torsdag 20 juli 2017

Jóhanna Sigurðardóttir talar på Pride på Färöarna

Jóhanna Sigurðardóttir håller invigningstalet på årets Pridefestival på Färöarna. Det är sju år sedan hon besökte Färöarna som statsminister - och då var det en partiledare som nobbade en middag med henne eftersom även hustrun Jónína Leósdóttir skulle delta. Nyligen blev det på Färöarna lagligt för personer av samma kön att gifta sig.

I september 2010 besökte Islands dåvarande statsminister Jóhanna Sigurðardóttir Färöarna. Med sig på resan hade hon hustrun Jónína Leósdóttir. Det fick Jenis av Rana, partiledare för konservativa Miðflokkurinn, att bojkotta en middag med paret, den isländska delegationen och färöiska politiker.

De senaste åren har situationen för hbtq-personer på Färöarna förbättrats avsevärt. 2011 grundades organisationen LGBT Føroyar. Flera opinionsmätningar har visat att en majoritet står bakom en könsneutral äktenskapslag.

Med 18 röster mot 14 sade det färöiska parlamentet nyligen ja till äktenskap mellan personer av samma kön. Lagen trädde i kraft den 1 juli i år. Än så länge genomförs enbart borgerliga vigslar. Statskyrkan är undantagen - och får möjlighet att på egen hand ta ställning i frågan.

På torsdag återvänder Jóhanna Sigurðardóttir till Färöarna tillsammans med Jónína Leosdóttir. Bägge kommer att delta i den årliga Prideparaden. Jóhanna Sigurðardóttir kommer enligt Fréttablaðið att hålla invigningstalet på festivalen.

Här kan du läsa mer om Jóhanna Sigurðardóttirs besök på Färöarna 2010.

Polis: Journalistfrågor riskerade förstöra mordutredning

Frågor från journalister hade kunnat störa utredningen av Birna Brjánsdóttirs försvinnande. Innan den man som står åtalad för mordet greps kontaktades han av reportrar med frågor om han hyrt den bil som polisen kopplade till försvinnandet. Det finns dock inga tecken på att den åtalade därigenom ska kunnat ha göra sig av med några bevis.

Sju färöiska sjömän vittnade i tisdags vid Héraðsdómur Reykjaness i Hafnarfjörður. De berättade om hur den tidigare kollega som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir blev nervös och rädd när han insåg att han troddes kunna ha något att göra med försvinnandet. Beteendet förstärktes när trålaren Polar Nanoq vände tillbaka mot Island.

Den man som nu står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir greps ombord när skeppet var till havs. Efter att ha kontaktats av både en journalist och flickvännen förstod han att polisen sökte efter honom.

Ombord hittade polisen Birna Brjánsdóttirs körkort. På det fanns dna från den mordmisstänkte. En i besättningen uppmärksammade polisen på en tröja tillhörande den misstänkte. Den visade sig senare ha blodspår från offret.

En lång rad av Birna Brjánsdóttirs tillhörigheter har inte återfunnits. Det handlar bland annat om hennes mobiltelefon och hennes kläder. Hennes skor hittades i hamnen i Hafnarfjörður. Där tros de ha placerats av den åtalade precis innan han återlämnade hyrbilen och trålaren lämnade hamn.

Journalister kontaktade inte bara kaptenen ombord Polar Nanoq innan båten återvänt till Island. En reporter vände sig också till den man som i dag står åtalad för mordet. Reportern undrade i ett sms om han var den som hade hyrt den bil som polisen kopplade till Birna Brjánsdóttirs försvinnande. Då befann sig trålaren ute till havs och hon hade fortfarande inte återfunnits.

Grímur Grímsson, den polis som ledde utredningen, är mycket kritisk till reporterns agerande. Han säger till RÚV att frågorna till mannen hade kunnat göra det möjligt för honom att undanröja bevis. Grímur Grímsson tror dock inte att något sådant skedde:
"Att ha kontakt med en människa där det måste vara uppenbart för vederbörande att han åtminstone var misstänkt för straffbart beteende - det vore klandervärt att ha kontakt med honom på detta sätt. Det är polisens roll och inte reportrars eller journalisters."
Mannen står också åtalad för grovt narkotikabrott. I anslutning till mannens koj hittades 23,4 kilo cannabis. I förhör erkände mannen först smugglingen, men han drog senare tillbaka erkännandet.

Narkotikan ska ha förts ombord när båten låg i Köpenhamn. Flera besättningsmedlemmar vittnade i tisdags om hur mannen då var borta från trålaren en hel natt. När han kom tillbaka var han mycket trött och kunde inte arbeta ordentligt.

Under vistelsen i Köpenhamn tvingades mannen att byta koj. Det gjorde honom upprörd och han ville alls inte byta koj. Bytet genomfördes ändå. Då var det ingen ombord som trodde att motviljan hade koppling till något olagligt.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Turist föll i Gullfoss - befaras ha drunknat i älven

En turist befaras ha omkommit efter att ha fallit i Gullfoss i går eftermiddag. Närmare 200 räddningsarbetare sökte fram till midnatt utan framgång. Sökandet återupptas nu på morgonen. Polisen är inte säker på personens identitet. Den bästa ledtråden är en kvarlämnad hyrbil på parkeringen vid vattenfallet.

Strax före klockan 17 i går larmades polis och räddningstjänst till Gullfoss. En besökare hade fallit i vattnet och därefter försvunnit ur sikte. Flera vittnen ska ha sett personen ute i vattnet. De bedöms av polisen som mycket trovärdiga.

Besökaren ska på något sätt ha hamnat i vattnet. Det finns ännu inga vittnesuppgifter om hur det ska ha gått till. Personen ska fortfarande ha setts till efter det första fallet, som är elva meter högt. Där ska turisten utan framgång ha försökt ta sig upp ur vattnet. Därefter försvann turisten ur sikte. Det andra fallet i Gullfoss är 22 meter högt.

Vid den här tiden på året är det genomsnittliga vattenflödet i Hvítá 140 kubikmeter i sekunden. Vattnet i älven är betydligt kallare än exempelvis Atlanten runt Island eftersom det främst består av smältvatten från Langjökull.

Två helikoptrar larmades till Gullfoss samtidigt som närmare 200 räddningsarbetare deltog i sökandet. Fram till midnatt i går undersöktes åtta kilometer av älven - från Gullfoss och söderut - utan resultat. Räddningstjänsten använde även drönare för att söka längs Hvítás stränder.

Flera dykare deltog i sökandet. Förhållandena är dock inte de bästa eftersom sikten i älven är begränsad. Smältvattnet från Langjökull innehåller bland annat sediment som gör det grumligt. I Hvítá finns också gott om grottor och klippor som är svåra att genomsöka.

Sökandet återupptas nu på morgonen. Hvítá kommer att finkammas på nytt både vid Gullfoss och söderut.

Det är ännu osäkert vem besökaren som föll i vattnet är. Ingen har anmälts saknad och ingen anhörig har kontaktat myndigheterna. Inga av de bussar som befann sig vid Gullfoss vid tiden för olyckan saknade några passagerare.

Det hetaste spåret är en bil på parkeringen vid Gullfoss. Den stod på parkeringen när olyckan inträffade och flyttades aldrig. Polisen ska ha fått ett namn på den som disponerat bilen. Det kan alltså vara samma person som befaras ha drunknat.

Polisen kommer att kontakta anhöriga för att undersöka om personen hört av sig till någon efter tiden för olyckan. Teorin är att det är en ensamresenär som fallit i vattnet och att det därför inte är någon som anmält personen som saknad.

Dagens citat

"Människor sparar in på förströelser. ... Bara här runt verkstaden hos mig är det människor som övernattar och bajsar överallt, ursäkta ordvalet. Men dessa människor åker också med sina bilar till fjälls och överallt och klarar sig helt själva."

Gísli Rafn Jónsson, ägare av Mývatn Tours, säger i RÚV att den starka isländska kronan gör att många turister inte lägger pengar på utflykter till Askja och andra nöjen.

onsdag 19 juli 2017

Anklagas för att sälja husmanskost till ockerpriser

Traditionella rätter till rimliga priser? Eller ännu ett matställe som tar ut ockerpriser eftersom de flesta gästerna är utländska turister? Så går debatten nu på Facebook om Bautinn i Akureyri. Där kostar plokkfiskur med rågbröd - en rätt som kan sägas vara Islands motsvarighet till pyttipanna - 4 230 isländska kronor.

Island är ett av världens dyraste länder att besöka. Men det är inte bara dyrt för utlänningar. Även islänningar anser ofta - trots att kronan blivit allt starkare - att det är orimligt dyrt att gå ut och äta.

Facebook är det Helgi Skúlason som tar upp prissättningen på Bautinn i Akureyri. På menyn finns en rad traditionella isländska rätter som plokkfiskur, lamm, röding och vikval. Billigast av husmanskosten är plokkfiskur som serveras med rågbröd för 4 230 isländska kronor:
"Jag tröttnar inte på att klaga över ockret mot turister. Och när jag säger turister så är även vi turister i vårt land. En gång var Bautinn ett hamburgarhak av den lite bättre stilen. Nu säljer de plokkfiskur för 4 230 kronor och lammlägg med potatismos för 4 940. Samma rätt som Ikea sålde i vintras för runt en tusenlapp och då handlade det om rökt lammkött. Och Ikeas vd säger att de tjänar på sin matförsäljning och jag tror honom. Annars skulle de inte hålla på med det. Men att femfaldiga Ikea-priset är bara extrem girighet. Även om ett salladsblad följer med. 16 920 för plokkfiskur för en familj på fyra personer. Alla dricker vatten och inga för- eller efterrätter."
Guðmundur Karl Tryggvason, Bautinns ägare, håller inte med om att restaurangens priser för husmanskost är för höga. Han säger till RÚV att det i praktiken handlar om en trerättersmeny:
"Jag tror att människor inte vill läsa vad som står på matsedeln, och där framgår det att två sorters soppa och sallads- och brödbar är inkluderat i priset."
Soppa och sallad är enligt Guðmundur Karl Tryggvason att betrakta som en förrätt. Många gäster tar sedan frukt från salladsbaren som dessert.

Þorláksmessa firas mitt i sommaren i Garður

Före reformationen firades Þorláksmessa på sommaren. De senaste åren har invånare i Garður på Suðurnes återupptagit den gamla traditionen. I dag är det dags igen. Då väntas omkring 450 personer samlas i Gerðaskóli för att äta rocka. En av initiativtagarna och besökarna är alltingsledamoten Ásmundur Friðriksson.

Þorlákur Þórhallsson var biskop i Skálholt mellan 1178 och 1193. Han är den enda islänningen som har helgonförklarats av katolska kyrkan. Varje år firas hans minne den 23 december, den dag då han avled 1193. Högtiden kallas Þorláksmessa.

Þorláksmessa är starkt förknippat med fermenterad rocka, den maträtt som knappt hälften av islänningarna äter just den 23 december. Eftersom den jästa fisken har en allt annat än angenäm lukt väljer många att inte äta den i hemmet. I stället är det många restauranger som serverar rocka för att därefter öppna fönster och dörrar på vid gavel i decemberkölden för att vädra ut lukten.

Men Þorláksmessa har inte alltid varit enbart en vinterhögtid. Fram till reformationen på Island 1550 firades den också på sommaren. Då mindes islänningarna Þorlákur Þórhallsson den 20 juli - den dag då det förklarades lagligt att gräva upp lämningarna efter honom enligt ett heligt löfte till kyrkan.

I Garður på Suðurnes återupptogs firandet för elva år sedan. I dag - en dag före gamla tiders Þorláksmessa - är det dags för den tolfte gången. Firandet äger rum i Gerðaskóli.

I lokalerna finns det plats för omkring 450 gäster. I vanliga fall brukar runt 400 personer besöka firandet.

Det kommer inte att råda någon brist på mat. Enligt RÚV har arrangörerna beställt 140 kilo fermenterad rocka. De har också beställt 40 kilo fårister. Dessutom kommer det att finnas bland annat saltfisk, plokkfiskur, potatis och rotmos.

En av initiativtagarna är Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet. Han säger till RÚV att det inte är något problem att hitta leverantörer av rocka trots att det är en fisk som - med undantag för invånarna i Garður - nästan bara konsumeras en dag om året:
"Det finns naturligtvis några parter på Island som bereder rocka och har rocka hela året. De har den ömsom jäst och saltad eller har den ömsom färdigjäst och frusen."
Här kan du läsa mer om traditionen att äta rocka på Þorláksmessa.

Mordmisstänkt nervös när Polar Nanoq vände tillbaka

När Polar Nanoq vände tillbaka mot Island blev den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir så nervös att han varken kunde äta eller prata. Han gavs också lugnande medel. Kaptenen sade att att trålaren vände på grund av tekniska problem. Men när kustbevakningens helikopter anlände med beväpnade poliser ombord förstod den mordmisstänkte mannen att han skulle gripas.

20-åriga Birna Brjánsdóttir försvann den 14 januari i år efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden vid Selvogur. Dödsorsaken var drunkning. Innan hon hamnade i vattnet hade hon utsatts för grovt våld.

Sju tidigare kollegor - samtliga färöiska sjömän som är anställda på trålaren Polar Nanoq - vittnade i går vid Héraðsdómur Reykjaness om natten då Birna Brjánsdóttir försvann och vad som hände fram till polisen tog sig ombord trålaren ute till havs. Samtliga gav samma bild av händelseförloppet som de tidigare gett i polisförhör.

Den mordåtalade, en 30-årig grönländsk sjöman, var inte på plats. Bland åhörarna fanns för första gången Brjánn Guðjónsson, far till Birna Brjánsdóttir.

Sjömännen vittnade om hur den mordåtalade var lugn och betedde sig som vanligt när Polar Nanoq lämnade hamnen i Hafnarfjörður. Mannens beteende ändrades dock snabbt när trålaren kommit en bit ut till havs. Efter att ha kontaktats både av en journalist och av flickvännen fick sjömannen veta att den hyrbil som han disponerade i land var intressant i utredningen om Birna Brjánsdóttirs försvinnande.

Mannen visade meddelandena för kaptenen. Flickvännen skrev i ett sms att han kunde vara misstänkt. Journalisten ställde genom Facebook en rad frågor om mannen och hyrbilen. Mannen fick av kaptenen beskedet att om han var oskyldig skulle han inte heller ha något att oroa sig för.

Nyheten om att Polar Nanoq kopplades till Birna Brjánsdóttirs försvinnande nådde båten innan kaptenen kontaktades av polisen. Flera av sjömännen följde nyhetsrapporteringen om försvinnandet. Flera journalister ringde också kaptenen.

När det till sist var polisen som ringde fick kaptenen veta att polisen tänkte gå ombord Polar Nanoq ute till havs. De var på väg med en helikopter med beväpnad polis ombord. Polisen frågade också om det fanns några vapen på båten.

Polar Nanoq befann sig då omkring 120 sjömil från Hafnarfjörður. Kaptenen valde att vända trålaren. Till besättningen sade han att skälet var ett maskinproblem. Han valde också att stänga internetuppkopplingen ombord.

När båten vände tillbaka mot Island blev den mordåtalade mycket nervös. Flera sjömän vittnade om hur han till synes planlöst gick omkring uppe på däck och i matsalen trots att han skulle arbeta. Han kunde varken prata eller äta. På uppmaning av kaptenen tog han lugnande medel.

Kocken på Polar Nanoq var den förste som vittnade. Han uppgav att den mordåtalade blev mycket orolig efter att ha insett att polisen var intresserad av honom:
"Han var uppenbart nervös. Han kom upp till mässen. Jag erbjöd honom något att äta men han ville inte ha något. Jag erbjöd honom frukt men han ville inte ha något. När polisen kom var han utanför sin kajuta. När polisen var på väg sade [han] till mig: Tror du att de kommer för att hämta mig?"
Förste maskinbefälet hade en liknande berättelse. Han sade att den mordåtalade agerade normalt när trålaren lämnade hamn. Efter att ha fått frågor om hyrbilen från en journalist förändrades hans beteende. Han var orolig och närmast okontaktbar. Det var uppenbart att han var rädd.

Polar Nanoqs andre styrman uppgav att den mordåtalade på eget initiativ visade honom meddelandet från journalisten. Han ska då ha uppmanat honom att tala med kaptenen. Även andre styrman beskrev den mordåtalade som mycket nervös. Han ska dock ha försäkrat honom om att han inte hade något med Birna Brjánsdóttirs försvinnande att göra.

Förste styrman var delaktig i beslutet att vända tillbaka till Island. Han talade också med den mordåtalade. Han sade inför rätten att den misstänkte tycktes ha insett att trålaren inte återvände på grund av ett maskinproblem, utan att det verkliga skälet var utredningen om Birna Brjánsdóttir. Han beskrev honom då som "blek och grå".

Även förste styrman sade att han inte skulle vara orolig om han var oskyldig. Den mordåtalade ska då ha tittat bort och sagt:
"Vi får se vad det blir av detta."
Flera av sjömännen såg den mordåtalade vid hyrbilen innan Polar Nanoq lämnade hamnen. Flera reagerade på att han tog med sig en blöt handduk ur bilen. De trodde att någon kanske hade kräkts i bilen. Den mordåtalade sade också att han hade haft två kvinnor i bilen. Han skulle ha släppt av dem vid en rondell bara några hundra meter från trålarens kajplats.

En av dem som såg den mordåtalade vid hyrbilen var kaptenen. Strax innan trålaren skulle segla körde mannen till ett avlägset område av hamnen. Kaptenen kontaktade då mannen och sade att han behövde skynda sig att återlämna hyrbilen eftersom de skulle lämna hamnen:
"Jag såg [honom] med öppen dörr, först framdörren och så gå tillbaka till vänstra sidan och så åter till bagaget. ... Han körde ut till bryggans slut och är där i fem till tio minuter. Kanske längre."
Flera sjömän såg alltså den mordåtalade röra sig vid hyrbilen. Ingen såg varken då eller tidigare Birna Brjánsdóttir.

Det var vanligt att den mordåtalade hyrde bil och åkte in till Reykjavík vid de tillfällen då Polar Nanoq låg i hamn i Hafnarfjörður. De flesta sjömännen beskrev honom som trevlig och uppskattad ombord.

Samtliga kollegor reagerade på hur mannens beteende förändrades efter att han kontaktats om Birna Brjánsdóttirs försvinnande och efter att Polar Nanoq börjat vända tillbaka mot Island. Detta stod i skarp kontrast till den sjöman som var med honom under delar av utekvällen i Reykjavík. Han var lugn under hela seglingen.

Den mordåtalades kollega satt inledningsvis häktad i två veckor misstänkt för inblandning i försvinnandet. I dag är han inte längre misstänkt. Flera sjömän sade inför rätten i går att han varit kraftigt berusad när han gick ombord Polar Nanoq vid 6-tiden på morgonen den 14 januari. Han sluddrade när han talade, hade besvär med att stå utan att luta sig mot en vägg och hade svårt att hantera sin mobiltelefon.

Flera reagerade på att kollegan var så berusad. Det ansågs inte vara lämpligt beteende att komma ombord efter att ha druckit stora mängder alkohol. Även kollegan talade om att två kvinnor ska ha varit med honom och den mordåtalade i hyrbilen. Detta ska dock ha varit något som den mordåtalade berättat för honom. Själv ska han ha varit så berusad att han sov hela vägen från Reykjavík - där Birna Brjánsdóttir steg in i bilen - till Hafnarfjörður.

Den tidigare misstänkta kollegan kommer att kallas som vittne till själva huvudförhandlingen. Den inleds i Héraðsdómur Reykjaness den 21 augusti. Den börjar med att den mordåtalade hörs.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"Harpa är naturligtvis en ganska dyr konsertarena, men det är inte huvudsaken. Harpas fördel och samtidigt nackdel är att det är en svamp och tar emot ett så stort antal. För det tredje - och det är inte direkt knutet till Harpa - är att scenerna där är väldigt stora. Vi talar om att det på Iceland Airwaves är fem scener som tar över tusen gäster, till och med närmare 2 000, och när det pågår behöver du ha så stora artister på varje scen för att människor ska ha intresse av att springa mellan konserter. Airwaves försöker föra fram ny musik."

Grímur Atlason, vd för Iceland Airwaves, i Morgunblaðið om varför festivalen i år inte längre använder Harpa i Reykjavík som huvudarena för konserterna.

tisdag 18 juli 2017

Jakt på lunnefågel kan stoppas utan bättre återväxt

Om inte återväxten ser ut att bli bättre kan det bli aktuellt att stoppa årets jakt på lunnefågel. Det säger Elliði Vignisson, kommunchef på Västmannaöarna, i Morgunblaðið. I nämnden valde Självständighetspartiet att tillåta jakt i tre dagar. Beslutet klubbades trots att situationen för lunnefågeln på södra Island blir allt mer kritisk.

I slutet av juni var inte ens hälften av lunnefågelhålorna på Västmannaöarna bebodda. Just nu genomförs en ny kartläggning. Om inte den visar på en markant förbättring kommer årets sommar att på nytt innebära att ytterst få lunnefågelungar överlever. Sedan 2000-talets mitt har återväxten varit svag på grund av dålig tillgång till föda.

Miljö- och detaljplansnämnden på Västmannaöarna - platsen för världens största koloni av lunnefåglar - beslutade nyligen att tillåta jakt i tre dagar. Oppositionen, som består av det lokala partiet Ölistan, reserverade sig mot Självständighetspartiet, som har egen majoritet. Självständighetspartiet ansåg att det var viktigt att hålla fast vid jakten som ett kulturellt fenomen.

Nu öppnar kommunchefen Elliði Vignisson för att riva upp beslutet om att tillåta jakt på lunnefågel från 11 till 13 augusti. Han säger i Morgunblaðið att det kan bli aktuellt om inte den pågående kartläggningen ger signaler om bättre återväxt:
"Vi har hållningen att lunnefågeln alltid ska skyddas, men vi har också hållningen att ansvaret för jakten och valet att jaga eller inte ej helt och hållet ska fråntas jägarna."
Här kan du läsa mer om årets planerade jakt på lunnefågel.

Så sprider sig utländska turister över Island

I Reykjavík befinner sig nu ungefär lika många turister året om. Men i övriga landet är de utländska besökarna betydligt färre under vinterhalvåret. Under vintern är det dessutom få turister som tar sig utanför det sydvästra hörnet av Island. Det visar en analys av mobiltelefondata från Síminn utförd av Rannsóknarsetur verslunarinnar vid Háskólinn á Bifröst.

De senaste åren har turismen under vinterhalvåret ökat i snabbare takt än turismen under sommarhalvåret. Skillnaderna mellan hög- och lågsäsong sett till antalet utländska besökare är inte längre lika stort. Men utjämningen har nästan enbart skett i Reykjavíkområdet.

I huvudstadsregionen befinner sig nu ungefär lika många turister året om. Så är det inte på landsbygden. Under vinterhalvåret är det få turister som lämnar sydvästra Island.

Både Reykjavíkområdet och Akureyri används som baser för dagsutflykter. Under dagtid befinner sig turister i närområdet där de besöker populära attraktioner, men de återvänder till storstäderna på kvällarna för att sova.

Detta är något av det som framkommer i en analys utförd av Rannsóknarsetur verslunarinnar vid Háskólinn á Bifröst. De har tagit fram en karta som visar var turister som har mobiltelefoner uppkopplade till Síminns nät befinner sig klockan 3 och 15. Kartan visar turisters rörelser mellan juni 2016 och februari 2017.

Under sommaren befinner sig dubbelt så många turister på Island. Men i Reykjavíkområdet och på Suðurnes är antalet bara marginellt högre än under vintern. I stället sprider de sig över den landsbygd som de i regel avstår från att besöka under lågsäsong.

I Suðurland minskar antalet turister avsevärt under vintern, men fortfarande är det dagligen flera hundra turister som övernattar i regionen. Vesturland, Norðurland, Austurland och Västfjordarna har däremot mycket få besökare under vintern.

De populäraste turistattraktionerna lockar utländska besökare både sommar och vinter. Det gäller platser som Þingvellir, Gullfoss, Geysir, Vík í Mýrdal, Reynisfjara och Dyrhólaey. Här är andelen besökare ungefär lika stor oavsett årstid. Betydligt fler besökare uppehåller sig i centrala Reykjavík. Betydligt färre finns vid Mývatn.

Klockan 3 på natten befinner sig i snitt två av tre turister i Reykjavíkområdet. Var tionde är på Suðurnes.

Klockan 15 på dagen är andelen turister som befinner sig på alla andra platser - med undantag för Akureyri - högre. Då ökar inte bara andelen besökare till platser som Gullfoss, Geysir, Västmannaöarna, Jökulsárlón, Mývatn och Þingvellir. Fler är också på resande fot utanför huvudstadsregionen och Suðurnes.

Sju sjömän vittnar om mordet på Birna Brjánsdóttir

Sju tidigare kollegor till den sjöman som misstänks för mordet på Birna Brjánsdóttir vittnar i dag inför Héraðsdómur Reykjaness. Men den åtalade mannen kommer inte att höras. Fortfarande saknas svar på de sex frågor om Birna Brjánsdóttirs död som ska besvaras av en tysk rättsläkare. Den åtalade väntas inte heller vara på plats i dag.

Den tyske rättsläkaren Urs Oliver Wiesbrock har ännu inte besvarat de sex frågor om Birna Brjánsdóttirs död som ställts av försvaret. Han skulle ha lämnat in sina svar redan den 27 juni. Han fick dock uppdraget senare än väntat. Dessutom tog översättningen av de relevanta dokumenten längre tid än beräknat.

Svaren på försvarets frågor kan få avgörande betydelse i rättegången. Därför vill varken åklagarsidan eller försvaret höra den åtalade mannen innan de är besvarade.

Rättegångar inleds på Island med att den åtalade hörs. I detta fall innebär det ett problem. Åklagaren har kallat flera av mannens tidigare kollegor - sjömän ombord den grönländska trålaren Polar Nanoq - som vittnen. Båten ligger i hamn i Hafnarfjörður just nu, men gör inte nästa strandhugg på Island förrän i december.

Sju av sjömännen kommer ändå att vittna i dag. Samtliga sju är bosatta på Färöarna.

Det är fortfarande oklart om rättegången kommer att inledas formellt med deras vittnesmål - en bestämmelse finns som gör det möjligt - eller om de avger sina berättelser och tillåter att de används som vittnesmål i själva rättegången.

Rättegången börjar klockan 9.15 i dag. Den aktuella salen är bokad i tre timmar. Den står dock tom efter lunch om sjömännens vittnesmål skulle dra ut på tiden.

Den åtalade har inte varit på plats i Héraðsdómur Reykjaness under de senaste förhandlingarna i rätten. Han väntas inte heller dyka upp i dag.

Ingen av de sju sjömän som hörs under förmiddagen ska ha sett något av händelseförloppet kopplat till Birna Brjánsdóttirs försvinnande. Hon steg in i den åtalades bil på Laugavegur i Reykjavík vid 5.30 den 14 januari i år efter en utekväll. När de var framme vid hamnen i Hafnarfjörður en halvtimme senare ska den övriga besättningen ha befunnit sig ombord i sina kojer.

Den enda sjömannen som inte var ombord Polar Nanoq åkte i samma bil som den åtalade och Birna Brjánsdóttir. Han satt häktad i två veckor misstänkt för delaktighet i försvinnandet, men är inte längre misstänkt. Sjömannen släpptes av vid trålaren. Därefter körde den åtalade till en annan plats i hamnen. Det är där han ska ha gått till attack mot Birna Brjánsdóttir.

Sjömannen lämnade sin berättelse inför Héraðsdómur Reykjaness i samband med att han släpptes ur häktet. Han kommer inte att vittna i dag. I stället kommer han att kallas som vittne när huvudförhandlingen påbörjats.

Sjömannen tros inte ha sett något av det som ledde fram till Birna Brjánsdóttirs död. Han var också mycket berusad vid tillfället. Han har dock berättat om hur den åtalade efter att trålaren lämnat Hafnarfjörður vid flera tillfällen gav honom detaljer om vad som ska ha hänt under utekvällen i Reykjavík. Han insåg senare att denna berättelse - bland annat om att de skulle ha haft två kvinnor med sig i bilen - inte stämde.

Den åtalade kommer sannolikt att höras under andra halvan av augusti. Då kommer också huvudförhandlingen att äga rum.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"I can see a day when we pay you to fly. ... Our goal, and we're working hard towards it, is for our ancillary revenue to actually surpass our passenger revenue. ... What ever airline becomes the first to achieve this will be a game changer."

Skúli Mogensen, vd för Wow Air, i Business Insider om planerna för flygbolaget.

måndag 17 juli 2017

Fler turer med färjan mellan Reykjavík och Akranes

Med start i dag blir det nu fyra dagliga avgångar mellan Reykjavík och Akranes. Dessutom börjar färjan segla över Faxaflói även under helgerna. Då blir det två avgångar i varje riktning. Hittills är det främst islänningar som använder färjan. Många av passagerarna pendlar mellan Reykjavík och Akranes, men den används också för dagsutflykter.

I juni återupptogs färjetrafiken mellan Reykjavík och Akranes - en linje som lades ned samtidigt som tunneln under Hvalfjörður öppnades 1998. Nu tar färjan inga bilar. I stället är trafiken främst till för pendlare och turister.

I dag utökas antalet turer på vardagar från tre till fyra i varje riktning. Den nya turen avgår från Reykjavík klockan 14 och från Akranes klockan 15.

Dessutom påbörjas även helgtrafik. Det blir nu två avgångar i varje riktning under lördagar och söndagar. Färjan seglar från Reykjavík klockan 10 och 17 samt från Akranes klockan 11 och 18.

Hittills är majoriteten av passagerarna islänningar. Färjan används främst av personer som pendlar mellan Reykjavík och Akranes, men också av såväl islänningar som utländska turister som gör dagsutflykter.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken mellan städerna.

Arbetslösheten på Island sjunker till lägsta nivån på nio år

Arbetslösheten på Island sjönk i juni till 1,8 procent. Det är den lägsta siffran sedan finanskraschen drabbade landet hösten 2008. Allra lägst är arbetslösheten i Norðurland vestra. I regionen är det nu bara 0,6 procent som står utan jobb. Högst är arbetslösheten i huvudstadsregionen och på Suðurnes. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

Under juni var det på den isländska landsbygden och inte i Reykjavíkområdet med omnejd som de nya jobben skapades. Det handlar framför allt om säsongsarbeten inom turistnäringen som nu bidrar till att arbetslösheten sjunker till den lägsta nivån sedan finanskraschen drabbade Island hösten 2008.

Arbetslösheten var i juni 1,8 procent, en nedgång med 0,1 procentenheter jämfört med föregående månad. I juni 2016 var arbetslösheten 2 procent.

Den region som hade den lägsta arbetslösheten var Norðurland vestra. Här var det i juni bara 0,6 procent som stod utanför arbetsmarknaden, en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med maj i år. Därefter följde Austurland med 1,1 procent (-0,3), Suðurland med 1,3 procent (-0,3), Vesturland med 1,3 procent (-0,2), Västfjordarna med 1,4 procent (-0,2) och Norðurland eystra med 1,9 procent (-0,2).

Högst var arbetslösheten i Reykjavíkområdet och på Suðurnes. I bägge regionerna var den oförändrad jämfört med maj, alltså 2 procent.

Nio isländska kommuner hade full sysselsättning i juni: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Reykhólahreppur och Árneshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð och Akrahreppur i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra, Fljótsdalshreppur i Austurland och Mýrdalshreppur i Suðurland.

Det var dock färre kommuner som helt var utan arbetslöshet i juni jämfört med maj. Då var det tolv kommuner som hade full sysselsättning - det högsta antalet sedan finanskraschen.

Kvinnor står fortfarande utan jobb i större utsträckning än män. Det var i juni 2,1 procent av de isländska kvinnorna som var arbetslösa jämfört med 1,5 procent av männen. Arbetslösheten minskar dock snabbare bland kvinnor än bland män.

Även ungdomsarbetslösheten var i juni den lägsta sedan finanskraschen. Det var då 1,4 procent av islänningar i åldern 18 till 24 år som inte hade något jobb.

Också bland utländska medborgare sjunker arbetslösheten. Men den minskar inte lika snabbt som bland isländska medborgare. I juni var det en av fyra arbetslösa som var utlänningar. Av dessa var sex av tio polacker.

Det fanns i juni omkring 24 000 utländska medborgare som arbetade på Island. De utgör nu 12 procent av den totala arbetskraften i landet.

Vinnumálastofnun räknar att arbetslösheten i juli ligger kvar på ungefär samma nivå som i juni. Normalt är det små förändringar på arbetsmarknaden under sommarmånaderna.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir hörs inte i morgon

Mannen som misstänks för mordet på Birna Brjánsdóttir kommer sannolikt inte att vittna i Héraðsdómur Reykjaness i morgon. Den rättsläkare som ska besvara sex frågor om händelseförloppet är fortfarande inte klar med sin analys. Därför dröjer det troligtvis till efter sommaren innan mannen vittnar inför domstolen. Men flera av hans tidigare kollegor kommer i morgon att avge sina vittnesmål.

I januari i år försvann 20-åriga Birna Brjánsdóttir efter en utekväll i Reykjavík. Hon hittades åtta dagar senare död på stranden nära fyren vid Selvogur. Dödsorsaken var drunkning. Innan dess hade hon utsatts för mycket grov misshandel.

En grönländsk sjöman står åtalad för mord på Birna Brjánsdóttir. Han ska enligt åklagaren ha erbjudit Birna Brjánsdóttir skjuts i Reykjavík. Därefter körde han till Hafnarfjörður. Där låg Polar Nanoq - den trålare mannen arbetade på - i hamn.

Efter att ha släppt av en kollega körde mannen till en annan del av hamnen. Där ska han enligt åtalet ha attackerat Birna Brjánsdóttir med grovt våld. Därefter ska han ha kört till en okänd plats på sydkusten där han kastade henne i vattnet. Han ska då ha klätt av henne och tagit alla hennes tillhörigheter.

Birna Brjánsdóttirs körkort hittades ombord på Polar Nanoq. Mannen binds också till henne genom dna. I den hyrbil som mannen använde fanns dessutom stora mängder blod - trots att han skrubbat den invändigt innan återlämnandet.

Mannen har medgett att han träffat Birna Brjánsdóttir och gett henne skjuts. Han har hela tiden förnekat att han skulle ha orsakat hennes död. Han förnekar också smugglingen av de 23,4 kilo cannabis som påträffades i anslutning till hans koj ombord - ett brott han först erkände.

Rättegången inleds i morgon klockan 9.15 i Héraðsdómur Reykjaness, en domstol som ligger bara några hundra meter från den plats där Polar Nanoq låg i hamn och där Birna Brjánsdóttir ska ha utsatts för grovt våld. Nu är det osannolikt att det blir så. Fortfarande saknas avgörande dokumentation.

Mannens försvarare har ställt sex frågor som ska besvaras av den tyske rättsläkaren Urs Oliver Wiesbrock. Frågorna skulle ha besvarats senast den 27 juni, men de är ännu inte färdiga. Dels tog det längre tid än väntat för rätten att hitta en rättsläkare som ville åta sig uppdraget, dels tog översättningen från isländska till tyska av de för rättsläkarens svar nödvändiga dokumenten längre tid än väntat.

Försvararens syfte med frågorna tros vara att få rätten att tvivla på att den åtalade mannen haft den fysiska styrka som krävdes för att misshandla Birna Brjánsdóttir så grovt. Försvararen vill också veta hur länge kroppen tros ha legat i vattnet innan den hittades.

Svaren på frågorna har avgörande betydelse både för åklagarsidan och försvaret. Därför kommer den åtalade mannen inte att höras inför rätten innan de är besvarade.

I vanliga fall inleds rättegångar just med att den åtalade hörs. Vad den åtalade säger kan påverka resten av rättegångsförloppet. Vid ett erkännande kan exempelvis åklagaren välja att kalla färre vittnen än vad som varit planerat.

Åklagaren har kallat tretton av mannens tidigare kollegor som vittnen. Minst åtta av dem befinner sig i hamn i Hafnarfjörður i morgon. Därefter dröjer det till december innan trålaren anländer till Hafnarfjörður nästa gång. Därför vill åklagaren inte gå miste om tillfället - i synnerhet eftersom utländska medborgare inte är skyldiga att komma till domstolen och vittna.

Det troligaste är - om inte dokumenten från rättsläkaren kommer i dag - att åklagaren använder sig av möjligheten att höra mannens tidigare kollegor som vittnen. En sådan möjlighet finns om det finns anledning att tro att de inte har möjlighet att vittna under huvudförhandlingen.

Om så blir fallet vittnar kollegorna under ed inför Héraðsdómur Reykjaness under morgondagen. Själva huvudförhandlingen - som inleds med förhör av den åtalade - börjar sannolikt under andra halvan av augusti.

Mannen har i dag suttit häktad i sex månader. Om han fälls för mord på Birna Brjánsdóttir är det troligt att han döms till sexton års fängelse. Om han dessutom fälls för grovt narkotikabrott innebär det sannolikt ytterligare ett par år i fängelse. Den tid mannen suttit häktad räknas då av från fängelsestraffet.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"This is one thing that we should look very carefully into and my personal view is that I think it would be a very interesting idea. ... In my view, Iceland could also somehow take advantage of the free trade agreements the UK is going to have in the near future because it’s quite obvious that countries are going to want to strike a trade deal with the UK which is one of the largest economies in the world."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson säger i Daily Telegraph att han gärna ser att Storbritannien går med i Efta efter utträdet ur EU.

söndag 16 juli 2017

Dagens bonuscitat

"Jag har ingen förklaring till detta, men detta är mycket tråkigt. ... Det finns nu 75 toaletter i nationalparken och vart man än befinner sig är det inte mer än några få minuter till nästa toalett."

Ólafur Örn Haraldsson, nationalparksföreståndare vid Þingvellir, i Fréttablaðið om hur turister fortsätter att uträtta sina behov i det fria trots att det nu finns betydligt fler toaletter i nationalparken.

Regeringen vill ha intäkter från Jökulsárlón

Staten behöver intäkter från Fell som motsvarar kostnaden för att köpa fastigheten. Det beskedet kommer från finansdepartementet i ett remissvar om att göra Fell till en del av nationalparken Vatnajökull. I Fell ingår bland annat stora delar av glaciärlagunen Jökulsárlón. Liknande avgifter vill departementet införa i hela landet.

Prislappen var 1,52 miljarder isländska kronor när regeringen bestämde sig för att utnyttja förköpsrätten till Fell, den fastighet som bland annat innefattar glaciärlagunen Jökulsárlóns östra strand. Till Fell hör alltså den enda mark runt lagunen som i dagsläget får bebyggas.

Regeringen valde att köpa marken sedan en långvarig tvist mellan de tidigare ägarna stoppat all utveckling av området. Fejden har inneburit att det vid Jökulsárlón inte finns tillräcklig infrastruktur för att kunna ta emot det stora antalet besökare.

Även det statliga köpet har dock utlöst en tvist. Det bolag som i auktionen av Fell lade det högsta budet hävdar att regeringens förköpsrätt hade löpt ut när beslutet fattades. Denna dispyt är nu en domstolsfråga.

Fell - och därmed i praktiken Jökulsárlón - ska ge staten intäkter som motsvarar kostnaden för att köpa marken. Det uppger finansdepartementet i ett remissvar till miljödepartementet. Regeringen har redan påbörjat processen att inlemma Fell i nationalparken Vatnajökull.

Intäkterna kan komma på flera olika sätt. Dels kommer besökare till Jökulsárlón att få börja betala parkeringsavgift, dels kommer troligtvis de bolag som bedriver verksamhet vid och i lagunen att få börja betala avgifter för tillstånd till staten.

Exakt hur finansdepartementet vill utforma avgifterna är ännu inte klart. Enligt remissvaret kommer ett förslag att läggas fram senare i år. Det kommer att gälla all mark som är i statlig ägo.

Här kan du läsa mer om striden om Jökulsárlón.

Islänningar väljer gyllenbrunt rostat bröd

Lagom är bäst när det gäller rostat bröd. En klar majoritet av islänningarna föredrar att äta lätt gyllenbrunt rostade mackor. Ingen väljer att avsiktligt bränna sina mackor i brödrosten - och det är bara två av hundra islänningar som säger att de aldrig äter rostat bröd. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Om det är någon som funderat över hur islänningar vill ha sitt bröd rostat har nu MMR hittat svaret. I en undersökning - där 99,6 procent av deltagarna tog ställning till frågan vilket är betydligt fler än när det gäller exempelvis partisympatier - har de fått välja sin favorit mellan sex olika rostningsgrader.

De allra flesta föredrar att få mackorna lätt gyllenbruna. Det är 54,1 procent som väljer nivå 3 av 6 och 30,8 procent som tycker att nivå 4 av 6 är bäst. Bägge dessa nivåer kan beskrivas som normalrostade.

Det är få som längtar efter riktigt hårt eller knappt rostade mackor. Ingen väljer nivå 6 - där brödet är svart - och bara 6,1 procent tycker att nivå 5 av 6 - där brödet har en mörkbrun färg som har börjat luta åt svart - är den mest aptitliga.

Men riktigt lättrostat är alltså inte heller särskilt populärt. Det är 6,9 procent som väljer nivå 2 av 6 och endast 0,2 procent som gör tummen upp för nivå 1 av 6, där brödet är så lite rostat att det bara varit nere och vänt i brödrosten.

Rostat bröd tycks dock vara populärt. Bara 1,9 procent svarar att de aldrig äter rostade smörgåsar.

Män, islänningar i åldern 30 till 49 år och personer bosatta i Reykjavíkområdet är de som i större utsträckning än andra gillar lättrostat bröd. Män tillhör också de som tillsammans med bland annat pensionärer är mest förtjusta i hårdrostat bröd.

Det är oftare personer i ledande ställning i samhället, män och islänningar i åldern 30 till 49 år som helt och hållet ratar rostat bröd.

När det gäller politiska sympatier är Självständighetspartiets väljare de som oftast väljer bort den gyllenbruna rostningen. I stället äter de oftare än andra såväl lätt- som hårdrostat bröd. Även Framstegspartiets anhängare är ovanligt förtjusta i bröd som bara gjort ett snabbt besök i brödrosten.

Dagens citat

"Det värsta är att turisternas upplevelse av att behöva traska omkring där vädret kan vara hur som helst, storm och regn, och jag talar nu kanske om mitt i natten från Aðalstræti och genom centrums nöjesliv ut till tullhuset med sina väskor för att åka till flyget. Det är inte ett bra minne av Reykjavíks kommun när de har kommit hem."

Þórir Garðarsson, styrelseordförande för bussbolaget Gray Line, i Vísir om de skärpta restriktioner för turistbussar som i går infördes i centrala Reykjavík - läs mer här.

lördag 15 juli 2017

Dagens bonuscitat

"Islänningar behöver göra sig av med det här fiskesäsongstänkandet och tänka på längre sikt, att inte bara försöka att håva in så mycket som möjligt från turisterna. Vi behöver fråga oss vilken stad vi vill bo i, hur staden håller på att utvecklas och vad vi vill erbjuda människor som kommer och besöker oss."

Bára Hólmgeirsdóttir, som äger butiken Aftur på Laugavegur i Reykjavík, i Fréttablaðið om hur turismen påverkar utvecklingen i stadskärnan.

Börsen i Reykjavík vill få fler islänningar att investera

Privatpersoner äger bara en liten del av aktierna på börsen i Reykjavík. Efter finanskraschen har det privata ägandet minskat dramatiskt. Nu vill Nasdaq Iceland få fler islänningar att investera i aktier. Målet är att allmänheten ska bidra till att sprida ägandet på Island på samma sätt som i Sverige. Det rapporterar Morgunblaðið.

Under det ekonomiska uppsvinget under åren före finanskraschen ägde privatpersoner upp till 17 procent av aktierna på börsen i Reykjavík. Nu kontrollerar allmänheten bara 4 procent av det totala börsvärdet.

Sedan 2007 har allmänhetens ägande minskat kraftigt.Många tvingades att sälja sina aktier i samband kraschen. Många aktier blev också värdelösa. Samtidigt har pensionsfonderna blivit storägare i nästan samtliga bolag på börsen. Fram till att kapitalkontrollerna avskaffades i våras hade pensionsfonderna få möjligheter att investera i utlandet.

Hittills i år har värdet på Reykjavíkbörsen ökat med 3,68 procent. Att ökningen inte är större beror till viss del på Icelandair. Flygbolaget är börsårets stora förlorare efter en vinstvarning där Icelandair befarade att marknadsläget riskerade att försämras avsevärt. Tappet i år är hela 31,39 procent.

Magnús Harðarson, chef för Nasdaq Iceland, säger i Morgunblaðið att han vill att allmänheten ska investera mer i aktier. Förhoppningen är att privatpersoner ska bidra till att sprida ägandet på samma sätt som på Stockholmsbörsen:
"Vi har tittat på den svenska vägen som togs därför att öka allmänhetens deltagande på aktiemarknaden."
Ett sätt att uppmuntra islänningar att investera i aktier är enligt Magnús Harðarson att precis som i Sverige införa vissa typer av skattelättnader.

Mossbollar hittas i fler isländska sjöar

Foto: Náttúrustofa Norðausturlands
Mossbollar har nu hittats i Kollavíkurvatn i Þistilfjörður. Många av de isländska sjöar där detta sällsynta fenomen har påträffats finns just kring denna fjord på nordöstra Island. Mossbollar av levande mossa har bara hittats i en isländsk sjö. Mossbollar av död mossa är den betydligt vanligare typen. Det uppger Náttúrustofa Norðausturlands.

Det var 1969 som mossbollar för första gången påträffades på Island. Sjöarna var Holtavörðuvatn på Holtavörðuheiði och Hádegisvatn i Bitrufjörður. Sedan dess har de hittats i en lång rad andra sjöar. Flera av fyndplatserna är sjöar kring Þistilfjörður nära Þórshöfn på nordöstra Island.

Enligt en forskarrapport hade mossbollar 2015 hittats i sjutton isländska sjöar. Fem av dessa fanns vid Þistilfjörður. Sannolikt finns de i betydligt fler sjöar. Forskarna konstaterar att skälet att mossbollar är så bristfälligt dokumenterade är att vetenskapen hittills bara visat dem begränsat intresse.

Mossbollar blir 20 till 195 millimeter i diameter. De kan bestå av såväl levande mossor som döda eller döende mossor. Mossbollar av levande mossor har bara påträffats i en isländsk sjö: Hraunsfjarðarvatn på Snæfellsnes.

Bildas gör mossbollarna när mossor hamnar i vattendrag. När mossbollar upptäckts på stränder har de följt strömmarna från andra vattendrag.

Förra sommaren upptäckte de boende på gården Borgir i Þistilfjörður mossbollar i Kollavíkurvatn. Náttúrustofa Norðausturlands har nu fastslagit att det är mossbollar. En stort antal mossbollar har den senaste tiden spolats upp på sjöns stränder.

Fyndet understryker att mossbollar sannolikt är betydligt vanligare än vad som hittills varit känt. De kan ha ungefär samma kulform och gröna färg som grönalgen marimo, som också finns i en rad isländska sjöar. Mossbollar och marimo är dock två helt olika saker.

Här kan du läsa mer om marimo.

Dagens citat

"Detta var okej fram till slutet av maj, men juni är något under förväntningarna. Resebyråerna har inte lyckats fylla grupperna."

Daníel Jakobsson, hotellchef för Hótel Ísafjörður, säger i Morgunblaðið att den starka isländska kronan gör att det för årstiden finns ovanligt många lediga rum.

fredag 14 juli 2017

Myndighet backar - får medborgarskap trots fortkörning

Útlendingastofnun backar om Bala Kamallakharans fortkörningsböter. Han får nu det isländska medborgarskap som myndigheten tidigare sade nej till. Böterna var på 30 000 isländska kronor. Enligt regelverket ska böter på belopp under 50 000 kronor inte ha någon inverkan på beslut om medborgarskap.

Bala Kamallakharan, som har indiskt ursprung, flyttade till Island för elva år sedan. I december förra året ansökte han om medborgarskap. Ett halvår senare fick han avslag. Skälet var fortkörningsböter som han fått i februari i år. Böterna var på 30 000 isländska kronor.

Avslaget innebar att Bala Kamallakharan kunde lämna in en ny ansökan först om ett år. Själv ifrågasatte han på Facebook att böter som han fått efter att den första ansökan lämnades in påverkade beslutet.

I ett pressmeddelande skrev Útlendingastofnun att beslutsunderlaget från polisen skulle undersökas. Regelverket säger nämligen att böter på belopp under 50 000 isländska kronor inte ska ha någon inverkan på beslut om medborgarskap.

Bala Kamallakharan överklagade beslutet. Och Útlendingastofnun backade. I veckan berättade han på Facebook att han nu fått sitt isländska medborgarskap. Avslaget hade alltså klubbats på felaktiga grunder.

Minister överväger vägtullar på alla infarter till Reykjavík

Bara i Reykjavíkområdet behövs investeringar i vägnätet på 100 miljarder isländska kronor. Men regeringen har bara öronmärkt 10 miljarder om året i utbyggnad för hela landet. Kommunikationsminister Jón Gunnarsson kan därför tänka sig vägtullar på samtliga vägar in och ut ur Reykjavík. Det säger han till RÚV.

På uppdrag av kommunikationsminister Jón Gunnarsson utreder just nu en nämnd förutsättningarna för att finansiera en utbyggnad av vägnätet med vägtullar. Det skulle dock förvåna om nämnden kom fram till något annat än att det vore en positiv utveckling. Samtliga ledamöter har nämligen tidigare tagit ställning för vägavgifter.

Jón Gunnarsson anser att vägtullar är det enda sättet att finansiera nödvändiga investeringar i vägnätet. Om staten ska stå för pengarna kommer utbyggnaden att ta för lång tid. I stället vill han att privata bolag ska svara för utbyggnaden. Intäkterna från vägtullar ska enligt Jón Gunnarsson ge dem nödvändig avkastning på investeringarna.

Vägtullar är kontroversiella. Motståndet mot avgifter har minskat, men opinionsmätningar visar att en majoritet av islänningarna fortfarande motsätter sig vägtullar. Inte heller är det säkert att Jón Gunnarsson kan säkra en majoritet i alltinget för sin politik.

Jón Gunnarsson säger till RÚV att det bara i sydvästra hörnet av Island finns ett behov av investeringar på 100 miljarder isländska kronor. Då räknar han bland annat med en utbyggnad av ringvägen från Kjalarnes till Borgarnes och från Hveragerði till Selfoss. Där ingår även en ny tunnel under Hvalfjörður och en ny bro över Ölfusá i Selfoss.

Samtidigt har regeringen i den finanspolitiska planen bara öronmärkt 10 miljarder om året för vägnätet. Utanför huvudstadsregionen är listan lång på investeringar som ofta beskrivs som nödvändiga. I nuvarande takt kommer det att ta många år innan utbyggnaden kan vara klar.

Om Jón Gunnarsson lyckas samla en majoritet i alltinget under hösten kan de första förslagen läggas efter årsskiftet. Han säger till RÚV att det då kan bli aktuellt att avgiftsbelägga samtliga vägar in och ut ur Reykjavík. Ett mål är att turister genom vägtullar ska stå för en stor del av finansieringen:
"Vi behöver komma åt dessa engångsbetalande, som turister är, för att hjälpa oss så mycket som möjligt i denna uppbyggnad. ... Deras bidrag i denna form till detta har otroligt stor betydelse och kommer att hjälpa oss att bygga upp ett säkrare och bättre transportnät, vilket ju är en av de grundläggande pulsådrorna om vi tänker ha en riktig bygdepolitik och bygdeutveckling i detta land."
Avgifterna ska enligt Jón Gunnarsson inte bli så höga att de skapar besvär för personer som ofta behöver passera tullarna. Samtidigt ska vägtullarna medföra en samhällsvinst i form av kortare körsträckor, lägre bensinutgifter och färre olyckor.

Däremot kan avgiften för att använda tunneln under Hvalfjörður snart vara historia. Tunneln byggdes av Spölur, det bolag som också driver den. Om ett år kommer bolaget att ha fått tillbaka sin investering genom vägtullarna. Då ska tunneln överlåtas till staten. Jón Gunnarsson säger till Vísir att han då sannolikt kommer att föreslå att avgiften slopas:
"Man kan då säga att underlaget för avgifter i Hvalfjörðurtunneln inte längre föreligger."
Det behöver dock inte innebära att det för gott är slut med att betala för en tunnelpassage. Det talas allt mer om behovet av en utbyggnad av tunneln. Om kapaciteten ska fördubblas genom en parallell tunnel är det troligt att även den kommer att finansieras genom vägavgifter.

Här kan du läsa mer om planerad utbyggnad av vägnätet.

Bakkafjörður på väg in i projekt för krisande orter

Invånarantalet minskar, skolan stänger, butiken är igenbommad och största arbetsgivaren försvinner. Lokalbefolkning i Bakkafjörður på nordöstra Island vill nu att orten ska tas upp i det projekt som är för orter som står inför akuta hot. Invånarna efterlyser större fiskekvoter - men de som redan finns används inte eftersom det enda rederiet på orten i praktiken har lagt ned.

Bakkafjörður på nordöstra Island har de senaste åren varit en ort i kris. Vid årsskiftet minskade invånarantalet till 77 personer - det lägsta på fem år. Sedan dess har inte situationen förbättrats.

Den största privata arbetsgivaren i Bakkafjörður var Toppfiskur. För snart två år sedan varslades tolv av tretton anställda om uppsägning. Skälet var att det inte längre fanns någon marknad för den fisk som producerades i Bakkafjörður.

Produktionen i Bakkafjörður var inriktad på torkad fisk - en produktion som främst såldes till Nigeria. Importrestriktioner har dock gjort det närmast omöjligt att sälja fisk till Nigeria. Det har inte bara drabbat Toppfiskur. Rederier i bland annat Ólafsvík och Fellabær har också tvingats till uppsägningar som följd av att den nigerianska marknaden stängts.

Regeringen skickade förra året en delegation till Nigeria i förhoppningen om att kunna öppna marknaden på nytt. Resan ledde dock inte till några förändringar.

Torkställningarna i Bakkafjörður står nu nästan helt tomma. Toppfiskur har nu bara sporadisk verksamhet på orten. Det innebär i sig att företaget bryter mot avtalet med Byggðastofnun, den glesbygdsmyndighet som utfärdat de fiskekvoter som är knutna till just Bakkafjörður. En konsekvens av detta är att myndigheten inte får utfärda nya kvoter till Bakkafjörður.

Att Toppfiskur närmast försvunnit från Bakkafjörður är inte ortens enda problem. Grundskolan läggs ned och till hösten får de sista kvarvarande eleverna gå i skola i Þórshöfn, centralort i Langanesbyggð. Förra året stängdes Mónakó, den enda butiken i Bakkafjörður.

Ytterligare utflyttning väntas ske till hösten i samband med att skolan bommas igen. Det har talats om att så många som en fjärdedel av ortsborna är på väg bort.

I dag finns inte mycket samhällsservice kvar i Bakkafjörður. Förutom en bensinpump och begränsad kommunal service får invånarna annars vända sig till de närmaste större orterna, Vopnafjörður och Þórshöfn, för alla andra ärenden.

Nyligen hölls ett möte för invånarna i Bakkafjörður. Där fanns bland annat företrädare för Byggðastofnun. De boende som var på plats vill nu att orten tas upp i myndighetens särskilda projekt för bygder som är akut hotade. I projektet kan lokalbefolkning få hjälp att utveckla framtidsplaner som syftar till att orter ska leva vidare.

En lösning som brukar föreslås är fiskekvoter som är knutna till den aktuella orten. I Bakkafjörður kan det bli svårt att genomföra. Eftersom Toppfiskur redan brutit mot avtalet med myndigheten kan i dagsläget inga nya kvoter utfärdas.

Reynir Atli Jónsson, kommunalråd i Langanesbyggð, säger till RÚV att "problemet är väldigt stort". Att tas upp i Byggðastofnuns projekt beskriver han som "första steget för att ta oss upp från botten":
"Ju mer som man talar med invånarna här och försöker att lyssna på deras åsikter så är det kanske hög tid att spjärna emot."
Byggðastofnun utreder just nu om Bakkafjörður ska ges plats i projektet.

Här kan du läsa mer om Bakkafjörður.

Dagens citat

"Too many Icelandic MPs take their cue from the oligarchs in the fishing industry who cannot reconcile themselves to the new constitutional provision that declares that Iceland’s natural resources belong to the people, a polite way of saying that they do not belong to the oligarchs. This provision was accepted by 83% of the voters in a national referendum in 2012. Too many MPs also cannot bear the prospect of equal voting rights, i.e., equal weight of votes in urban and rural constituencies, because equal rights according to the new constitution would render some of them unelectable."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi och tidigare ledamot av grundlagsrådet, skriver i Social Europe om varför han anser att förslaget till ny grundlag inte blivit verklighet.

torsdag 13 juli 2017

Regeringen vill utfärda 100 nya isländska taxilicenser

Både turismen och invånarantalet har ökat - men taxilicenserna har inte blivit fler. Nu vill regeringen utfärda 100 nya licenser. Reykjavíkområdet och Suðurnes föreslås få 90 av dessa licenser medan sju går till Akureyri och tre till Árborg. Om förslaget blir verklighet finns det i de tre regionerna totalt 689 licenser.

Sedan den senaste regleringen av taxilicenser genomfördes 2003 har bara två nya tillstånd utfärdats. Antalet licenser är i dag 589. Samtidigt har både antalet invånare och antalet turister ökat. Därför föreslås nu en utökning med 100 nya licenser.

Marknaden är statligt reglerad i tre områden: huvudstadsregionen med Suðurnes, Akureyri och Árborg med centralorten Selfoss. Sedan 2003 har antalet invånare i dessa tre områden ökat med mellan 15 och 40 procent.

Enligt förslaget får huvudstadsregionen med Suðurnes 90 nya licenser vilket ökar det totala antalet till 650 licenser. I Akureyri föreslås sju nya licenser vilket innebär totalt 28 och i Árborg tre nya licenser vilket totalt ger elva licenser.

Förslaget går nu ut på remiss. Remisstiden går ut den 3 augusti.

Isländsk elit bor i Garðabær och Seltjarnarnes

På Island ökar gapet mellan vanliga medborgare och eliten inom näringslivet. Personer med ledande ställning i näringslivet bosätter sig gärna i Garðabær och Seltjarnarnes. Där finns i dag den högsta koncentrationen av personer med toppjobb och höga löner. Det fastslår forskare vid Háskóli Íslands i en studie publicerad i tidskriften Stjórnmál og stjórnsýsla.

Det är en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Háskóli Íslands som studerat eliten inom det isländska näringslivet. De har bland annat undersökt var personer med ledande ställning bor, vilka band de har till varandra och hur de påverkar sin omgivning.

Till eliten inom näringslivet räknas personer som har en ledande ställning i olika företag. Det handlar om toppchefer och storägare i större bolag som har inkomster långt över genomsnittet.

En slutsats är att klyftan mellan vanliga medborgare och näringslivseliten ökar. De senaste åren har eliten ökat sina inkomster i betydligt snabbare takt än snittet. Inget pekar i dag mot att denna trend skulle vara på väg att brytas. I stället är det troligt att gapet fortsätter att öka.

Näringslivseliten har enligt forskarna ett avgörande inflytande på sin närmiljö. De påverkar både valet av bostadsort för andra och valet av fritidsaktiviteter.

Den högsta koncentrationen av personer i ledande ställning inom näringslivet finns i Garðabær och Seltjarnarnes. I dessa två kommuner - som bägge är grannar med Reykjavík - finns något som kan liknas vid gräddhyllor. Här är sannolikheten för att stöta på någon från näringslivseliten 2,5 gånger högre än snittet.

Att många som anses tillhöra eliten bosätter sig i just dessa två kommuner är ingen slump. I stället finns det en bild av att en bostad i vissa delar av Garðabær eller Seltjarnarnes är förenat med välstånd och framgång. Denna bild bidrar i sin tur till att göra dessa områden särskilt attraktiva.

I praktiken innebär det att de medlemmar av näringslivseliten som redan bor i Garðabær och Seltjarnarnes lockar till sig ytterligare personer från samma samhällsklass. Dels finns det ofta band mellan dessa personer i form av vänskap och affärskontakter, dels är vissa folkbokföringsadresser ett sätt att markera status.

Något annat som särskiljer eliten från genomsnittliga medborgare är engagemang inom politiska partier och idrottsföreningar. Näringslivstoppar ägnar sig oftare åt politik och föreningsliv på fritiden. Här märks enligt forskarna en liknande effekt som vid valet av bostadsort. Engagemanget skapar kontakter - men skapar också en bild av framgång.

Att engagera sig i partier och idrottsföreningar är också ett sätt att klättra på samhällsstegen. För den som nyligen sällat sig till den ekonomiska eliten kan deltagandet innebära att personen accepteras och tas upp i den krets som den befintliga eliten sedan tidigare har etablerat.

Näringslivseliten utgör därför inget tvärsnitt av samhället. Koncentrationen till kommuner som Garðabær och Seltjarnarnes minskar den sociala rörligheten. I de kommuner där homogeniteten är större finns också samhälleliga mekanismer som gör att den upprätthålls, skriver forskarna.

Minsta isländska EU-motståndet på över ett år

Motståndet mot ett isländskt EU-inträde är det lägsta på över ett år. Men nej-sidan har fortfarande ett stort försprång. Det är nu 47,9 procent som säger nej till medlemskap och 29 procent som säger ja. Motståndarna är dock mer övertygade om att Island bör stå utanför EU än vad anhängarna är om fördelarna med ett inträde. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

I den senaste undersökningen från MMR är det 47,9 procent av islänningarna som är emot ett EU-medlemskap. Det är 29 procent som vill gå med i unionen medan 23,1 procent är varken positivt eller negativt inställda till ett inträde.

EU-motståndare har i regel starkare åsikter i frågan än vad EU-anhängare har. Det är 31,7 procent som är starkt emot ett medlemskap medan 16,2 procent säger sig vara ganska starkt emot ett medlemskap. Hos ja-sidan är det 11,3 procent som känner starkt för ett medlemskap och 17,7 procent som uppger att stödet för ett inträde är ganska starkt.

Den långsiktiga trenden är att EU-motståndet minskar något. Nej-sidan har dock alltjämt ett stort försprång. Men gapet mellan anhängare och motståndare är enligt MMR i dag det minsta sedan i april 2016.

Män, höginkomsttagare, islänningar i åldern 50 till 67 år och personer bosatta i huvudstadsregionen är i större utsträckning än andra positiva till ett isländskt EU-inträde. Mest skeptiska är kvinnor, låginkomsttagare, pensionärer och invånare bosatta på landsbygden.

De största skiljelinjerna finns mellan Självständighetspartiets och Framstegspartiets väljare och sympatisörer till något av de fem övriga partierna i alltinget. I Självständighetspartiets och Framstegspartiets led är EU-anhängarna mycket få - men bland anhängare till de fem övriga partierna är ja-sidan starkare än nej-sidan.

Det starkaste motståndet finns bland Framstegspartiets väljare. Här är det 89,2 procent som säger nej till EU-medlemskap och bara 5,8 procent som säger ja. Hos Självständighetspartiets sympatisörer är motståndet nästan lika starkt. Här uppger 78,1 procent att de vill att Island fortsätter att stå utanför unionen medan 7,3 procent förespråkar ett EU-inträde.

Mest positiva till EU är Socialdemokraternas anhängare. Hela 77,3 procent svarar att Island bör gå med i EU medan 7 procent motsätter sig ett medlemskap i unionen.

Även en klar majoritet av Renässans sympatisörer säger ja till EU. Det är 57 procent som vill gå med i unionen medan 18,3 procent säger nej.

Också bland Piratpartiets väljare är ja-rösterna betydligt fler. Men det här är också den väljargrupp där färst har bestämt sig i EU-frågan. Nästan hälften är varken positivt eller negativt inställda till medlemskap. Det är 38,2 procent som säger ja och 15,5 procent som säger nej.

Ljus framtid är tillsammans med Renässans och Socialdemokraterna de partier som driver frågan om ett isländskt medlemskap i EU. Här är dock övertaget för ja-sidan inte lika stort. Det är 45 procent som förespråkar inträde och 30,6 procent som inte vill gå med i unionen.

Gröna vänstern anser att Island ska stå utanför EU. Men frågan splittrar partiets sympatisörer. Anhängarna är bara något fler än motståndarna. Det är 37,4 procent som säger ja till medlemskap och 30,4 procent som säger nej.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Nationalistiska populistpartier i Europa har kommit fram som utmanare av de liberala krafterna, där nationalism har varit totalt fördriven och betraktad som en oacceptabel politisk åsikt efter andra världskrigets lidande. På grund av vår historia och självständighetskamp är situationen helt annorlunda här. Här har nationalism inte betraktats som oacceptabel. Den har levt gott inom de traditionella partierna och därför har vi inte sett denna hårda populistiska version av den komma fram här. Och så har det inte heller kommit fram någon sådan karismatisk ledare för ett sådant parti."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i RÚV om varför högerextrema och nationalistiska populistpartier hittills haft få politiska framgångar på Island.

onsdag 12 juli 2017

Nu har Selfoss fått sitt vattenfall



Så gott som dagligen dyker det i Selfoss upp turister på jakt efter vattenfallet med samma namn. Till fallet på norra Island från den sydisländska staden är det drygt 60 mil. Men nu har Selfoss fått sitt vattenfall. Det uppstod när det borrades efter en varmvattenskälla vid älven Ölfusá, rapporterar Vísir.

Selfoss är centralort i kommunen Árborg. Kommunen har tidigare fått vända sig till grannar för vattenförsörjningen. Nu kan det vara slut med det. De första borrningarna som gjorts vid bron över Ölfusá i centrala Selfoss lovar gott. Kanske kan den källa som nu upptäckts möta kommunens behov.

Kommunchefen Ásta Stefánsdóttir säger till Vísir att fördelen med att ha en källa i kommunen är att vattnet inte behöver ledas långa sträckor. Den kan därför bli till stor nytta när Selfoss växer på den västra sidan av bron. Och kanske kan det lilla vattenfallet som nu bildats bidra till att turister som kommer till staden för att söka efter den nordisländska forsen inte känner sig lika vilsna:
"Detta är sannolikt Selfoss som turisterna alltid letar efter."
Här kan du läsa mer om turisters jakt på Selfoss i Selfoss.

Ex-statsministers hus hyrs ut till semesterfirare

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson syns sällan till på gården Hrafnabjörg där han är folkbokförd. Och i sommar är det fullt med andra gäster i det hus där den tidigare statsministern är skriven. Under tio veckor har nämligen medlemmar i det isländska sjuksköterskefacket möjlighet att hyra Hrafnabjörg, skriver Morgunblaðið.

Inför alltingsvalet 2013 valde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att skriva sig på gården Hrafnabjörg III i Jökulsárhlíð några mil utanför Egilsstaðir på östra Island. Han har knappt övernattat - och än mindre varit bosatt - i huset. Flytten av folkbokföringsadress var ett strategiskt drag.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var då bosatt i Reykjavík. Framstegspartiet är dock av tradition svagt i den isländska huvudstaden. Partiet har alltid haft ett starkare stöd på landsbygden. Om partiledaren hade kandiderat i en av valkretsarna i Reykjavík hade han riskerat att bli utan plats i alltinget.

I stället flyttade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på pappret till Hrafnabjörg III. Regionen tillhör den nordöstra valkretsen som ofta är Framstegspartiets starkaste. Han valdes också in i alltinget såväl 2013 som i nyvalet 2016.

Trots att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv ytterst sällan syns till på gården betyder det inte att huset står tomt. Under tio veckor i sommar hyrs det ut till medlemmar i Félag íslenskra hjúkrunarfræðinga, det isländska sjuksköterskefacket. Han säger i Morgunblaðið att han gillar att sjuksköterskor får möjlighet att tillbringa en del av semestern i huset:
"Det är verkligen glädjande att sjuksköterskor är i Hrafnabjörg under sin ledighet. Jag vet att bonden Jónas gärna har hyrt ut huset eftersom detta är ett bra ställe. Vad är bättre än att vistas i lugn och ro när man behöver ro till att arbeta med idéer eller att hitta lösningar på problem? Det gäller naturligtvis både sjukvårdspersonal och politiker."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är i dag bosatt i Garðabær. Inför nästa års kommunalval har det spekulerats i att han skulle lämna rikspolitiken för att toppa Framstegspartiets lista i Reykjavík. I dagsläget står partiet utan toppkandidat. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har dock sagt att han inte tänker lämna sin plats i alltinget.

I stället är det troligt att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson försöker att utmana Sigurður Ingi Jóhannsson om ordförandeposten i Framstegspartiet. Med knapp marginal förlorade han duellen mellan de två just före förra höstens alltingsval.

Framstegspartiet gjorde ett historiskt uselt val. Trots att den halvårsgamla regeringen inte är populär lyfter inte Framstegspartiet i opinionen. Det har gjort att den djupa splittring som uppstod till följd av striden om ordförandeposten inte har läkt.

Om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv försöker ta över ledarskapet återstår att se. Han skulle också kunna lyfta fram Lilja Alfreðsdóttir som utmanare. Hon har i konflikten mellan den nuvarande och den tidigare ordföranden varit lojal med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Av många inom partiet betraktas hon som en person som skulle kunna överbrygga sprickan mellan de olika falangerna.

Nyligen bildade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson dessutom Progressiva samfundet. Han beskriver det själv som en arena för politiska idéer och diskussioner som inte ryms inom Framstegspartiet. Det ligger nära till hands att samfundet skulle kunna bli ett parti om inte Framstegspartiet utvecklas i den riktning Sigmundur Davíð Gunnlaugsson önskar.

Men Sigmundur Davíð Gunnlaugsson funderar enligt Morgunblaðið på att flytta. Familjen söker efter ett sommarhus i närheten av Akureyri och Eyjafjörður. Men någon flytt av valkrets är inte aktuell. Även regionen kring Eyjafjörður tillhör den nordöstra valkretsen.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Brandfarlig beklädnad i fyra isländska tunnlar

Beklädnaden i fyra isländska tunnlar är brandfarlig. Men det är inte aktuellt att byta ut den eller att täcka över beklädnaden. Om tunnlarna skulle förbättras skulle de behöva stängas under en lång tid - och då skulle flera platser bli avskurna från omvärlden. Enligt Vegagerðin ska dock risken för storbränder vara liten eftersom tunnlarna är indelade i sektioner.

På Island finns tio tunnlar som ingår i vägnätet. Fyra av dessa har brandfarlig beklädnad på väggarna och i taket. Det rör sig om tunneln som förbinder Ísafjörður, Suðureyri och Flateyri i Västfjordarna, Strákagöng vid Siglufjörður på norra Island, Múlagöng mellan Dalvík och Ólafsfjörður på norra Island och Oddsskarð mellan Eskifjörður och Neskaupstaður på östra Island.

Den nyaste av de fyra tunnlarna är den som förbinder Ísafjörður, Suðureyri och Flateyri. Den invigdes hösten 1996.

I dag används inte längre brandfarlig beklädnad vid tunnelbyggen. Men de äldre tunnlarna har av Euro RAP klassats som säkerhetsrisker. Guðmundur Rafn Kristjánsson, som är ansvarig för tunnlar vid Vegagerðin, säger till RÚV att det inte finns några planer på att byta ut beklädnaden:
"Det är inte aktuellt att byta ut den, men det är fullt möjligt att spruta betong över den. ...På sin tid ansågs detta vara okej genom att skapa vissa brandceller. Så det finns vissa gränser på några platser i tunnlarna så om det skulle fatta eld i tunnlarna så kommer inte branden mellan dessa gränser."
Enligt Guðmundur Rafn Kristjánsson är brandrisken i tunnlarna liten. Att täcka över den brandfarliga beklädnaden med betong skulle vara dyrt. Dessutom skulle tunnlarna behöva stängas under en längre tid. Eftersom det saknas alternativa vägar skulle flera platser då bli utan vägförbindelse med övriga Island.

Ólafur Guðmundsson vid Euro Rap säger till Vísir att det finns flera tunnlar på Island som inte lever upp till de säkerhetskrav som finns på det europeiska fastlandet. Den brandfarliga beklädnaden har på Island inte täckts med betong för att spara pengar:
"Från säkerhetssynpunkt är detta alls inte acceptabelt. Detta är också isolerade bygder, som Suðureyri, som skulle bli helt avskurna om något hände i tunneln."
En annan säkerhetsaspekt som diskuterats efter olyckor är de enfiliga tunnlarna. Flera av tunnlarna på Island är enfiliga med mötesplatser. Guðmundur Rafn Kristjánsson säger till RÚV att de enfiliga tunnlarna är "barn av sin tid". I dag byggs inga enfiliga tunnlar.

Men att bredda tunnlarna är inte heller aktuellt. I dagsläget når heller inte trafikvolymerna till de nivåer som krävs för att det ska anses nödvändigt:
"Det är naturligtvis genomförbart och det kostar cirka 50 till 60 procent av nya tunnlar."
Kostnaden uppgår enligt Guðmundur Rafn Kristjánsson till omkring 1 miljard isländska kronor per kilometer breddad tunnel. Det är inte pengar som Vegagerðin har i dag.

Dagens citat

"Det är näringslivsutveckling, mer varierad service, anläggningsarbeten med mera. Det behövs dock till viss del slås vakt om att det inte skapas intolerans hos invånarna mot turister som beter sig annorlunda än de borde bete sig."

Gunnlaugur Júlíusson, kommunchef i Borgarbyggð, i RÚV om fördelar och nackdelar med turismen i kommunen.

tisdag 11 juli 2017

Tappade kameran i Kirkjufellsfoss - återfick minneskortet



En amerikansk turist har fått tillbaka det minneskort som satt i den kamera som han tidigare förlorat i Kirkjufellsfoss utanför Grundarfjörður. Han hade kameran på ett stativ och i ett obevakat ögonblick tippade den över och föll i forsen. Sällskapet försökte rädda kameran, men fick snart ge upp eftersom vattnet var för kallt.

Mannens flickvän bestämde sig efter hemkomsten att åtminstone försöka rädda bilderna. Hon anlitade en dykare som hittade kameran på några meters djup. Kameran var förstörd efter en lång tid i vattnet. Däremot gick minneskortet att rädda.

I videon ovan kan du se hur hon avslöjar att bilderna räddats och här kan du läsa mer om historien.

Ingen kontroll av ämnen som kan användas till bomber

Isländsk polis har ingen övervakning av försäljningen av ämnen som kan användas till sprängmedel. Inte heller sker det någon övervakning av personer som reser till områden där terrorgrupper som Islamiska staten finns. Sådana utredningar görs bara efter konkreta tips. Det uppger Jón Bjartmarz vid rikspolisstyrelsen för RÚV.

Efter flera terrordåd riktade mot allmänheten i andra europeiska länder har isländsk polis i sommar haft betydligt större närvaro på olika evenemang. Beväpnad polis från insatsstyrkan har vid flera tillfällen synts på Reykjavíks gator. I samband med festivaler har infarter blockerats med parkerade lastbilar.

Efter lastbilsdådet på Drottninggatan i Stockholm följdes alla flyg från Sverige till Keflavík under en tid. Syftet var att försäkra sig om att ingen terrorist skulle resa från Sverige till Island.

Risken för terrordåd bedöms i läget som en tvåa på en fyrgradig skala. Nivån höjdes efter de islamistiska terrorattackerna i Paris 2015. Någon höjning har inte gjorts trots att beväpnad polis patrullerat i centrala Reykjavík.

I dagsläget finns inga kända hot mot Island. I landet finns inte heller några kända våldsbejakande organisationer som är beredda att använda terror. Rikspolisstyrelsen - som är den myndighet som analyserar terrorhotet mot Island - anser dock inte att dåd kan uteslutas.

Polisen har ingen rätt att utreda personer om det inte finns misstanke om brott. Därför övervakar polisen heller inte försäljning av ämnen som skulle kunna användas för att konstruera sprängmedel.

Polisen följer inte personer som reser till områden där terrorgrupper som Islamiska staten finns. På samma sätt övervakas inte uthyrningen av fordon som exempelvis lastbilar som skulle kunna användas för attacker mot allmänheten.

Om polisen påbörjar en utredning är det först efter konkreta uppgifter. Det uppger Jón Bjartmarz vid rikspolisstyrelsen för RÚV.

Personer med misstänkt koppling till extremistorganisationer som Islamiska staten har vid flera tillfällen passerat Keflavík. De har dock inte rest in i Island utan bara mellanlandat på vägen mellan Europa och Nordamerika.

Flera personer med sympatier för eller direkta kopplingar till terrorgrupper har också sökt asyl på Island. Ingen av dem ska dock ha fått uppehållstillstånd utan de ska i stället ha återvänt till andra länder.

Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.