måndag 12 december 2016

Landnámsaskan föll över Island cirka år 877

Det var först omkring år 877 som den så kallade landnámsaskan föll över Island. Det är cirka sex år senare än vad som sagts i den historieskrivning som varit dominerande de senaste decennierna. Omdateringen bygger på en ny analys av iskärnor från Grönland. De nya rönen påverkar bilden av Reykjavíks tidiga historia.

Landnámabókin är den bok som skildrar hur Island befolkades. Där beskrivs hur Ingólfur Arnarson slår sig ned i Reykjavík och blir landets första bofasta invånare. Dessa berättelser skrivs sannolikt ned för första gången på 1100-talet.

Under 1600-talet är det flera historiker som vill bestämma ett årtal för Ingólfur Arnarsons ankomst. Med hjälp av de årtal som anges i Landnámabókin räknar de på egen hand ut att det måste ha handlat om 874. Trots att metoderna är sådana att det inte kan beskrivas som annat än en gissning har årtalet kommit att få ett slags officiell status.

Modern forskning har på olika sätt kommit att utmana årtalet 874. Ofta har det då handlat om den så kallade landnámsaskan. Det handlar om ett lager av aska som föll över Island som daterats till 871 med en felmarginal på två år åt varje håll.

I Reykjavík har det hittats lämningar just under landnámsaskan. Det betyder alltså att någon byggt på samma plats som Ingólfur Arnarson - men före det årtal då han ska ha kommit till Island.

Detta är fynd som tolkats på olika sätt. En populär teori bland arkeologer är att Island under en längre tid - kanske redan från 800-talets början - fungerat som en utpost för sjöfarare från Skandinavien eller de brittiska öarna. De ska ha tillbringat somrarna på Island och frossat i alla de rikedomar som naturen kunde erbjuda.

På flera platser i landet har lämningar daterats till långt tidigare än 874. Även Reykjavík skulle kunna ha varit en sådan utpost. Det är rimligt att anta att Ingólfur Arnarson ganska väl kände till vad som väntade honom när han seglade över havet med boskap, ägodelar och familj. Kanske visste han att där redan fanns enkla byggnader som han kunde använda och bygga ut.

En omdatering av iskärnor från Grönland flyttar nu landnámsaskan cirka sex år närmare vår tid. Detta lager av aska har nu daterats till år 877 med en felmarginal på ett år åt varje håll. När det gäller de tidigaste fynden i Reykjavík innebär detta att de skulle kunna härröra från Ingólfur Arnarson - åtminstone om årtalet 874 inte är helt fel.

Den tidigare dateringen utgick precis som den nuvarande ifrån ett tefralager skapat under Vesuvius utbrott år 79. Det var detta enorma utbrott som bland annat begravde staden Pompeji. Genom analys av iskärnor kunde därefter forskare dra slutsatsen att landnámslagret var från omkring år 871. Denna teori har varit dominerande de senaste decennierna.

En ny analys visar att den tidigare slutsatsen var felaktig. Där har två olika lager båda räknats till Vesuvius år 79. I själva verket härrör dock den övre delen av lagret från ett vulkanutbrott som inträffade år 85. Därför är det nödvändigt att senarelägga alla lager av aska som daterats med hjälp av lagret från år 85 med sex år.