lördag 18 november 2017

Dagens bonuscitat

"Jag ber om ursäkt, men skyr smakar som gammal yoghurt som har stått i solen i några veckor och hårdnat så att konsistensen påminner om spån. Det behövs tre gånger mer mjölk till att göra skyr än yoghurt. Skälet till att detta brukades här är förmodligen att vi var så vana vid att äta skämd mat. Skyrtillverkning var känt i hela Skandinavien under landnámstiden, men den upphörde överallt utom här. Kanske för att de andra lärde sig att göra yoghurt som smakade bättre - alla utom vi eftersom vi var för isolerade, och i dag är vi dömda till att tapetsera landets entré med lovprisning av skyr bara för att ett av det lilla som faktiskt bekräftar att vi är en nation är skyr."

Birkir Blær Ingólfsson skriver i Kjarninn om islänningarnas självbild med utgångspunkt i annonserna för skyr på flygplatsen i Keflavík.

Sms varnar trafikanter för lavinfara vid Ólafsfjörður

Ett varningssystem för laviner införs nu vid Ólafsfjörðarmúli. Trafikanter kan genom sms få löpande uppdateringar om lavinfaran på vägen mellan Ólafsfjörður och Dalvík. Varningssystemet har fyra olika steg. Det har utvecklats av Vegagerðin och testades framgångsrikt under våren. Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Ólafsfjarðarmúli är en udde som ligger strax utanför Ólafsfjörður längs vägen mot Dalvík. Under vinterhalvåret drabbas området ofta av laviner. Inte sällan stängs vägen av på grund av lavinfaran. Då spärras vägen av med bommar vid Ólafsfjörður och Dalvík.

Den mest utsatta sträckan - längs själva udden - försvann dock när den 3,4 kilometer långa tunneln Múlagöng öppnades för trafik i december 1990. Sedan dess har ytterligare en tunnel - Héðinsfjarðargöng som förbinder Ólafsfjörður och Siglufjörður - förbättrat framkomligheten i regionen.

Men lavinfaran är fortfarande ett stort bekymmer. Därför har Vegagerðin utvecklat och lanserat ett varningssystem. Förhoppningen är att det ska underlätta för trafikanter som ofta passerar Ólafsfjarðarmúli. Den som ansluter sig till varningssystemet får ett sms vid varje förändring av varningsnivåerna.

Det finns fyra olika varningsnivåer. Den första varnar för risk för laviner under de närmaste timmarna, den andra meddelar att beredskapen har höjts på grund av ihållande lavinfara och att trafikanter inte bör använda vägen i onödan, den tredje att lavinfaran är överhängande och att vägen därför är stängd för trafik, och den fjärde att lavinfaran är över och att vägen åter är öppen för trafik.

Ökad aktivitet i Öræfajökull - nu höjs beredskapen

Illustration: Veðurstofa Íslands
Nu höjs beredskapen vid Öræfajökull. Beslutet kommer efter ökad aktivitet i Islands största vulkan. Polis finns på plats vid ringvägen vid Kvíá - en glaciärälv där det de senaste dagarna funnits en påtaglig lukt av svavel. I dag kommer forskare att flyga över området. En kilometer stor kaldera har nyligen bildats i Öræfajökull.

Öræfajökull har bara erupterat två gånger sedan Island befolkades. Det senaste vulkanutbrottet skedde 1727. Därför finns ytterst lite information om hur Öræfajökull - som är Islands största vulkaniska system - beter sig inför ett utbrott. Glaciären Öræfajökull ingår i Vatnajökullmassivet.

De senaste åren har det kommit allt fler tecken på ökad aktivitet i Öræfajökull. Jordskalv i anslutning till vulkanen skulle kunna tyda på att magma är i rörelse. Nyligen skedde ett skalv som uppmättes till 3,5 på glaciärens östra sida - det största sedan mätningarna började. En annan signal om magmarörelser är att Öræfajökull expanderar. Det finns dock inget som tyder på att något utbrott skulle vara nära förestående.

Nu höjs beredskapen vid Öræfajökull. Beslutet togs av rikspolisstyrelsen sent i går kväll efter samråd med polis i regionen. Skälet är enligt ett pressmeddelande en rad förändringar som upptäckts de senaste dagarna.

I torsdags vände sig lokalbefolkning till myndigheterna sedan de känt en påtaglig lukt av svavel i Kvíá. Polis som skickades till platsen kände samma lukt. Kvíá är en glaciärälv som kommer från Kvíárjökull, en utloppsglaciär från Öræfajökull på den östra sidan. Sådan lukt är mycket sällsynt i området. Det är just på den östra sidan som de flesta jordskalven registrerats.

Förklaringen till lukten är en kilometerstor kaldera som nyligen bildats i Öræfajökulls krater. Det uppger Almannavarnir i ett pressmeddelande. Härifrån kommer med all sannolikhet det geotermiska vatten som rinner ut i Kvíá.

De första mätningarna som gjorts har dock inte visat några tecken på kraftigt ökad ledningsförmåga i vattnet i älven - något som annars brukar vara ett tydligt tecken på att vattnet är geotermiskt. Och trots många anmälningar om svavellukt är inte heller halterna av gas i luften anmärkningsvärda.

Fler forskare och experter är på väg till området. Kustbevakningen kommer tillsammans med forskare att flyga över Öræfajökull under dagen. Syftet är att på nära håll kunna studera förändringarna på glaciärens yta.

Polis har sedan i går kväll funnits på plats vid bron över Kvíá längs ringvägen. En rad myndigheter har nu förhöjd beredskap vid Öræfajökull. Polisens närvaro kan komma att omprövas efter överflygningen av glaciären.

Veðurstofa Íslands har också ändrat färgkoden för flygtrafik över Öræfajökull. Den är nu gul i stället för grön. Det betyder att vulkanen är mer aktiv än normalt, men att det i dagsläget inte finns något som pekar mot att ett utbrott är nära förestående.

Páll Einarsson, geofysiker vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att Öræfajökull bör läggas till den lista över isländska vulkaner som övervakas särskilt noga. De fyra som traditionellt är mest aktiva är Katla, Hekla, Bárðarbunga och Grímsvötn. Samtliga dessa vulkaner visar nu tecken på tilltagande aktivitet.

Geologen Ari Trausti Guðmundsson, som numera representerar Gröna vänstern i alltinget, säger i Pressan att han har samma uppfattning om vilka vulkaner som är mest sannolika som platsen för nästa utbrott. Han räknar nu Öræfajökull till den grupp av vulkaner som bör följas med utökad vaksamhet:
"Den har börjat ha fler jordskalv än vi har sett på lång tid. De två utbrott som har skett i historisk tid har inte varit bra. I synnerhet det tidigare utbrottet som var 1362. Det senare utbrottet som var 1727 var inte lika allvarligt, men inte desto mindre ett utbrott under glaciär. Översvämningarna är i praktiken det vi är mest bekymrade över ihop med nedfall av vulkanaska."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Öræfajökull.

Dagens citat

"Det har alltid ritats upp en bild av att det vore oerhört stor skillnad mellan dessa partier och de har utmålats som motsatta poler. Det är kanske en del av symbolisk politik att peka ut motsatser. Ända sedan kraschen har partierna till vänster ritat upp bilden av Självständighetspartiet som opålitligt. Självständighetspartiet har i gengäld ritat upp bilden av Gröna vänstern som ett parti av statliga tjänstemän som vill överbeskatta näringslivet."

Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om ett regeringssamarbete mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern.

fredag 17 november 2017

Brennivín som gjort för att drickas med hverabrauð

En ny smak av Brennivín kommer efter årsskiftet. Den ska smaka särskilt bra ihop med hverabrauð - det isländska rågbröd som gräddas i en varm källa. Trots att nyheten ännu inte buteljerats är den redan slutsåld. Det är restauranger på Island och export till utlandet som lagt beslag på samtliga flaskor, rapporterar Morgunblaðið.

Brennivín är det isländska brännvin som framställs av potatis och smaksätts med kumminfrön. Drycken lanserades 1935. Den försågs då med en svart etikett med en vit dödskalle som skulle avskräcka konsumenterna. Effekten blev i stället den motsatta.

Smeknamnet blev Svarti dauði, svarta döden, vilket är det isländska ordet för 'digerdöden'. Smaken är dock inte annat än vad som kan förväntas av ett brännvin med en alkoholhalt på 37,5 procent.

Efter nyår lanseras en ny version av Brennivín i en begränsad upplaga. Det rör sig om en smakvariant som ska passa särskilt bra till hverabrauð, det rågbröd som gräddas i heta källor. Den smaksätts med enbär.

Intresset är stort. Hela produktionen är redan förhandsbeställd av isländska restauranger och utländska importörer.

Brännvinet som sägs vara skräddarsytt för rågbröd börjar buteljeras inom kort. Bjarki Hilmarsson, chefskock på Hótel Geysir i Haukadalur som varit med om att ta fram nyheten, säger i Morgunblaðið att det finns stora förhoppningar på den nya varianten:
"Detta är mycket spännande och jag tror att detta blir populärt hos turister. Smaken av brännvin - enbär och potatis - passar bra med hverabrauð."
Även tidigare har det utkommit olika specialvarianter av Brennivín i begränsad upplaga.

Ex-topp: Regera med Självständighetspartiet som äta skit

Att regera ihop med Självständighetspartiet blir som att äta skit i en hel mandatperiod. Det hävdar Drífa Snædal som nu lämnar Gröna vänstern efter arton år i partiet. Hon har både varit vd för Gröna vänstern och representerat partiet i alltinget. Gruppledaren Svandís Svavarsdóttir uppmanar henne och andra missnöjda att inte hoppa av.

Gröna vänsterns beslut att inleda regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet har orsakat hård intern kritik. Partiet hade i går förlorat ett nittiotal av totalt omkring 5 800 medlemmar i protest mot beslutet. Alltingsledamöterna Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir röstade nej till förhandlingarna.

Kritiken mot partiledaren Katrín Jakobsdóttirs agerande har kommit från olika håll. Förhandlingarna har dömts ut av tunga medlemmar och kandidater som Sóley Tómasdóttir och Kött Grá Pje. Det har också sågats av partiets ungdomsförbund.

Nu väljer Drífa Snædal att lämna Gröna vänstern. I dag är hon vd för fackförbundet Starfsgreinasamband Íslands där hon bland annat kämpat mot människohandel och för anställdas rättigheter. Men hon har också varit vd för just Gröna vänstern. Dessutom har hon vid två tillfällen varit ersättare för partiet i alltinget.

Efter arton år anser sig inte Drífa Snædal längre kunna vara medlem av partiet. Skälet är förhandlingarna med Självständighetspartiet. I ett inlägg på en intern Facebook-grupp skriver hon att situationen gör henne både "ledsen och arg":
"Vi kommer inte att förändra Självständighetspartiet. Dess infrastruktur är korrumperad och full av kvinnoförakt och att tro att vi förändrar den är medberoende i högsta grad."
Drífa Snædal skriver att hon inte tvivlar på att Gröna vänstern kommer att få till stånd en ganska bra regeringsförklaring. Men för partiet hade det varit bättre att gå i opposition - trots att "alla tiders sämsta regering" då hade kunnat ta makten på Island:
"Då och då väller schaktmassorna fram i form av svågerpolitik, insideraffärer, skatteparadis, daltande med storfinansen, främlingsfientlighet eller sköldborgar runt våldsmän. Då hamnar Gröna vänstern i positionen att skydda samarbetspartiet och gränserna i samarbetet kommer ständigt att flyttas som i en våldsam relation. Detta blir som att äta skit i en hel mandatperiod - om regeringen håller så länge. Beslutet om regeringsförhandlingar degraderar partiet, trovärdigheten skadades avsevärt och vänstern på Island kommer att få det svårt under de närmaste åren och årtiondena."
Gröna vänsterns gruppledare Svandís Svavarsdóttir deltar själv i förhandlingarna med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Hon skriver i ett svar i samma Facebook-grupp att hon hoppas att medlemmarna ger förhandlarna tid. Hon uppmanar också Drífa Snædal att återvända till partiet:
"Ge oss, kära vänner och medlemmar, några dagar. Vi går igenom frågorna som vi alla bär i våra hjärtan. Jag talar om dessa frågor, men också de frågor som ledde till att de två senaste regeringarna avgick och gav upp. Kvinnofrigörelsefrågor, miljöfrågor, alla våra frågor. Lämna inte."
En annan som är besviken är Jóhanna Sigurðardóttir, tidigare partiledare för Socialdemokraterna och statsminister mellan 2009 och 2013. I den regeringen ingick både Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir. Hon säger till RÚV att Katrín Jakobsdóttir kommer att bli en utmärkt statsminister - men att Självständighetspartiets partikultur kommer att förstöra för regeringen:
"Jag gillar inte den regering som är på gång, men jag lyckönskar den ändå om den blir verklighet och jag vet att Katrín kommer att sköta sig bra som statsminister."
Här kan du läsa mer om regeringsförhandlingarna.

Regeringsförklaring kan bli klar redan i helgen

I helgen kan regeringsförklaringen bli färdig. Sedan blir det upp till Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet att rösta om den. En regeringskoalition mellan de tre partierna väntas få elva ministrar. Av dessa går fem till Självständighetspartiet. Gröna vänstern och Framstegspartiet får tre ministerposter var.

Regeringsförhandlingarna mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet fortsatte i går. De tre partiledarna - Bjarni Benediktsson, Katrín Jakobsdóttir och Sigurður Ingi Jóhannsson - träffades för ett möte. Samtidigt jobbar flera olika arbetsgrupper med att forma en gemensam politik.

Hittills finns det inget som tyder på att de tre partierna inte skulle lyckas bilda en koalition. En regeringsförklaring kan bli klar redan under helgen eller till början av nästa vecka om förhandlingarna skulle dra ut lite på tiden. Därefter blir det upp till partierna att med den som utgångspunkt säga ja eller nej till ett regeringssamarbete.

Om alla tre partier röstar ja kommer regeringsförklaringen att presenteras i nästa vecka.

De tre partierna ska också fördela ministerposterna mellan sig. Regeringen väntas få elva ministrar. Det är samma avtal som i den avgående regeringen. Självständighetspartiet får fem ministerposter medan Gröna vänstern och Framstegspartiet får tre ministerposter var.

Katrín Jakobsdóttir kommer med all sannolikhet att bli statsminister. Inga ministerposter eller departement har fördelats inom ramen för förhandlingarna. Diskussionerna om ministerposter har dock påbörjats.

De tre partiledarna har inte bara träffat varandra. De har också träffat parterna i den kommande avtalsrörelsen. Att skapa stabilitet på arbetsmarknaden är enligt alla tre partiledare en av den kommande regeringens viktigaste uppgifter. För de tre partierna är det viktigt att löneutvecklingen inte hotar den ekonomiska stabiliteten.

President Guðni Th. Jóhannesson har ännu inte formellt utsett någon regeringsförhandlare. I stället följer han utvecklingen i förhandlingarna genom regelbundna rapporter från partiledarna. Utnämningen kommer först när de tre partierna är överens och det finns en statsministerkandidat.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Islands framgångar under 1900-talet har varit helt otroliga. På mycket kort tid har vi skapat ett mycket mer varierat ekonomiskt system än någon anade var möjligt. Vi utökade territorialvattnet, investerade i trålare, skapade exportintäkter som gav oss mer varierad import. Vi gick från att vara en av Europas fattigaste nationer till att vara en av de som har de högsta nationalintäkterna per person."

Lilja Alfreðsdóttir, vice ordförande för Framstegspartiet, i DV om sin syn på Islands utveckling.

torsdag 16 november 2017

Ólafur Þór Gunnarsson lämnar kommunpolitiken

Efter elva år i fullmäktige i Kópavogur lämnar Ólafur Þór Gunnarsson kommunpolitiken. I alltingsvalet röstades han in på ett av Gröna vänsterns mandat. Hans ersättare i fullmäktige blir Margrét Júlía Rafnsdóttir. Han var en av två kommunpolitiker som tog plats i alltinget efter senaste valet.

Ólafur Þór Gunnarsson har de senaste åren vid en rad tillfällen gått in som ersättare för Gröna vänstern i alltinget. I flera tidigare val har han kandiderat för partiet till just alltinget utan att vinna något mandat. Men det ändrades i nyvalet för snart tre veckor sedan.

Då var Ólafur Þór Gunnarsson tvåa på Gröna vänsterns lista i den sydvästra valkretsen. Det räckte för att ge honom ett mandat. Sedan elva år tillbaka sitter han också i kommunfullmäktige i Kópavogur. Nu skriver han på Facebook att han avsäger sig sin plats i kommunen för att enbart satsa på alltinget. Han ersätts av Margrét Júlía Rafnsdóttir.

I regel avsäger sig kommunpolitiker som väljs in i alltinget sina platser i kommunerna. Men det finns undantag. Ett är Theodóra S. Þorsteinsdóttir. I förra valet fick hon ett av Ljus framtids mandat i alltinget, men hon stannade också kvar i fullmäktige i Kópavogur. Inför nyvalet bestämde hon sig för att inte ställa upp för omval till alltinget för att i stället enbart ägna sig åt kommunpolitiken.

I senaste valet var det utöver Ólafur Þór Gunnarsson bara ytterligare en kommunpolitiker som tog plats i alltinget - nämligen Självständighetspartiets Bryndís Haraldsdóttir. Hon har hittills valt att sitta kvar i kommunfullmäktige i Mosfellsbær.

Här kan du läsa mer om Theodóra S. Þorsteinsdóttir.

Sju av åtta islänningar: Viktigt med oberoende medier

Oberoende massmedier är viktigt. Det anser sju av åtta islänningar. Men det är bara en av åtta som tycker att de isländska medierna faktiskt är oberoende. Inställningen till olika inhemska medier är också splittrad. Däremot motsätter sig en majoritet av islänningarna en privatisering av Ríkisútvarpið, RÚV. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

Efter finanskraschen riktades skarp kritik mot de isländska medierna. I rapporten från den parlamentariska kriskommissionen ansågs de ha försummat den granskande rollen. I stället fungerade de inte sällan som okritiska reklamkanaler för företag.

Många journalister har också vittnat om en stämning på redaktionerna där ifrågasättande journalistik var oönskad. Den som hade frågor om bankernas expansion kunde anklagas för att vara illojal. På flera redaktioner fanns också chefer med stark koppling till näringslivet - och dessa stoppade ofta publiceringar som hade kunnat vara ofördelaktiga för vissa företag.

Då som nu ägs flera stora mediehus av personer och bolag som har egna intressen i utgivningen. De privatägda medierna på Island är i regel förlustaffärer. Men ägare - som ofta har koppling till fisket eller jordbruket - anser uppenbarligen att det finns andra faktorer som väger tyngre. De kan till exempel räkna med ledarsidor som delar deras åsikter.

En mediefråga som ofta kommer upp är en privatisering av det statliga public service-bolaget Ríkisútvarpið, RÚV. Inom Självständighetspartiet finns det flera tunga politiker som anser att RÚV bör privatiseras.

Men det är inte en uppfattning som delas av majoriteten. Hela 66,6 procent vill inte privatisera bolaget medan 16,1 procent svarar att en privatisering bör ske. Resterande 17,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till en privatisering.

Åsikterna om RÚV skiljer sig åt mellan olika väljargrupper. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är det 32,1 procent som säger ja till en privatisering. Mest negativt inställda till att kapa de statliga banden till public service-bolaget är Socialdemokraternas väljare. Där är hela 76,4 procent starka motståndare till att privatisera RÚV.

Det är bara 1,4 procent av islänningarna som är nöjda med de inhemska massmedierna. Men det är också bara 4,4 procent som uppger att de är mycket missnöjda. Det är 15,7 procent som är ganska missnöjda och 9,5 procent som svarar att deras åsikter skiljer sig stort mellan olika medier. Och det är 21,7 procent som säger sig vara ganska nöjda.

Den största gruppen är de islänningar som varken är särskilt nöjda eller särskilt missnöjda. Denna andel är 47,3 procent.

Missnöjet med de isländska medierna är störst bland anhängare till Piratpartiet.

Få islänningar ställer sig bakom påståendet om att medierna är oberoende. Bara 1,8 procent uppger att de är mycket fristående från ägarintressen och 10,6 procent tycker att de är ganska fristående.

Det är betydligt fler som svarar att de isländska medierna inte är oberoende. Det är 13,2 procent som anser att de är mycket beroende av ägarintressen och 33,6 procent som upplever att de är ganska beroende. Vidare är det 17,4 procent som säger att åsikterna skiljer sig mellan olika medier.

Hela 65,8 procent svarar att mediernas självständighet är mycket viktig. Ytterligare 21,6 procent tycker att den är ganska viktig. Bara 7 procent säger att oberoendet är oviktigt och 0,9 procent att det är ganska betydelselöst. Resterande 4,8 procent anser att självständigheten är varken viktig eller oviktig.

Det är framför allt Gröna vänsterns och Ljus framtids sympatisörer som lägger vikt vid mediernas självständighet från ägarintressen. Oberoendet har minst betydelse för anhängare till Renässans.

Här kan du läsa mer om förtroendet för isländska medier.

Klassiskt isländskt vägstopp står och förfaller

När Kristian X besökte Island 1936 stannade han till vid Norðurbraut på sin färd norrut. I flera årtionden var den lilla butiken - belägen halvvägs mellan Reykjavík och Akureyri - ett givet stopp för islänningar som reste mellan norr och söder. Byggnaden finns fortfarande kvar. Men den står inte på den ursprungliga platsen och har inte underhållits på länge.

I början av 1930-talet blev köpmannen Sigurður Davíðsson ägare till en byggnad på 40 kvadratmeter. Det rörde sig om ett trähus med plåttak. Strax före ägarskiftet hade han börjat driva en butik i Hvammstangi.

Huset flyttade han till Miðfjörðurs botten en halvmil söder om Hvammstangi. Där passerade bilvägen mellan Reykjavík och Akureyri. Platsen låg mitt emellan de två städerna.

I huset öppnade Sigurður Davíðsson butiken Norðurbraut. Kanske kan den beskrivas som Islands första vägkiosk. På det lilla utrymmet trängdes ett stort utbud av varor. Här fanns allt från torkad fisk och godis till leksaker och cigaretter.

Det lilla huset hade tre ingångar. Där fanns också en lucka så att kunder kunde betjänas utan att de behövde gå in i butiken. 

Någon varm mat serverades inte i Norðurbraut. Där fanns varken rinnande vatten eller elektricitet. Vissa enkla rätter som inte krävde tillagning gick dock att köpa. På den lilla menyn stod bland annat det som kallades havslax - en rätt som egentligen inte hade något med lax att göra. I stället rörde det sig om smörgåsar med saltad och rökt sej.

På den här tiden var bilarna i landet inte många och trafiken mellan landsdelarna var nästan obefintlig under vintern. Norðurbraut hade därför bara öppet från juni till mitten av oktober. Men då var butiken ett populärt stopp för islänningar som var ute på resa.

Den 24 juni 1936 fick Norðurbraut ovanligt celebert besök. Då stannade kung Kristian X vid butiken under sin färd norrut. Han gick dock aldrig in och handlade något. Det sägs att han ska ha passat på att hälsa på Jóhannes Davíðsson - bror till ägaren Sigurður Davíðsson - som då var den som stod i butiken.

Så småningom öppnades en vägkrog och butik vid Staður. Den skulle snart utvecklas till Staðarskáli - Islands mest kända vägstopp. Konkurrenten i grannfjorden Hrútafjörður gjorde att driften att Norðurbraut inte längre lönade sig.

Sedan Norðurbraut lades ned har byggnaden flyttats vid flera tillfällen. Nu står den just utanför Hvammstangi.

Minnet av Norðurbraut lever kvar i bygden. Allt fler vill nu försöka rädda byggnaden innan den blir allt för förstörd av väder och vind. Något underhåll har inte utförts på många år.

Men det är inte bara byggnaden och minnen som kan räddas. Inredningen från Norðurbraut finns kvar inuti huset. På hyllorna finns också en del gamla varor kvar. Skälet till att vissa nu vill bevara butiken är att den är en del av historien av handelns utveckling på Island.

Här kan du läsa mer om Staðarskáli.

Dagens citat

"Han har deklarerat att presidentens viktigaste uppgift är att få till stånd en regering. Därför har han haft många kontakter med partiernas ledare och ger dem som har störst sannolikhet att bilda regering uppdraget. Det som sker nu är att dessa tre partier avser att bilda regering och det allra mest sannolika är att de lyckas med det. När de har förhandlat om regeringsförklaringen, fördelat uppgifter mellan sig och formellt beslutat att Katrín [Jakobsdóttir] blir statsminister får presidenten meddelande om det och han kommer då att kalla henne till Bessastaðir och hon får då det formella uppdraget."

Svanur Kristjánssón, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om hur president Guðni Th. Jóhannesson hanterar regeringsfrågan.

onsdag 15 november 2017

Bonde använder drönare för att samla in får


Den skäller inte, men i övrigt gör bonden Ólafur Ólafssons drönare ungefär samma jobb som en vallhund. Nu har han använt den för att få hem fåren till gården Bjarnastaðir i Bárðardalur på norra Island. Om något får lämnar flocken kan han använda drönaren för att få det att återvända till gruppen och fortsätta vandringen hemåt till stallet. I filmen ovan kan du se hur det går till.

Förbjudet att tälta utanför campingplatser på södra Island

Nu är det inte längre tillåtet att tälta utanför campingplatser på hela södra Island. Förbudet gäller även övernattningar i olika typer av camping- och husbilar. Det nya regelverket omfattar enbart platser i eller nära bebyggelse. Ute i vildmarken är det alltså fortfarande tillåtet att tälta. Samtidigt införs ett förbud mot att uträtta sina behov utomhus utan att städa efter sig.

Fjorton sydisländska kommuner har i samarbete med polisen i Suðurland nu infört en ny ordningsstadga. Syftet med det nya regelverket är att kunna ingripa mot turister som övernattar eller uträttar sina behov på olämpliga ställen.

Det är nu förbjudet att tälta på andra ställen än campingplatser. Förbudet gäller platser i eller nära bebyggelse - och där ingår alla större vägar. Det är däremot även i fortsättningen att tälta ute i vildmarken långt ifrån vägar och annan bebyggelse.

Förbudet gäller inte bara tält. Det är heller inte tillåtet att övernatta i bilar eller andra fordon - som husbilar, husvagnar, campingbilar, tältvagnar med mera - på andra ställen än campingplatser. Det är alltså förbjudet att parkera bilen vid sidan av vägen för att övernatta. Inte heller är det tillåtet att övernatta på parkeringsplatser.

Den som inte vill riskera böter - och inte befinner sig långt ute i vildmarken på stort avstånd från all bebyggelse - måste nu alltså övernatta på campingplatser oavsett om det handlar om att tälta eller att övernatta i ett fordon.

En annan regeländring är att det nu är förbjudet att uträtta sina behov - alltså att kissa eller bajsa - på allmän plats och på annans mark. Den som gör det måste städa upp efter sig. I praktiken innebär det att den som till exempel använder toalettpapper är skyldig att plocka upp efter sig. Annars riskerar personen böter.

Förbudsskyltar är över hela landet en allt vanligare syn. Ofta vänder de sig just mot övernattningar. Som tidigare är det enligt ordningsstadgan inte tillåtet att strunta i anvisningarna på sådana skyltar. Det går alltså inte att skylla på kunskapsbrist om lokala regler.

De nya reglerna gäller på så gott som hela södra Island - från Hveragerði i väster till Höfn i öster. Tidigare har de olika kommunerna haft olika ordningsstadgor. Ett annat syfte med de gemensamma reglerna är att underlätta för polisen. Det blir också lättare att informera turister om vad som är tillåtet och inte.

De kommuner som tillämpar det nya regelverket är Horna­fjörður, Skaft­ár­hreppur, Mýr­dals­hreppur, Rangárþing eystra, Rangárþing ytra, Ása­hreppur, Árborg, Flóa­hreppur, Skeiða- og Gnúp­verja­hreppur, Hruna­manna­hreppur, Blá­skóga­byggð, Gríms­nes- og Grafn­ings­hreppur, Hvera­gerðisbær och Ölfus.

Sedan tidigare har en rad andra isländska kommuner infört liknande regler för att förhindra att turister tältar eller övernattar i fordon vid vägkanten.

Utrikesminister kan bli stridsfråga i Islands nya regering

Att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister och att Bjarni Benediktsson blir finansminister är redan givet. Men vem som ska bli utrikesminister är en stridsfråga i regeringsförhandlingarna. Framstegspartiet vill se Lilja Alfreðsdóttir på posten. Men Självständighetspartiet anser att en politiker från Islands största parti ska få uppdraget.

De tre partiledarna för Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet samlades i alltinget i går morse för att fortsätta förhandlingarna om att bilda regering. Katrín Jakobsdóttir kom med gruppledaren Svandís Svavars­dótt­ir och tjänstemannen Bergþóra Bene­dikts­dótt­ir, Sig­urður Ingi Jóhannsson med vice ordföranden Lilja Al­freðsdótt­ir och tjänstemannen Ágúst Bjarni Garðars­son och Bjarni Benediktsson med assistenten Svanhildur Hólm Valsdóttir.

Arbetsgrupper ska nu diskutera olika politiska områden. Förhoppningen är att redan mot slutet av veckan kunna lämna ett besked om de tre partierna bildar koalition. I så fall dröjer det heller inte länge innan regeringsförklaringen är färdig.

Fördelningen av vissa ministerposter kommer att bli en stridsfråga. Det är redan klart att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister och att Bjarni Benediktsson blir finansminister. Framstegspartiet står bakom Gröna vänsterns krav att Katrín Jakobsdóttir ska leda regeringen.

Att Självständighetspartiet avstår från statsministerposten gör att partiet kommer att kräva andra ministerposter i utbyte. Regeringen väntas bestå av elva eller tolv ministrar. Av dessa ryktas Självständighetspartiet kräva sex ministrar. Rykten gör dock gällande att partiet skulle kunna nöja sig med fem. Gröna vänstern och Framstegspartiet får tre ministerposter var.

Trots att Gröna vänstern i valet blev betydligt större än Framstegspartiet ryktas det att partierna får lika många ministrar. Det är alltså priset för statsministerposten.

En stridsfråga är uppdraget som utrikesminister. Framstegspartiet vill ge posten till Lilja Alfreðsdóttir. Samtidigt skulle Sigurður Ingi Jóhannsson bli näringsminister.

Men Självständighetspartiet gör också anspråk på utrikesministerposten. Skälet är att partiet är landets största. Eftersom statsministern inte företräder det största partiet anser Bjarni Benediktsson att en självständighetspartist bör vara Islands språkrör i utlandet. Här är Guðlaugur Þór Þórðarson en stark kandidat.

En annan post som kan bli bekymmersam är uppdraget som justitieminister. Sigríður Á. Andersen fick jobbet efter förra valet - och hon toppade en av Självständighetspartiets listor i nyvalet. Men hon var också inblandad i den skandal som fällde regeringen.

För de politiker inom Gröna vänstern som inte stödjer en koalition med Självständighetspartiet är hon synonym med det hemlighetsmakeri som de ansåg låg bakom regeringskrisen. En ny ministerpost åt Sigríður Á. Andersen lär öka det redan stora missnöjet inom Gröna vänstern. Men frågan är om Bjarni Benediktsson vågar ta hänsyn till sådan kritik.

Inom Gröna vänstern är Svandís Svavarsdóttir och Steingrímur J. Sigfússon de hetaste ministerkandidaterna utöver Katrín Jakobsdóttir. Uppdraget som miljöminister - en post som traditionellt inte betraktas som särskilt tung men som för partiet har stort symbolvärde - lär gå till en av de två.

Missnöjet med viljan att regera ihop med Självständighetspartiet jäser fortfarande inom Gröna vänstern. Två av elva alltingsledamöter - Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir - röstade i måndags emot att inleda förhandlingar om att bilda regering. Om de också väljer att inte ställa sig bakom en eventuell regeringsförklaring är det ett hårt slag mot Katrín Jakobsdóttir.

Rósa Björk Brynjólfsdóttir säger i Morgunblaðið att hon inte har några planer på att lämna partiet. Men hon upplever också att hennes ställningstagande har stöd bland många medlemmar:
"Jag har fått mängder av sms, mejl och samtal. Jag har talat med massor av människor - både aktiva medlemmar och våra väljare som har sympatiserat länge med oss - och det finns ett stort missnöje bland våra sympatisörer. Man har känt det så detta kommer inte direkt som någon överraskning för mig, men det visar samtidigt att det finns ett djupgående missnöje bland en del av våra medlemmar."
När Gröna vänstern mellan 2009 och 2013 satt i regeringen med Socialdemokraterna var partiet splittrat. Flera ledamöter hoppade av under mandatperioden i protest mot den egna regeringens politik. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger till RÚV att sådan oenighet inte är något som bekymrar henne:
"Nej, det som har betydelse är att det råder stor enighet inom partiernas ledning och att det råder stor enighet om att här bilda en bred regering som förhoppningsvis lyckas skapa verklighetsförankring för politiken på Island."
Inte heller Þórunn Egilsdóttir, Framstegspartiets gruppledare, säger sig känna någon sådan oro. Hon säger till RÚV att det stöd som finns inom Gröna vänstern är tillräckligt:
"De nio som är med är med helt och hållet och det råder total enighet där. Så får det bara visa sig hur det går med de andra."
De tre partierna kommer inte att ha några problem att komma överens när det gäller fiske, jordbruk, EU och grundlag. De bör också kunna hitta kompromisser när det gäller satsningar på skola, sjukvård, pensionärer och jämställdhet.

Flera stridsfrågor lär däremot läggas på hyllan. Några stora förändringar av skattepolitiken är inte att vänta. Här står Självständighetspartiet och Gröna vänstern så långt ifrån varandra att kompromisserna sannolikt består i att inget görs på området.

Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att det finns flera beröringspunkter mellan partierna. Områden där de tre partierna har liknande politik visade sig redan under valrörelsen:
"Jag kan lova att det går att finna enighet om det som diskuterades i det val som nyligen ägt rum. Där var mycket som förenade, men det är annat som har skiljt oss åt. Det jobbar vi på nu."
Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Inget har förändrats i det att vi är - enligt vår bedömning - Självständighetspartiets huvudmotståndare i isländsk politik och vi vill aktivt arbeta för andra slags arbetsmetoder."

Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, i RÚV om att partiet inleder formella regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

tisdag 14 november 2017

Bara fyra partier har fått färre röster än Gryning

Bara 101 väljare lade sin röst på Gryning i valet till alltinget. Det gör partiets valresultat till det femte sämsta i republiken Islands historia. Men avståndet till bottenrekordet är ändå ganska långt. I valet för ett år sedan fick Humanistpartiet endast 33 röster. Gemensamt för de båda partierna är att de bara ställde upp i en valkrets.

Gryning gick i år bara till val i den södra valkretsen. Det innebar att partiledaren Pálmey Gísladóttir inte kunde rösta på partiet eftersom hon är bosatt i Reykjavík. Och det var inte heller många andra som röstade på Gryning.

Partiet fick bara 101 röster. Det betydde 0,36 procent i den södra valkretsen och 0,05 procent i hela landet.

Men det finns fyra partier som har fått färre röster sedan Island blev republik 1944. Rekordet sattes av Humanistpartiet som i valet i oktober 2016 fick 33 röster. Partiet ställde då bara upp i valkretsen södra Reykjavík.

Ytterligare tre partier har fått tvåsiffrigt antal röster. Solskenspartiet fick i valet 1979 totalt 92 röster, listan Kandidater utan parti - som 1946 ställde upp i den dåvarande valkretsen Vestur-Húnavatnssýsla - fick 93 röster och Arbetarpartiet fick 1991 sammanlagt 99 röster.

Föräldrar förlorar i domstol - får inte namnge dotter Zoe

Föräldrarna som vill ge sin dotter förnamnet Zoe får tänka om. Héraðsdómur Reykjavíkur anser inte att beslutet att säga nej till namnet står i strid med grundlagen eller mänskliga rättigheter. Det finns på Island ingen hävd för namnet Zoe. Dessutom används bokstaven z bara i undantagsfall i modern isländska. Genitivformen Zoear anses inte heller vara acceptabel.

Det var 2013 som Héraðsdómur Reykjavíkur för första gången behandlade ett beslut om förnamn. En förälder hade då vänt sig till domstolen efter att ha fått nej till att ge sin dotter namnet Blær. Domstolen gav henne rätt.

Alla godkända förnamn listas i förteckningen mannanafnaskrá. Den som vill ha ett namn som inte med i förteckningen måste vända sig till mannanafnanefnd. Nämnden avgör om namnet ska godkännas eller inte. Den som är missnöjd med ett avslag kan överklaga beslutet till domstol.

Efter domen om Blær har fler föräldrar valt att överklaga nämndens avslag. Hittills har de fått rätt vid samtliga tillfällen. Domstolen har ofta hänvisat till att det är en mänsklig rättighet att få välja sitt namn.

Men det innebär inte att det är fritt fram för vilka namn som helst. Det står klart sedan Héraðsdómur Reykjavíkur sagt nej till förnamnet Zoe. Domstolen gör samma tolkning som mannanafnanefnd - det saknas hävd för namnet och det står i strid med grundläggande språkregler. Inte heller har föräldrarna kunnat ange några särskilda skäl för att namnet ska tillåtas.

Föräldrarna vände sig i december 2015 till mannanafnanefnd. Tre veckor senare kom nämndens avslag. Nämnden angav flera skäl till beslutet.

Den första anledningen var stavningen. Bokstaven z används inte i modern isländska. Visserligen förekommer bokstaven i enstaka namn, men för att z ska få nyttjas behövs det finnas en tradition för namnet.

Någon sådan tradition finns inte för namnet Zoe. Sju isländska kvinnor bär i dag namnet Zoe. De är dock inflyttade och har därför tagit med sig namnet från andra länder. Det rör sig alltså inte om personer som är isländska medborgare sedan födseln. Nämnden anser därför att det inte finns någon hävd för förnamnet Zoe.

Zoe är heller inte förenligt med isländskans böjningssystem och uttal. Den föreslagna genitivformen för Zoe är Zoear. Att tre vokaler står i följd och att vokalljuden uttalas var för sig förekommer inte i isländska. Detta är enligt mannanafnanefnd det tredje skälet till att förnamnet Zoe inte kan godkännas.

Héraðsdómur Reykjavíkur gör alltså samma tolkning som nämnden. Föräldrarna har inte kunnat visa att avslaget står i strid med isländsk grundlag eller mänskliga rättigheter. Att det redan finns isländska kvinnor som bär förnamnet Zoe är enligt rätten inget avsteg från likställighetsprincipen. Skälet är just att de fått namnet innan de kommit till Island.

Domen innebär att Zoe i folkbokföringen alltjämt kallas Stúlka ('flicka'). Detta namn ges till alla flickor som inte har fått något godkänt namn. Isländska föräldrar är skyldiga att ge sina barn ett namn inom ett halvår från födseln. Annars väntar dagsböter på 2 500 isländska kronor om dagen.

Här kan du läsa mer om förnamnsbeslut som prövats i domstol och här kan du läsa domen i sin helhet.

Splittrat Gröna vänstern i förhandlingar om ny regering

Gröna vänstern inleder formella förhandlingar om att bilda regering ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Men beslutet var inte enigt. Två av elva i Gröna vänsterns alltingsgrupp röstade nej. Framstegspartiet ställer sig bakom Gröna vänsterns krav på att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister i en ny regering.

Ett nästan fem timmar långt möte i söndags ledde inte fram till något resultat. Efter lunch i går samlades Gröna vänsterns alltingsgrupp på nytt för att ta ställning till att inleda formella förhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Svaret från mötet blev ett ja.

Men partiledaren Katrín Jakobsdóttir fick inte med sig hela alltingsgruppen. Två av elva ledamöter röstade nej. Rósa Björk Brynjólfsdóttir och Andrés Ingi Jónsson ville inte gå vidare i förhandlingarna.

En koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet har 35 platser av 63 i alltinget. Men om dessa två politiker inte ställer sig bakom en sådan regering minskar majoriteten till 33 av 63 mandat.

Nu påbörjas arbetet med att bland annat ta fram en regeringsförklaring. Frågan är om det inte är nödvändigt för Katrín Jakobsdóttir att få fullständig uppslutning bakom en sådan. Utan stöd från hela alltingsgruppen blir annars regeringssamarbetet mycket svårt.

Att hitta gemensamma politiska grunder behöver inte bli svårt. På många områden har Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet beröringspunkter. Alla tre partierna förespråkar en politik utan några grundläggande systemförändringar - något som skiljer dem från exempelvis Piratpartiet och Renässans - inom jordbruk, fiske och utrikespolitik. Svårare kan det bli när det gäller skattefrågor, storindustri, miljöpolitik och jämställdhet.

Rósa Björk Brynjólfsdóttir säger till Vísir att hon i dagsläget inte vet om hon skulle ställa sig bakom en regeringsförklaring från de tre partierna. Skälet till att hon röstade nej till fortsatta förhandlingar var att hon inte litade på de övriga partierna - och i synnerhet inte på Självständighetspartiet:
"Jag baserar mitt beslut på min övertygelse. Jag har fullt förtroende för oss och för Gröna vänsterns ledning. Jag kan inte säga detsamma om våra samarbetspartner, och då företrädesvis Självständighetspartiet."
Andrés Ingi Jónsson är inte heller han säker på hur han skulle ställa sig till en koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Han säger i Morgunblaðið att det även för honom var bristande förtroende som fällde avgörandet:
"Jag anser att Självständighetspartiet behöver skapa förtroende. Inte bara hos Gröna vänstern, utan hos folket, för att komma med i regeringen."
För Katrín Jakobsdóttir kom inte de två nej-rösterna som någon överraskning. Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir efterlyste fler konkreta besked innan förhandlingarna skulle gå vidare till nästa steg. Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att de tre partierna är överens om huvuddragen i politiken:
"Vi talade om uppbyggnad av hälso- och sjukvårdssystemet, vi talade om utbildningssystemet, om villkor för pensionärer och invalider och om att få en viss stabilitet i samhället. Nu har vi hållit val två år i rad och jag anser att de förhållanden som råder inom politiken eventuellt kallar efter att vi tänker utanför ramarna och även överväger samarbete med partier som vi inom Gröna vänstern historiskt sett naturligtvis är helt oeniga med för att försöka skapa enighet om denna samhällsuppbyggnad och att vi kanske sätter nationens och folkets intressen framför våra egna partiintressen."
Alla medlemmar delar inte Katrín Jakobsdóttirs syn på läget. Hittills har enligt RÚV ett trettiotal medlemmar begärt utträde ur Gröna vänstern i protest mot beslutet att inleda regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. I sociala medier var det många som var missnöjda med gårdagens beslut.

Sóley Tómasdóttir, som länge representerade Gröna vänstern i kommunfullmäktige i Reykjavík, skriver på Twitter att hon gav partiet sin röst i valet för att det var det bästa feministiska alternativet. Nu ifrågasätter hon valet:
"Jag kan bara inte tro att det partiet tänker bilda regering med de politiker som betedde sig allra sämst mot offren."
Rapparen Kött Grá Pje - alias Atli Sigþórsson - kandiderade för Gröna vänstern i valet. Han skriver på Twitter att han nu ångrar det beslutet:
"Jag gick för första gången med i ett parti före det val som nyss ägt rum. Nu verkar jag få äta upp det ordentligt. Bjarni Benediktsson är en svikare, punkt. Åt helvete med samarbete med Självständighetspartiet. Kyparen, det sitter ett vänsterparti i min soppa."
Även Gröna vänsterns ungdomsförbund motsätter sig förhandlingarna. I ett uttalande skriver förbundets ledning att alla partier utom Självständighetspartiet och Centerpartiet - som de dömer ut som korrumperade - är tänkbara samarbetspartner. En regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet skulle också stå i strid med partiets gräsrötter och grundläggande värderingar:
"Vi kan inte godkänna återupprepade lögner, korruption och svågerpolitik. Vi kan inte godkänna hemlighetsmakeri med sexualbrottslingar. Handlingar väger tyngre än ord och vi inom Gröna vänstern behöver i handling visa vad vi står för genom att säga nej till att bilda regering med Självständighetspartiet. Ett sådant regeringssamarbete är inte rätt väg för att slå vakt om nationens intressen."
Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson fick däremot enhälligt stöd i alltingsgrupperna för att förhandla med Gröna vänstern. Sigurður Ingi Jóhannsson står bakom Gröna vänsterns krav på att Katrín Jakobsdóttir ska leda den regering som de hoppas kunna bilda.

President Guðni Th. Jóhannesson kommer i dagsläget inte att ge någon av de tre partiledarna det formella uppdraget att bilda regering. Ingen av dem kommer heller därför att kallas till residenset på Bessastaðir. Han räknar med att informeras om utvecklingen i förhandlingarna mot slutet av veckan.

Katrín Jakobsdóttir, Bjarni Benediktsson och Sigurður Ingi Jóhannsson höll ett första möte i går eftermiddag. Samtalen mellan partiledarna fortsätter i dag.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Jag anser inte att detta är något svar på de händelser som har lett till de två senaste regeringarnas fall. Jag befarar att även om regeringen tveklöst kan utföra mycket gott arbete så kommer den inte lyckas att åstadkomma någon politisk stabilitet i landet."

Logi Már Einarsson, partiledare för Socialdemokraterna, i Morgunblaðið om regeringsförhandlingarna mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - läs mer här.

måndag 13 november 2017

Kraftigt jordskalv skakar Siglufjörður

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett kraftigt jordskalv skakade delar av norra Island i morse. Skalvet hade sitt epicentrum i Atlanten en dryg mil nordväst om Siglufjörður. Det kändes även i närliggande orter som Ólafsfjörður och Hofsós. Jordskalv som sker på grund av kontinentalplattornas rörelser är ganska vanliga i regionen. Inga skador har rapporterats från det drabbade området.

Klockan 7.36 i morse inträffade ett jordskalv som uppmättes till 3,7 norr om Siglufjörður. Skalvet hade sitt epicentrum i havet elva kilometer nordväst om staden. Det följdes inte av några efterskalv. Skakningarna kändes inte bara i Siglufjörður utan även i bland annat Ólafsfjörður och Hofsós.

Inga skador har rapporterats. Jordskalv är vanligt förekommande i regionen. Skalven är kopplade till kontinentalplattornas rörelser. Här glider de isär från varandra. Inget tyder på att morgonens skalv skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

Jordskalv i området kan enligt forskare nå en magnitud på omkring 7. I samband med en långvarig jordskalvssvärm hösten 2012 höjdes beredskapen i området. Det största skalvet då uppmättes till 5,6.

Här kan du läsa mer om 2012 års jordskalv.

Tunga namn backar upp Katrín Jakobsdóttirs val

En koalition med Självständighetspartiet är långt ifrån vad många av Gröna vänsterns medlemmar önskar sig. Inom partiet är det många som inte alls vill se en sådan regering. Men ledaren Katrín Jakobsdóttir har flera tunga namn bakom sig. Andra som tar ställning för en koalition med Självständighetspartiet är bland annat Steingrímur J. Sigfússon och Svavar Gestsson.

I eftermiddag kan det komma ett besked om Gröna vänstern inleder formella förhandlingar om att bilda regering ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Katrín Jakobsdóttir har själv argumenterat för en sådan koalition. Internt har hon också backats upp av gruppledaren Svandís Svavarsdóttir.

Steget är allt annat än okontroversiellt. Självständighetspartiet har alltid varit Gröna vänsterns huvudmotståndare.

Om inte Katrín Jakobsdóttir skulle lyckas övertyga sin alltingsgrupp innebär det en stor prestigeförlust. Hon har visserligen flera andra tänkbara regeringsalternativ, men ett nederlag skulle visa på en spricka inom ett parti som sedan hon tog över varit ovanligt enigt.

Flera tunga namn inom partiet står bakom henne. Kolbeinn Óttarsson Proppé, en av Gröna vänsterns ledamöter i alltinget, säger till RÚV att han vill inleda formella regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. En annan alltingsledamot, Lilja Rafney Magnúsdóttir, säger till Vísir att även hon håller dörren öppen för förhandlingar:
"Naturligtvis har många en känsla av obehag i magen på grund av tanken att samarbeta med Självständighetspartiet och jag förstår det mycket väl. Vi har alltid varit på olika sidor i politikens spricka, men vi har också ett ansvar som politiker och vi gjorde ett försök med dessa fyra partier [Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Piratpartiet] men Framstegspartiet ansåg sig inte kunna gå längre i de formella förhandlingarna."
En annan som ställer sig bakom förhandlingar med Självständighetspartiet är Svavar Gestsson, tidigare alltingsledamot och minister. Han skriver på Facebook att den interna kritiken mot Katrín Jakobsdóttir är orättvis:
"Katrín visar mod genom att inleda förhandlingar med Framstegspartiet och Självständighetspartiet. Hon är uppenbart en mycket kompetent politisk ledare. Det har många anat, men det har visat sig bäst dessa dagar när hennes person attackeras. Det tar hon med jämnmod. Hon och partiet är direkt skyldigt att undersöka ett samarbete med Framstegspartiet och Självständighetspartiet efter att fyrpartiförhandlingarna gick på grund eftersom Framstegspartiet inte ansåg sig kunna fortsätta dem. Och efter att Socialdemokraterna nekade till att försöka pröva förhandlingar med Självständighetspartiet."
Björn Valur Gíslason, tidigare alltingsledamot och vice ordförande, betraktas i regel som ett språkrör för tidigare partiledaren Steingrímur J. Sigfússon. Han skriver i ett blogginlägg att andra tänkbara koalitionspartner på olika sätt har diskvalificerat sig:
"Gröna vänstern spelar enligt min mening så bra som möjligt med de kort som de fick på hand i valet. Det kommer snart visa sig vad som kommer ut av det. Jag litar på mitt folk."
Steingrímur J. Sigfússon själv säger i Morgunblaðið att han ger sitt stöd till försöken att bilda regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet:
"Jag följer bara min ledares och gruppledares linje."
Många medlemmar motsätter sig en koalition med Självständighetspartiet. Edward K. Huijbens, vice ordförande för Gröna vänstern, skriver i en intern Facebook-grupp att han förstår att ett sådant samarbete är kontroversiellt. Han säger att partiet inte tänker backa från kravet att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister i en sådan regering:
"Om dessa samtal leder till formella regeringsbildningsförhandlingar kommer det att visa sig bli svårt för oss som rörelse och många har heta känslor i frågan, men just nu är det läge att andas med näsan. ... Vi fick 16,9 procent i valet och måste svälja att samarbeta med någon. Detta är sannolikt den värsta biten att svälja - om det råder inget tvivel - men annat har provats med uppriktighet och allvar."
Alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir kan vara av en annan uppfattning. Ett inlägg på Twitter anspelar på det brev som Einar Benediktsson, far till Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson, undertecknade med syftet att ge en dömd pedofil upprättelse. Att Bjarni Benediktsson kände till brevet utan att berätta om det var det som utlöste regeringskrisen.

Allt annat än nöjd med utvecklingen är Össur Skarphéðinsson, tidigare ledare och minister för Socialdemokraterna. Han skriver på Facebook att han inte förstår hur Katrín Jakobsdóttir kunnat avstå inviterna från Socialdemokraterna och andra partier eftersom hon kommer få svårt att driva igenom sin politik i en regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet:
"Hos Gröna vänstern tycks alla principer ha hamnat på brandrea. Katríns expedition tycks gå ut på två saker - å ena sidan att säkra statsministerämbetet åt sig själv och å andra sidan så många ministerstolar som möjligt åt partiets ledamöter. Sakfrågorna kommer på tredje plats - eftersom det aldrig talas om dem som annat än prydnadsföremål."
Självständighetspartiets alltingsgrupp samlades under förmiddagen. Bjarni Benediktsson säger till RÚV att han är redo att inleda formella förhandlingar. Framstegspartiets alltingsgrupp träffas nu under eftermiddagen.

Här kan du läsa mer om regeringsförhandlingarna.

Gröna vänstern tvekar om regering med högern

Ett fem timmar långt möte i går gav inget resultat. Gröna vänstern är fortfarande inte överens om att inleda formella regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Ett beslut i frågan väntas under eftermiddagen. Samtidigt försöker nu andra partier bilda en allians med syftet att få med sig Gröna vänstern.

De senaste dagarna har Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet förhandlat om förutsättningarna för att bilda regering. Samtalen ska ha gått tillräckligt bra för att nå fram till en punkt där det är dags att antingen avbryta dem eller vända sig till president Guðni Th. Jóhannesson för att påbörja formella förhandlingar.

Samtalen mellan partierna tog en paus i går. Inom både Självständighetspartiet och Framstegspartiet tycks det finnas en ganska stark uppslutning kring ett samarbete med Gröna vänstern - trots att det för Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson är allt annat än smärtfritt att avstå posten som statsminister till Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir.

I gengäld kräver Självständighetspartiet fem eller sex andra ministerposter. Bjarni Benediktsson blir sannolikt finansminister. Gröna vänstern och Framstegspartiet - där Sigurður Ingi Jóhannsson förmodligen blir näringsminister - får dela på de övriga ministerposterna.

Men att samarbeta med Självständighetspartiet, som är Gröna vänsterns politiska huvudmotståndare, är uppenbarligen inget lätt beslut. Partiets alltingsgrupp samlades i går där Katrín Jakobsdóttir och gruppledaren Svandís Svavarsdóttir redogjorde för vad som sagts under samtalen.

Syftet med mötet - som varade i fem timmar - var att besluta om förhandlingarnas framtid. Så blev det inte. När ledamöterna lämnade alltinget i går kväll hade inget beslut tagits. Diskussionerna inom alltingsgruppen fortsätter i dag klockan 13 lokal tid.

Att Gröna vänstern är splittrad i frågan om att samarbeta med Självständighetspartiet är ingen hemlighet. I val efter val har Gröna vänstern pekat på Självständighetspartiet som det parti som bör hållas borta från den politiska makten. För att kunna motivera en koalition krävs stora framgångar i olika politiska sakfrågor.

Självständighetspartiet och Gröna vänstern har mycket gemensamt i vad de inte vill göra. De undviker gärna förändringar av jordbrukspolitiken och fiskekvotsystemet, är inte engagerade i en ny grundlag och känner inget behov av att folkomrösta i EU-frågan.

När det gäller vad partierna faktiskt vill göra går åsikterna isär. Både Självständighetspartiet och Gröna vänstern talar om stora satsningar på skola och sjukvård. Men metoderna för att finansiera dessa satsningar är helt olika. Självständighetspartiet förespråkar privatiseringar och utförsäljningar medan Gröna vänstern överväger olika skattehöjningar och inte vill se ytterligare privatiseringar.

Något som talar för att Katrín Jakobsdóttir skulle kunna gå i land med detta är att Gröna vänsterns alltingsgrupp är betydligt mer enig nu än vad den var när partiet 2009 gick i koalition med Socialdemokraterna. Men även inom Självständighetspartiet finns det många som tvekar inför att samarbeta med Gröna vänstern.

Samtidigt har Socialdemokraterna inte gett upp hoppet om att kunna få med Gröna vänstern i en koalition. Gröna vänstern försökte få med Socialdemokraterna i diskussionerna med Självständighetspartiet, men fick nej. I stället har Socialdemokraterna tagit initiativ till något som liknar en koalition från mitten till vänster.

Partiet har kommit överens med Renässans och Piratpartiet om ett visst samarbete i opposition under den kommande mandatperioden. Socialdemokraterna vill på så sätt öppna dörren till både Gröna vänstern och Framstegspartiet till en koalition med större majoritet än den Framstegspartiet övergav i den första förhandlingsrundan.

Socialdemokraterna har inte bara fått med sig Renässans. Om inte Framstegspartiet skulle ändra sig har partiledaren Logi Már Einarsson även talat med Folkets parti. En koalition med Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Piratpartiet, Folkets parti och Renässans - med 32 av 63 mandat i alltinget - skulle alltså vara möjlig.

Just nu pågår dock inga diskussioner mellan Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Indirekt gör Socialdemokraternas agerande att Katrín Jakobsdóttirs ställning stärks i förhandlingarna med Framstegspartiet och Självständighetspartiet. Hon är den som har flera realistiska alternativ att välja mellan.

Helt utanför diskussionerna är i nuläget bara Centerpartiet. Ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har de senaste dagarna visat att hans drivkraft alltjämt till stor del är personlig revansch. De uttalanden han gjort om Framstegspartiet visar för många partiledarkollegor att han inte skulle bli lättare att samarbeta med än när han var statsminister mellan 2013 och 2016.

Här kan du läsa mer om försöken att bilda regering.

Dagens citat

"Lite underligt att höra hur Centerpartiets ordförande förklarar att han gärna vill arbeta med Framstegspartiet i regeringen - samma man som inte ville arbeta med Framstegspartiets alltingsgrupp i ett helt år ... och samma man som begärde utträde ur Framstegspartiet och grundade ett nytt parti så att han kunde få vara ordförande i fred."

Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver på Facebook om sina reaktioner på att Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till Vísir att han vill regera ihop med Framstegspartiet.

söndag 12 november 2017

Dagens bonuscitat

"Det drar alltid i mig att åka norrut till Strandir och än mer eftersom jag åldras. Jag går inte ut långt, bara en bit ut på fjorden som var helt spegelblank och vacker i helgen. Där metar jag. Det går alltid att få torsk, men däremot finns det mindre av svartfågel. Den jagade jag gärna tidigare och tycker den är lyxmat."

Águst Guðmundsson i Morgunblaðið om sitt hobbyfiske från Djúpavík.

Majoritet röstar för union mellan Sandgerði och Garður

Sandgerði och Garður blir nästa år en enda kommun. Det står klart sedan en majoritet i bägge kommunerna i går röstat för ett samgående. Bara drygt hälften av väljarna deltog i folkomröstningen. Stödet för ett samgående var betydligt större i Garður än i Sandgerði. Även namnet på den nya kommunen kommer att avgöras av invånarna.

Dagens 74 isländska kommuner blir 73 inför kommunalvalen i maj nästa år. Då går Sandgerði och Garður ihop. I valet röstar då väljarna fram ett kommunfullmäktige med nio ledamöter som ska representera invånarna i den sammanslagna kommunen.

Stödet för ett samgående var starkast i Garður där 71,5 procent röstade ja mot 28,5 procent som sade nej. Valdeltagandet var 53 procent.

I Sandgerði var det betydligt jämnare. Där var det 55,2 procent som sade ja till ett samgående och 44,8 procent som ville se två fortsatt självständiga kommuner. Här var valdeltagandet 55,2 procent.

I valet i maj 2018 får inte väljarna bara rösta på vilka som ska styra kommunen. De får också rösta på vad kommunen ska heta. Än så länge finns det inga förslag på nya namn.

Majoriteten i gårdagens folkomröstning innebär också att den nya kommunen får totalt 394 miljoner isländska kronor i statliga bidrag. Pengarna går bland annat till att förändra administrationen i den gemensamma kommunen.

Här kan du läsa mer om folkomröstningen.

Morddömd vill veta var Birna Brjánsdóttir kastades i havet

Thomas Møller Olsen dömdes till nitton års fängelse för mordet på Birna Brjánsdóttir. Efter att ha överklagat domen begär han nu en analys av var hon kastades i vattnet. Om han får igenom sitt krav kan Thomas Møller Olsen komma att hävda att han inte kan ha varit den som gjorde sig av med kroppen eftersom han inte hade möjlighet att ta sig till platsen.

Åtta dagar efter att Birna Brjánsdóttir anmälts saknad efter en utekväll i Reykjavík i januari i år hittades hon död på stranden nära fyren vid Selvogur. Hon hade utsatts för mycket grov misshandel, men dödsorsaken var drunkning.

Nyligen dömdes Thomas Møller Olsen, en grönländsk sjöman, till nitton års fängelse för mordet och för smuggling av 23,4 kilo hasch. Han dömdes mot sitt nekande. Under rättegången försökte han i stället indirekt peka ut en kollega som möjlig gärningsman.

Thomas Møller Olsen har överklagat domen. I väntan på att den ska vinna laga kraft sitter han häktad - något som brukar innebära förtur till en prövning i Hæstiréttur Íslands, Islands högsta domstol. Men vid nyår införs ett steg mellan tingsrätterna och högsta domstolen, nämligen landsrätten.

Eftersom Thomas Møller Olsen vill åberopa ny bevisning kommer processen att ta längre tid. Det innebär att fallet med all sannolikhet kommer att prövas av landsrätten efter nyår.

Thomas Møller Olsen begär en analys av var Birna Brjánsdóttir kastades i vattnet. Det är inte känt var detta gjordes. I domen står det att det skedde på okänd plats i hav eller sjö. Tingsrätten ansåg ändå att det var bevisat att Thomas Møller Olsen var den som på detta sätt gjorde sig av med hennes kropp.

Polisens teori är att Thomas Møller Olsen efter att ha slagit Birna Brjánsdóttir medvetslös på morgonen den 14 januari körde från hamnen i Hafnarfjörður via Krýsuvík till bron över Ölfusá vid Vogsós. Där tros han ha kastat henne i vattnet. Fyndplatsen ligger ungefär en mil väster om bron.

Det finns en lucka på 140 kilometers körning i den hyrbil som Thomas Møller Olsen använde. Det är oklart exakt hur han åkte timmarna efter mordet. Syftet med den nya analysen är sannolikt att försöka få stöd för att Birna Brjánsdóttir kastades i vattnet på en plats som låg utanför hyrbilens körsträcka. Därmed skulle han också kunna hävda att han inte varit den som såg till så att kroppen hamnade i vattnet.

Riksåklagaren Sigríður Friðjónsdóttir motsatte sig begäran när den behandlades i tingsrätten och uppmanade domaren att avvisa den. I slutändan kan det bli Hæstiréttur Íslands som får avgöra om analysen ska genomföras. I så fall måste rätten vända sig till en utländsk expert eftersom det inte finns någon islänning som kan utföra analysen.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"Politiken har blivit för likriktad och har gett ifrån sig för mycket makt till systemet. Nu har vi sett hur det för tre systempartier har gått mycket dåligt i valet precis som vi har sett liknande partier drabbas av på andra ställen. Framstegspartiet med det sämsta resultatet i dess hundraåriga historia, Självständighetspartiet med det näst sämsta resultatet i dess historia och Gröna vänstern lyckades tappa nästan hälften av stödet på tre veckors valkampanj sett till opinionsmätningar."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Vísir om försöken att bilda regering mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - läs mer här.

lördag 11 november 2017

Dagens bonuscitat

"Detta är ett ganska stort bestånd och man kan räkna med att det ökar nu mot bakgrund av att hösten har varit ovanligt mild. Vi kommer i nuläget inte att ingripa för att minska antalet utan söka andra vägar för att förebygga olyckor för människor och djur."

Smári Sigurðsson, biolog vid Reykjavíks kommun, i Morgunblaðið om att kommunen inte planerar att bedriva någon jakt på kaniner i år - läs mer här.

Asylsökande hyllar Islamiska staten - hålls i häkte

Gång på gång har den asylsökande mannen förklarat sig lojal med Islamiska staten, hotat personer, varit berusad och narkotikapåverkad samt snattat och vandaliserat. I väntan på utvisning till Marocko ska mannen sitta häktad. Hans ansökan om asyl har fått avslag. Mannen kom till Island för drygt två år sedan.

Det var i september 2015 som en marockansk man kom till Island och sökte asyl. Skälet han uppgav var att han var förföljd i hemlandet. Han skulle ha suttit fängslad i fem månader för att ta varit medlem av en motståndsgrupp. I januari i år fick han slutgiltigt avslag på ansökan.

Isländska myndigheter har ännu inte kunnat utvisa mannen. Något klartecken för att mannen tas emot i Marocko finns inte.

De senaste månaderna har mannen vid flera tillfällen gripits av polis misstänkt för olika brott. I augusti i år greps han när han varit hotfull och aggressiv. Mannen gick omkring naken och blodig. Han attackerade en annan man genom att slita av honom glasögonen och kleta blod i hans ansikte. Den asylsökande hade då druckit stora mängder alkohol och rökt marijuana.

I september i år kallades polis till Dominos i Skeifan i Reykjavík. Mannen gick in på restaurangen och krävde att få använda toaletten. När han fick nej krävde han att få en gaffel. Även där blev svaret nekande. Han förstörde då två kortläsare. Efter att ha lämnat restaurangen vandaliserade han bilar. Han greps senare inne på Hagkaup där han snattat deodorant.

Mannen har vid en rad tillfällen agerat hotfullt mot såväl personal på boendet för asylsökande som allmänheten.

Mannen sitter nu häktad i väntan på utvisning. Skälet till häktningen är mannens beteende. Han har gång på gång dessutom sagt sig vara medlem av och lojal med Islamiska staten. Mannen har jublat över terrordåd utförda av islamister. Han har också sagt att han vill att Islamiska statens terror ska drabba Island. Mannen har även spridit propaganda från terrororganisationen.

Hæstiréttur Íslands har två gånger fastställt häktningsbeslut mot mannen. Rätten anser det vara motiverat att hålla mannen häktad eftersom han misstänks för en lång rad brott samtidigt som han gång på gång hotat med våld och terror.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

I dag folkomröstar Sandgerði och Garður om samgående

I dag avgör invånarna om kommunerna Sandgerði och Garður ska gå ihop. Om en majoritet säger ja vid dagens folkomröstning förenas de två kommunerna vid nyår. Men om det blir ett nej fortsätter bägge som självständiga kommuner. Resultatet av folkomröstningen väntas vara klart klockan 23 lokal tid.

Island har i dag 74 kommuner. Inför vårens kommunalval pågår på flera håll i landet förhandlingar om samgåenden. Längst har Sandgerði och Garður kommit. Där folkomröstar invånarna i dag om en sammanslagning.

Om en majoritet säger ja blir den gemensamma kommunen landets sjuttonde största sett till antalet invånare. Vid årsskiftet hade Garður och Sandgerði tillsammans 3 219 invånare.

Vallokalerna är öppna mellan 9 och 22. En timme efter stängning väntas resultatet vara klart. Det kommer att tillkännages vid gränsen mellan de två kommunerna. De representanter som ansvarat för planerna kommer då att finnas på plats. Tillkännagivandet direktsänds av Víkurfréttir.

Inför folkomröstningen har KPMG utrett förutsättningarna för ett samgående. En särskild webbplats har skapats inför dagens avgörande.

De två kommunerna var länge en enhet. Den upphörde först 1886 när dåvarande Rosmhvalahreppur delades i två. Dessa kommuner utvecklades senare till Garður och Sandgerði - som nu alltså kan återförenas under nytt namn 132 år senare.

Här kan du läsa mer om dagens folkomröstning.

Dagens citat

"Har det någon betydelse var man bor? Jag tycker inte att det har så stor betydelse. Alla världens regioner är olika varandra men de har alla något gemensamt. Detta är en värld. Jag reste senast hem till Kina sommaren 2016 men tyckte att det var för varmt, omkring 40 grader, så det var skönt att komma hit igen. Det som jag tycker är bäst med att bo på Island är att de infödda talar det språk som har namnet isländska och som jag har så stort intresse för."

Halldór Xinyu Zhang, som översätter isländsk litteratur till kinesiska, i Fréttablaðið om att bo på Island.

fredag 10 november 2017

Shana Pearson på Island



Flygplansvrak, vattenfall, heta källor och svarta sandstränder. När Shana Pearson spelar videon till "Waves" på Island hinner hon bocka av de flesta traditionella turiststopp på sydkusten. Du ser klippet ovan.

I morgon får ringvägen runt Island en ny sträckning

Ringvägen runt Island får i morgon en ny sträckning. I stället för att gå över Breiðdalsheiði flyttas den nu till gamla väg 96 längs de östra fjordarna. Ändringen innebär att ringvägen runt landet blir en mil längre - men den innebär också att en grussträcka där turister ofta kör fast under vintrarna försvinner. Kostnaden för ändringen blir 8 till 12 miljoner isländska kronor.

Den i dag 133,2 mil långa ringvägen runt Island får i morgon en ny sträckning. Då skyltas sträckan över Breiðdalsheiði på östra Island om till väg 95. I stället är det väg 92 och 96 som nu får vägnumret 1 - det nummer som används för ringvägen.

Den nya sträckningen innebär att ringvägen söder om Egilsstaðir passerar just utanför Reyðarfjörður och Fáskrúðsfjörður, går genom Stöðvarfjörður och ansluter till den gamla ringvägen vid Breiðdalsvík.

Kostnaden för att byta ut skyltning blir mellan 8 och 12 miljoner isländska kronor. Vegagerðin skriver i ett pressmeddelande att det under vintern är många turister som kör fast på grusvägen uppe på Breiðdalsheiði. Trots att sträckan är oframkomlig och avstängd för trafik kör de in på vägen eftersom den utgör en del av den ringväg de bestämt sig för att köra.

De problemen hoppas nu Vegagerðin ska minska. Den nya sträckningen är visserligen en mil längre, men den går till större delen på låglandet vid kusterna och är asfalterad hela vägen.

Samtidigt försvinner 24 kilometer grusväg från ringvägen. Andelen av ringvägen som är asfalterad ökar därmed från 97,6 procent till 99,4 procent. Kvar återstår bara åtta kilometer grusväg på den i morgon 134,1 mil långa ringvägen.

De befintliga grusvägarna - nya väg 95 över Breiðdalsheiði och väg 939 över Öxi - söder om Egilsstaðir kommer numera bara att skyltas under somrarna. Även det är ett led i satsningen på att få bort turister från oframkomliga vintervägar.

Beslutet om att ändra ringvägens sträckning fattades av kommunikationsminister Jón Gunnarsson för en månad sedan. Tanken var att förändringen skulle införas redan till månadsskiftet, men Vegagerðin hann inte byta ut skyltningen så snabbt.

I regionen har reaktionerna på beslutet gått isär. I Fjarðabyggð - som nu får ringvägen genom kommunen - är kommunpolitikerna mycket nöjda med förändringen. I Djúpivogur är missnöjet stort. Där hade politikerna i fullmäktige i stället efterlyst en helårsväg över Öxi. Där har också Jón Gunnarssons mandat att fatta beslutet ifrågasatts.

Inför beslutet utvärderade Vegagerðin de tre olika vägalternativen. Sträckan längs fjordarna var den som fick i särklass bäst betyg. Den enda nackdelen med denna sträcka är att den inte kortar avståndet till Egilsstaðir.

De två övriga sträckningarna är kortare. Men de är klart sämre när det gäller trafiksäkerhet för turister och för allmänna transporter samt boende i regionen.

Här kan du läsa mer om ringvägens nya sträckning.

Allt närmare trepartiregering ledd av Katrín Jakobsdóttir

Island kommer allt närmare en regering med Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Och den troligaste statsministern i en sådan koalition är Katrín Jakobsdóttir. Men inom Gröna vänstern går åsikterna isär om att regera ihop med Självständighetspartiet. I dagsläget tycks få andra vägar vara framkomliga.

Senast i morgon väntas president Guðni Th. Jóhannesson utse en ny regeringsbildare. Sedan Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir avsade sig uppdraget i måndags har en rad informella diskussioner mellan partiledarna ägt rum. Det är bara Folkets parti som står helt utanför samtalen.

Katrín Jakobsdóttirs försök att bilda regering strandade i måndags på att Framstegspartiet efterlyste en starkare majoritet och en koalition som förenade vänster och höger. Innan hon vände sig till presidenten uppmanades hon av Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson att inleda förhandlingar även med Självständighetspartiet.

Nu är överläggningar mellan dessa tre partier det mest sannolika regeringsalternativet. Det är den lösning som Framstegspartiet förespråkar. Partiet har med sina åtta mandat en nyckelroll. Framstegspartiet är det nämligen få som inte kan tänka sig att regera med. Däremot finns det av olika skäl partier som vill undvika att gå i koalition med Centerpartiet, Folkets parti och Piratpartiet.

Ett alternativ som diskuterats är Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Centerpartiet och Folkets parti. Det är dock långt ifrån någon önskedröm för Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Och Sigurður Ingi Jóhannsson säger till Vísir att det inte är den regering som han själv föredrar:
"Den skulle inte ha detta breda anslag. Jag är inte säker på att den skulle skapa mycket frid eller enighet i samhället."
Självständighetspartiet gjorde ett ganska svagt val. Om inte partiet ingår i nästa regering är Bjarni Benediktssons position som partiledare hotad. Han är därför av flera skäl mycket angelägen om att inte behöva gå i opposition.

Det innebär att Gröna vänstern kan ställa tuffa krav i förhandlingar. Ett sådant är att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister. Hon kommer knappast att sätta sig i en koalition med Självständighetspartiet utan att få posten som regeringschef.

Vem som i så fall skulle få det formella uppdraget att bilda regering blir enligt Bjarni Benediktsson en förhandlingsfråga. Han säger till Vísir att de informella diskussionerna mellan partierna inte nått så långt att där dykt upp några olösliga problem:
"Jag tycker inte att man kan säga att vi har kommit till det läge där det finns någon speciell stötesten."
Att Katrín Jakobsdóttir inte redan i måndags skulle börja förhandla med Bjarni Benediktsson var väntat. Hon har själv argumenterat för en regering från vänster till mitten. Att samarbeta med Självständighetspartiet är kontroversiellt inom stora delar av Gröna vänstern.

För den storstadsfalang som Katrín Jakobsdóttir företräder är Självständighetspartiet huvudmotståndaren. Därför kan hon inte direkt vända sig till partiet utan att riskera hård intern kritik.

Men på landsbygden är stämningarna annorlunda. Där är det många som anser att oförändrad fiske-, jordbruks- och EU-politik är de viktigaste frågorna. Inom dessa områden kommer Gröna vänstern inte ha några problem att regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Björn Valur Gíslason, tidigare vice ordförande, tillhör Gröna vänsterns landsbygdsfalang. Han skriver i ett blogginlägg att han helst vill se en koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet under Katrín Jakobsdóttirs ledning:
"En regering med dessa tre partier skulle inte ges sig in i stora eller omstridda systemförändringar oavsett om det gäller grundlagsfrågan, inom fisket eller lantbruket för att ta några exempel. Den skulle i stället kunna koncentrera sig på mindre omstridda frågor och att ytterligare stärka sjukvårds- och välfärdssystemet. En regering med Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet skulle ha möjlighet att göra bra saker samtidigt som den skulle skapa politisk stabilitet i landet."
Här kan du läsa mer om försöken att bilda ny regering.