tisdag 25 oktober 2016

Tusentals isländska kvinnor i protest mot låga löner

Tiotusentals isländska kvinnor lämnade i går jobbet klockan 14.38. Många av dem samlades på Austurvöllur i Reykjavík för att protestera mot låga löner. Med dagens takt skulle det dröja ända till år 2068 innan män och kvinnor tjänar lika mycket för samma jobb. De senaste elva åren har kvinnor i snitt tjänat in en halvtimme.

Den 24 oktober 1975 genomfördes för första gången Kvennafrídagurinn. Då deltog omkring 25 000 isländska kvinnor i demonstrationerna bara i Reykjavík. De samlades på Lækjartorg för att kräva ett slut på lönediskriminering.

Manifestationen blev startskottet för en intensiv debatt om jämställdhet. Året därpå lagstiftade alltinget om jämlikhet mellan män och kvinnor. Debatten bidrog sannolikt till att lägga grunden både för kvinnopartiet Kvinnolistan och Vigdís Finnbogadóttirs presidentkampanj.

Därefter har manifestationerna återkommit. För varje gång har kvinnorna kunnat gå från jobbet något senare. För varje gång har alltså lönegapet mellan män och kvinnor minskat något, men den genomsnittliga isländska kvinnan tjänar i dag bara 70,3 procent av vad den genomsnittliga mannen gör.

När manifestationen återkom 2005 lämnade kvinnorna sina jobb klockan 14.08. Fem år senare slutade de 14.25. Och i går gick de från arbetet 14.38.

De senaste elva åren har kvinnorna alltså tjänat in en halvtimme räknat på en arbetsdag som varar mellan 9 och 17. I denna takt dröjer det till 2068 innan män och kvinnor tjänar lika mycket.

Även nu pågår en debatt om löneskillnader mellan män och kvinnor. Nybildade partiet Renässans har som ett vallöfte lovat att utradera lönegapet. Det ska genom lagstiftning riktad mot medelstora och stora företag.

Tusentals kvinnor samlades i går på Austurvöllur i Reykjavík i går för att protestera mot lönegapet. Manifestationer genomfördes även i Akureyri, Ísafjörður, Keflavík och Egilsstaðir. Bland deltagarna på Austurvöllur syntes politiker från bland annat Socialdemokraterna och Ljus framtid.

En av talarna var Guðrún Ágústsdóttir, som var en av grundarna till den så kallade rödstrumperörelse som stod bakom den manifestation som genomfördes 1975. Trots att lönegapet fortfarande var stort ansåg hon att kvinnorörelsen lyckats på flera viktiga punkter sedan dess. Hon nämnde exempelvis föräldraledighet och kvinnors intåg i politiken - inte minst Vigdís Finnbogadóttirs tid som president.

Vid Austurvöllur försågs statyerna av frihetskämpen Jón Sigurðsson och den första kvinnliga parlamentarikern Ingibjörg H. Bjarnason med rosa band.