tisdag 13 december 2016

Finansiering av välfärd fäller försök till fempartiregering

Fiskepolitiken och statens utgifter fäller Piratpartiets försök att bilda en fempartiregering. Avståndet mellan Gröna vänstern och de fyra övriga partierna gick inte att överbrygga den här gången heller. Nu öppnar även president Guðni Th. Jóhannesson för en minoritetsregering. Han utser ingen ny regeringsbildare utan uppmanar till informella samtal mellan partierna.

Redan i söndags kväll hade Piratpartiet och Socialdemokraterna sagt ja till att inleda formella regeringsförhandlingar. Uppgifter gör gällande att även Ljus framtid givit klartecken. Även om något officiellt besked inte kommit från Renässans beskrev Ljus framtids gruppledare Björt Ólafsdóttir i Morgunblaðið läget som att fyra av fem partier var eniga.

Att de största frågetecknen fanns inom Gröna vänstern var uppenbart. Partiledaren Katrín Jakobsdóttir fick skjuta upp mötet med de fyra övriga partierna eftersom mötet med den egna alltingsgruppen drog ut på tiden. Där blev det alltså till sist nej till formella förhandlingar med Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna.

Piratpartiets gruppledare Birgitta Jónsdóttir vände sig i går eftermiddag till president Guðni Th. Jóhannesson. Trots att hon ansåg att det fortfarande skulle gå att ena de fem partierna valde hon att avsäga sig uppdraget som regeringsbildare.

Guðni Th. Jóhannesson valde att inte utse någon ny regeringsbildare. I ett pressmeddelande uppger presidenten att han haft samtal med samtliga partiledare. Han uppmanar dem att genom informella samtal ta sitt ansvar för den parlamentariska situationen och bilda en ny regering.

Tidigare har Guðni Th. Jóhannesson inte öppnat för någon minoritetsregering. I gårdagens pressmeddelande skriver han angående beslutet att inte utse någon regeringsbildare att det skulle kunna bli aktuellt att släppa fram en koalition som inte har majoritet i alltinget:
"I stället uppmanade jag dem [partiledarna] att diskutera och genom informella samtal sinsemellan undersöka vilka vägar som alltjämt är möjliga för att bilda en regering som har majoritetsstöd i alltinget eller åtminstone kan försvara sig mot misstroende."
Besvikelsen i går var stor inte minst inom Piratpartiet. Katrín Jakobsdóttir uppgav att det inte var Gröna vänsterns fel att samtalen misslyckats. Men det stod klart att det var Gröna vänstern som inte kunde komma överens med de fyra övriga partierna om fiskepolitiken, om statens utgifter och om finansieringen av välfärdssatsningar.

I ett uttalande från Gröna vänsterns alltingsgrupp skriver de att de fem partierna inte kunnat komma överens om satsningar på sjukvård, skola, välfärd och infrastruktur som det inför valet funnits stor uppslutning kring. Gröna vänstern ville höja statens utgifter med omkring 30 miljarder isländska kronor. Det skulle finansieras genom skattehöjningar.

Uttalandet fick hård kritik från en rad företrädare för de fyra partier som deltagit i förhandlingarna. Där ifrågasattes Gröna vänsterns vilja till kompromisser. Flera undrade också hur partiet i dagens parlamentariska läge trodde sig kunna få igenom alla sina hjärtefrågor i en koalition.

Det verkar som att Gröna vänsterns mer konservativa landsbygdsfalang var den som fällde avgörandet. Där är motståndet starkt mot att reformera jordbrukspolitiken och mot att genomföra andra förändringar av fiskepolitiken än att höja fångstskatterna.

Enligt alltingsledamoten Lilja Rafney Magnúsdóttir var det dock snarare välfärdsfrågorna som fick överläggningarna att stranda. Hon skrev på Facebook att de övriga partierna inte var överens om satsningarna eller hur de skulle finansieras.

I stället är det många inom Gröna vänstern som skulle föredra ett samarbete med Självständighetspartiet. Där försvinner både jordbruket och fisket som stridsfrågor. Men det finns inga som helst utsikter för att Gröna vänstern skulle kunna få igenom stora välfärdssatsningar finansierade genom skattehöjningar.

Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson reagerade snabbt på gårdagens besked. Partiet har hittills befunnit sig utanför samtliga allvarliga förhandlingsförsök. Han ville som ledare för alltingets fjärde största parti få uppdraget som regeringsbildare sedan företrädare för de tre största partierna misslyckats.

Sigurður Ingi Jóhannsson sade till RÚV att han ville se en trepartikoalition med Självständighetspartiet och Gröna vänstern. Samma konstellation står tveklöst högt upp även på Självständighetspartiets ledares Bjarni Benediktssons önskelista.

Hittills har alla utom Bjarni Benediktsson uteslutit ett samarbete med Framstegspartiet. Dels för att ingen vill ha att göra med den tidigare ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, dels för att det i praktiken vore att ge den regering som fälldes genom massiva demonstrationer fyra år till vid makten.

En hel del landsbygdsväljare skulle tveklöst föredra en sådan trepartiregering. Men bland Gröna vänsterns storstadsväljare skulle Katrín Jakobsdóttir få oerhört svårt att motivera en sådan lösning.

Förmodligen är Gröna vänstern påverkade av erfarenheterna av att regera tillsammans med Socialdemokraterna mellan 2009 och 2013. Då var det många som tyckte att partiet backade i alldeles för många hjärtefrågor - inte minst när det gäller EU - för att hålla ihop koalitionen. Det är ett misstag Katrín Jakobsdóttir inte vill begå igen.

Gårdagens besked innebär sannolikt att Island kommer att stå utan ny regering i ytterligare några veckor. De närmaste dagarna kommer budgeten för 2017 att stå högst upp på dagordningen. Sigurður Ingi Jóhannsson sade i går att förhandlingstrevare skulle kunna bli aktuella mellan jul och nyår - vilket förefaller vara en rimlig bedömning.

Inte bara Guðni Th. Jóhannesson öppnade i går för en minoritetsregering. Det gjorde även Katrín Jakobsdóttir. Kanske kan de fem partier som misslyckades i går hitta en lösning där något av partierna i ytterkanterna - Renässans eller Gröna vänstern - inte ingår i regeringen men ger den sitt stöd.

Det enklaste alternativet till en förhållandevis stark minoritetsregering är dock Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Frågan är bara vilket annat parti som skulle vilja värja den mot en misstroendeförklaring.

Det har nu gått en och en halv månad sedan valet. Någon ny regering finns inte i sikte. Samtidigt tycks det som att flera partier alltjämt har ganska snäva ramar för kompromisser. Hoppet är dock inte ute. Inte minst finns en rad tänkbara minoritetskoalitioner.

I dagsläget verkar det omöjligt att bilda en majoritet utan Självständighetspartiet. Bjarni Benediktsson tycks åter som den mest sannolika statsministern. Alltingsledamoten Brynjar Níelsson nämnde i Morgunblaðið utöver Framstegspartiet både Gröna vänstern och Renässans som tänkbara partner.

Gröna vänstern har i praktiken meddelat att det politiska avståndet till Renässans och Ljus framtid är för långt. De mest sannolika alternativen för en majoritet är därför - ännu en gång - Självständighetspartiet, Ljus framtid och Renässans eller Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern.

Det är möjligt att en sådan förhandling för Gröna vänsterns del skulle kunna gå smidigare. Men det politiska priset för Katrín Jakobsdóttir att alliera sig med Bjarni Benediktsson och Sigurður Ingi Jóhannsson skulle kunna bli enormt. Många islänningar valde Gröna vänstern just för att rösta bort högern.

Budgetförhandlingarna gör sannolikt att regeringsfrågan blir mindre aktuell än några dagar. Än så länge är det långt kvar till rekordet från 1947. Då tog det 117 dagar att bilda en ny regering.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.