Iceland Foods till Island för att lösa varumärkesstrid

Redan i veckan skickar Iceland Foods en delegation till Island. Förhoppningen är att få ett möte med utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir. Syftet med resan är att få Island att lägga ned processen om varumärkesregistreringen av Iceland. Grundaren Malcolm Walker hoppas kunna komma överens om gemensam användning av ordet Iceland, skriver The Guardian.

Genom åren har den brittiska livsmedelskedjan Iceland Foods hindrat en lång rad isländska företag att använda Iceland i sin marknadsföring. Iceland Foods har nämligen lyckats få en mycket bred användning av ordet registrerat som varumärke.

Den isländska regeringen ska ha fått nog när Iceland Foods försökte stoppa sloganen Inspired by Iceland, som används för att locka turister till landet. Nyligen meddelade utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir att Island utmanar registreringen av Iceland som varumärke.

Beskedet har uppenbarligen skärrat Iceland Foods. Det finns en stor risk att butiken förlorar en rad användningsområden för sitt varumärke - om Iceland Foods ens får behålla det.

Lösningen blir alltså att redan i veckan skicka en delegation till Island. Målet är att få träffa utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir och avgränsa områden i marknadsföringen för livsmedelskedjan och för isländska staten.

Malcolm Walker, grundare av Iceland Foods, säger till The Guardian att syftet aldrig varit att försvåra marknadsföringen för isländska livsmedelsproducenter:

"We have no desire whatsoever to stand in the way of Iceland the country making use of their own name to promote their own products, so long as it does not conflict or cause confusion with our own business. I am sure there is ample scope for an agreement that will allow both parties to continue to live and work amicably alongside each other."

Här kan du läsa mer om varumärkesstriden.

Skjuten isbjörn vid Hvalnes bar på mjölk åt ungar

Foto: Keldur

Det var en vuxen och välmående hona som sköts ihjäl vid Hvalnes på Skagafjörður i somras. Isbjörnen hade sannolikt varit i land en stund när den upptäcktes. Efter simturen från Grönland hade den både hunnit äta växter och få skärsår från ett taggtrådsstängsel. Det framkommer i obduktionen av isbjörnen.

Vid midnatt den 16 juli i år fällde en jägare en isbjörn vid gården Hvalnes på Skagafjörður. Djuret sköts på 130 meters avstånd. Björnen verkade ännu inte ha fått syn på någon bebyggelse, människor eller andra djur.

Isbjörnen var den första som tagit sig i land på Island på fem år. Mellan 2008 och 2011 anlände fyra djur till Island. Även de sköts en kort stund efter att de tagit sig upp på land.

Obduktionen visar att det var en välmående hona som tagit sig i land. Hon vägde 204 kilo och kroppsvikten bestod till 30 procent av fett. De övriga fyra isbjörnar som kommit under 2000-talet har varit utmärglade och sjuka.

Isbjörnshonan var inne på sitt tolfte levnadsår. Hon hade mjölk i spenarna. Det betyder att hon antingen lämnat ungar bakom sig eller att de dött under simturen mot Island. Det var tredje gången som hon haft ungar. Fyra gånger under sitt liv hade honan gått i ide.

Den troliga förklaringen till att isbjörnen hamnade på Island var att drivisen i mitten av juli var nästan borta från Ittoqqortoormiit på östra Grönland. Efter att ha drivit ut till havs har hon antingen simmat eller drivit på isflak till Island.

Det verkar troligt att isbjörnen befunnit sig på land en stund innan den sköts. I tarmarna fanns inga spår av animalisk föda. Däremot fanns det överst i tarmsystemet en hel del växter. Dessa hade honan ätit nära stranden vid Hvalnes.

I munnen hade honan sår som troligtvis härrörde från taggtråd. Troligtvis har hon försökt ta sig förbi något stängsel på stranden.

Honan var smittad av trikiner. Totalt har tre av de fem isbjörnar som hamnat på Island under 2000-talet burit på parasiten.

Här kan du läsa mer om den skjutna isbjörnen.

Renässans nobbade ministerposter i trepartiregering

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson erbjöd i måndags Renässans ministerposter i en koalition med Framstegspartiet. Men partiledaren Benedikt Jóhannesson sade nej. Beskedet fick Bjarni Benediktsson att i stället vända sig till Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. De två träffades i går utan att komma överens om något samarbete.

I går var det en månad sedan valet till alltinget. Island står alltjämt utan ny regering. Att bilda en majoritet är svårt. I alltinget finns sju partier och minst tre krävs för en majoritetsregering. Samtidigt har flera partier uteslutit samarbeten med vissa andra partier.

I måndags vände sig Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, till Benedikt Jóhannesson, ledare för Renässans. Han fick ett konkret erbjudande om ministerposter i en trepartiregering med Framstegspartiet. Dagen innan hade han fått kompromissförslag från Självständighetspartiet om fiskekvotsystemet och EU-frågan.

Renässans ledare Benedikt Jóhannesson sade nej ännu en gång. Partiet vill inte agera på ett sätt som gör att den avgående koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet kan fortsätta regera.

Huvudskälet till att Bjarni Benediktsson skulle föredra Framstegspartiet före Ljus framtid är att det skulle ge en säkrare majoritet i parlamentet. Men inte heller den här gången sprack alliansen mellan Renässans och Ljus framtid.

Ett samarbete med Renässans hade i vissa kretsar blivit svårt för Bjarni Benediktsson att motivera. I den egna alltingsgruppen finns det politiker som inte alls är positiva till en sådan idé. De hoppas att Självständighetspartiet kan rädda sig kvar i regeringsställning utan att behöva kompromissa i två av partiets verkliga profilfrågor, alltså fisket och EU.

Men det finns fler anledningar till att delar av alltingsgruppen är skeptisk till en koalition med Renässans. Flera av partiets toppnamn var tidigare tongivande inom Självständighetspartiet. Det finns på sina håll en påtaglig misstänksamhet mot dem som hoppade av till Renässans.

I alltingsgruppen finns det politiker som hellre skulle se ett samarbete med Gröna vänstern. Visserligen är avståndet stort i vissa frågor - i synnerhet skattepolitiken - men varken fiskekvotsystemet eller EU-frågan skulle sannolikt bli något problem.

Bjarni Benediktsson vände sig i måndags åter till Katrín Jakobsdóttir. I går träffades de två för att diskutera förutsättningarna för ett samarbete. Han tycktes åter mer intresserad än hon.

Även när det gäller Gröna vänstern är Bjarni Benediktssons förhoppning att Framstegspartiet skulle bli det tredje partiet i en sådan koalition. Än så länge är det något som Katrín Jakobsdóttir inte kan tänka sig att acceptera.

Under gårdagen kontaktade Bjarni Benediktsson president Guðni Th. Jóhannesson för att redogöra för utvecklingen i samtalen. Han mötte också den egna alltingsgruppen samt talade i telefon med Benedikt Jóhannesson och Óttarr Proppé, ledare för Ljus framtid.

Sedan Katrín Jakobsdóttir i fredags avsade sig det formella uppdraget som regeringsbildare har ingen ny utsetts av Guðni Th. Jóhannesson. Varken hon eller Bjarni Benediktsson ska heller ha begärt att få uppdraget på nytt. Ingen av dem kommer att be om det förrän de med säkerhet vet att de har lyckats bilda en regering som har majoritet i alltinget.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Det kan mycket väl vara så att detta blir en bred mitt med beröringspunkter till både höger och vänster. Det har länge varit ett tomrum i mitten eftersom Framstegspartiet med Sigmundur Davíð gav sig av på en resa i något slags nationalistiskt populistiska riktningar och lämnade mitten bakom sig. Socialdemokraterna gav sig ut på en resa ganska långt till vänster med Gröna vänstern. Så det är mycket förnuftigt att försöka bilda en bred front bakom en liberal mitt utan att jag vet om dessa partier tänker gå ihop eller inte."

Guðmundur Steingrímsson, en av grundarna av Ljus framtid, i RÚV om partiets samarbete med Renässans.

Pirater ger upp krav på andra partiers ministrar

Nio av tio pirater röstade i helgen ja till att slopa kravet på att andra ministrars partier inte får sitta i alltinget. Regeln gäller hädanefter bara Piratpartiets egna parlamentariker. I regeringsförhandlingarna hade partiet redan gett upp detta krav. Annars hade det blivit omöjligt för Piratpartiet att sätta sig i en koalitionsregering.

När Piratpartiet deltog i regeringsförhandlingarna med Gröna vänstern, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna väcktes frågan om hur eventuella ministerposter skulle hanteras. Det interna regelverket säger att partiet inte ska ingå i en regering där ministrar också är alltingsledamöter.

Att få igenom ett sådant krav i förhandlingar är i princip uteslutet. Piratpartiets företrädare i förhandlingarna backade också snart från kravet och gav beskedet att det enbart skulle gälla egna politiker. Beslutet fick kritik eftersom det stred mot regelverket.

I en snabbt utlyst omröstning bland medlemmarna har nu det gamla beslutet rivits upp med 216 röster mot 28. Hela 88,5 procent av deltagarna sade ja till att kravet på att ministrar inte ska vara alltingsledamöter ska avskaffas för koalitionspartier men inte för Piratpartiet.

Island tar emot fler kvotflyktingar från Syrien

Drygt 40 kvotflyktingar från Syrien väntas till Island under januari. Flyktingarna får bostäder i Reykjavík, Akureyri, Hveragerði och Selfoss. Samtliga befinner sig i dag i flyktingläger i Libanon. Genom Facebook har de haft kontakt med flyktingar från Syrien som tidigare kommit till Island. De har också genomgått en utbildning i vad de kan förvänta sig i det nya landet.

Hittills i år har Island tagit emot 53 kvotflyktingar från Syrien. Av dessa anlände 48 personer i ett par olika omgångar tidigt under året. De senaste - en familj på fem personer - kom i mitten på september. Eftersom det senaste barnet i familjen föddes bara ett par månader inpå avresan till Island valde de att resa senare än de stora grupperna. Nu har de bosatt sig i Hafnarfjörður.

Socialminister Eygló Harðardóttir gav tidigare i år klartecken för att ta emot ytterligare ett femtiotal kvotflyktingar. Staten har förhandlat med kommunerna Reykjavík, Hveragerði och Árborg - där Selfoss är centralort - om villkoren för mottagandet.

Tanken var att den nya gruppen med kvotflyktingar skulle komma före årsskiftet. Nu står det alltså klart att det i stället blir under mitten av januari.

Det är drygt 40 personer som nu tackat ja till en fristad på Island. Eygló Harðardóttirs plan var att hälften av flyktingarna skulle komma till Reykjavík och hälften till Hveragerði och Árborg. En av familjerna kommer dock att bosätta sig i Akureyri - en kommun som egentligen inte var aktuell den här gången.

Skälet till att en av familjerna flyttar till Akureyri är att de är bekanta med en av de familjer som tidigare placerats i där. I ett beslut säger kommunen ja till planerna.

Familjerna befinner sig nu i FN:s flyktingläger i Libanon. Vissa av dem har bott i lägren i tre år.

Nyligen höll isländska hjälparbetare en två och en halv dagar lång utbildning med de flyktingar som tackat ja till erbjudandet om en fristad på Island. Utbildningen hålls så att de ska vara förberedda på vad som väntar vid ankomsten. Undervisningen behandlar allt från väder och klimat till värderingar och samhällssystem.

Med hjälp av Facebook har de haft kontakt med några av de familjer som kom till Island från krigets Syrien tidigare i år. Genom denna dialog har de fått ytterligare kunskaper om livet i landet.

Precis som tidigare kommer kommunerna att se till så att barnen får plats i förskola och skola. Kommunerna ordnar också bostäder, undervisning i isländska och vid behov stöd från psykolog.

Kommunerna samarbetar med volontärer från Röda korset. De ser bland annat till så att alla familjer får isländska kontaktpersoner så att de inte blir isolerade i det nya landet. En annan uppgift är att hjälpa till att få ut de vuxna på arbetsmarknaden så snart som möjligt.

Alltinget klubbade i september ett beslut om villkoren för hur flyktingar och asylsökande ska hanteras.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Självständighetspartiet i nya samtal med Gröna vänstern

Bjarni Benediktsson uppvaktar nu såväl Gröna vänstern som Renässans och Ljus framtid i jakten på koalitionspartner som ger en stabil majoritet i alltinget. Hittills är Självständighetspartiet ensamt om att vilja regera ihop med Framstegspartiet. Att Gröna vänstern i stället vill få in Socialdemokraterna får gammal bitterhet att bli som ny.

I både lördags och söndags träffade Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson Renässans Benedikt Jóhannesson och Ljus framtids Óttarr Proppé. I söndags presenterade han kompromissförslag för både EU-frågan och fiskepolitiken.

Varken Renässans eller Ljus framtid nappade omedelbart på dessa lösningar. Det ryktas att Självständighetspartiet föreslagit att 3 till 4 procent av de totala fiskekvoterna ska auktioneras ut på försök. Inga kvoter ska dras tillbaka. I stället ska den andel som säljs på auktion tas från förväntade höjningar av kvoterna.

Vidare ska förslaget innebära marginella höjningar av fångstavgifterna. Från Självständighetspartiets sida handlar det alltså i praktiken om symboliska eftergifter med liten inverkan på systemet som helhet.

Frågan är om detta räcker för Renässans - ett parti som profilerat sig genom att förespråka att samtliga kvoter ska gå på auktion efter en förhållandevis kort omställningsperiod.

Måndagen gick därför utan klartecken från Renässans och Ljus framtid till att inleda formella regeringsförhandlingar. Bjarni Benediktsson träffade under gårdagen Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir. Han förhörde sig på nytt om möjligheterna att bilda en trepartiregering med Framstegspartiet, men fick nej.

Bjarni Benediktsson är på jakt efter en koalition som skulle ha bredare majoritet än Självständighetspartiets, Renässans och Ljus framtids 32 platser i alltinget. Renässans och Ljus framtid fortsätter att säga nej till hans förstahandsval Framstegspartiet. Så länge som tidigare ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sitter i alltinget vill de inte ha med Framstegspartiet att göra.

Gröna vänstern är en tänkbar partner i en bred fyrpartiregering. Men partiet kan tillsammans med ytterligare ett vara ett alternativ för en trepartiregering. Bjarni Benediktssons och Katrín Jakobsdóttirs olika preferenser väcker dock gammalt groll till liv.

Katrín Jakobsdóttir vill helst samarbeta med Socialdemokraterna. En sådan koalition vore känslomässigt svår att svälja för vissa självständighetspartister. Socialdemokraterna och Självständighetspartiet regerade senast ihop mellan 2007 och 2009. Samarbetet kollapsade några månader efter finanskraschen.

Socialdemokraterna lyckades närmast helt och hållet beskylla Självständighetspartiet för kraschen. Utöver det havererade samarbetet tvingades Självständighetspartiets tidigare ledare Davíð Oddsson bort från uppdraget som centralbankschef och Geir H. Haarde, statsminister vid tiden för krisen, ställdes inför landsdomstol - ett beslut som flera socialdemokrater ställde sig bakom och som än i dag väcker starka känslor inom Självständighetspartiet.

Därför är det mer sannolikt att Självständighetspartiet vänder sig till Gröna vänstern som fjärde parti i en koalition med Ljus framtid och Renässans. Om Katrín Jakobsdóttir skulle lyckas övertyga Bjarni Benediktsson om att Socialdemokraterna är det bättre valet har de tre tillsammans 34 av 63 mandat. Om de lyckas splittra alliansen mellan Renässans och Ljus framtid och får med sig det senare partiet växer majoriteten till 38 platser.

Piratpartiet har sedan tidigare uteslutit regeringssamarbete med både Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Linjen bekräftades på nytt av alltingsgruppen i torsdags. Piratpartiet hoppas fortfarande på en fempartikoalition med Gröna vänstern, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna.

En sådan dröm framstår i dag som mycket avlägsen. Ingen av de fyra övriga partiledarna har dock i samtal med Piratpartiet avfärdat den. Det är dock inte det troligaste alternativet just nu.

Men läget kan förändras mycket snabbt. I synnerhet om även denna vecka går utan att någon ny regering är i sikte.

Då väntar betydligt skarpare uppmaningar från president Guðni Th. Jóhannesson om att de sju partierna i alltinget ska ta ansvar för Islands framtid. I takt med att tiden går och pressen stiger ökar också möjligheterna för koalitioner som i dag tycks mindre sannolika.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Detta totalförändrar allt, särskilt vad gäller turister. Det blir kort att resa mellan intressanta destinationer i övre Borgarfjörður och i övre Suðurland, och faktiskt helt nödvändigt att få till detta för att minska och sprida trafiken över landet."

Ingvi Árnason, områdeschef för Vegagerðin, i RÚV om asfalteringen av Uxahryggjavegur som sträcker sig från Þingvellir till trakterna kring Hvítá.

Besökscentrum byggs vid Reykjanesviti

Illustration: Reykjanes Aurora ehf.

I fredags togs första spadtaget för ett turistcentrum vid Reykjanesviti. Bygget ska vara klart till sommaren. Besökscentrumet - som bland annat ska innehålla servering och toaletter - blir det första i sitt slag på södra Reykjanes. I år beräknas omkring 200 000 personer besöka Reykjanesviti. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

En rundtur på Reykjanes blir allt populärare bland turister. Inte minst för att det på några få timmar går att uppleva ett antal geologiska fenomen. Men många - däribland utflyktsarrangörer - klagar ofta på bristen av toaletter och annan service i regionen.

Nu bygger företaget Reykjanes Aurora ehf. det första riktiga besökscentrumet på halvön. Det handlar om en byggnad på 300 kvadratmeter som byggs nära fyren Reykjanesviti. Hit kommer besökare för att uppleva den heta källan Gunnuhver och utsikten mot klippön Eldey.

Bygget ska stå klart till sommaren. Förutom servering och toaletter ska det även finnas försäljning av souvenirer i besökscentrumet. I år väntas omkring 200 000 personer besöka platsen.

Spanska populäraste språket i isländska gymnasier

Spanska fortsätter att vara det populäraste valfria språket bland isländska gymnasieelever. Därefter följer tyska och franska. För första gången är det fler pojkar än flickor som läser främmande språk. Andelen gymnasister som pluggar språk ligger kvar på 72,2 procent. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Under läsåret 2014-2015 gick 24 104 elever i isländska gymnasieskolor. Av dessa var 12 295 pojkar och 11 809 flickor.

Totalt 17 400 gymnasieelever läste minst ett främmande språk. Det motsvarar en andel på 72,2 procent. Den siffran har varit i princip oförändrad sedan 2012. Av språkeleverna var 8 702 pojkar och 8 698 flickor.

Det är första gången någonsin som fler pojkar än flickor pluggar språk. Förändringen beror dock främst på ett ökat antal pojkar på gymnasiet. Det är alltjämt en större andel flickor som läser främmande språk - 73,7 procent mot 70,8 procent för pojkarna.

Det populäraste valfria språket var spanska med 4 231 elever. Därefter följde tyska med 3 990 elever, spanska med 1 664 elever, isländska för invandrare med 327 elever, italienska med 138 elever, japanska med 77 elever, svenska med 66 elever, norska med 42 elever och kinesiska med 7 elever.

Det är tredje läsåret i följd som spanska är största valfria främmande språk. Innan dess var tyska störst.

De två främmande språk som i något skede av utbildningarna brukar vara obligatoriska - engelska och danska - är betydligt större än de valfria språken. Det var 14 478 elever som läste engelska och 7 161 elever som läste danska.

Intresset för att läsa språk ökade något under senaste läsåret. Den genomsnittliga gymnasieeleven läste 1,34 främmande språk. Året innan var motsvarande siffra 1,31 språk. Som mest har snittet varit 1,47 främmande språk per elev.

Bland samtliga gymnasieelever var det 27,8 procent som inte läste något språk alls, 25,7 procent som läste ett främmande språk, 32,7 procent som läste två språk, 12,5 procent som läste tre språk och 1,2 procent som läste minst fyra språk.

I statistiken ingår enbart vad som Hagstofa Íslands klassas som levande språk. Dit räknas inte latin, forngrekiska eller esperanto.

Självständighetspartiet i nya samtal om trepartiregering

Självständighetspartiet samtalar åter med Renässans och Ljus framtid om möjligheterna att bilda en trepartikoalition. Bjarni Benediktsson lade i går fram kompromissförslag om fiskepolitiken och EU-frågan. Redan i dag kan det komma ett besked om partierna på nytt inleder formella förhandlingar om att bilda regering.

I fredags gav Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir upp förhoppningarna om att kunna bilda regering. När hon formellt avsade sig uppdraget hade hon fått nej av Framstegspartiet till att ingå i en fempartiregering och av Självständighetspartiet att ingå i en trepartiregering.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson kastade inte bort någon tid sedan presidenten Guðni Th. Jóhannesson meddelat att han inte tänkte lämna det formella uppdraget vidare. Bjarni Benediktsson hade redan på fredagskvällen ett nytt möte med Renässans ledare Benedikt Jóhannesson.

Under både lördagen och söndagen träffade Bjarni Benediktsson såväl Benedikt Jóhannesson som Óttarr Proppé, ledare för Ljus framtid. Vid gårdagens möte lade han fram ett kompromissförslag om fiskepolitiken och EU-frågan.

Det är inte känt vad förslaget går ut på. Innehållet var tillräckligt intressant för att Benedikt Jóhannesson skulle sammankalla Renässans alltingsgrupp för ett möte.

Bjarni Benediktsson var den som Guðni Th. Jóhannesson vände sig till först efter valet. Han fick då i uppdrag att bilda regering. Valet föll på Renässans och Ljus framtid. Han har vid flera tillfällen försökt få med sig Framstegspartiet in i ett sådant samarbete, men det har Renässans och Ljus framtid konsekvent sagt nej till.

Då sprack förhandlingarna på fiskepolitiken och EU-frågan. Dessutom ansåg Bjarni Benediktsson att de tre partiernas majoritet - med 32 av alltingets 63 mandat - var för liten.

Nu är läget annorlunda. Island är fyra veckor efter valet på väg in i en regeringskris. Guðni Th. Jóhannesson gav vid fredagens presskonferens tydliga signaler om att han förväntade sig att partiledarna skulle ta ansvar för situationen. Han uppmanade till kompromisser och till snabbt agerande.

I en andra förhandlingsrunda har inte de tre partierna råd att vara lika principfasta. Det gäller i synnerhet Självständighetspartiet som annars riskerar att hamna utanför en regering om Ljus framtid och Renässans i stället skulle söka sig åt vänster.

Även om majoriteten är knapp är den sannolikt tillräcklig. Om inte ett samarbete med Renässans och Ljus framtid skulle haverera totalt måste de övriga fyra partierna gå ihop för att kunna fälla förslag om någon enstaka ledamot skulle gå emot regeringens linje. Bjarni Benediktsson vet att han i många fall kan räkna med indirekt stöd från Framstegspartiet.

Bjarni Benediktsson har inte kontaktat Gröna vänstern, Piratpartiet eller Socialdemokraterna för att diskutera något samarbete. Självständighetspartiets alltingsgrupp har inte träffats under helgen utan möts först i dag för att diskutera utvecklingen.

Ett besked om formella regeringsförhandlingar mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid kan komma redan i dag. En förutsättning är att de två mittenpartierna godtar Bjarni Benediktssons kompromissförslag när det gäller reformering av fiskekvotsystemet och en folkomröstning om återupptagna förhandlingar om EU-medlemskap.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Situationen är sådan att för första gången på sannolikt fyra årtionden har det gått en hel sommar där exakt ingenting har gjorts åt detta vägnät när det gäller grusvägar. ... Nu bestäms prioriteringar i vägfrågor först och främst av hur många som klagar och hur mycket någon kan sätta press på Vegagerðins enskilda anställda om var det är möjligt att göra något snarare än av informerade beslut av folkvalda representanter."

Sigurður Þór Guðmundsson, kommunalråd i Svalbarðshreppur på nordöstra Island, säger till RÚV att grusvägarna i kommunen i år varit ovanligt dåliga eftersom inget underhåll gjorts.

Dagens bonuscitat

"Iceland Airwaves is a crucial partner for our network because they’re showing that it is possible to present a more balanced and diverse soundtrack to our times, which is critically acclaimed, packed with talented female music creators and attracting visitors from across the world. So Iceland probably is the best place in the world to be a female music creator each November but for the rest of the year, the industry is still perceived as being dominated by men, with women receiving less pay and opportunities."

Vanessa Reed i Huffington Post om festivalen Iceland Airwaves och jämställdhet på den isländska musikscenen.

Fyra av fem islänningar använder mobilen vid ratten

Fyra av fem islänningar använder mobiltelefonen samtidigt som de kör bil. Allt fler använder också handsfree när de talar i mobilen under körning. Samtidigt ökar antalet som har mobilen för att mejla, messa, ta bilder och surfa vid ratten. Det är i synnerhet pensionärer som ratar mobiltelefonen när de kör. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Det blir allt vanligare att använda mobiltelefonen vid bilkörning. Men det är också allt fler som nyttjar handsfree vid ratten. Det framkommer av MMR:s undersökningar genomförda i november i år, 2014 och 2010.

Nu är det 21 procent av islänningarna som uppger att de inte använt mobilen vid ratten under det senaste året. Där har ingen förändring skett under de två senaste åren. Hela 79 procent har alltså någon gång använt mobiltelefonen under körning.

Vanligast är alltjämt att använda telefonen utan handsfree. 56 procent nyttjade mobilen för sådana samtal, en nedgång med 8 procentenheter. Det var 39 procent som tog samtal med handsfree, en ökning med 15 procentenheter.

Vidare var det 23 procent som använde mobilen för att messa eller mejla, 12 procent som fotograferade och surfade på nätet och 2 procent som spelade dataspel.

Pensionärer är de som oftast ratar mobilen vid ratten. Handsfree nyttjas främst av personer i åldern 30 till 49 år bosatta i huvudstadsregionen. De som är flitigast att använda mobilen för att messa, mejla, fotografera och surfa är personer i åldern 18 till 29 år.

Ny lag tillåter parkeringsavgifter vid turistattraktioner

En ändring av trafikförordningen ska göra det möjligt för kommuner och staten att införa parkeringsavgifter på landsbygden. Avgifterna ska finansiera toaletter, parkeringsplatser och annan service vid turistattraktioner. Förslaget är just nu ute på remiss. Enligt förslaget ska kommuner i samråd med polis ta beslut om avgifter.

Många mindre isländska landsbygdskommuner har de senaste åren haft svårt att hantera den snabbt ökande turismen. Behovet av parkeringsplatser och toaletter har vuxit enormt. Samtidigt har kommunerna själva inte alltid haft några direkta intäkter från turismen.

Genom en ändring av trafikförordningen ska det bli betydligt enklare för kommuner och staten att införa parkeringsavgifter. Dessa avgifter ska finansiera nödvändig service som just parkeringsplatser och toaletter vid populära turistattraktioner.

I dag är det tillåtet att avgiftsbelägga parkering i tätorter. Förslaget gör det möjligt att avgiftsbelägga parkering även i glesbygd. Sådana möjligheter finns i dag enbart när det gäller nationalparkerna Vatnajökull och Þingvellir samt platser som omfattas av naturskyddslagen.

Kommuner ska i samråd med polis ta beslut om avgifter. När det gäller statlig mark blir det upp till inrikesministern att besluta om avgifter.

Förslaget, som har tagits fram vid inrikesdepartementet, är ute på remiss till och med den 5 december.

Dagens citat

"Katrín [Jakobsdóttir] är en lyckosam politiker. Hon behövde inte ens besvära sig över att Renässans blev sittande med Svarte Petter när det sprack. Benedikt [Jóhannesson] ansträngde sig så för att komma ut ur omfamningen med den vänstra flygeln att han oombedd rafsade med sig Svarte Petter - och Gröna vänstern slapp därigenom visa sina kort gentemot havet."

Össur Skarphéðinsson, tidigare socialdemokratisk alltingsledamot och minister, skriver på Facebook att Gröna vänsterns syn på fiskepolitiken till skillnad från Renässans syn på skattehöjningar inte blev syndabock när regeringsförhandlingarna havererade.

Dagens bonuscitat

"Där tycks Gröna vänsterns ordförande ha blivit en fånge av egna deklarationer från den gamla skolan om att allt är bättre än högern. Uppenbart är att Gröna vänsterns förväntansfulla idéer om skattehöjningar sannolikt inte skulle få medvind i ett sådant samarbete, men några ändringar i skattesystemet och hårdare påföljder för skattesmitning borde i förväg inte vara uteslutna med Framstegspartiet som tredje part. Om mycket annat borde det kunna nås god enighet mellan dessa tre partier, däribland att få ett slut på det förvirrade pratet om Islands medlemskap i EU för en överskådlig framtid."

Hjörleifur Guttormsson, tidigare alltingsledamot och minister för vänstersocialistiska Folkalliansen, skriver i Morgunblaðið att han vill se en trepartikoalition mellan Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern.

Motstånd mot Inspired by Iceland bakom varumärkesstrid

Iceland Foods motstånd mot turismkampanjen Inspired by Iceland var den utlösande faktorn för rättsprocessen mot livsmedelskedjan. Nu hävdar Iceland Foods att den isländska regeringens agerande baserar sig på ett missförstånd. Men det påståendet avfärdas av utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir.

Sedan 1969 har den brittiska livsmedelskedjan Iceland Foods sålt främst djupfrysta produkter till kunder som nu finns i flera europeiska länder. Inom EU har kedjan skyddat varumärket Iceland. Detta har enligt utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir blivit ett allt större bekymmer.

Island vänder sig nu till European Union Intellectual Property Office, EUIPO, för att få varumärkesregistreringen hävd. Enligt utrikesministern gör den det närmast omöjligt för isländska företag att använda ordet Iceland i sin marknadsföring. Därmed kan de heller inte lyfta fram varornas ursprung.

Jón Ásbergsson, direktör för Íslandsstofa, säger i Morgunblaðið att Iceland Foods allt oftare försökt stoppa användningen av ordet Iceland. Den utlösande faktorn för rättsprocessen var livsmedelskedjans motstånd mot Inspired by Iceland, den kampanj som regeringen och turistnäringen startade efter vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull för att locka besökare till landet:

"Det har all betydelse i världen att det inte finns någon tredje part utomlands som kan neka isländska företag att uppkalla sina varumärken efter Island. ... Vi har genom åren försökt att nå överenskommelser med dem med angreppssättet att de kan använda detta namn och vi skulle inte ge oss in på deras område, alltså butiksverksamhet. Men de har till exempel protesterat mot registrering av isländska varor inom fisket. Ett isländskt företag ville registrera varumärket Iceland Gold, vilket Iceland protesterade emot. ... Våra invändningar har inte fått gehör. Men det är först nyligen som de på ett hänsynslöst sätt har börjat att protestera mot våra registreringar, till exempel Inspired by Iceland. Då var bägaren full för vår del."

Nick Canning, vd för Iceland Foods, hävdar att rättsprocessen baserar sig på missförstånd. Han säger till Daily Mail att kedjan inte kände till att den isländska staten stod bakom kampanjen Inspired by Iceland:

"We would be mad not to oppose or at least look at that application, and that’s exactly what we did."

Detta tillbakavisas av Lilja Alfreðsdóttir. Iceland Foods ska ha fått information om att staten stod bakom Inspired by Iceland. Ändå vände sig livsmedelskedjan mot registreringen.

Här kan du läsa mer om varumärkesstriden.

Informella samtal ska ge Island ny regering

Katrín Jakobsdóttirs sista försök att bilda regering med Framstegspartiet eller Självständighetspartiet misslyckades. Men när hon i går avsade sig uppdraget som regeringsbildare valde president Guðni Th. Jóhannesson att inte utse någon ny regeringsbildare. I stället uppmanade han partiledarna att ta ansvar och hitta en lösning.

I går förmiddag anlände Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir till presidentens residens på Bessastaðir. Efter att förhandlingarna om en fempartikoalition mellan Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna havererat gjorde hon i sista minuten två försök att behålla initiativet som regeringsbildare.

Först vände hon sig till Framstegspartiet. Förhoppningen var att helt enkelt kunna byta ut Renässans - som hoppade av förhandlingarna på grund av avståndet mellan partierna i skattefrågor - mot Framstegspartiet. Men inte bara Framstegspartiet sade nej till detta. Piratpartiet ville inte se något sådant samarbete och Ljus framtid ville inte bryta alliansen med Renässans.

Därefter kontaktade Katrín Jakobsdóttir Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Han var positivt inställd till att försöka bilda en trepartiregering med Gröna vänstern - men bara om den tredje parten var Framstegspartiet. Här var det Katrín Jakobsdóttir som backade. Hennes förhoppning var att i stället kunna få med sig Socialdemokraterna eller Ljus framtid.

Guðni Th. Jóhannesson meddelade vid en presskonferens i går att han inte utser någon ny regeringsbildare. Han uppmanade partiledarna att ta ansvar för att se till så att Island så snart som möjligt får en fungerande regering.

Än så länge är det uppenbart att Guðni Th. Jóhannesson vill se en regering som har majoritet i parlamentet. Ju längre tiden går desto mer sannolikt blir det att han kan tänka sig att släppa fram en minoritetsregering.

Under presskonferensen sade Guðni Th. Jóhannesson att han efter samtal med partiledarna hade goda förhoppningar om att ett regeringsalternativ skulle visa sig under början på nästa vecka.

Guðni Th. Jóhannesson valde alltså att inte gå vidare och ge Piratpartiet eller Renässans uppdraget att bilda regering. Uppenbarligen har han inte fått signaler från något av partierna som tyder på att de skulle kunna lyckas bilda en majoritet.

Det har nu gått fyra veckor sedan alltingsvalet. Avgående statsministern Sigurður Ingi Jóhannsson har flaggat för att ledamöterna bör samlas senast den 6 december. Det är nödvändigt för att antingen klubba en budget för 2017 eller för att ge klartecken för utbetalningar av löner och annat tills en budget finns.

Under gårdagen fortsatte de informella samtalen mellan partierna. Det är känt genom Facebook att Bjarni Benediktsson personligen träffade Renässans ledare Benedikt Jóhannesson.

Alltjämt finns det flera tänkbara majoriteter. De kommer dock för samtliga inblandade partier innebära avkall på egna hjärtefrågor. Ett samarbete mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern - de två ytterlighetspartierna i alltinget - får allt fler förespråkare.

Och något av partierna kommer med all sannolikhet att ingå i regeringen. Visserligen går det att bilda en fempartimajoritet utan Självständighetspartiet och Gröna vänstern, men det förefaller otroligt.

För Gröna vänstern är det nödvändigt att det tredje partiet i en sådan koalition inte blir Framstegspartiet. Dels riskerar Gröna vänstern att klämmas mellan de två partier som så ofta styrt landet, dels vill Katrín Jakobsdóttir inte att Gröna vänstern ska kunna anklagas för att ge den avgående regeringen fyra år till vid makten.

Därför vill Katrín Jakobsdóttir hellre få med sig Ljus framtid eller Socialdemokraterna. Det kan bli svårt. Inför valet uteslöt den dåvarande socialdemokratiska ledningen ett nytt regeringssamarbete med Självständighetspartiet. Och Ljus framtid har hittills inte brutit den nyfunna alliansen med Renässans.

Självständighetspartiet vill helst fortsätta regera med Framstegspartiet och ytterligare ett parti. Hittills har dock inget av de övriga fem partierna kunnat tänka sig att ingå i en sådan koalition. Och där har inte Renässans ändrat sig trots gårdagens möte med Bjarni Benediktsson.

Piratpartiet tog vid ett möte i går kväll ett steg närmare att bli ett tänkbart regeringsparti. Deltagarna bestämde då att det ska hållas en intern omröstning om vilka krav som ska ställas på ministrar. Tidigare har Piratpartiet haft som villkor för att ingå i en regering att ministrarna inte samtidigt får vara alltingsledamöter. Nu hoppas partiets alltingsgrupp att medlemmarna ska säga ja till att detta krav enbart ska ställas på Piratpartiets ministrar och inte på samarbetspartiernas.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

.

"Det finns ingen poäng med att kämpa med detta om den bara bränns ned på nytt. ... Efter att ha funderat noga tror jag att det är bäst att avstå från detta i år. ... Om den sätts upp på nytt så behöver vi tänka över detta. Det är uppenbarligen inte tillräckligt att ha elstängsel."

Þórarinn Ævarsson, vd för Ikea, säger till Vísir att den årliga julbocken inte kommer att resas på nytt i år sedan den brunnit ned i en anlagd brand - läs mer här.

En film om 24 timmar i Reykjavík

Ett kort stopp i Reykjavík på vägen mellan Europa och Nordamerika blir ett allt vanligare sätt att uppleva Island. Ovan kan du se en film om 24 timmar i öriket.

Island tar strid mot Iceland Foods för varumärket Iceland

Utrikesdepartementet vänder sig nu till domstol med krav på att registreringen av varumärket Iceland hävs. I dag tillhör det den brittiska lågpriskedjan Iceland Foods - men registreringen är enligt departementet för bred och den gör det omöjligt för vissa isländska företag att marknadsföra sig i utlandet. Det är nämligen då Iceland Foods brukar hävda sin ensamrätt till namnet.

1969 grundades i Storbritannien livsmedelskedjan Iceland Foods. Butikens profil har genom åren varit att sälja frysvaror till lågpris. I dag har kedjan över 800 butiker i Storbritannien. Dessutom finns den i en rad europeiska länder - bland annat på Island.

Genom åren har Island och Iceland Foods varit indragna i en rad dispyter. Nu vänder sig utrikesdepartementet till domstol för att få ett slut på namntvisten.

Enligt regeringen är varumärkesregistreringen av Iceland - som gäller i hela EU-området - alldeles för långtgående. Eftersom Iceland redan är upptaget i en lång rad branscher är det ofta svårt för isländska företag att marknadsföra sig i utlandet. Livsmedelsjättens ensamrätt gör att isländska producenter inte kan lyfta fram varans ursprung i reklam.

Regeringen har bjudit in företrädare för Iceland till överläggningar. Hittills har livsmedelsjätten sagt nej. När regeringen nu går vidare är syftet att häva varumärkesregistreringen. Målet är att isländska företag i utlandet ska kunna använda sig av Iceland utan att riskera dyrbara konflikter med livsmedelskedjan.

Utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir säger i ett pressmeddelande att det är på tiden att registreringen hävs. För isländska företag står stora intressen på spel. Hon tror att Island har goda möjligheter att vinna mot Iceland Foods:

"Det är både rättvist och lämpligt att isländska parter om de så önskar kan hänvisa till ursprungslandet i sin marknadsföring utomlands. I tanken hos konsumenter över hela världen är bilden av Island mycket positiv och i det ingår stora möjligheter för land och folk."

Icelands vd Malcolm Walker anser att det inte finns några skäl att häva varumärkesregistreringen. Tidigare i år intervjuades han i Daily Mail om Islands agerande i tvisten. Han sade då att han betraktade utspelet från den isländska regeringen som ett sätt att vinna popularitetspoäng:

"What possible hope have they got? We’ve got five million customers every week – they’ve got 300,000 people living there. ... So we’ve got more of a claim on the name than they have. The name is ours really."

I samband med att Iceland 2005 registrerades som ett varumärke vände sig Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon till dåvarande utrikesministern Geir H. Haarde. Han frågade då om regeringen avsåg att ingripa mot registreringen. Regeringen valde då att inte ingripa, uppger Fréttablaðið.

Möjligen hade just Steingrímur J. Sigfússon i rollen som finansminister möjlighet att ingripa efter finanskraschen. En majoritet i brittiska Iceland hamnade då hos Landsbanki, en bank där isländska staten alltjämt kontrollerar en majoritet av aktierna. Inte heller då agerade regeringen.

Hoppet ute för Katrín Jakobsdóttirs fempartiregering

Framstegspartiet vill inte ta Renässans plats i en fempartiregering. Och Piratpartiet vill heller inte släppa in Framstegspartiet i ett sådant samarbete. Efter en dag av informella samtal mellan partiledarna står det klart att hoppet är ute för en fempartiregering under Katrín Jakobsdóttirs ledning. Men Gröna vänstern kan fortfarande bilda regering.

Det var Gröna vänsterns skattehöjningar som fick Renässans att i onsdags dra sig ur förhandlingarna om en fempartiregering. Benedikt Jóhannesson, Renässans ledare, skrev i går i ett blogginlägg att Gröna vänsterns planer på bland annat förmögenhetsskatt och höjd skatt för höginkomsttagare var något han fick reda på först i tisdags.

Men det var inte det enda problemet för Renässans. Vidare ansåg Benedikt Jóhannesson att Gröna vänstern var alldeles för konservativt i fiskepolitiken. Katrín Jakobsdóttir motsatte sig Renässans förslag om att alla fiskekvoter ska auktioneras ut.

Detta skedde alltså ungefär samtidigt som de fem partierna insåg att den avgående regeringen lagt 19 miljarder isländska kronor på ofinansierade beslut.

Renässans ansåg enligt Benedikt Jóhannesson att de skattehöjningar som Katrín Jakobsdóttir ville genomföra inte var ansvarsfull politik. Andra partiföreträdare reagerade mot att statens utgifter enligt Gröna vänsterns förslag skulle öka med upp till 50 miljarder. Inför valet ville dock Renässans enligt Stundin öka utgifterna med 46 miljarder.

Katrín Jakobsdóttir talade i går på nytt med president Guðni Th. Jóhannesson. Ett nytt samtal mellan de två väntar i dag.

Uppdraget att bilda regering ligger formellt fortfarande hos Katrín Jakobsdóttir. Under gårdagen hade såväl hon som andra partiledare informella samtal med företrädare för partierna i alltinget.

Drömmen om en fempartiregering är borta. Katrín Jakobsdóttir försökte i går få med sig Framstegspartiet i en koalition med Gröna vänstern, Piratpartiet, Ljus framtid och Socialdemokraterna. Men svaret från Framstegspartiet var att intresset för att ersätta Renässans i en sådan konstellation var mycket svalt.

Framstegspartiet håller däremot dörren öppen för ett regeringssamarbete med Gröna vänstern. Men då helst i en trepartiregering. Det skulle i sin tur innebära ett samarbete med Självständighetspartiet.

Det var inte bara Framstegspartiet som sade nej. Piratpartiet vill inte släppa in Framstegspartiet i en fempartiregering. Redan före valet stängde Piratpartiet dörren till samarbete med de två partier som styrde landet under vårens regeringskris.

Motståndet mot Framstegspartiet handlar både om sak- och personfrågor. Dels klassar Piratpartiet Framstegspartiet som ett parti som går fiskeindustrins ärenden och därför kommer att vägra reformera fiskekvotsystemet, dels anser partiet att det är uteslutet att samarbeta med Framstegspartiet så länge tidigare ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sitter i alltinget.

Även Ljus framtid motsätter sig en koalitionsregering där Framstegspartiet ingår. Uppenbarligen räcker inte försäkringarna om att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ska hållas isolerad och inte komma i närheten av någon ministerpost.

Piratpartiet har - till skillnad från Gröna vänstern - inte gett upp hoppet om att få med Renässans i en fempartiregering. Om partiet skulle få i uppdrag att bilda regering kommer det första alternativet bli att försöka återuppväcka de förhandlingar som avbröts i onsdags.

Katrín Jakobsdóttir behöver i dag visa upp ett trovärdigt regeringsalternativ för Guðni Th. Jóhannesson. Annars är det sannolikt att uppdraget att bilda regering går vidare till antingen Renässans eller Piratpartiet.

Katrín Jakobsdóttir har fortfarande alternativ. Men hon måste då söka sig över den politiska mittfåran till Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Kanske skulle hon kunna få med sig Socialdemokraterna eller Ljus framtid i en koalition med de två avgående regeringspartierna. Hon behöver i så fall dessutom bryta alliansen mellan Ljus framtid och Renässans.

En regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet framstår som ett sämre alternativ. Där skulle Gröna vänstern riskera att hamna i kläm mellan de två partierna.

Under förmiddagen träffar Katrín Jakobsdóttir Gröna vänsterns alltingsgrupp. Före lunch väntas hon lämna besked till Guðni Th. Jóhannesson om hon gör ett nytt försök att bilda regering eller om hon avsäger sig uppdraget.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Faktum är att vi som nation står inför historiska möjligheter att begrava konflikter och gräl som har splittrat folket och orsakat stor skada. Vi kan skapa en regering som har tillräckligt bred anknytning för att kunna slutföra konflikter om EU, välfärdssystemets uppbyggnad, kraftverk, avgiftsbeläggning av turistattraktioner med mera. En stark regering kan skapa uppgörelser om fiskefrågor, jordbruksfrågor, landsbygdsfrågor och mycket annat. Naturligtvis måste då bägge parter ge efter, men då kan bra saker hända."

Elliði Vignisson, självständighetspartist och kommunchef på Västmannaöarna, skriver i ett blogginlägg att han är glad att regeringsförhandlingarna hittills inte lyckats eftersom han vill se en koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och ytterligare ett parti.

Efterlysning: Till dig som är svensk och bosatt på Island

Nyhetskonsumtion bland svenskar på Island och islänningar i Sverige är temat för den C-uppsats som journaliststudenten Alexia Askelöf skriver (via Södertörns högskola). Träffa henne i Reykjavík 30–45 minuter när som helst under nästa vecka (f.o.m. 28 nov) för att prata lite om nyhetskonsumtion och FÅ TVÅ SAMBIÓ-BILJETTER. Mejla ditt intresse till alexia01.askelof@student.sh.se.

Om du har lust kan du också med några klick svara på ett par frågor som gäller nyhetskonsumtion – det tar ca 5 min. Det är en annan del av samma studie och som belöning kan du vara med i utlottningen av två biobiljetter om du väljer att ange din mejladress i slutet av formuläret. Klicka på länken för att delta eller få mer info: https://goo.gl/forms/FO2VWiCGvAwEINa73

Dagens goda gärning!

Kommunen i tvist om Selárdalslaug

Vem som äger marken där Selárdalslaug ligger har blivit en rättssak. Men Héraðsdómur Austurlands avvisar det krav från kommunen Vopnafjarðarhreppur som hade kunnat tvinga Veiðifélag Selár att betala flera miljoner i uppvärmningskostnader. Kommunen tänker dock överklaga domen till Hæstiréttur Íslands.

Selárdalslaug utanför Vopnafjörður på nordöstra Island är ett av Islands populäraste badställen. Badhuset ligger i en liten kanjon bredvid älven Selá. Någon elektricitet finns inte så den som kommer när det är mörkt får använda stearinljus. Att bada i Selárdalslaug är gratis.

Än i dag används Selárdalslaug för simundervisning för elever bosatta i Vopnafjarðarhreppur. I dag är dock inte undervisningen lika intensiv som för några årtionden sedan. Då bodde elever under några veckor i direkt anslutning till badet medan de lärde sig att simma.

Länge var Selárdalslaug öppet dygnet runt året runt. Det var alltså möjligt att när som helst ta sig ett dopp. Men sedan några år tillbaka är badet alltid stängt under nätterna. Under september till april är det dessutom bara öppet fyra timmar om dagen. Skälet till att öppettider införts är att vissa besökare misskött sig och bland annat druckit alkohol i bassängen.

Badet ligger på mark tillhörande fastigheten Fremri-Nýpur. När badet invigdes 1950 ägdes den av kommunen. Men 1963 sålde Vopnafjarðarhreppur marken.

I avtalet från 1963 sägs det att själva badet och ett nödvändigt område runt byggnaden inte ska ingå i försäljningen. Detta område skulle enligt avtalet fortsätta att tillhöra kommunen och specificeras längre fram. Men varken kommunen eller de nya markägarna såg till så att detta skedde.

För fem år sedan ville jaktföreningen Veiðifélag Selár få använda vatten till uppvärmning av en jaktstuga. Vattnet skulle hämtas från borrhål. Kommunen gav föreningen klartecken mot villkoret att vatten till badhuset alltid skulle prioriteras före vatten till jaktstugan.

Vopnafjarðarhreppur och Veiðifélag Selár kom överens om villkoren. Däremot kom de inte överens om ägarförhållandena. Eftersom kommunen inte fullföljt 1963 års avtal genom att göra anspråk på vissa utrymmen ansåg sig föreningen äga hela fastigheten.

Kommunen hävdar att Veiðifélag Selár är skyldigt 4 miljoner isländska kronor för varmvatten. Men föreningen vägrar att betala med hänvisning till att den äger hela fastigheten.

Vopnafjarðarhreppur bestämde sig nyligen för att ta fallet till domstol. Framgången uteblev dock. Rätten avvisade fallet med motiveringen att det inte var möjligt att avgöra det utan att stycka upp fastigheten. Den befogenheten har enligt Héraðsdómur Austurlands bara andra myndigheter.

Kommunen kommer att överklaga beslutet till Hæstiréttur Íslands. Bakslaget i Héraðsdómur Austurlands kostar kommunen 600 000 isländska kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om Selárdalslaug och här kan du läsa domen i sin helhet.

Skatter fäller Katrín Jakobsdóttirs fempartiregering

Renässans ställer inte upp på Gröna vänsterns skattehöjningar. Därmed spricker Katrín Jakobsdóttirs försök att bilda en fempartiregering. Hon har fortfarande kvar mandatet att bilda regering. I dag väntas besked om hon måste ge upp eller om Katrín Jakobsdóttir i stället kan vända sig till Framstegspartiet eller Självständighetspartiet.

Efter en veckas diskussioner och förhandlingar fanns det politiker som hoppades att det redan i går kväll skulle ha varit möjligt att påbörja arbetet med en regeringsförklaring. Men under eftermiddagen började rykten surra om ett allt mer låst läge.

När eftermiddagens möte mellan partiledarna sköts upp en timme samtidigt som Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir träffade Renässans Benedikt Jóhannesson i enrum var det uppenbart att förhandlingarna var på väg att spricka. Därefter talade hon i telefon med president Guðni Th. Jóhannesson. Beskedet hon gav honom var att förhandlingarna inte hade några utsikter att lyckas. Samma besked lämnades sedan efter mötet med partiledarna.

Fiskekvotsystemet och jordbrukspolitiken har varit svåra frågor att lösa. Inom bägge områdena ska dock kompromisser ha varit nära. I stället är det skattefrågor som fäller Katrín Jakobsdóttirs dröm om en fempartiregering.

Gröna vänstern vill finansiera välfärdssatsningar genom bland annat återinförande av förmögenhetsskatt och höjd skatt på kapitalinkomster. Partiet vill dessutom att personer som tjänar mer än 1,5 miljoner isländska kronor i månaden ska betala högre skatt. Inget av detta kunde Renässans acceptera.

De fem partierna - Gröna vänstern, Renässans, Piratpartiet, Ljus framtid och Socialdemokraterna - har varit överens om att lägga mer pengar på skola och sjukvård. Förhoppningen var att dessa satsningar skulle kunna finansieras genom överskott. Då hade argumentet för skattehöjningar förlorat tyngd.

I statskassan dök det tidigare i veckan upp ett oförutsett hål på 19 miljarder isländska kronor. Den avgående regeringen klubbade under den sista tiden före valet nya och ofinansierade satsningar inom socialförsäkringssystemet och infrastruktur. Om inte dessa beslut får någon finansiering väntar med all sannolikhet ett rejält budgetunderskott.

Detta hål hade inget av de fem partierna räknat med. Särskilt besvärande blev det för Renässans. Höjda skatter var allt annat än vad partiet gick till val på.

De ofinansierade satsningarna har i veckan blivit en stridsfråga mellan Katrín Jakobsdóttir och avgående finansministern Bjarni Benediktsson. Han kontrade i går på Facebook och hävdade att inga beslut var några överraskningar. I stället anklagade Bjarni Benediktsson Katrín Jakobsdóttir för att använda svepskäl för att kunna höja skatter.

I synnerhet Piratpartiet var i går angeläget om att lägga skulden för misslyckandet på Renässans. Partiets regeringsduglighet har varit ifrågasatt. I ett pressmeddelande uppgav Piratpartiet att inget av dess hjärtefrågor hade bidragit till beslutet att avbryta förhandlingarna.

Piratpartiet hävdade i stället att Renässans inte kommit med några förslag för att bryta dödläget. Även Socialdemokraterna lade ansvaret på Renässans. Gröna vänstern avstår i ett pressmeddelande från att peka ut någon syndabock.

Besvikelsen var i går stor hos de inblandade partierna. Renässans ansåg dock att de föreslagna skattehöjningarna inte kunde rättfärdigas. Därför valde partiet att lämna förhandlingarna. Totalt ville Gröna vänstern öka utgifterna med mellan 40 och 50 miljarder isländska kronor. På förslag fanns även en lång rad skattehöjningar riktade mot turistnäringen - bland annat en ny skatt på övernattningar - och höjd moms för hela branschen.

President Guðni Th. Jóhannesson valde att låta Katrín Jakobsdóttir behålla mandatet att bilda regering åtminstone över natten. De två ska ha ny kontakt under dagen. Hon kan få ännu en möjlighet att bilda en majoritetsregering.

Katrín Jakobsdóttir har i dagsläget två huvudalternativ. Antingen försöker hon byta ut Renässans mot Framstegspartiet i en fempartikoalition eller så vänder hon sig till Självständighetspartiet och ytterligare ett parti, där kanske Ljus framtid är mest sannolikt. Bägge alternativen medför olika svårigheter.

Framstegspartiet har under Sigurður Ingi Jóhannssons ledarskap åter blivit något av ett mittenparti efter att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson styrt det i en nationalistisk och högerpopulistisk riktning. det talar för Framstegspartiet. Men att den tidigare partiledaren finns kvar i alltinget oroar - inte minst Piratpartiet som tidigare uteslutit samarbete med Framstegspartiet.

Dessutom måste Renässans och Ljus framtid gå skilda vägar. Under de senaste veckorna har partierna gått ihop med syftet att stärka den politiska mitten.

Självständighetspartiet och Gröna vänstern bör kunna komma överens om fisket och jordbruket. Men även här kommer skattefrågorna bli svåra att lösa.

Historien talar möjligen för Framstegspartiet. Bara en gång tidigare - mellan 1944 och 1946 - har de två ytterligheterna till vänster och till höger inom isländsk politik samarbetat i en regering. Då höll koalitionen i tjugo månader.

Om Katrín Jakobsdóttir ger upp väntar intensiva dagar för Guðni Th. Jóhannesson. Det har nu gått snart fyra veckor sedan valet. För varje dag som går ökar sannolikheten för att alltinget behöver sammankallas utan att det finns någon ny regering. Formellt kan den avgående regeringen sitta kvar hur länge som helst, men den får svårt att arbeta eftersom den förlorat sin majoritet.

Benedikt Jóhannesson har tidigare efterfrågat uppdraget att bilda regering. Piratpartiet har i samtal med presidenten i stället pekat på Katrín Jakobsdóttir, men har samtidigt inte sagt nej till att försöka bilda en koalition. Om Guðni Th. Jóhannesson fortsätter att vända sig till partier efter dess storlek i alltinget går turen till Piratpartiet.

Han skulle också kunna släppa fram en minoritetsregering. Det mest uppenbara alternativet är en fyrpartikoalition mellan Gröna vänstern, Piratpartiet, Ljus framtid och Socialdemokraterna. En sådan regering skulle ha 27 av alltingets 63 mandat. 

Självständighetspartiet och Framstegspartiet är en annan tänkbar minoritet med 29 av 63 mandat. Det är dock troligare att fyrpartikoalitionen skulle kunna regera med passivt stöd från Renässans. De gamla oppositionspartierna skulle däremot gärna blockera den nygamla regeringens politik om de fick möjlighet.

Besked från Katrín Jakobsdóttir är att vänta under dagen. Om hon vill kan hon sannolikt få ytterligare några dagar på sig. På förmiddagen träffar hon partigruppen för att diskutera läget. Guðni Th. Jóhannesson tar rimligtvis inom kort kontakt med samtliga partiledare för att undersöka förutsättningarna för att bilda en ny regering sedan de två på förhand mest självklara alternativen spruckit.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Av allt att döma är jag inte ensam om att känna tvivel om Donald Trumps beteende, men det är viktigt att inse att det är meningslöst att försöka att förklara presidentvalets utgång genom att USA är fullt av dumma människor, vapentokiga rasister och isolationister. Det är amerikaner i allmänhet inte, varken Demokraternas eller Republikanernas väljare. De flesta av dem som valde Trump gjorde det inte på grund av utan trots hans beteende och uttryckssätt."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver i ett blogginlägg om det amerikanska presidentvalet.

Isländskt vikingaklapp i reklamfilm

Víkingaklappið - den hejaramsa som i Sverige kallades vulkanen - fick sitt genombrott tillsammans med det isländska landslaget under sommarens fotbolls-EM. Nu används den av Chevrolet i en reklamfilm inspelad bland annat i Reykjavík och på Reynisfjara.

Island fångar 3 250 kilo fisk per invånare

Island är världens tjugonde största fiskenation. I Europa är det bara Ryssland, Norge och Spanien som fångar mer fisk än vad Island gör. Fisket är dock betydligt mer betydelsefullt på Island. Under 2015 fångade isländska båtar 1 319 000 ton fisk - vilket motsvarar 3,25 ton per invånare i landet. Det visar en rapport från Íslandsbanki.

Fisket har de senaste åren tappat ställningen som den viktigaste näringen på Island. Turismen har växt och övertagit förstaplatsen medan den energiintensiva industrin behåller tredjeplatsen. Varje år sammanställer Íslandsbanki en rapport om det isländska fisket i jämförelse med fisket i övriga världen.

Under 2015 landade isländska båtar 1 319 000 ton fisk. Det innebär att Island sett till enbart fångstens vikt var den tjugonde största fiskenationen i världen. I Europa var det bara tre länder - Ryssland, Norge och Spanien - som fiskade mer än Island.

Den största fiskenationen i världen är Kina med 17 111 000 ton. Därefter följer Indonesien (6 522 000 ton), USA (5 072 000 ton), Indien (4 570 000 ton) och Ryssland (4 202 000 ton).

Island svarar för 1,4 procent av den fisk som fångas i världen varje år. I Europa är Islands andel 9 procent.

Få nationer har en fiskeindustri som är lika betydelsefull för landets ekonomi. Under 2015 fångade isländska båtar 3 250 kilo fisk per invånare i landet. I Europa är det bara på Färöarna som fisket har större vikt. På varje färing gick det förra året 11 140 kilo fisk. I Norge - som var trea i Europa - var motsvarande siffra 450 kilo fisk per person.

Det isländska fisket ökade under 2015 med hela 22,5 procent. Huvudförklaringen till uppgången i vikt var betydligt större fångster av lodda, en art som fångades i liten utsträckning året innan. Totalt fångades 337 000 ton lodda.

Den ekonomiskt viktigaste arten är torsk. Det isländska fisket var 2015 värt 151 miljarder isländska kronor. Torsken svarade för 40 procent av detta värde.

Knappt hälften av fångsterna - 632 000 ton - gick på export. Den viktigaste marknaden för isländsk fisk är Storbritannien. Dit säljs 18 procent av den fisk som går på export. Läget kan enligt Íslandsbanki vara bekymmersamt eftersom det brittiska pundet i år har förlorat 41 procent av sitt värde mot den isländska kronan.

Exportvolymerna minskade under 2015 med 3 procent. Det huvudsakliga skälet till detta är det ryska importstoppet. Även den nigerianska marknaden har närmast försvunnit. Ändå ökade exportintäkterna med 7 procent eftersom marknadspriset på torsk steg kraftigt.

På Island är fiskodling fortfarande en ganska liten industri. Förra året producerades 8 000 ton odlad fisk. Där svarade röding för 3 937 ton, lax för 3 260 ton, regnbåge för 728 ton och torsk för 74 ton. Av den odlade fisken exporterades en dryg tredjedel till USA.

På listan över världens största fiskodlingsnationer hamnar Island på plats 76. Norge är störst i Europa och Kina störst i världen.

Besked om ny isländsk regering kommer före helgen

Före helgen kommer det ett besked om Island får en fempartiregering med Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna. Partierna har närmat sig varandra när det gäller fiskepolitiken. Däremot återstår flera skattefrågor att lösa - inte minst hur satsningen på sjukvård och skola ska finansieras.

För andra dagen i följd träffades i går representanter för de fem partierna för att i arbetsgrupper gå igenom olika politiska områden. Partiledarna hade kontakt både före och efter mötena. De träffas på nytt även i dag. Partiledarnas uppgift är att hitta lösningar på de områden där arbetsgrupperna inte är överens.

Partierna ska under tisdagen ha närmat sig varandra i fiskepolitiken. Det är sannolikt att Gröna vänstern tvingas till vissa eftergifter. De övriga fyra partierna är i varierande grad positiva till att riva upp det befintliga kvotsystemet för att auktionera ut kvoter.

Gröna vänsterns motstånd handlar inte om fångstavgifterna. Samtliga fem partier anser att statskassan bör få större del av branschens vinster genom höjda avgifter. I stället befarar Gröna vänstern att mindre orter i glesbygd blir utan kvoter om de säljs på auktion. För att partiet ska gå med på att kvoterna säljs på marknaden krävs någon form av garantier som garanterar kvoter till glesbygden.

I förhandlingarna är det ofta Renässans och Gröna vänstern som står längst ifrån varandra. Så är till exempel fallet när det gäller skattepolitik. Efter att rykten om förhandlingar som präglades av hot gick Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir ut och kommenterade uppgifterna på Facebook. Hon skrev att det knappast var någon nyhet att partiet förespråkade vissa skattehöjningar som ett sätt att minska klyftorna i samhället.

De fem partierna är överens om satsningar på sjukvård och skola. Däremot är de inte överens om varifrån pengarna ska tas. Uppgifter gör gällande att det saknas omkring 20 miljarder isländska kronor. Renässans vill till skillnad från Gröna vänstern inte att de ökade anslagen ska finansieras genom skattehöjningar.

Den avgående regeringen pumpade under månaderna före valet in nya pengar i infrastruktursatsningar. Inte minst handlade det om ökade resurser för underhåll av vägnätet. Därför blir regeringens reformutrymme i budgeten för 2017 mindre än vad Katrín Jakobsdóttir hoppats.

Även grundlagen är en fråga som måste lösas. Här är det Piratpartiet och Renässans som står längst ifrån varandra. Piratpartiet vill se en ny grundlag framtagen med utgångspunkt hos det förslag som lämnades av grundlagsrådet för fem år sedan. Socialdemokraterna, Ljus framtid och Gröna vänstern står också bakom omfattande förändringar. Renässans vill däremot förändra grundlagen i omgångar och i långsammare fart.

Katrín Jakobsdóttir räknar med att kunna slutföra förhandlingarna före helgen. Då väntas alltså ett besked om de fem partierna har kommit överens om att bilda regering. Om samtliga säger ja påbörjas därefter arbetet med att ta fram en regeringsförklaring.

Inte minst Piratpartiet brottas under tiden med besvärliga interna diskussioner. I februari godkändes med 115 röster mot 7 att partiet inte ska sätta sig i en regering där alltingsledamöter också är ministrar. Kravet är enligt regelverket inte möjligt att kompromissa bort.

Ändå är det just vad Piratpartiet gjort i förhandlingarna. I partiets diskussionsgrupp på Facebook är det många som fördömer agerandet och anser att partiets förhandlare överskridit sina befogenheter. På fredag har Piratpartiet kallat in till ett extra möte. Den enda punkten på dagordningen är att riva upp beslutet som säger nej till att alltingsledamöter fungerar som ministrar.

Piratpartiet kommer inte att överge linjen helt och hållet. Egna politiker kommer inte att få möjlighet att både sitta i alltinget och ingå i regeringen. Om någon av partiets alltingsledamöter utses till minister kommer den att få lämna sin plats i parlamentet.

Katrín Jakobsdóttir har inte haft något nytt samtal med president Guðni Th. Jóhannesson sedan i söndags. Hon kommer att kontakta honom innan hon går ut med ett officiellt besked om de fem partierna kommer att bilda regering eller inte.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"När Piraterna inte infriar utfärdade löften kallas det för att 'släppa på kraven' i medierna. När Självständighets- och Framstegspartiet är delaktiga är ordvalet käckare och det talas om svek av vallöften. På det sättet är det isländska språket variationsrikt och roligt."

Karl Garðarsson, tidigare alltingsledamot för Framstegspartiet, hävdar på Facebook att isländska medier behandlar Piratpartiet annorlunda än Framstegspartiet och Självständighetspartiet.

En dag på Island

I det här klippet får du följa med en amerikansk vloggare på promenad i Reykjavík och på vandring till en varm källa att bada i.

Isländska väljare bestämmer sig allt senare

Islänningarna bestämmer sig allt senare för vilket parti de ska rösta på i alltingsval. I år var det nästan var tredje väljare som bestämde sig på valdagen. Ljus framtid var det parti som lyckades att locka till sig största andelen röster under valrörelsens slutspurt. Självständighetspartiet var de som bestämde sig tidigast. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Trenden att isländska väljare bestämmer sig allt senare fortsätter. I oktober månads val till alltinget var det 17 procent som bestämde sig i vallokalen. Ytterligare 12 procent bestämde sig på valdagen. I valet 2009 var det totalt 26 procent som bestämde sig på valdagen.

En månad före valet var det i år 31 procent som hade bestämt sig, 20 procent tog beslutet med en till fyra veckor kvar och 20 procent fattade sitt beslut under de sex sista dagarna. I alltingsvalet 2009 var det 38 procent som var klara över sitt val med minst en månad kvar. I valet 2007 var det 57 procent som gjort samma sak.

Skillnaderna mellan olika partier var stora. Hela 34 procent av Ljus framtids väljare bestämde sig i år i vallokalen. Och 20 procent tog sitt beslut under valdagen. Detta gör Ljus framtid till valets främsta spurtare. Med en månad kvar till valet var det bara 1 procent av de tillfrågade som avsåg att rösta på partiet.

Över hälften av Ljus framtids väljare - totalt 54 procent - bestämde sig alltså på valdagen. Nästan lika många - 46 procent - av Renässans väljare gjorde samma sak.

Säkrast på sin sak var Självständighetspartiets väljare. Hela 46 procent hade bestämt sig redan månaden före valet. Bara 20 procent - den lägsta andelen för samtliga partier - tog beslutet på själva valdagen.

Gallup ställde även frågor om olika regeringsalternativ. Självständighetspartiets väljare ville i första hand samarbeta med Framstegspartiet och i andra hand Renässans. Gröna vänstern föredrog Socialdemokraterna och Piratpartiet. Piratpartiet valde i sin tur Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Renässans vände sig främst mot Socialdemokraterna och Piratpartiet. Framstegspartiet valde Självständighetspartiet före Socialdemokraterna. Ljus framtid gillade Socialdemokratena och Piratpartiet bäst. Och Socialdemokraterna föredrog Gröna vänstern och Piratpartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget efter valet.

Fem partier överens om mer pengar till isländsk sjukvård

De fem partierna i Katrín Jakobsdóttirs tilltänkta koalition är överens om mer pengar till sjukvården. Men i frågor som gäller skatte- och fiskepolitik står de i vissa fall långt ifrån varandra. Under tisdagen fortsätter regeringsförhandlingarna i fyra olika arbetsgrupper. Piratpartiet har dessutom gjort avkall på kravet att alltingsledamöter inte får vara ministrar.

De formella regeringsförhandlingarna inleddes i går mellan Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna. Fyra arbetsgrupper med en företrädare från varje parti har bildats. De olika grupperna har hand om ekonomi, sjukvård, välfärd och utbildning, arbetsmarknad och miljö samt grundlag, jämlikhet och internationella frågor.

Alla fem partier är överens om kraftigt höjda anslag till sjukvården. Det var också något som samtliga fem partier utlovade under valrörelsen. Några detaljer i denna överenskommelse är ännu inte kända.

Efter den första dagens förhandlingar står det klart att skattefrågor och fiskekvotsystemet är två områden där det kan bli svårt att komma överens. Här måste det tas avgörande steg mot lösningar under dagens fortsatta förhandlingar. Gröna vänstern vill - till skillnad från Renässans - bland annat införa förmögenhetsskatt, höja skatten för kapitalinkomster och driva igenom högre beskattning av höginkomsttagare.

Några ministerposter har ännu inte diskuterats. Att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister är givet. Oavsett antal statsråd i en eventuell regering kan Socialdemokraterna inte räkna med mer än en ministerpost. Om antalet ministrar blir tio är en tänkbar fördelning tre åt Gröna vänstern, två var åt Piratpartiet, Renässans och Ljus framtid och en åt Socialdemokraterna.

Piratpartiet har under förhandlingarna backat från ännu en principfråga. Partiet har tidigare uteslutit att sätta sig i en regering där ministrar också är alltingsledamöter. I Piratpartiets diskussionsgrupp på Facebook kallar alltingsledamoten Ásta Guðrún Helgadóttir ett sådant krav för absurt. Däremot kommer de egna ledamöterna att behöva avsäga sig sina platser i alltinget om de skulle utses till ministrar.

Efter gårdagens förhandlingar träffades de olika alltingsgrupperna. Innan dagens förhandlingar i arbetsgrupperna börjar klockan 10 lokal tid kommer de fem partiledarna att ha kontakt.

Katrín Jakobsdóttirs förhoppning är att redan i kväll kanske kunna avgöra om det är möjligt att bilda regering med de fem partierna. Hon är dock beredd att låta förhandlingarna pågå åtminstone över veckoslutet.

Ytterligare förhandlingar återstår dock innan någon regering kan presenteras. Lika lite som ministerposter har diskuterats har det påbörjats någon regeringsförklaring.

En budget har påbörjats vid finansdepartementet. Det handlar om en typisk övergångsbudget framtagen av tjänstemän. Där finns dock ekonomiskt utrymme för en ny regering att i viss mån sätta sin prägel på politiken redan 2017.

Några partiledare ingår inte i arbetsgrupperna. Gröna vänstern representeras i förhandlingarna av Lilja Rafney Magnúsdóttir, Steingrímur J. Sigfússon, Rósa Björg Brynjólfsdóttir och Steinunn Þóra Árnadóttir, Piratpartiet av Jón Þór Ólafsson, Smári McCarthy, Einar Brynjólfsson och Birgitta Jónsdóttir, Renässans av Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, Þorsteinn Viglundsson, Hanna Katrín Friðriksson och Jóna Sólveig Einarsdóttir, Ljus framtid av Björt Ólafsdóttir, Theodóra S. Þorsteinsdóttir, Nichole Leigh Mosty och Eva Einarsdóttir och Socialdemokraterna av Gunnar Tryggvason, Oddný G. Harðardóttir, Guðjón Brjánsson och Heiða Björg Hilmisdóttir.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Jag skulle överväga det efter omständigheterna. Men jag skulle inte göra det på grund av makten. Jag tycker att det är sjukt att begära makt. Jag tycker synd om människor som gör det. Makt är vidrigt och behandlar vissa människor dåligt."

Helgi Hrafn Gunnarsson, tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Fréttablaðið att han inte utesluter att han skulle acceptera en ministerpost i en ny regering om han fick frågan.

Mesta EU-motståndet på Island på över tre år

Motståndet mot ett isländskt EU-medlemskap är i dag det högsta på tre och ett halvt år. Hela 57,8 procent av islänningarna motsätter sig ett inträde i unionen. Bara 20,9 procent säger ja till EU-medlemskap. Det är den lägsta siffran på över fyra år. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Under valrörelsen och i diskussionerna om regeringsbildning har EU-frågan fått nytt liv. Men islänningarnas intresse för att gå med i unionen är mindre än på länge.

Nu uppger 57,8 procent att de är emot EU-medlemskap. Sedan förra mätningen, som slutfördes för drygt två veckor sedan, har EU-motståndet ökat med 7,2 procentenheter. Att frågan på nytt hamnat på dagordningen har fått fler att ta ställning mot anslutning. Andelen EU-motståndare har inte varit lika hög sedan i maj 2013.

Samtidigt sjunker andelen EU-anhängare till den lägsta nivån på drygt fyra år. Nu är det 20,9 procent som säger ja till medlemskap, en minskning med 4,9 procentenheter. Inte sedan i september 2012 har EU-anhängarna varit färre.

Andelen osäkra är 21,3 procent, en tillbakagång med 2,5 procentenheter.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.

Dom kan tvinga Island skrota importförbud av färskt kött

Islands importförbud mot färskt kött strider mot EES-avtalet. Brottet är särskilt allvarligt eftersom staten enligt Héraðsdómur Reykjavíkur medvetet bryter mot regelverket. Avgående jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson sågar domen. Det blir nu sannolikt upp till Hæstiréttur Íslands att avgöra en fråga som kan avgöra framtiden för den isländska köttproduktionen.

Förbudet mot import av färskt kött upprätthålls officiellt med hänvisning till livsmedelssäkerhet. Om förbudet skulle slopas skulle smittoämnen kunna komma in i landet. I praktiken fungerar importförbudet som ett skydd för den inhemska köttindustrin. Kunder som vill ha färskt kött har bara isländska varor att välja mellan till förhållandevis höga priser.

Importförbudet har länge varit omstritt. I alltinget är det framför allt Renässans och Ljus framtid som vill riva upp det. De hävdar att farhågorna är överdrivna och att marknaden bör öppnas för konkurrens. Den främsta motståndaren är Framstegspartiet. Den tidigare ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson beskrev utländskt kött som en smittohärd.

Även från handeln finns ett stort engagemang för att riva upp förbudet. Och nu ser det alltså ut som att förbudet skulle kunna bli historia.

Branschorganisationen Samtök verslunar og þjónustu har nu vunnit en första seger mot staten. Fallet gäller Ferskar kjötvörur, ett av medlemsföretagen. I februari 2014 ansökte företaget om att få importera 83 kilo ekologisk oxfilé från Nederländerna via Danmark. Ferskar kjötvörur sade ja - men med förbehållet att köttet skulle hållas nedfryst i en månad.

Ferskar kjötvörur protesterade utan framgång mot villkoret. Hela köttpartiet kasserades.

Företaget valde att stämma staten. Inför rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur krävde företaget staten på ersättning för köttet.

Inför rättsprocessen vände sig företaget till Eftas domstol för ett rådgivande utlåtande. Domstolen gav Ferskar kjötvörur rätt. Den ansåg att importförbudet stod i strid med EES-avtalet. Därmed skulle det vara statens ansvar att anpassa lagstiftningen efter EES-avtalet.

Héraðsdómur Reykjavíkur går på samma linje. Importförbudet står enligt domstolen i strid med EES-avtalet. Statens lagbrott beskrivs som särskilt allvarligt eftersom den inte tagit hänsyn till Efta-domstolens utlåtande. Importförbudet har upprätthållits trots flera påpekanden om att det inte varit förenligt med Islands förpliktelser enligt EES-avtalet.

Vidare anser domstolen att myndigheterna inte tagit någon som helst notis om den tillsyn över produktionen som funnits i ursprungslandet. Eftersom inga individuella bedömningar gjorts har det heller inte funnits skäl att stoppa köttet. Även detta är enligt domstolen ett lagbrott.

Staten ska enligt domstolen ersätta Ferskar kjötvörur med 1 909 euro och 80 606 isländska kronor. Staten ska dessutom stå för rättegångskostnader på 1,8 miljoner isländska kronor.

Samtök verslunar og þjónustu beskriver i ett pressmeddelande domstolens beslut som en seger. För att alltinget ska tvingas att ändra lagen måste det dock finnas en dom som vunnit laga kraft. Allt pekar på att den avgående regeringen kommer att överklaga domen. Det säger jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson till RÚV:

"Jag skulle tro det, men det har inte tagits något beslut om det, men jag anser inte att det är osannolikt. ... Den första reaktionen är först och främst besvikelse över att Héraðsdómur Reykjavíkur skulle förkunna denna dom. Vi har alltid ansett oss ha full rätt att tillämpa dessa regler. Man funderar på om det har dömts efter några Europaregler eller om det har dömts enligt isländsk lag."

Frågan är om Gunnar Bragi Sveinssons argument har någon giltighet. Direktiv som kommer genom EES-avtalet ska vara isländsk lag. Här har dock olika regeringar i åtta års tid avstått från att införa direktivet som tillåter import av färskt kött. Island har ingen möjlighet att välja mellan vilka direktiv som ska införas utan måste tillämpa samtliga.

Om domen överklagas till Hæstiréttur Íslands blir den prejudicerande. Om landets högsta domstol skulle fastställa domen från Héraðsdómur Reykjavíkur måste alltså kravet slopas på att färskt och otillagat kött måste ha varit nedfryst i en månad innan det får importeras - om inte alltinget söker en ny väg att runda Efta-domstolen.

Här kan du läsa domen i sin helhet.