyrkoherden ansåg sig av hävd ha rätt att samla ejderdun på ön. Markägaren höll inte med. Vid ett tillfälle polisanmälde markägaren kyrkoherden när han plockade dun på Gamlahólmi. Det osäkra rättsläget gjorde dock att polisen inte gick vidare med anmälan.

I Kári H. Jónssons fastighet ingår Gamlahólmi och Hagavatn. Kyrkan på Staðarstaður, kyrkoherdens bostad och marken runt själva kyrkan tillhör en liten grannfastighet.

Kyrkans ledning valde att ta strid för kyrkoherden på Staðastaður. Kyrkan hävdade att det fanns ett servitut som gav kyrkoherden rätt att samla ejderdun.

Men något giltigt servitut finns inte enligt domstolen. Redan 1952 klubbade alltinget en lag som sade att kyrkan måste få alla servitut godkända. Om någon sådan anmälan inte gjordes löpte servitutet ut två år senare. Inte sedan 1954 har det alltså funnits något godkänt servitut på Gamlahólmi.

Kyrkan argumenterade i domstolen för att en sådan rätt etablerats sedan 1954. Visserligen hade servitutet inte registrerats korrekt, men kyrkan ansåg att det fanns konkreta bevis för att det levt vidare. Under rättegången hänvisade kyrkan bland annat till självdeklarationer signerade tidigare kyrkoherdar på Staðarstaður.

En präst hade i sin deklaration redovisat dunintäkter mellan 1964 och 1968. En annan präst redovisade dunintäkter vid sex tillfällen mellan 1976 och 1984. Dessutom finns det dokumentation från 2007 och framåt över att ejderdun samlats in vid vissa tillfällen.

Detta är dock inte tillräckligt för Hæstiréttur Íslands. Uppgifterna från kyrkan räcker inte för att styrka att det funnits hävd och inte heller för att visa att det funnits ett fyrtioårigt kontinuerligt ägande av fastigheten - något som i sin tur enligt lagen hade motsvarat hävd att nyttja tillgångarna. Kyrkan har enligt rätten inte hanterat Staðarstaður på ett sätt som gjort det tydligt att ingen annan haft rätt till att samla ejderdun.

Hæstiréttur Íslands fastställer därmed domen från Héraðsdómur Vesturlands. Kyrkan ska stå för Kári H. Jónssons rättegångskostnader på 800 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om konflikten om ejderdunet och här kan du läsa domen i sin helhet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i ledning inför kongress

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är populärare bland Framstegspartiets sympatisörer. Men bland övriga väljare har Sigurður Ingi Jóhannsson betydligt bättre förutsättningar att locka till sig nya röster. Samma sak gäller även Lilja Alfreðsdóttir. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av Viðskiptablaðið.

På söndag väljer Framstegspartiet ny ledning. Under den vecka som gått sedan Sigurður Ingi Jóhannsson meddelade att han utmanar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om partiledarposten har stämningen blivit allt sämre. Partiet har splittrats i två läger. Anklagelserna om fulspel haglar mellan lägren.

Än så länge är det inte säkert att Sigurður Ingi Jóhannsson ens får tala på helgens extrainsatta partikongress. Hittills har inte Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - som i egenskap av partiledare har stort inflytande över dagordningen - inte varit beredd att släppa fram honom. Själv har han dock en timmes talartid på sig.

Striden om ordförandeskapet ser ut att kunna bli jämn. Bland Framstegspartiets väljare är det enligt Gallup 52 procent som föredrar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som partiledare. Sigurður Ingi Jóhannsson får 37 procent och Lilja Alfreðsdóttir 11 procent.

Bland islänningar i allmänhet är läget helt annorlunda. Hela 47 procent tycker att Sigurður Ingi Jóhannsson är en bättre ledare. Här är stödet för Lilja Alfreðsdóttir 25 procent och för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson 12 procent.

Det är bara bland Framstegspartiets anhängare som det är fler som förespråkar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Hos koalitionspartnern Självständighetspartiet får han 23 procent mot 42 procent för Sigurður Ingi Jóhannsson. Hos samtliga oppositionspartier är det som högst 8 procent som föredrar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Sigurður Ingi Jóhannsson är populärast bland Socialdemokraternas väljare. Stödet för Lilja Alfreðsdóttir är starkast hos Renässans, rapporterar Viðskiptablaðið.

En liknande bild ges i en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av anhängare till Sigurður Ingi Jóhannsson. Bland sympatisörerna är det 49 procent som svarar att sannolikheten för en röst på Framstegspartiet ökar om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sitter kvar. 45 procent svarar på samma sätt om Sigurður Ingi Jóhannsson.

Men även här skiljer sig bilden hos väljare i allmänhet. Hela 39,5 procent uppger att sannolikheten för en röst på Framstegspartiet ökar med Sigurður Ingi Jóhannsson vid rodret. Motsvarande siffra för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är däremot bara 8,9 procent. Det rapporterar Fréttablaðið.

Värt att notera är att bägge undersökningarna påbörjades innan Sigurður Ingi Jóhannsson meddelade sin kandidatur.

Sigurður Ingi Jóhannsson skriver på Facebook att han är tacksam för det stöd som partikamrater och väljare visar honom. Han pekar också ut bristen på förtroende som Sigmundur Davíð Gunnlaugssons stora problem:

"Det är viktigt att tänka på hur bilden av Framstegspartiet, vårt parti, blir i det kommande valet och vid bildandet av en ny regering. Förtroende mellan allmänheten och folkvalda företrädare är grundläggande förutsättningar för en framgångsrik ledning. När förtroendet försvinner eller skadas ökar misstänksamheten, och ökad misstänksamhet leder till ökad oro."

Även Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ser positivt på opinionsmätningarna. Han säger till Vísir att han inte har tänkt längre än till helgens ordförandeval. Vad som sker om han skulle förlora mot Sigurður Ingi Jóhannsson vet han inte:

"Det är naturligtvis glädjande att se detta stöd från framstegspartisterna, men det är inget nytt att de som är emot partiet vill bli av med mig. Jag skulle nog först ha bekymmer om det skulle förändras eftersom det alltid har varit självklart att de som är emot partiet vill ha någon annan än mig."

Hittills är det - utöver Sigurður Ingi Jóhannssons och Sigmundur Davíð Gunnlaugssons kamp om ordförandeposten - bara Jón Björn Hákonarson, fullmäktigeledamot i Fjarðabyggð, som kandiderar till partiledningen. Han vill bli partisekreterare. Den nuvarande sekreteraren Eygló Harðardóttir vill bli vice ordförande, men bara om Sigurður Ingi Jóhannsson vinner partiledarstriden. Från Sigmundur Davíð Gunnlaugssons läger har liknande utspel gjorts av Lilja Alfreðsdóttir och Gunnar Bragi Sveinsson. De kan komma att kandidera till vice ordförande respektive sekreterare.

Här kan du läsa mer om ledarstriden inom Framstegspartiet.

Dagens citat

"Idén om medborgarlön går ut på att alla vuxna får offentlig försörjning oberoende om de har arbete - till och med ett välbetalt arbete - eller har annan försörjning. Detta är något av det mest vansinniga som jag har hört på länge. Det är ett faktum att våra gemensamma medel är begränsade. Vi bör därför använda dem för att hjälpa dem i vårt samhälle som har ett verkligt behov av stöd."

Finansminister Bjarni Benediktsson på Facebook om medborgarlön - läs mer här.

Island i vitt

Snötäckta landskap under en bussresa längs ringvägen i vintertid är vad du möter i den här turistfilmen från Island.

Piratpartiet vill avskaffa kyrkans rätt till gratis tomter

Lagen som tvingar kommuner att förse kyrkor med gratis tomter och att befria dem från gatuavgifter bör avskaffas. Det anser Piratpartiets tre ledamöter i en motion i alltinget. Samtidigt visar en opinionsmätning från MMR att en majoritet av islänningarna håller med Piratpartiet i frågan. Tre av fyra vill avskaffa det befintliga systemet.

Isländsk lag säger att kommuner är skyldiga att kostnadsfritt ordna tomter åt kyrkor för byggen av just kyrkor och prästbostäder. Kyrkor ska dessutom slippa betala gatuavgifter. De senaste åren har tolkningen av lagen vid flera tillfällen blivit föremål för debatt.

I lagen motiveras kravet på gratistomter med att statskyrkan har en särställning i landet. Genom att ordna gratis tomter och slopa gatuavgifter kan kommuner i praktiken bidra till att ge statskyrkan det stöd och skydd som lagen föreskriver.

I grundlagen talas det just om statskyrkan. Men i avsnittet om tomter åt kyrkor talas det just om kyrkor. Här nämns alltså inte statskyrkan. Det har fått Reykjavíks kommun att sedan 1999 tolka lagen som att samtliga religiösa samfund har rätt till fria tomter och slopade gatuavgifter. Att regelverket bara skulle gälla statskyrkan vore enligt kommunen ett brott mot likställighetsprincipen.

Frågan kom att spela en avgörande roll i valet till kommunfullmäktige våren 2014. Efter drygt tio års väntan hade då kommunen delat ut en tomt i östra Reykjavík till Félag múslima á Íslandi. Tomten skulle användas till ett moskébygge. Framstegspartiet ville dock riva upp beslutet och kräva tillbaka tomten.

Framstegspartiets islamofobiska retorik blev ett trumfkort under valrörelsen. Från att ha varit närmast utraderat i huvudstaden fick partiet två ledamöter invalda i kommunfullmäktige i Reykjavík.

Piratpartiet vill nu avskaffa denna lag. I motionen skriver Piratpartiets tre ledamöter att lagen står i strid med likställighetsprincipen. Om lagen inte avskaffas bör den i stället förtydligas så att det för alla står klart att den syftar på statskyrkan. Detta är dock enligt Piratpartiet något som inte är förenligt med dagens isländska samhälle där det finns en mängd trosuppfattningar som inte får diskrimineras.

En klar majoritet av islänningarna håller med Piratpartiet. Hela 75,9 procent är emot att trossamfund får gratis tomter för byggen av kyrkor. Bara 8 procent säger ja till dagens system. Resterande 16,1 procent är varken för eller emot systemet.

Kvinnor och pensionärer vill oftare behålla dagens system. Män, låginkomsttagare och islänningar i åldern 18 till 29 år vill oftare skrota det.

Stödet för en oförändrad lag är störst bland Socialdemokraternas och Gröna vänsterns väljare. Sympatisörer till Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Renässans vill i större utsträckning än genomsnittet riva upp lagen.

Högerkoalition behåller majoritet i ny mätning

Koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet får egen majoritet. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið. De största förändringarna är att Självständighetspartiet går kraftigt framåt samtidigt som väljarstödet för Piratpartiet rasar. Det var dock bara 51,5 procent av de tillfrågade som deltog i undersökningen.

Med en månad kvar till alltingsvalet har oppositionen länge haft ett stabilt övertag i opinionen. Visserligen har både Ljus framtid och Socialdemokraterna kämpat mot usla opinionssiffror, men Piratpartiets framgångar har ändå gett oppositionen en majoritet. På sistone har oppositionen dessutom stärkts av nybildade Renässans.

Enligt en mätning utförd av Fréttablaðið den 26 september har läget förändrats dramatiskt. En stor ökning för Självständighetspartiet och en ännu större minskning för Piratpartiet gör att de två regeringspartierna - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - för första gången på mycket länge får egen majoritet.

Siffrorna ska dock tolkas med försiktighet. Av de tillfrågade var det bara 51,5 procent som svarade på frågan om vilket parti de hade röstat på vid ett alltingsval. Nästan hälften av de tillfrågade deltog alltså inte i undersökningen.

Självständighetspartiet är i särklass störst med 34,6 procent, en uppgång med 7,2 procentenheter jämfört med den mätning som genomfördes för tre veckor sedan. Koalitionspartnern Framstegspariet får 12,6 procent, en ökning med 1,8 procentenheter.

Inom loppet av tre veckor har Piratpartiet förlorat en tredjedel av väljarstödet. Partiet får nu 19,9 procent, en tillbakagång med 9,9 procentenheter.

Av oppositionspartierna är det utöver Piratpartiet bara Gröna vänstern som har en betryggande marginal till alltingets femprocentsspärr. Partiet får nu 12,9 procent, en ökning med 0,1 procentenhet.

Renässans ökar med 0,5 procentenheter till 7,3 procent. Socialdemokraterna backar 1,7 procentenheter till 5,9 procent. Det är partiets sämsta opinionssiffra någonsin. Med 3,6 procent - en uppgång med 1,6 procentenheter - ser Ljus framtid ut att försvinna ur alltinget.

Störst av övriga partier är Isländska folkfronten med 1,5 procent (+0,8) följt av Folkets parti med 0,6 procent (+0,3) och Gryning med 0,3 procent (oförändrat). Både Folkfronten och Humanistpartiet får 0 procent.

Om detta hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet fått 24 mandat, Piratpartiet 13 mandat, Framstegspartiet 9 mandat, Gröna vänstern 8 mandat, Renässans 5 mandat och Socialdemokraterna 4 mandat. Skälet till att Framstegspartiet får fler mandat än Gröna vänstern trots att det senare partiet fick fler röster är det isländska valsystemet. Utjämningsmandaten räcker i regel inte till för att till fullo jämna ut konsekvenserna av att glesbygdsröster väger tyngre än huvudstadsröster. Det är något som ofta gynnar Framstegspartiet.

Tillsammans får alltså Självständighetspartiet och Framstegspartiet 33 av alltingets 63 mandat. Högerkoalitionen hade därmed kunnat regera vidare.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Detta är en mycket bra fråga eftersom vi alla naturligtvis har ansvar i någon mån. ... Vi som turister, var vi än är i världen, har naturligtvis ett stort ansvar för vår egen säkerhet. Oavsett om det är en utländsk turist som kör på fjällvägar på Island eller en isländskt turist som kör på motorvägar eller i storstäder i utlandet. Regeringen har ansvar för att garantera infrastrukturen, att den är i sin ordning och att föra fram rätt information."

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir i Fréttablaðið om vem som bär ansvar för trafikolyckor där turister till Island är kraftigt överrepresenterade.

Naturvänner kritiserar ny video med Justin Bieber

Justin Bieber spelade nyligen in en video på Island. Nu dyker hans röst upp tillsammans med MØ i Major Lazers "Cold Water". Videon är inspelad på södra Island bland sandöknar, glaciärer, vattenfall och lavafält.

En som inte är det minsta road är Snorri Baldursson, ordförande för miljöorganisationen Landvernd. Han säger till Vísir att den behandling som mossor på Eldhraun utsätts för är den sämsta tänkbara:

"Detta är sannolikt den värsta tänkbara behandlingen för mossan, att hoppa på den. ... Sådana mosstäcken som vid Eldhraun är några av landets mest känsliga ekosystem. Det tål nästan inget trampande. En människas fotspår blir utan tvekan kvar minst en sommar. När det har hoppats på mossan på det sättet så dör det översta lagret och då är det mycket svårt för det att förnya sig."

Även Justin Biebers förra video från Island kritiserades av miljöorganisationer.

Hreiðar Már Sigurðsson åtalas för insiderbrott

Kaupþings tidigare vd Hreiðar Már Sigurðsson åtalas för insiderbrott och trolöshet mot huvudman. Två månader före kraschen gjorde han affärer med värdepapper på 571 miljoner isländska kronor. Samtidigt var han enligt åklagaren medveten om att aktiekursen i högsta grad påverkades av olagliga metoder som Hreiðar Már Sigurðsson själv var inblandad i.

Hreiðar Már Sigurðsson avtjänar just nu ett fem och ett halvt år långt fängelsestraff för marknadsmissbruk. Så sent som förra hösten dömdes han till ytterligare ett halvår i fängelse efter att ha fällts för förskingring och trolöshet mot huvudman. Totalt har han dömts till sex års fängelse. Än så länge har han avtjänat straffet på öppna anstalter och stegboenden.

Den senare domen har överklagats till Hæstiréttur Íslands. Det har även ytterligare en dom gällande marknadsmissbruk gjorts. Enligt domen från tingsrätten köpte Hreiðar Már Sigurðsson och andra banktoppar under ett års tid aktier i Kaupþing med syftet att skapa bilden av en efterfrågan på aktierna som inte fanns.

Domen om marknadsmissbruk är en förutsättning för det nya åtalet mot honom. Om Hæstiréttur Íslands skulle fria Hreiðar Már Sigurðsson kommer åtminstone åtalet för insiderbrott att läggas ned.

Affären som Hreiðar Már Sigurðsson nu åtalas för skedde den 6 augusti 2008. Han lät då banken bevilja hans eget aktiebolag ett lån på 574 miljoner isländska kronor. Pengarna betalades ut utan styrelsens godkännande och utan något krav på säkerhet från Hreiðar Már Sigurðsson.

Lånet använde han för att köpa värdepapper i Kaupþing för 246 miljoner. Kursen var då 303 kronor. Samma dag sålde han dem vidare till det egna aktiebolaget för 571,6 miljoner. Kursen var då 704 kronor. Mellanskillnaden på totalt 324 miljoner hamnade så småningom på Hreiðar Már Sigurðssons bankkonto.

I augusti 2011 skulle lånet återbetalas. Då hade Hreiðar Már Sigurðssons aktiebolag begärts i konkurs. Fordringsägare var då Arion Banki, den bank som grundades sedan Kaupþing gått omkull i oktober 2008. Med räntor och avgifter hade kraven för lånet vuxit till 819 miljoner. Banken fick dock bara tillbaka 1,6 miljoner. Resten gick förlorat.

Hreiðar Már Sigurðsson tjänade alltså 324 miljoner på affären. Enligt åklagaren var han dock i augusti 2008 medveten om att Kaupþings aktiekurs var högre än motiverat. Detta skedde enligt åklagaren genom systematiskt marknadsmissbruk från Kaupþings sida. Han gjorde sig därför skyldig till insiderbrott eftersom han enligt åklagaren hade information om bankens utsatta läge som inte marknaden hade.

Vidare hävdar åklagaren att Hreiðar Már Sigurðsson missbrukade sin ställning som vd i Kaupþing och därmed gjorde sig skyldig till trolöshet mot huvudman. Det gjorde han genom att bevilja ett lån som beviljades utan sedvanlig prövning.

Ytterligare en tidigare chef inom Kaupþing åtalas för affären. Det är ekonomichefen Guðný Arna Sveinsdóttir som åtalas för trolöshet mot huvudman. Hon såg bland annat till så att lånet till Hreiðar Már Sigurðsson betalades ut innan alla papper hade undertecknats. Hon ställde inte heller några krav på säkerhet vilket enligt åklagaren äventyrade stora summor för banken.

Både Hreiðar Már Sigurðsson och Guðný Arna Sveinsdóttir är i dag bosatta utomlands. Rättegången inleds i Héraðsdómur Reykjavíkur den 3 oktober.

Här kan du läsa mer om Hreiðar Már Sigurðsson och här kan du läsa åtalet i sin helhet.

Rekordhöga siffror för Renässans - är tredje största parti

Renässans är nu Islands tredje största parti. Väljarstödet ökar nu till rekordhöga 12,3 procent. Både Piratpartiet och Självständighetspartiet förlorar väljare. Samtidigt blir gapet mellan de två stora partierna och de övriga allt mindre. Dessutom närmar sig Ljus framtid femprocentsspärren. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

När 31 dagar återstår till alltingsvalet på Island blir opinionsläget allt jämnare. Fram till vårens regeringskris hade Piratpartiet ett klart övertag i opinionen med Självständighetspartiet som lika klar tvåa. Men det senaste halvåret har Piratpartiet tappat nästan halva väljarstödet. Även Självständighetspartiet har gått bakåt.

Piratpartiet är störst i landet med 21,6 procent av väljarna bakom sig. Det är en nedgång med 1,1 procentenheter jämfört med förra veckans mätning. Väljarstödet är nu det lägsta för Piratpartiet sedan februari 2015.

Självständighetspartiet förlorar 2,1 procentenheter till 20,6 procent. Det är partiets sämsta siffra hos MMR sedan januari i år. Avståndet mellan Piratpartiet och Självständighetspartiet ligger inom den statistiska felmarginalen.

Renässans fortsätter att locka nya väljare. Partiet får nu 12,3 procent, en ökning med 0,8 procentenheter. Siffran är den högsta för Renässans hos MMR.

Precis bakom Renässans finns Framstegspartiet med 12,2 procent, en uppgång med 1,2 procentenheter, och Gröna vänstern med 11,5 procent, en tillbakagång med 1,7 procentenheter. Socialdemokraterna ökar med 1,2 procentenheter till 9,3 procent.

Ljus framtid ökar med 0,8 procentenheter till 4,9 procent. Partiet ser alltså åter ut att ha alltingets femprocentsspärr inom räckhåll.

Stödet för Isländska folkfronten fortsätter att växa. Partiet får nu 2,3 procent, en ökning med 0,1 procentenheter. Därefter följer Gryning med 2,1 procent (+0,7), Humanistpartiet med 0,7 procent (+0,6), Folkfronten med 0,6 procent (+0,5), Landsbygdspartiet med 0,4 procent (-0,5), Hushållens parti med 0,4 procent (-0,1), Demokrativäktaren med 0,3 procent (+0,1) och Regnbågen med 0,1 procent (-0,2).

Värt att notera är att Landsbygdspartiet, Hushållens parti, Demokrativäktaren och Regnbågen i dagsläget inte ser ut att ställa upp i det kommande valet. Dessutom kommer Humanistpartiet sannolikt bara att ställa upp i en valkrets.

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet är 31,5 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter. Andelen islänningar som ställer sig bakom högerkoalitionen är den lägsta sedan regeringskrisen i april i år.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Det har blivit dags att vi frågar oss när det har blivit dags att dubblera ringvägen. Hur länge klarar vi all denna trafik på riksväg 1 som vi känner den nu? Jag anser att det inte går att undvika att dubblera de mest trafikintensiva vägarna så snart som möjligt."

Inrikesminister Ólöf Nordal säger i Morgunblaðið att ringvägen behöver byggas ut till att bli tvåfilig i varje riktning på de populäraste sträckorna.

Fårskiljning i Gljúfurárrétt

Den 11 september i år invigdes Gljúfurárrétt, en ny fårfålla i Grýtubakkahreppur utanför Grenivík på norra Island. Kommunchefen Þröstur Friðfinnsson tackade alla de bönder som deltagit i bygget medan kommunen stod för materialkostnaderna. Ovan kan du se en film från årets insamling och uppdelning av får. Omkring 8 000 djur passerade fållan under söndagen.

Davíð Oddsson hade dyraste presidentvalskampanjen

27,7 miljoner isländska kronor lade Davíð Oddsson på sin presidentvalskampanj. Ingen av de övriga åtta kandidaterna satsade lika mycket pengar på valrörelsen. Nästan hälften av kampanjkapitalet tog Davíð Oddsson ur egen ficka. Segraren Guðni Th. Jóhannesson spenderade 25,1 miljoner. Fyra kandidater använde mindre än 400 000 kronor.

Senast tre månader efter presidentvalet är samtliga kandidater skyldiga att till Ríkisendurskoðun redovisa vad kampanjen kostat och vilka som skänkt pengar till arbetet. Guðni Th. Jóhannesson segrade i det val där nio kandidater - det högsta antalet någonsin - ställde upp.

De nio kandidaterna hade helt olika ekonomiska förutsättningar för sina kampanjer. Fyra kandidater spenderade mindre än 400 000 isländska kronor. Därmed slipper de att lämna in detaljerade redovisningar. Dessa fyra var Elísabet Kristín Jökulsdóttir, Sturla Jónsson, Hildur Þórðardóttir och Ástþór Magnússon.

Allra mest lade Davíð Oddsson på sin kampanj. Han spenderade 27,7 miljoner isländska kronor under valrörelsen. Av dessa kom 11,4 miljoner ur egen ficka. Dessutom gav hustrun Ástríður Thorarensen ett bidrag på 400 000 isländska kronor.

Davíð Oddsson är chefredaktör för Morgunblaðið, en tidning vars huvudägare tillhör fiskeindustrins jättar. Morgunblaðið ägs av bolaget Þórsmörk ehf. Detta bolag ägs i sin tur av fiskeriföretag som Ísfelag Vestmannaeyja, Rammi, Einhamar, Þorbjörn, ÞR, Lýsi och Brekkuhús. Samtliga dessa gav det högsta tillåtna bidraget på 400 000 kronor.

Samma summa fick Davíð Oddsson av Kristján Loftsson, styrelseordförande för fiskerijätten HB Grandi och huvudägare av valfångstbolaget Hvalur, Sigurbjörn Magnússon, styrelseordförande för Morgunblaðið, och Þórolfur Gíslason, chef för kooperativet Kaupfélag Skagfirðinga som även det skänkte 400 000 kronor till kampanjen.

Guðni Th. Jóhannesson hade den näst dyraste kampanjen. Han spenderade 25,1 miljoner isländska kronor. Själv gick han in med 1,1 miljoner. Resten var nästan jämnt fördelat mellan privatpersoner och företag. Företagen som donerade pengar var bland annat Íslandshótel och Bláa lónið. Antalet privatpersoner som gav bidrag var 816.

Andri Snær Magnason, som slutade trea i valet, spenderade 15 miljoner på sin kampanj. Han själv stod för 960 000 kronor.

Tvåan Halla Tómasdóttir lade 8,9 miljoner på sin kampanj. Själv svarade hon för 2 miljoner av kostnaderna.

Guðrún Margrét Pálsdóttir hade den femte dyraste kampanjen. Kostnaderna stannade dock på drygt en halv miljon. Av dessa kom 386 000 ur egen ficka.

Totalt lade de nio kandidaterna tillsammans cirka 79 miljoner isländska kronor på sina kampanjer. Minst kostnadseffektiv var Davíð Oddsson där varje röst kostade honom 1 103 kronor. Halla Tómasdóttir spenderade bara 175 kronor per röst.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Framstegspartiet splittrat i två läger inför kongress

När Sigurður Ingi Jóhannsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i helgen drabbar samman om ordförandeskapet riskerar Framstegspartiet ännu djupare splittring. Redan i dag har partiets alltingsgrupp delats i två läger. Någon tänkbar kompromisskandidat som kan ena Framstegspartiet finns inte i dagsläget.

I fredags kom det väntade beskedet. Sigurður Ingi Jóhannsson utmanar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om ordförandeposten. Partiets vice ordförande och landets statsminister ställs alltså på den extrainsatta partikongressen i Reykjavík i helgen mot partiets ordförande och landets tidigare statsminister.

Sigurður Ingi Jóhannsson är knapp favorit inför ordförandevalet. Han har en majoritet av alltingsledamöterna bakom sig. Han har också uppmanats att kandidera av flera lokalföreningar. Men Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kan inte räknas bort.

På kongressen väljs dessutom vice ordförande och partisekreterare. Där har bägge sidor i ordförandestriden sina representanter. Eygló Harðardóttir, som i dag är partisekreterare, kandiderar till posten som vice ordförande om Sigurður Ingi Jóhannsson vinner valet.

Om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson överlever utmaningen är det sannolikt att utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir kandiderar till vice ordförande och fiske- och jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson till partisekreterare. Bägge två står på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons sida i striden.

Att två falanger står mot varandra kan bli förödande för Framstegspartiet. Oavsett vilken sida som vinner finns det en stor risk att den förlorande falangen kommer att känna sig överkörd och utan representant i partiledningen. Följden kan bli en splittring i två läger som kan bli mycket svår att reparera.

Den enda tänkbara kompromisskandidaten hade varit Lilja Alfreðsdóttir. Men hon kommer inte att utmana Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som är den som lyft fram henne från tjänstemannajobb till ministerpost. Och inget tyder på att han kommer att träda tillbaka för att släppa fram Lilja Alfreðsdóttir som kandidat mot Sigurður Ingi Jóhannsson.

Varken Sigurður Ingi Jóhannsson eller Eygló Harðardóttir kommer att ingå i en partiledning om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får nytt förtroende som ordförande. En sådan totalseger för den egna falangen - med Lilja Alfreðsdóttir och Gunnar Bragi Sveinsson - skulle kunna bli ödesdiger eftersom den andra blir helt utan representant.

Lilja Alfreðsdóttir kan komma att kandidera till posten som vice ordförande även om Sigurður Ingi Jóhannsson vinner ordförandevalet. I så fall har hon goda chanser att besegra Eygló Harðardóttir. Inte minst för att många medlemmar om möjligt förmodligen kommer att eftersträva något slags maktbalans mellan de två stridande falangerna.

Konflikten inom Framstegspartiet handlar enbart om personfrågor och inte alls om sakfrågor. För många gav sannolikt RÚV:s partiledardebatt i torsdags en försmak på hur den kommande valrörelsen skulle kunna se ut. Där försvarade sig Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på nytt med lögner och konspirationsteorier när han fick frågor om sina kopplingar till skatteparadisbolaget Wintris Inc.

Många av Sigurður Ingi Jóhannssons förespråkare ser honom som en politiker som kan försvara Framstegspartiets deltagande i en koalitionsregering. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är däremot så avskydd både hos oppositionen och inom koalitionspartnern Självständighetspartiet att de inte vill regera med honom.

Men det finns många inom partiet som inte alls vill ersätta Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. För somliga är han till och med en hjälte. Många medlemmar ser honom den som gav Island segern i Icesave-tvisten och som den som lyckades få bort frågan om EU-medlemskap från den politiska dagordningen.

Under gårdagen fortsatte nya upplysningar att komma fram om hur alltingsgruppen reagerade efter att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i våras helt på egen hand försökt få presidentens godkännande för att upplösa alltinget. Silja Dögg Gunnarsdóttir backade i RÚV upp Sigurður Ingi Jóhannssons bild av händelserna. Förtroendet för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var förbrukat och därför kunde han inte fortsätta som statsminister:

"Vi inom alltingsgruppen ansåg detta vid denna tid vara nödvändigt eftersom vi ville fortsätta att arbeta med våra goda projekt och försöka avsluta dem innan vi gick till val. Så vi hade dessa två alternativ - antingen att fortsätta samarbetet med Självständighetspartiet och göra ett försök att klara av stora uppgifter som bostadsfrågorna, socialförsäkringssystemet och annat eller att direkt upplösa parlamentet och gå direkt till val redan i våras. Det ansåg en majoritet av alltingsgruppen vid denna tid inte vara något gott alternativ."

Alltingsledamoten Vigdís Hauksdóttir är en av Sigmundur Davíð Gunnlaugssons allierade. Hon sade till Vísir att hon inte varit med om några sådana diskussioner. Hon beskrev situationen inom partiet med två stridande falanger som en önskedröm för politiska motståndare:

"Våra motståndare glädjer sig. De tänker som så att de inte ska störa fienden medan den har ihjäl sig själv."

Eygló Harðardóttir sade till RÚV att det inte handlade om något internt angrepp eller någon komplott mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han agerade på ett sätt som gjorde att alltingsgruppen förlorade förtroendet för honom. Detta lyckades han sedan inte återvinna:

"Det är ett problem när människor tar ensidiga beslut och det är ett problem när förtroendet försvinner när det tidigare fanns stort förtroende."

Ásmundur Einar Daðason, partiets gruppledare i alltinget, gick i går kväll ut i RÚV och uppmanade partikamraterna att avstå från offentliga gräl eftersom de skadade partiet.

Omkring 330 delegater har rösträtt på helgens partikongress. I vanliga fall brukar omkring två tredjedelar av delegaterna närvara. Valet av ny partiledning sker på söndagen.

Här kan du läsa mer om turerna kring Framstegspartiet.

Dagens citat

"Jag hade 44 anställda som jag betalade lön senaste månadsskiftet. Jag har åtta på årsbasis. Men under fyra av årets månader har jag 30 till 40 personer."

Friðrik Árnason, ägare av Hótel Bláfell i Breiðdalsvík, i Vísir om hur hotellet blivit ortens största arbetsgivare.

Guðni Th. Jóhannesson om det politiska läget

Som historiker var Guðni Th. Jóhannesson en van kommentator av isländsk inrikespolitik. Nyligen hamnade han som president i samma situation i en intervju i Channel 4. Han tillfrågades om bland annat möjligheterna för medborgarskap till Edward Snowden och inställningen till EU-medlemskap. Guðni Th. Jóhannessons slutsats var att Piratpartiet i en eventuell regering skulle kunna få svårt att hitta majoritet för att ge den amerikanske visselblåsaren en fristad.

Socialdemokrater i Reykjavík ratar egna kvoteringsregler

I Reykjavík ratar Socialdemokraterna reglerna om köns- och ålderskvotering på de egna listorna. Nu toppas listan i söder av Össur Skarphéðinsson och listan i norr av Sigríður Ingibjörg Ingadóttir. På bägge görs undantag från det egna regelverket. I den sydvästra valkretsen användes samma regelverk för att peta ned uppstickaren Margrét Tryggvadóttir två platser.

I somras klubbade Socialdemokraterna i Reykjavík en ny åldersregel som tillägg till tidigare könskvotering. Regelverket säger att minst en av de tre främsta kandidaterna i en valkrets ska vara 35 år eller yngre.

På de fyra första platserna måste det dessutom finnas två män och två kvinnor. Dessa placeras i par - om toppkandidaten är en man måste nummer två vara en kvinna, och om nummer tre är en kvinna måste fyran vara en man.

Samma regelverk klubbades även av den sydvästra valkretsen. Där slutade Margrét Tryggvadóttir på tredje plats i provvalet långt före flera etablerade partinamn. Margrét Tryggvadóttir anslöt sig nyligen till Socialdemokraterna. I fyra år representerade hon först Medborgarrörelsen och därefter Rörelsen i alltinget. I förra valet kandiderade hon i stället för Gryning.

Kvoteringsreglerna gjorde dock att Margrét Tryggvadóttir petades från tredje till femte plats. I praktiken innebar det att hon fick från ett sannolikt uppdrag som ersättare i alltinget till ovalbar plats.

Margrét Tryggvadóttir är 44 år. Därmed föll hon på åldersregeln. I stället flyttades fyran, lokalföreningsordföranden Sema Erla Serdar, upp till tredje plats. Följaktligen måste fjärde plats gå till en man. Den som flyttades upp var femman, kommunpolitikern Guðmundur Ari Sigurjónsson.

När listan klubbades i helgen valde styrelsen att - till skillnad från de två valkretsarna i Reykjavík - följa regelverket. Margrét Tryggvadóttir tog beslutet att avstå från platsen som nummer fem på listan. Den gick i stället till Símon Birgisson. Den toppas av alltingsledamoten Árni Páll Árnason med kommunpolitikern Margrét Gauja Magnúsdóttir som tvåa.

I Reykjavík valde alltså ledningen att bortse från samma regelverk. Det ska enligt styrelsen ha skett efter samråd med de valda kandidaterna. Skälet ska ha varit att det helt enkelt blev för komplicerat att kvotera listorna både efter kön och ålder.

Margrét Tryggvadóttir säger till Vísir att hon anser att åldersregeln är missriktad. Men om regelverket hade tillämpats konsekvent hade hon funnit sig i det:

"Det är naturligtvis inte helt exemplariskt för ett socialdemokratiskt parti att diskriminera människor efter ålder. Men om reglerna gäller, och det hade jag kunnat förlika mig med, så ska de gälla överallt. ... Det var en viss chock för mig att se att allt detta bara hade kastats åt sidan i Reykjavík."

I södra Reykjavík toppas listan nu av alltingsledamoten Össur Skarphéðinsson följd av kommunpolitikern Eva H. Baldursdóttir, alltingsledamoten Valgerður Bjarnadóttir och statsvetaren Auður Alfa Ólafsdóttir. Här är alltså tre av de fyra toppkandidaterna kvinnor. Eva H. Baldursdóttir är 34 år och Auður Alfa Ólafsdóttir är 27 år.

I norra Reykjavík toppas listan av alltingsledamoten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir följd av alltingsledamoten Helgi Hjörvar, högskolechefen Jóhanna Vigdís Guðmundsdóttir och nyvalda kvinnoförbundsordföranden Steinunn Ýr Einarsdóttir. Även här är tre av fyra toppkandidater kvinnor. Ingen av de tre översta kandidaterna är 35 år eller yngre. Fyran Steinunn Ýr Einarsdóttir är 33 år.

Partiledaren Oddný G. Harðardóttir toppar Socialdemokraternas lista i den södra valkretsen. På andra och tredje plats hamnade två kommunpolitiker: Ólafur Þór Ólafsson och Arna Ír Gunnarsdóttir.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas provval.

Sigurður Ingi Jóhannsson vill leda Framstegspartiet

Sigurður Ingi Jóhannsson utmanar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om ordförandeposten i Framstegspartiet. Beskedet kommer efter ett krismöte i den splittrade alltingsgruppen. Mycket talar för att partiledaren röstas bort vid helgens extrakongress. Men Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har på sina håll alltjämt ett starkt stöd.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons politiska karriär hänger nu på en skör tråd. Det står klart sedan Sigurður Ingi Jóhannsson i fredags kväll meddelat att han kandiderar till ordförande vid partiets extrakongress i helgen. Nu ställs partiledaren och ex-statsministern mot den nuvarande statsministern och vice ordföranden i ett val som kommer att splittra partiet.

Efter förra helgens provval i den nordöstra valkretsen stärkte Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sin ställning. Trots att han utmanades av tre alltingsledamöter valdes han med klar majoritet till partiets toppkandidat i det kommande valet.

Men valrörelsens första partiledardebatt, som sändes av RÚV i torsdags, väckte de farhågor som eventuellt slocknat på nytt. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick frågor om sina kopplingar till Wintris Inc, det bolag registrerat på Brittiska Jungfruöarna som blev hans fall i våras.

Ännu en gång hävdade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att han var offer för en konspiration och att Brittiska Jungfruöarna - en bedömning som går tvärtemot isländska myndigheters syn på saken - inte var något skatteparadis. Han ljög dessutom öppet i direktsändningen när han förnekade att han varit delägare i bolaget.

I fredags samlades alltingsgruppen till ett krismöte och för att rensa luften. Det nära fyra timmar långa mötet slutade med att gruppen gav sitt stöd till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Förtroendeförklaringen ekade ihåligt - inte minst eftersom flera ledamöter sade sig se fram emot ett ordförandeval på den kommande kongressen.

På kvällen kom så det besked som väntats från Sigurður Ingi Jóhannsson ända sedan han sade att han inte kan tänka sig att sitta kvar i en oförändrad partiledning. Han kandiderar till posten som ordförande. Han säger till RÚV att skälet är att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte lyckats återvinna förtroendet för Framstegspartiet:

"Det visade sig att det i denna fråga finns olika åsikter om ordföranden har lyckats återvinna sitt förtroende i partiet. Det visar sig i att påtryckningarna på mig att kandidera till ordförande har ökat de senaste veckorna och inte minst de senaste dagarna."

Sveinbjörn Eyjólfsson, som tidigare anmält sin kandidatur till ordförandeposten, svarade med omedelbart meddela att han inte ställer upp och att han ger sitt stöd till Sigurður Ingi Jóhannsson. Eygló Harðardóttir, socialminister och partisekreterare, tillkännagav på Facebook under lördagen att hon vill bli vice ordförande om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson röstas bort:

"Framstegspartiet har genomgått en svår tid de senaste veckorna och månaderna. Väldigt många partimedlemmar har efterlyst förändringar i partiets ledning och nu har detta kall besvarats. Efter noga övervägande har jag tagit beslutet att om en ny ordförande väljs på partikongressen så kommer jag att kandidera till vice ordförande för Framstegspartiet."

Under lördagen var Sigurður Ingi Jóhannsson på plats i Selfoss där representanter röstade fram partiets lista i den södra valkretsen i det kommande valet. Sigurður Ingi Jóhannsson var den enda som kandiderade till första platsen. Han fick också samtliga 147 röster. Tvåa blev alltingsledamoten Silja Dögg Gunnarsdóttir.

I sitt tal sade Sigurður Ingi Jóhannsson att allmänheten förlorat förtroendet för partiet. Därför var det nödvändigt att byta ledning. I dagsläget var det omöjligt att nå ut med partiets politik eftersom ordförandefrågan överskuggade allt annat. Även om han inte nämnde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vid namn rådde ingen tvekan om vem han syftade på:

"Jag är inte större än partiet, och ingen är större än partiet. ... De senaste veckorna har det framkommit att det inte finns samstämmighet om hur vi ska arbeta som en helhet. Det har visat sig för er som är här och för allmänheten som motsättningar."

Den indirekta kampanjen mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsatte på söndagen. I en intervju i Bylgjan avslöjade Sigurður Ingi Jóhannsson hur partiets alltingsgrupp agerade när avgångskraven i våras restes mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick under ett möte med Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för koalitionspartnern Självständighetspartiet, beskedet att han var tvungen att avgå. Regeringssamarbetet kunde inte fortsätta med honom som statsminister.

Svaret från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blev att i smyg ge sig av till president Ólafur Ragnar Grímsson. I presidentens residens på Bessastaðir bad han om tillstånd att upplösa alltinget. Om han fick presidentens godkännande kunde han använda det som ett vapen i förhandlingarna med Bjarni Benediktsson och ställa ett eget ultimatum - nyval eller han själv fortsatt som statsminister.

Men Ólafur Ragnar Grímsson sade nej. Under tiden sipprade detaljer om mötet ut och Framstegspartiets alltingsgrupp samlades i Reykjavík. Där ska enligt Sigurður Ingi Jóhannsson gruppen gemensamt ha kommit överens om att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson måste avgå eftersom förtroendet för honom var förbrukat då han gått bakom ryggen på partikamraterna. Själv fick han tillsammans med Ásmundur Einar Daðason uppdraget att rädda regeringssamarbetet med Självständighetspartiet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gick dock så småningom motvilligt med på att avgå som statsminister. Utåt framställdes det som att han gjorde det helt på eget initiativ. Därigenom behövde alltingsgruppens beslut aldrig bli något ultimatum.

De nya uppgifterna är dock inte oomstridda. Vigdís Hauksdóttir, som är en av Sigmundur Davíð Gunnlaugssons förtrogna inom alltingsgruppen, skriver på Facebook att hon inte deltagit i något beslut om att avsätta honom som statsminister:

"Jag känns inte vid något av detta. Jag hölls tack och lov utanför denna motbjudande attack. Nu måste Sigurður Ingi kliva fram och informera om vilka ledamöter som deltog i ränkspelet mot partiets ordförande. Det var åtminstone inte hela alltingsgruppen."

Eygló Harðardóttir ger i RÚV en liknande bild av händelseförloppet. Hon säger att det skapats en förtroendespricka mellan statsministern och alltingsgruppen. Denna spricka har nu Sigmundur Davíð Gunnlaugsson haft ett halvår på sig att reparera utan att lyckas. Därför anser hon att det är nödvändigt att byta ledning.

Vigdís Hauksdóttir säger i Morgunblaðið att det bara kan ha varit ledamöter som stod nära Sigurður Ingi Jóhannsson som deltog i beslutet. Hon anser att de nya uppgifterna är av sådan tyngd att de riskerar att splittra det parti som fyller 100 år den 16 december i år:

"Fullt av anklagelser, svek och ohederlighet. Och jag anser att om man vill att partiet inte ska bli 100 år så är detta bästa vägen till det. Så är det bara. Och då bär partiets nuvarande vice ordförande fullt ansvar för det."

Vigdís Hauksdóttir tycker ändå att det är bra att det på partikongressen blir ett val om ordförandeposten. Hon säger i Morgunblaðið att hon är övertygad om att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer att gå segrande ur striden:

"Framstegspartiet har helt enkelt inte råd att offra sin bästa man i interna strider. Sigmundur Davíð är mycket värdefull för det isländska folket med sin framtidssyn och översyn både i inrikes- och utrikesfrågor."

Efter fredagens möte sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att hans bedömning var att han stärkt sin ställning inom partiet. Några timmar senare ringde Sigurður Ingi Jóhannsson och meddelade att han tänkte utmana honom om ordförandeposten. Sigurður Ingi Jóhannsson säger i Morgunblaðið att beskedet inte gjorde rivalen "jublande glad".

Beskedet fick Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att anklaga Sigurður Ingi Jóhannsson för svek. Han säger till RÚV att han ska ha fått löfte från Sigurður Ingi Jóhannsson om att han aldrig skulle utmana honom om ordförandeposten.

En annan som är upprörd är fiske- och jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson. Även han backar upp Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i ordförandestriden. Han säger till Vísir att det i hemlighet måste ha smidits planer för att avsätta honom både som statsminister och partiledare:

"Den första reaktionen är först och främst sorg när man upptäcker att det sedan länge har pågått något intrigspel och mygel i partiet när man trott att det arbetades hederligt med allt detta. För mig är det helt uppenbart att planeringen av detta har pågått länge och det tycks som att Sigurður Ingi och Eygló har gått ihop i något slags lag. Så när man ser på bilden så tänker man kanske tillbaka och tänker vilken dumbom man varit som inte har sett detta som har varit på gång."

Gunnar Bragi Sveinsson vill se utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir som ny vice ordförande. Hon plockades in i regeringen i våras på förslag från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Även hon står bakom honom i ledarstriden. Hon säger i Morgunblaðið att hon överväger om hon ska kandidera till uppdraget.

Även alltingsledamoten Þorsteinn Sæmundsson säger till RÚV att han står bakom Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han oroar sig för att kampen om partiledarposten riskerar att splittra partiet när ett alltingsval väntar.

Miljöminister Sigrún Magnúsdóttir vill för Vísir inte svara på vem som kommer att få hennes röst. Hon kallar det kommande partiledarvalet för "ett lyxproblem":

"Jag tycker att detta är två mycket stora ledare och begåvningar. Så jag gillar dem båda och det är ett lyxproblem för Framstegspartiet att ha två så starka ledare. Men partiet och vi alla måste välja och det gör vi nästa helg."

Silja Dögg Gunnarsdóttir vill däremot se Sigurður Ingi Jóhannsson som ny partiledare. Hon säger till RÚV att ett byte är nödvändigt för att stämningen inom partiet ska förbättras:

"Vi drabbades av ett hårt slag i april. Det kräver inga kommentarer. Vi vet alla vad som hände då. Sedan dess har människor i partiet mått dåligt. Gräsrötterna har mått dåligt och vi inom alltingsgruppen har mått dåligt."

En annan alltingsledamot som backar upp Sigurður Ingi Jóhannsson är Karl Garðarsson. Han skriver på Facebook att han skött sig utmärkt som statsminister:

"Han har klarat sig mycket bra som statsminister under svåra omständigheter och skaffat sig respekt och beröm både inom och utom partiet."

Även Willum Þór Þórsson är en ledamot som kan tänkas ta ställning för Sigurður Ingi Jóhannsson. Han var mycket kritisk mot hur Sigmundur Davíð Gunnlaugsson besvarade frågorna om sina kopplingar till Wintris Inc. i torsdagens partiledardebatt.

Framstegspartiets extrakongress äger rum i Reykjavík 1 och 2 oktober. Valet av ordförande, vice ordförande och sekreterare sker på söndagen klockan 11.30.

Här kan du läsa mer om turbulensen inom Framstegspartiet.

Dagens citat

"Vi tyckte mycket om att bo på Island. Människorna där är öppna, hjälpsamma och avslappnade. Det är mindre stress än här. Landskapet är naturligtvis magnifikt och det är fantastiskt att bo i sådan närhet till naturen. Dessutom är uppvärmningen av hus billig och det varma vattnet är underbart. Vi gillade särskilt de varma baden på Island."

Dawid och Agnieszka Dabrowski, som flyttade från Polen till Island 2006 men nu återvänt, i Morgunblaðið om att bo på Island.

Dagens bonuscitat

"Jag vänder mig inte emot de individer som blir valda efter detta val när jag säger att jag anser att detta inte är positivt för alltinget och en del av det problem som alltinget har brottats med - dessa stora förändringar som har skett vid utseendet av ledamöter."

Einar K. Guðfinnsson, talman i alltinget, i RÚV om det stora antalet ledamöter som lämnar parlamentet i samband med det kommande valet.

Nio filmer från västra Island

Markaðsstofa Vesturlands står bakom en serie filmer som presenterar personer och gårdar som tar emot turister och ger dem en inblick i sin vardag. Filmen ovan handlar om gården Bjarteyjarsandur i Hvalfjörður, där det bland annat finns får, grisar, hästar och ett par - som det ska visa sig - inte särskilt blyga getter.



I Hespuhúsið utanför Borgarnes använder Guðrún Bjarnadóttir traditionella metoder för att färga isländsk ull. Besökare är välkomna under sommaren.



På gården Ytri-Fagridalur vid Skarðsströnd finns omkring 500 får. Under vinterhalvåret är gården öppen för besökare, men när fåren är ute på sommarbete finns däremot inte så mycket att titta på.



Erpsstaðir söder om Búðardalur är en av Islands mest kända mjölkgårdar. I den lilla gårdsbutiken säljs bland annat skyr, ost och glass som tillverkas på mjölk från korna som håller till i ladan bredvid. Även här är besökare välkomna att ta en titt på djuren. Öppet är det dock bara under sommaren.



Kári Viðarsson driver Frystiklefinn - eller The Freezer Hostel - i Rif, ett vandrarhem som också fungerar som scen för bland annat teater. Initiativet belönades i år med Eyrarrósin, ett pris som varje år delas ut till en kulturhändelse eller arrangör på landsbygden.



I Grundarfjörður är Ingi Hans Jónsson ett bekant ansikte. Här bjuder han in till kvällar av historieberättande för hela familjen på både engelska och isländska.



I Bjarnarhöfn på Snæfellsnes finns en av få producenter av det som ofta kallas surhaj, alltså håkäring. Utställningen - där det bjuds på smakbitar - är numera öppen året runt.



Páll Guðmundsson i Húsafell känner många igen från Sigur Rós turnéfilm Heima. Av sten tillverkar han xylofonliknande instrument. Själv beskriver han det som att han lyssnar på fjällen och omsätter deras ljud till toner.



Under sommaren är den stora fyren i Akranes öppen för besökare. Konstutställningar, konserter och teater har arrangerats i byggnaden och tagit hjälp av den unika akustiken. Fyrvaktare är Hilmar Sigvaldason.

Inget åtal mot misstänkt hiv-man

Det blir inget åtal mot den man som smittat två kvinnor med hiv. Åklagaren anser sig inte kunna bevisa att mannen känt till smittan. Länge fanns misstankar om att mannen varit medveten om smittan och ändå haft oskyddat sex med ett tjugotal isländska kvinnor. Mannen, som är asylsökande från Nigeria, har fått avslag på sin ansökan.

I juli 2015 häktades i Reykjavík en hiv-smittad man i 20-årsåldern misstänkt för att ha haft oskyddat sex med ett tjugotal isländska kvinnor. Två av dem visade sig ha blivit smittade. Utredningen inleddes sedan en av kvinnorna fått ett samtal från en schweizisk kvinna som varit tillsammans med mannen. Även hon hade blivit smittad.

Mannen satt en längre tid i häkte för att därefter beläggas med reseförbud. Mannen har hela tiden nekat till att ha känt till smittan. Enligt utredningen ska han ha burit på smittan i mellan fem och tio år.

Mannen, som är asylsökande från Nigeria, kom till Island i september 2014. Han genomgick den obligatoriska hälsokontrollen, men dök aldrig upp för att ta blodprov. Det visade sig att isländska myndigheter inte följde upp asylsökande som inte dök upp till de obligatoriska undersökningarna.

Två månader senare besökte mannen läkare efter att ha fått klamydia. Han skulle ha smittats av en isländsk kvinna som han aldrig namngav. Mannen hämtade dock aldrig ut någon medicin.

I mars 2015 fick mannen avslag på sin ansökan om asyl - ett beslut som han överklagade. Han har tidigare nekats asyl i Schweiz och Italien. Han reste till Island via Norge med ett falskt pass.

Nu står det klart att mannen inte kommer att åtalas. Åklagaren anser enligt Vísir att bevisningen mot honom inte är tillräcklig. Det har inte gått att fastslå att mannen känt till att han varit hiv-smittad.

Här kan du läsa mer om utredningen mot mannen.

Dagens citat

"Då är trafiksäkerheten i fara och olyckorna har naturligtvis ökat mycket i kölvattnet av det. Så detta är inte bara en fråga om att bilar skakar och att människor far illa av att köra på dem. Detta är också ur säkerhetssynpunkt."

Hreinn Haraldsson vid Vegagerðin säger till RÚV att anslagen till underhåll minst skulle behöva fördubblas för att grusvägarna på Island skulle vara i gott skick.

Dagens bonuscitat

"Jag har känt till Samúels byggnader och konstverk från att jag var ungdom. Efter att jag studerade i Spanien ökade mitt intresse för dem eftersom förebilderna till dem kommer från södra Europa. Samúel återskapade dem vid världens norra utkant."

Ólafur Engilbertsson i Vísir om arbetet med att återskapa konstnären Samúel Jónssons livsverk i Selárdalur - läs mer här.

Ex-presidenten Ólafur Ragnar Grímsson får assistent

Ólafur Ragnar Grímsson får en assistent på halvtid bekostad av staten. Initiativet kommer från utrikesdepartementet. Den anställda ska biträda den tidigare presidenten när det gäller arktiska frågor och förnyelsebar energi. Även Vigdís Finnbogadóttir fick tillfälligt en assistent när hon lämnade uppdraget som president.

För snart två månader sedan tog Guðni Th. Jóhannesson över uppdraget som Islands president. Företrädaren Ólafur Ragnar Grímsson kommer dock att i vissa internationella sammanhang fortsätta att representera Island. Det gäller frågor rörande Arktis och förnyelsebar energi - områden som han engagerade sig i under sin tid som president.

För att genomföra uppdraget får Ólafur Ragnar Grímsson en halvtidsanställd assistent. Initiativet till detta kommer från utrikesdepartementet. Kostnaden för assistenten blir 3 miljoner isländska kronor i år och 7 miljoner nästa år. Därefter ska anställningen utvärderas.

Det är inte första gången som en tidigare president får kostnaderna för en assistent betalda av staten. När Vigdís Finnbogadóttir avgick 1996 fick även hon tillfälligt en assistent.

Bytet av president medför även andra kostnader. I regeringens budgetproposition läggs 5 miljoner isländska kronor på en uppdatering av presidentens hemsida, som har varit oförändrad i sexton år. Pengarna ska gå till att modernisera hemsidan. Ytterligare 5 miljoner går till att anställa en person som utför allmänna arbetsuppgifter på residenset Bessastaðir.

Dessutom går 15 miljoner till arbeten och utökad säkerhet på Bessastaðir.

Majoritet islänningar vill ha könsuppdelade toaletter

En majoritet av islänningarna vill att offentliga toaletter fortsätter att vara könsuppdelade. Bara var femte förespråkar könsneutrala toaletter. Unga islänningar är mest positiva till att ta bort uppdelningen. Pensionärer vill däremot i stor utsträckning behålla den. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Tidigare i år skrotades könsuppdelningen på toaletterna på Verzlunarskóli Íslands. Initiativet kom från gymnasieskolans feministiska förening och fick gehör från ledningen. Ett skäl till att uppdelningen slopades var att elever som var osäkra på sin könsidentitet eller inte betraktade sig som varken män eller kvinnor skulle behöva välja kön vid toalettbesök.

Långt ifrån alla var nöjda med beslutet. En av dem var alltingsledamoten Vigdís Hauksdóttir från Framstegspartiet. Hon ansåg att de manliga eleverna borde tvingas att kissa sittande om uppdelningen skulle finnas kvar. Annars tvingades kvinnliga elever ofta att använda äckliga toaletter där män inte lyckats pricka själva toalettskålen.

En majoritet av islänningarna håller med Vigdís Hauksdóttir. Hela 51,7 procent är emot att könsuppdelningen försvinner. Bara 21,4 procent är för att skrota könsuppdelningen. Övriga 26,9 procent är varken för eller emot könsneutrala toaletter.

Stödet för att skrota uppdelningen är störst bland islänningar i åldern 18 till 29 år, bland personer bosatta i Reykjavíkområdet, bland högskoleutbildade, bland studenter och bland låginkomsttagare. Dessutom är kvinnor något mer positivt inställda till könsneutrala toaletter än män.

Motståndet är starkast bland islänningar som har fyllt 68 år, bland landsbygdsbefolkningen, bland personer med enbart grundskoleutbildning och bland medelinkomsttagare.

Vigdís Hauksdóttirs sympatisörer inom Framstegspartiet tar oftast avstånd från könsneutrala toaletter. Motståndet är nästan lika utbrett bland Självständighetspartiets väljare. Mest positiva till slopad könsuppdelning är anhängare till Piratpartiet. Inte i något annat parti finns en majoritet som är för könsneutrala toaletter. Inom Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Renässans är det var fjärde väljare som säger ja till skrotad könsuppdelning.

Dagens citat

"Många turister som kommer hit till Víðimýri är alldeles förunderligt sparsamma. Vi har räknat ut att hit till gårdsplanet kommer omkring 20 000 turister om året, men bara hälften av dem är beredda att betala inträde till kyrkan. Trots att detta inte kostar mer än 700 kronor eller 5 euro. Många vänder när de ser skylten där detta står."

Sigríður Stefánsdóttir, som ser om den kulturminnesmärkta torvkyrkan Víðimýrarkirkja från 1834, i Morgunblaðið om turisters betalningsvilja.

Var femte islänning har testat Pokémon Go

En av fem islänningar har prövat på mobilspelet Pokémon Go. Men av dessa är det bara knappt var tredje som spelar regelbundet. De flitigaste spelarna är studenter och personer i åldern 18 till 29 år. Svalast är intresset för spelet bland personer som har fyllt 68 år. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Pokémon Go är en stor succé även på Island. Mobilspelet har blivit så populärt att ett reseföretag till och med ordnar rundturer med buss i Reykjavíkområdet där syftet är att deltagarna ska ut på pokémonjakt.

Totalt 20,7 procent av islänningarna har någon gång testat Pokémon Go. Men det är bara 6,4 procent som regelbundet använder spelet. 14,3 procent spelar det inte regelbundet. Resterande 79,3 procent har alltså inte testat.

Spelet är populärast bland studenter och bland islänningar i åldern 18 till 29 år. Fler spelare hittas också bland män än bland kvinnor och bland personer bosatta i Reykjavíkområdet än på landsbygden. Bland islänningar som har fyllt 68 år är det bara 1,2 procent som någon gång har prövat Pokémon Go.

Här kan du läsa mer om Pokémon Go på Island.

Dött lopp mellan Piratpartiet och Självständighetspartiet

Med fem veckor kvar till alltingsvalet är Självständighetspartiet och Piratpartiet lika stora. Bägge partierna har stöd av 22,7 procent av väljarna. Renässans är åter långt över femprocentsspärren medan Ljus framtids avstånd till spärren ökar. Isländska folkfronten får 2,2 procent. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Nyvalet till alltinget kommer allt närmare. Samtidigt blir opinionsläget allt jämnare. Avståndet mellan de sex partier som i dagsläget klarar femprocentsspärren till alltinget minskar. Inte minst är det stödet för Piratpartiet som sjunkit under det senaste halvåret.

Självständighetspartiet och Piratpartiet är nu lika stora. Båda får 22,7 procent. För Piratpartiet är det en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning. För Självständighetspartiet är det en minskning med 1,9 procentenheter.

Mätningens stora vinnare är Renässans. Med 11,5 procent av väljarkåren bakom sig är det nybildade partiet nu fjärde störst i landet. Ökningen från föregående mätning är 2,7 procentenheter. Siffran är partiets hittills bästa hos MMR.

Gröna vänstern får 13,2 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter. Framstegspartiet får 11 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Över spärren till alltinget finns också Socialdemokraterna med 8,1 procent, en nedgång med 1 procentenhet.

Ljus framtid har inte varit över femprocentsspärren på nästan ett halvår. Partiet backar nu med 0,4 procentenheter till 4,1 procent.

Isländska folkfronten får 2,2 procent. Det är första gången som MMR särredovisar väljarstödet för partiet.

Ännu längre bort från spärren finns Gryning med 1,4 procent (en ökning med 0,3 procentenheter), Landsbygdspartiet med 0,9 procent (+0,5), Hushållens parti med 0,5 procent (-0,1), Regnbågen med 0,3 procent (+0,2), Demokrativäktaren med 0,2 procent (-0,3) samt Humanistpartiet och Folkfronten med 0,1 procent var (oförändrat).

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet är 35,6 procent. Det är en ökning med 1,7 procentenheter.

Här kan du läsa mer om valet på Island.

Kvinnouppror inom Självständighetspartiet efter provval

Tre ledare för Självständighetspartiets kvinnoförbund lämnar partiet. Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir, Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir tar steget som en protest mot den manliga dominansen på partiets listor i det kommande alltingsvalet. Ledaren Bjarni Benediktsson beklagar både avhoppen och utgången i provvalen.

I det kommande alltingsvalet blir Ólöf Nordal den enda kvinnan som toppar någon av Självständighetspartiets listor. I övriga fem valkretsar återfinns män på första plats. Dessutom kan det bli så att ingen av de kvinnor som valdes in i alltinget 2013 får nytt förtroende av partiets medlemmar.

Bakgrunden till missnöjet är framför allt provvalen i de södra och sydvästra valkretsarna. I söder toppas listan av tre män. Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir hamnade på fjärde plats, men valde att avstå den. I stället togs den av Unnur Brá Konráðsdóttir, som därmed är den enda kvinnan på valbar plats i valkretsen.

I den sydvästra valkretsen slutade fyra män överst på listan i provvalet. I topp finns partiledaren Bjarni Benediktsson. Han var dock den enda som fick tillräckligt många röster för att valet ska vara bindande. Listan har ännu inte klubbats och det är därför möjligt att kvinnor kan flyttas längre upp på den. Det bästa provvalet gjorde Bryndís Haraldsdóttir som slutade femma.

Självständighetspartiet är motståndare till kvotering. Därför är det problematiskt för ledningen att ta hänsyn till andra faktorer än just resultatet i provvalet. Samtidigt finns det ett utbrett missnöje med utgången. Redan på provvalsnatten började det att talas om möjligheten för en utbrytning från partiet där kvinnor skulle få större plats.

Nu väljer alltså Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir, Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir att lämna partiet i protest. Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir är sedan 2015 ordförande för Självständighetspartiets kvinnoförbund. Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir hade samma post mellan 2011 och 2013 och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir var ordförande mellan 2013 och 2015.

I ett gemensamt uttalande på Facebook skriver de att de lämnar Självständighetspartiet för att det har visat sig vara omöjligt att rubba den konservativa syn på jämställdhet som finns inom partiet - trots att partiet har antagit jämställdhet som ett kärnvärde. De kritiserar också ledningen för att inte ha försökt förebygga den manliga dominansen på listorna:

"Olika steg som skulle leda till ökad jämställdhet mellan könen har tagits de senaste åren. Ett omfattande motstånd har dock funnits mot att gå längre med att förändra systemet och partiets ansikte så att kvinnor fås att delta. Det har talats mycket om att välja 'den mest kompetenta individen'. Det visade sig i de senaste veckornas provval att detta resonemang är föråldrat och inte alls i takt med nutiden, och ännu en gång visade det sig att provval inte nödvändigtvis ger goda resultat fast de kanske är demokratiska för den snäva grupp som deltar i dem. Det har blivit dags att inse att provval är ett urgammalt sätt att välja en lista. Olika andra politiska partier är inte obenägna att välja lista på ett sådant sätt att kvinnor får samma möjlighet till ansvar som män. Om inte läget inom Självständighetspartiet är sådant att alla 'mest kompetenta individer' är män."

Det är inte bara Helga Dögg Björg­vins­dótt­ir, Jarþrúður Ásmunds­dótt­ir och Þórey Vil­hjálms­dótt­ir som är missnöjda. Elva av fjorton ledamöter i Självständighetspartiets kvinnoförbund tänker lämna styrelsen - och flera av dem avser även att begära utträde ur partiet.

Ólöf Nordal, partiets vice ordförande, har tidigare sagt till RÚV att andelen kvinnor på listorna i de södra och sydvästra valkretsarna är en besvikelse. Däremot anser hon att listorna i Reykjavík och den nordvästra valkretsen har en bra sammansättning av kandidater.

Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att flera kvinnor i bland annat Reykjavík nådde framgång i provvalen. Däremot är han missnöjd med den manliga dominansen på listorna i söder och sydväst:

"Jag är dock överens om att provvalsupplägget inte har visat sig vara lyckat, men vi har trots det med det som alternativ för valkretsarna och valkretsarna har valt att gå denna väg och vi har velat respektera folkets vilja inom partiet. ... Jag anser inte att det [resultaten i provvalen] återspeglar kvinnors arbete, stöd och förmåga inom Självständighetspartiet att de skulle placera sig så. Jag anser inte att de återspeglar kvinnornas styrka inom Självständighetspartiet tillräckligt väl."

Stefanía Óskarsdóttir, statsvetare vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att missnöje med provvalsresultat tillhör vanligheterna. I regel sker dock provvalen långt tidigare så att partier ska hinna enas och komma över motsättningar i god tid före valdagen. Den här gången kommer däremot missnöjet bara fem veckor från valdagen. Det ställer partidistrikten inför problem:

"Partiets styrelser bestämmer inte över provvalens utgång, men kan naturligtvis förändra listor i efterhand. Det orsakar dock så mycket tråkigheter. De som flyttas nedåt på listan och deras sympatisörer blir ursinniga och då har du ett svårt läge. Den enklaste vägen för ledningen är då sannolikt att bita ihop och försöka att skaka av sig detta och hoppas att debatten går i någon annan riktning."

Ett skäl till att det denna gång är enklare att hoppa av kan enligt Stefanía Óskarsdóttir vara Renässans, det liberala parti som bildades av utbrytare från Självständighetspartiet. Där återfinns till exempel Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, tidigare vice ordförande för Självständighetspartiet, i topp på listan i den sydvästra valkretsen.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets provval.

Dagens citat

"Här förekommer det att ny oljebeläggning på landets vägar pressa ned av trafiken och innan stenkross binder oljan innebär körning på dessa avsnitt enorma stenskott. ... Bara för oss vid Bílaleiga Akureyrar gick framruteskador på närmare 100 miljoner förra året."

Steingrímur Birgisson, vd för Höldur som driver Bílaleiga Akureyrar, i Morgunblaðið om vanliga skador på hyrbilar på Island.

Reykjavík dyraste storstaden i världen för svenska turister

Reykjavík är nu den dyraste världsstaden för svenska resenärer. Den starka isländska kronan gör att staden i höst kostar mer än till exempel New York och San Francisco. Jämfört med Stockholm är priserna i dagsläget 55 procent högre i Reykjavík. Det visar Forex Banks storstadsindex för hösten 2016.

De senaste månaderna har den isländska kronan stärkt avsevärt mot den svenska kronan. Därmed har Island också blivit ett betydligt dyrare resmål för svenska turister. Men det är inte bara en svag växelkurs som ligger bakom förändringen. Priser på hotell på Island har exempelvis stigit mer än prisläget i allmänhet.

Den stora efterfrågan gör att många kan fortsätta att höja priserna. Samtidigt finns det inom branschen många som börjar befara att kronan håller på att bli för stark. Då riskerar den att bli något som avskräcker utländska besökare.

Reykjavík är alltså för svenskar redan den dyraste staden i världen. Prisnivån i staden har indexvärdet 155, där Stockholm har 100. Prisläget är därmed 55 procent högre i Reykjavík. Den isländska huvudstaden är nu dyrare än traditionellt dyra städer som New York (index 150), San Francisco (149), Genève (130) och Köpenhamn (125).

Den billigaste världsstaden är Ho Chi Minh City i Vietnam med ett index på 28. Därefter följer Manila (31) och Kuala Lumpur och Sofia (33). Det gör Sofia till den billigaste storstaden i Europa.

Här kan du läsa mer om den isländska kronans utveckling.

Gústaf Níelsson kandiderar för Isländska folkfronten

När Gústaf Níelsson fick en plats i Reykjavíks råd för mänskliga rättigheter tvingades Framstegspartiet till omedelbar reträtt. Nu går han med i Isländska folkfronten och toppar partiets lista i norra Reykjavík. Han har tidigare misslyckats att få gehör för sina åsikter om islam inom Självständighetspartiet.

Tidigare i år lades nyliberala Höger-gröna ned för att uppgå i nybildade Isländska folkfronten. Partiledaren Guðmundur Franklín Jónsson följde dock inte med till det nya partiet. Han kandiderade i stället i Självständighetspartiets provval i Reykjavík utan framgång.

Isländska folkfronten vill lämna både EES-området och Schengen-samarbetet. Partiet säger sig värna religionsfriheten, men vill samtidigt förbjuda användning av burka och moskéer.

En demonstration som samlade ett trettiotal medlemmar blev Isländska folkfrontens massmediala genombrott. Demonstrationen skedde i mitten på augusti utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík. Den ägde rum samtidigt som en manifestation för solidaritet med flyktingar.

Isländska folkfronten vände sig då mot den utlänningslag som nyligen klubbats i parlamentet. Medlemmar hävdade att den öppnade Islands gränser under en tid då andra länder skärpte reglerna för att ta emot flyktingar och asylsökande.

Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson gick ut för att tala med demonstranterna och för att förklara lagtexten. Han ansåg att Isländska folkfronten missförstått innebörden av nyheterna i lagen. I debatten på torget efterlyste han information om vilka avsnitt i lagen som öppnade Islands gränser på vid gavel, men fick inget svar.

I Gallups senaste opinionsmätning fick Isländska folkfronten 2 procent. Inte minst Framstegspartiets framgångar i kommunalvalet i Reykjavík 2014 visar att det finns en politisk potential för främlingsfientliga rörelser. Hittills är dock inte invandring någon het valfråga. Men om dessa stämningar inte sugs upp av etablerade partier skulle Isländska folkfronten kunna göra ett starkt val.

Gústaf Níelsson blir partiets toppkandidat i norra Reykjavík. Han har länge varit känd för debattinlägg där udden riktas mot muslimer och islam. Trots att han var medlem i Självständighetspartiet utsågs han förra året till Framstegspartiets representant i Reykjavíks råd för mänskliga rättigheter.

Utnämningen blev dock så kortvarig att Gústaf Níelsson inte hann närvara på något möte. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hade överseende med partiets främlingsfientliga valrörelse i kommunen, men att utse Gústaf Níelsson var ett steg för långt. Lokalavdelningen sade sig ha begått ett misstag och inte undersökt hans bakgrund tillräckligt.

Nästa bakslag kom samma år på Självständighetspartiets kongress. Tillsammans med tidigare alltingsledamoten Jón Magnússon argumenterade Gústaf Níelsson för ett uttalande där partiet skulle välkomna välutbildade flyktingar till landet. Mottagandet skulle dock vara mycket begränsat. I stället skulle Island i första hand hjälpa flyktingar på plats.

Vidare ansåg de att ett omfattande flyktingmottagande skulle äventyra den isländska identiteten. Skälet till att mottagandet av flyktingar länge fungerade väl var enligt Gústaf Níelsson och Jón Magnússon att de kom i små grupper och att de anpassade sig till det isländska samhället.

Gústaf Níelsson blev dock inte särskilt långvarig i talarstolen. Under anförandet buades och hyssjades det bland åhörarna. Både han och Jón Magnússon pekade ut nyvalda partisekreteraren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som huvudansvarig för det svala mottagandet. Efteråt sade Gústaf Níelsson att Självständighetspartiet anslutit sig till samma invandringspolitik som Socialdemokraterna och Gröna vänstern.

På Facebook skriver Gústaf Níelsson att han kandiderar för Isländska folkfronten eftersom han anser att Självständighetspartiet svikit i invandringsfrågan:

"Min inställning beror främst på att jag inte litar på Självständighetspartiet i dessa frågor som är de mest angelägna i hela Europa just nu, och det är frågor rörande asylsökande, flyktingar och islamisering av kontinenten med bistånd från vänsterradikala inom samtliga partier. Självständighetspartiets eftergivenhet i nationens suveränitets- och självständighetsfrågor är sådan att den inte kan godtas. Om denna förskräckelse vittnar den nyligen godkända lagen om utlänningsfrågor som träder i kraft vid nästa årsskifte."

Isländska folkfronten har som mål att kandidera i samtliga sex valkretsar. Partiledaren Helgi Helgason toppar listan i den sydvästra valkretsen. I södra Reykjavík blir Gunnlaugur Ingvarsson, som sitter i styrelsen för EU-motståndarna Heimssýn, partiets toppkandidat.

Här kan du läsa mer om Isländska folkfronten och ovan kan du se Helgi Hrafn Gunnarsson diskutera med demonstranter.

Enfiliga broar på ringvägen kvar i minst arton år till

Regeringen höjer anslaget till nya broar med 1 miljard isländska kronor. Men även om anslagen ligger fast under de närmaste åren kommer det med nuvarande takt att dröja 18 år innan alla enfiliga broar har försvunnit från ringvägen. Under de närmaste åren är det minst fem enfiliga broar som ersätts eller blir överflödiga när vägen får ny sträckning.

Längs ringvägen runt Island finns 39 enfiliga broar. I takt med att trafiken ökat har allt fler lyft fram broarna som en trafiksäkerhetsrisk. För många turister är enfiliga broar ett okänt fenomen. Därför händer det ofta att de bromsar in för sent eller inte alls vid mötande trafik.

I julas omkom en bilist vid en kollision vid bron över Hólá. Föraren i den mötande bilen - en utländsk turist - var varken bekant med det hala väglaget eller med enfiliga broar. Mannen fälldes senare i domstol för vållande till annans död.

Fem av de enfiliga broarna kommer att försvinna inom de närmaste fyra åren. En som ersätts är bron över Skeiðará. Den har varit överflödig sedan älven torrlades då smältvattnet börjat ta en annan väg mot havet. Den nya bron ska invigas före årsskiftet.

Ytterligare fyra enfiliga broar kommer att försvinna från ringvägen på sydöstra Island. Det handlar om broar i trakterna kring Hornafjörður och Berufjörður. Några av dem blir överflödiga när ringvägen i Berufjörður får en ny sträckning samtidigt som vägen asfalteras.

Hittills har regeringen lagt 100 miljoner isländska kronor extra om året för att bygga bort enfiliga broar. Summan höjdes nyligen till 300 miljoner under 2017 och 2018. Om de höjda anslagen skulle finnas kvar skulle det ta 48 år att få bort de enfiliga broarna enbart från ringvägen.

Nu har regeringen i stället bestämt sig för att skjuta till 1 miljard isländska kronor. Om de öronmärkta pengarna inte skulle dras in skulle det enligt RÚV ta 18 år för att bli kvitt de enfiliga broarna. Förslaget - som inrikesminister Ólöf Nordal står bakom - väntas klubbas i alltinget under de närmaste dagarna.

Majoriteten av de enfiliga broarna finns på södra, sydöstra och östra Island. Bron över Jökulsá á Fjöllum - som är en av två enfiliga broar i den norra delen av landet - finns det också långt gångna planer på att ersätta.

De 34 sista enfiliga broarna är tillsammans cirka 2,5 kilometer långa. Varje ny meter bro kostar i genomsnitt 4 miljoner isländska kronor. Dessutom kostar det 100 miljoner att förbinda en ny bro med ringvägen. Därmed blir den totala kostnaden för att få bort de enfiliga broarna 14,3 miljarder isländska kronor.

En annan nyhet i infrastrukturbudgeten för de närmaste åren är 2,7 miljarder isländska kronor för att slutföra bygget av en ny väg mellan Dettifoss och Ásbyrgi. Den sista etappen ska stå klar 2018.

Klagomålen på att en ny väg från Dettifoss inte fått klartecken har irriterat inte minst kommunerna i närområdet. Utan en bra väg som förbinder ringvägen i söder med väg 85 i norr går det enligt kritikerna inte att tala om en gemensam region.

I dag finns på älven Jökulsá á Fjöllums östra sida en dålig grusväg som sträcker sig från Grímsstaðir á Fjöllum i söder till Ásbyrgi i norr. Den går även förbi Dettifoss. Vattenfallet går även att beskåda från älvens västra sida. Den asfalterade delen tar dock slut vid parkeringen till vattenfallet. Den återstående grussträckan norrut mot Ásbyrgi är i dåligt skick och körs bäst med fyrhjulsdriven bil med hög markfrigång.

Här kan du läsa mer om regeringens satsningar på vägnätet under de närmaste åren och här kan du läsa mer om olyckan vid Hólá.