onsdag 28 december 2016

Uppskjutet bygge av Hús íslenskra fræða kostar miljoner

Snart fyra år efter att Katrín Jakobsdóttir satte spaden i marken har inget hänt med bygget av Hús íslenskra fræða. Det betyder att unika isländska handskrifter fortfarande saknar hem. Inte heller i budgeten för 2017 finns några pengar till bygget. Däremot får skattebetalarna stå för notan på 120 miljoner isländska kronor till Jáverk som skulle ha utfört arbetet.

Det var våren 2012 som den rödgröna regeringen tog beslutet om bygget av Hús íslenskra fræða. Fastigheten på 6 500 kvadratmeter tillhör Háskóli Íslands i Reykjavík. Det vinnande förslaget var en byggnad med tre våningar och källare.

Hús íslenskra fræða skulle bli universitetets hjärta när det gäller all undervisning i isländska. Förutom lokaler för undervisning, bibliotek med mera skulle huset ge plats åt en utställning med unika isländska handskrifter.

Handskrifterna har i princip varit hemlösa sedan hösten 2013 då de flyttades från Þjóðmenningarhúsið. Skälet till flytten var att Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, som förvaltar skrifterna, inte längre ansåg att säkerheten var tillräcklig. Nattvakten skulle nämligen dras in från Þjóðmenningarhúsið.

Några få handskrifter visas på det kommunala museet Landnámssýningin i Reykjavík. Men de flesta förvaras vid Háskóli Íslands och plockas bara fram vid särskilda tillfällen. Allmänheten har i dagsläget ingen möjlighet att se dem.

Hús íslenskra fræða skulle även bli nytt hem åt Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. För ett drygt år sedan sade föreståndaren professor Guðrún Nordal till RÚV att det var beklagligt att det ingenstans fanns en ordentlig utställning med de unika medeltida handskrifterna:
"Detta är som att komma till Aten och inte kunna se Akropolis. ... Detta är en skam."
I mars 2013 - tio månader efter att beslutet klubbats - satte dåvarande kulturministern Katrín Jakobsdóttir spaden i marken. Regeringen hade då öronmärkt 800 miljoner isländska kronor för den första etappen av bygget.

Tanken var att bygget skulle komma i gång sommaren 2013. Men den borgerliga valsegern kom emellan planerna. De rödgröna avsåg att finansiera bygget genom en höjd fångstavgift för fiskekvotsägare. Att riva upp detta beslut var en av de första sakerna som högerkoalitionen gjorde efter att ha tagit över makten. Därmed stod bygget utan finansiering.

Sedan dess har Hús íslenskra fræða bara varit en håla i marken. Lite på samma sätt som det under lång tid avstannade bygget av konsert- och kongresshuset Harpa kom att symbolisera krisen har denna håla i marken kommit att påminna om att löften från politiker inte alltid infrias.

Tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson föreslog våren 2015 att regeringen skulle skjuta till pengar till bygget så att det skulle kunna stå klart 2018. Invigningen av Hús íslenskra fræða skulle då bli en del i hundraårsfirandet av Islands suveränitet från Danmark.

Regeringen kunde dock inte enas om förslaget. Även den här gången blev Hús íslenskra fræða utan pengar. Ändå hade dåvarande kulturministern Illugi Gunnarsson lovat att bygget skulle påbörjas.

I den ekonomiska planen fram till 2021 är det tänkt att 3,7 miljarder isländska kronor ska öronmärkas för bygget. Under nästa år blir det dock inte en enda krona. Det betyder att det enligt budgeten inte blir någon byggstart under 2017.

Att byggstarten uteblir innebär dock inte att skattebetalarna inte behöver bekosta projektet. I budgeten för nästa år får Jáverk, som skulle utföra bygget, 120 miljoner isländska kronor i ersättning. Summan är en kompensation för kostnader som företaget haft i förberedelsefasen.

Notan för Hús íslenskra fræða har alltså ökat med 120 miljoner - trots att inte ett enda nytt spadtag kommer att tas för pengarna.