söndag 23 april 2017

Dagens bonuscitat

"Otherwise, Icelandic will end in the Latin bin."

Tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir i AP om framtiden för det isländska språket om det inte i större utsträckning kan användas för modern teknik.

Rekordmycket torsk i havet runt Island

Torsken i havet runt Island fortsätter att växa i både storlek och antal. Aldrig tidigare har beståndet varit så stort som i dag sedan mätningarna påbörjades 1985. Även arter som kolja och sej ökar. Däremot är bestånden av fläckig havskatt, lerskädda och klorocka historiskt låga. Det framkommer i en rapport från Hafrannsóknastofnun.

Vattentemperaturen i Atlanten runt Island är alltjämt hög. Men de flesta fiskarterna verkar ha god tillgång till föda. Nya arter - som i synnerhet påträffas i söder - är blåkäft och lubb. Bägge har stegvis rört sig norrut i takt med uppvärmningen av Atlanten.

En art som fortsätter att ha god tillgång till föda är torsken. Den äter i första hand lodda. Återväxten under 2016 ser vid denna första bedömning ut att ha varit låg. Men torskbeståndet i isländska vatten fortsätter att växa.

Beståndet är nu det starkaste sedan mätningarna påbörjades 1985. Framför allt finns det gott om äldre och större torsk. Det handlar inte bara om ett ökande antal. Dessutom väger den genomsnittliga torsken mer.

Torskbeståndet har ökat från år till år ända sedan 2007. Trots förmodat svag återväxt förra året ser framtiden ganska ljus ut. Även 2013 var ett år med något sämre återväxt, men 2014 och 2015 var normala år.

Även koljan har vuxit sig starkare. Det kommer efter många år med låg återväxt och - som följd - minskade kvoter. Andra arter som växer i antal och storlek är sej, rödspätta, bergtunga, rödtunga och stenbit.

Däremot är bestånden av klorocka, lerskädda och fläckig havskatt historiskt låga. Också marulk fortsätter att minska.

Hafrannsóknastofnuns uppskattningar av fiskebeståndens storlek utgör grunden för de rekommenderade fiskekvoter som presenteras i juni. Beslutet om kvoternas storlek tas av fiskeministern. Det är dock sällan som ministern utfärdar några kvoter som avviker mycket från myndighetens bedömning.

Mätningarna, som genomförs årligen, utfördes med hjälp av två forskningsfartyg och två trålare. Totalt provfiskades närmare 600 platser runt hela Island.

Miljardär köper mark - för att skydda laxfisket på Island

Redan äger den brittiske miljardären Jim Ratcliffe 0,3 procent av Island. Och han fortsätter att försöka köpa mark där det finns älvar med bra laxfiske. Men han säger till RÚV att han inte har några planer på att exploatera marken eller köra i väg de boende. Jim Ratcliffe uppger att han köpt fastigheterna för att skydda laxen.

Inom loppet av ett år blev Jim Ratcliffe den sannolikt största utländska markägaren på Island. Hans fastighetsaffärer hamnade i fokus när han köpte Grímsstaðir á Fjöllum, en fastighet i norra delen av landet som täcker 0,4 procent av ytan. Där äger han 72 procent medan staten äger 25 procent och en enskild markägare kontrollerar 3 procent.

Jim Ratcliffe har dessutom köpt fastigheterna Síreksstaðir, Háteigur och Guðmundarstaðir i Vopnafjörður. Han är med 33 procent storägare i fiskeföreningen Strengur som äger ytterligare 23 fastigheter i regionen. Han har även ett hus vid Vesturdalsá.

Själv säger Jim Ratcliffe till RÚV att han inte har några planer på att exploatera fastigheterna. I stället vill han genom sitt ägande skydda laxen och fisket för framtiden. Inte heller tänker han tvinga bort några boende från den mark han köpt:
"Människan har förstört miljön över hela världen. ... Orörda platser är unika. Det ger landet värde att det är orört av människan eftersom folk gärna vill resa till sådana platser."
Det tycks inte vara slut med fastighetsaffärerna. Tidigare i år berättade Fréttablaðið att Jim Ratcliffe tillsammans med den isländska investeraren Jóhannes Kristinsson lagt ett bud på samtliga femton fastigheter som har fiskerätt i Hafralónsá i Þistilfjörður.

Om någon tog budet är inte känt. Marínó Jóhannsson, bonde på Tungusel, sade då i RÚV att han inte ville sälja och att försöket att få kontroll över Hafralónsá väckt starka känslor i regionen:
"Om det skulle bli så att en kapitalägare fick majoriteten av fiskerätten i fiskeföreningen så är det dåligt funktionsdugligt efter det. ... Det är faktiskt sämre än om islänningar skulle ge sig in i detta. Varför? Ja, jag vill att Island först och främst är för islänningar."
Här kan du läsa mer om Jim Ratcliffes fastighetsaffärer på Island.

Dagens citat

"It’s tough to separate the airline from its airport: Every Icelandair flight stops at its home base, Reykjavik’s Keflavik Airport. On a recent weekday, close to half of arrivals and departures there were Icelandair flights. On the homeward leg, our happy smiles from a week in Scotland rapidly faded during a plane change among grumpy crowds at Keflavik."

Brian J. Cantwell i Seattle Times om att flyga med Icelandair från Keflavík.

lördag 22 april 2017

Dagens bonuscitat

"Jag blev helt enkelt förälskad i landet. Jag tyckte maten var fantastisk och jag har inte druckit bättre vatten någonstans. Så fick jag många vänner där. Jag vill lära känna landet och isländsk kultur bättre."

Noel Santillan, amerikansk turist som förra vintern blev känd för att ha åkt vilse och hamnat på Laugarvegur i Siglufjörður i stället för på Laugavegur i Reykjavík, i Vísir om att han i sommar återvänder till Island - läs mer här.

Nytt besökscentrum öppnar vid Fjallsárlón

I snart fyra år har det ordnats båtturer i Fjallsárlón. I dag öppnas det första besökscentrumet för att ta emot gäster till glaciärlagunen. Nybygget är på 400 kvadratmeter. Där finns bland annat matservering, toaletter och försäljning. Bygget har finansierats av Fjallsárlón ehf, samma bolag som arrangerar båtturerna.

Fjallsárlón har de senaste åren blivit allt populärare bland besökare. Glaciärlagunen ligger en mil väster om Islands mest kända glaciärlagun - Jökulsárlón. Fjallsárlón är något mindre och inte lika djup. Här samlas isberg från en av Vatnajökulls utlöpare för att så småningom smälta och flyta ut i Atlanten genom Fjallsá.

Men det är inte de enda skälen till att Fjallsárlón genom åren inte fått samma uppmärksamhet. Under vintern fryser ofta lagunen. Här finns inte samma inflöde av havsvatten som vid Jökulsárlón.

Situationen vid Jökulsárlón har de senaste åren varit kaotisk. En strid om vem som får arrangera seglingar i lagunen har gjort att få investeringar gjorts i toaletter, parkeringsplatser och annan service för besökare. Bristerna har sannolikt bidragit till att Fjallsárlón de fyra senaste åren börjat kunna etablera sig som ett alternativ.

I dag invigs ett nytt besökscentrum vid Fjallsárlón. Det har dock varit öppet de senaste veckorna trots att båtturerna i lagunen ännu inte börjat för säsongen.

Byggnaden är på 400 kvadratmeter. Trots att Fjallsárlón bara har en bråkdel av de besökare som kommer till Jökulsárlón är byggnaden betydligt större än den som finns vid Jökulsárlón.

Bygget har finansierats av Fjallsárlón ehf, samma bolag som efter avtal med kommunen Hornafjörður arrangerar båtturerna i lagunen. I lokalerna finns matservering, souvenirförsäljning, reception, toaletter med mera.

Här kan du läsa mer om Fjallsárlón.

Inga nya avgifter planerade för besök till Þingvellir

Inga nya avgifter är planerade vid Þingvellir. Ett förslag från miljöminister Björt Ólafsdóttir ger nationalparken betydligt större möjligheter att ta betalt. Men enligt föreståndaren Ólafur Örn Haraldsson handlar det bara om att skapa förutsättningar för att öka finansieringen från besökare och minska finansieringen från skattebetalare.

I dag tas det ut avgifter för toalettbesök och parkeringar vid Þingvellir. I ett lagförslag vill miljöminister Björt Ólafsdóttir utöka nationalparkens befogenheter att ta betalt. Enligt förslaget ska nationalparken få avgiftsbelägga alla tjänster som utförs.

Dessutom måste den som bedriver näringsverksamhet i nationalparken ha tillstånd. Nationalparken får alltså möjlighet att säga nej till företagare som av något skäl anses olämpliga.

Trots utökade möjligheter att ta betalt finns det i dag inga sådana planer. Nationalparksföreståndaren Ólafur Örn Haraldsson säger till Vísir att de enda avgifterna som riktas mot vanliga besökare även i framtiden är för parkeringar och toalettbesök:
"Vi har alltid kopplat detta med tillträde till service eller utrymme som har skapats för att ta emot gäster, men inte för att ta betalt för tillträde till ett visst område. Det är inget annat som vi har tagit betalt för och det är inget mer som vi har i åtanke."
En fördel med förslaget är enligt Ólafur Örn Haraldsson att det ger nationalparken bättre möjligheter att disponera intäkterna. Avgifter från parkeringar kan till exempel användas för andra typer av investeringar som är till för besökare.

Ólafur Örn Haraldsson hoppas att Þingvellir i framtiden i större utsträckning ska kunna finansieras av besökare i stället för av skattebetalarna. Men han säger till Vísir att behovet av skattepengar inte kommer att försvinna:
"Varför ska vi avstå från den resurs som forsar förbi och så genom budgeten vända oss till skattebetalarna för att låta den upprätthålla service till näringsverksamhet som har stor avkastning?"
Här kan du läsa mer om lagförslaget för Þingvellir.

Dagens citat

"Jag känner en stark dragningskraft och koppling till landet. Människorna här är otroligt vänliga och landskapet är inte likt något annat. För mig är landet 50 procent landskapet och 50 procent människors berättelser här. Jag älskar deras berättelser. Och det har varit en oväntad glädjekälla, att på varje ny resa upptäcka nya människor och nya berättelser."

Carolyn Bain, som skriver Lonely Planets guideböcker om Island, i Morgunblaðið om sina upplevelser av landet.

fredag 21 april 2017

Turist stal taxfree-sprit från annan turist

När en kund skrev under avtalet för en hyrbil passade en annan väntande turist på att stjäla ur taxfree-påsarna. Turisten stal tre spritflaskor och andra varor - och satte sig därefter i hyrbilen och lämnade Keflavík. Men kunden upptäckte snart att flaskorna saknades. Biluthyrarens övervakningskameror visade vem som stulit varorna.

Det var tidigare i april i år som en kund undertecknade hyresavtalet för en hyrbil på en uthyrare vid flygplatsen i Keflavík. Kunden hade i taxfree-butiken handlat tre flaskor sprit och andra varor.

När kunden var upptagen med avtalsskrivandet passade en annan turist på att lägga beslag på flaskorna och övriga inköp. Bilder från övervakningskameror visade hur turisten tog varorna ur kundens påse.

Men när kunden väl upptäckte stölden hade turisten redan lämnat uthyraren i en hyrbil. Uthyraren ringde turisten och förklarade att stölden hade upptäckts. Turisten lovade att vända tillbaka med de stulna varorna. Så blev det inte. Tjuven dök inte upp. När uthyraren ringde upp på nytt var telefonen avstängd.

Turisten lyckades dock inte komma undan med stölden. När det blivit dags att återlämna hyrbilen väntade polisen på tjuven. Turisten tvingades då att ersätta kunden för de stulna varorna.

Turist somnade - blev inlåst i flygbussen till Reykjavík

När Hanna Pethani vaknade var hon inlåst i en mörk flygbuss. Efter att ha ropat på hjälp och försökt finna en väg ut hittade hon efter en halvtimme nödhandtaget. I huset bredvid hittade hon chauffören som körde Hanna Pethani till slutdestinationen i Reykjavík. Enligt bussbolaget Gray Line har något liknande aldrig tidigare inträffat, rapporterar RÚV.

Det var sent i måndags kväll som Hanna Pethani landade i Keflavík efter en resa från Sydney i Australien via London i Storbritannien. Hon bestämde sig för att ta en av Gray Lines flygbussar till övernattningen i Reykjavík.

Hanna Pethani var inte bara så trött efter resan att hon somnade på bussen. Inte heller vaknade hon när bussen stannade och alla passagerare släpptes ut. Chauffören märkte henne inte utan körde till företagets depå vid Sundahöfn.

När Hanna Pethani vaknade vid halv två under natten mot tisdagen var hon ensam i den parkerade bussen. Hon visste inte var hon befann sig. I bussen hittade hon inget ljus. Nattmörkret gav henne heller ingen hjälp.

I en halvtimme försökte Hanna Pethani hitta en väg ut ur bussen. Till sist hittade hon det nödhandtag som öppnar dörrarna. Hon säger till RÚV att hon drabbades av panik under tiden:
"Jag blev mycket rädd. Jag blev egentligen förtvivlad. Jag visste inte hur jag skulle komma ut. Jag bankade på dörren och ropade på hjälp utan framgång. Jag hade ropat på hjälp och famlat i mörkret i närmare en halvtimme när jag hittade nödhandtaget som jag kunde dra i och då öppnades dörrarna."
Efter att ha kommit ur bussen gick Hanna Pethani in i en närliggande byggnad. Där hittade hon chauffören som satt och åt. Chauffören körde henne till övernattningsstället.

Þórdís Lóa Þórhallsdóttir, vd för Gray Line, säger till RÚV att företaget beklagar att Hanna Pethani blev inlåst i mörkret. Något liknande ska inte ha inträffat tidigare:
"Det är mycket vanligt att människor somnar i bussen, men för det mesta vaknar de av oväsendet som börjar när vi kommer in i staden."
Passagerare som råkar somna brukar vakna av den information som ropas ut strax före ankomsten. Hanna Pethani sov sig alltså igenom den. Hon satt hopsjunken längst bak och därför såg chauffören henne inte. Det säger Þórdís Lóa Þórhallsdóttir till RÚV:
"Vanligen petar då andra passagerare på vederbörande eller chauffören som ser den som sover när den tittar längst bak i bussen. I sämsta fall borde detta uppenbaras när chauffören stämmer av passagerare och bagage."
Hanna Pethanis bagage följde dock med till övernattningsstället med en annan buss. Efter ytterligare några timmar kunde hon alltså själv checka in, berättar RÚV.

I maj börjar tunnelbygget vid Arnarfjörður

I maj tas det första spadtaget till tunneln mellan Arnarfjörður och Dýrafjörður. När bygget är klart blir sträckan inte bara framkomlig året runt. Dessutom kortas avståndet mellan södra och norra Västfjordarna med 27 kilometer. Den 5,6 kilometer långa tunneln kostar 8,7 miljarder isländska kronor och ska invigas sommaren 2020.

I går var det tänkt att avtalet om bygget av den tunnel som ska förbinda Arnarfjörður och Dýrafjörður skulle skrivas under i Hrafnseyri. Men underskrifterna fick i stället göras i Reykjavík. Vägen till Hrafnseyri var nämligen oframkomlig.

Så ser det också ofta ut i Västfjordarna under vinterhalvåret. Under sommaren är avståndet mellan Ísafjörður och Patreksfjörður bara 17 mil. På vintern ökar avståndet till över 50 mil eftersom sträckorna över Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði inte kan hållas öppna.

I höstas klubbade alltinget både en ny helårsväg över Dynjandisheiði och en tunnel mellan Arnarfjörður och Dýrafjörður som bygger bort sträckan över Hrafnseyrarheiði. Men när regeringen presenterade budgeten för 2017 var bägge projekten försvunna.

Kommunikationsminister Jón Gunnarsson sade först att regeringen inte tänkte ändra sig om den uppskjutna byggstarten. Men efter skarp kritik och stora protester från lokalbefolkning sköt dock alltinget till pengar för att kunna påbörja enbart tunnelbygget.

Arbetet ska utföras av Suðurverk och tjeckiska Metrostav. Prislappen för den 5,6 kilometer långa tunneln är 8,7 miljarder isländska kronor. Tunneln ska vara klar sommaren 2020.

I år läggs 1,5 miljarder på bygget. Under 2018 räknar regeringen med att lägga ytterligare 3 miljarder på tunnelbygget.

Att avtalet nu är underskrivet innebär att förberedelserna kan börja. Suðurverk och Metrostav kommer att börja flytta utrustning till tunnelmynningen i Arnarfjörður. Tillfälliga bostäder åt arbetarna kommer också att flyttas dit.

Det är inte första gången som Suðurverk och Metrostav samarbetar. Företagen bygger just nu en ny tunnel mellan Neskaupstaður och Eskifjörður.

Det symboliska första spadtaget vid tunnelmynningen kommer att tas i maj. Då kommer även bygget att firas i Hrafnseyri. Bland annat kommer Jón Gunnarsson att vara på plats. Det uppger inrikesdepartementet i ett pressmeddelande.

När tunneln står kvar minskar avståndet mellan södra och norra Västfjordarna med 27 kilometer. Men under vintern kommer det för många inte att vara möjligt att använda tunneln eftersom vägen över Dynjandisheiði inte kommer att vara framkomlig. För de boende i regionen är det nu beslutet att påbörja det bygget som återstår innan det blir någon väsentlig förbättring av kommunikationerna.

Här kan du läsa mer om tunnelbygget.

Dagens citat

"It’s very important that the transition is as smooth as possible. ... It’s unthinkable that we will see some trade barriers or technical barriers in the year 2019 or 2020. Everyone will lose from that."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Bloomberg om Islands relationer med Storbritannien efter det kommande EU-utträdet.

torsdag 20 april 2017

Gågator i centrala Reykjavík i fem månader

Illustration: Reykjavíkurborg
Från maj till september blir flera gator i centrala Reykjavík gångstråk. Syftet är att gynna folklivet och att underlätta för fotgängare och cyklister. Till de gator som stängs för biltrafik tillhör Laugavegur, Skólavörðustígur och Austurstræti. Transporter är tillåtna på vardagsmorgnar. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Första maj förvandlas huvudgatorna i centrala Reykjavík till gågator. Fram till 1 oktober stängs gatorna för biltrafik. Transporter är bara tillåtna på vardagar mellan 7 och 11.

De gator som ingår är Pósthússtræti mellan Kirkjustræti och Hafnarstræti, Austurstræti samt granngatorna Veltusund och Vallarstræti, Laugavegur och Bankastræti från Vatnsstígur till Þingholtsstræti och Skólavörðustígur mellan Bergstaðastræti och Laugavegur.

Reykjavíks kommun skriver att gågatorna är till för folklivet och för förbättrad tillgänglighet för fotgängare och cyklister. I en undersökning som utfördes för två år sedan var 74 procent av de tillfrågade positiva till gågatorna medan 13 procent var negativa.

Isländsk arbetslöshet väntas sjunka till ny rekordnivå

Arbetslösheten sjönk i mars till 2,4 procent. Skälet till nedgången är den avslutade strejken bland sjömän. Många av de anställda som då tvingades bort från sina jobb har nu kunnat återvända. Dessutom börjar säsongsarbetena bli fler. Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten i sommar minskar till den lägsta nivån på nio år.

En strejk bland sjömän gjorde att många isländska trålare låg kvar i hamn under början av året. Flera företag varslade därför personal i land. Eftersom det inte fanns någon fisk att ta hand om hade de heller inget att göra.

Efter strejkens slut kunde många anställda återvända till samma jobb som före strejken. Den effekten syns tydligt i statistiken för mars. Dessutom finns det traditionellt fler säsongsjobb i mars än i februari. Även det bidrar till att minska arbetslösheten.

I mars var arbetslösheten 2,4 procent, en nedgång med 0,5 procentenheter jämfört med februari. Bortsett från januari och februari - de månader då sjömansstrejken pågick - handlar det ändå om den högsta arbetslösheten på nästan ett år. I mars 2016 var 2,7 procent av islänningarna arbetslösa.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten kommer att fortsätta sjunka. Nedgången kommer framför allt att bero på fler säsongsjobb inom turistbranschen. Till sommaren väntas arbetslösheten bli lägre än 1,7 procent. Det innebär i så fall den lägsta arbetslösheten på Island sedan finanskraschen hösten 2008.

Arbetslösheten minskade under mars i samtliga regioner. Andelen arbetslösa var högst i Norðurland eystra med 3 procent, en minskning med 1,9 procentenheter. Därefter följde Suðurnes med 2,8 procent (-1,6), Västfjordarna med 2,5 procent (-2,8), Reykjavíkområdet med 2,4 procent (-0,1), Suðurland med 2,1 procent (-1,5), Austurland med 1,9 procent (-0,9), Vesturland med 1,8 procent (-0,9) och Norðurland vestra med 1,6 procent (-0,2).

Åtta isländska kommuner hade full sysselsättning under mars: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Reykhólahreppur, Árneshreppur och Kaldrananeshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra och Skaftárhreppur i Suðurland.

Även långtidsarbetslösheten minskade i mars. Vid månadsskiftet hade 21,5 procent av de arbetslösa varit utan jobb i minst ett år. 43 procent hade saknat jobb i minst ett halvår.

I mars var arbetslösheten bland kvinnor 2,6 procent och bland män 2,2 procent. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 2,3 procent.

Arbetslösheten bland utländska medborgare ökade däremot till 5,3 procent. Utländska medborgare utgjorde i mars 24 procent av det totala antalet arbetslösa. Av dessa var 59 procent polacker.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Skattehöjning på turism kan fälla regeringen

Regeringen har ingen majoritet för skattehöjningarna på turism. Både inom Självständighetspartiet, Ljus framtid och Renässans finns politiker som inte står bakom förslaget. Därmed hotas hela regeringens finanspolitiska plan fram till 2022. Därmed kan regeringens framtid också vara hotad. Skattehöjningarna har fått hård kritik mot branschen.

För tre veckor sedan presenterade regeringen en finanspolitisk plan för åren 2018 till 2022. I den ingår en flytt av en lång rad sektorer inom turistnäringen till den högsta momssatsen. Det innebär att momsen höjs från dagens 11 procent till 24 procent från och med juli nästa år.

Höjd moms blir det på bland annat övernattningar, utflykter, gruppresor och spabesök. Dessutom höjs avgiften på övernattningar från 100 till 300 isländska kronor. Vidare får inte längre biluthyrare någon rabatt på punktskatten på importerade fordon - något som kommer att medföra betydligt högre inköpspriser.

Enligt regeringen kommer momshöjningen att innebära en prisökning på 10,4 procent om den får full effekt. För den genomsnittliga resenären blir vistelsen på Island 4 procent dyrare.

Från turistnäringen har kritiken varit hård. Branschförbundet Samtök ferðaþjónustunnar klagar på såväl bristande samråd som förödande slag mot turismen. I ett uttalande riktar förbundet skarp kritik mot de förändringar som påverkar biluthyrare.

Samtök ferðaþjónustunnar hävdar att den höjda skatten på hyrbilar blir ödesdiger för landsbygden. Med dyrare hyrbilar kommer färre turister att besöka platser långt från huvudstadsregionen. Därför anser förbundet att skattehöjningen hotar de investeringar som gjorts på glesbygdsturism under senare år.

Friðrik Árnason, som äger Hótel Bláfell i Breiðdalsvík, säger i Morgunblaðið att Island måste vara konkurrenskraftigt för att kunna fortsätta locka turister. Han har redan tagit emot avbokningar på grund av den starka kronan. Genom skattehöjningar blir det enligt Friðrik Árnason ännu svårare att konkurrera med andra destinationer:
"Vi anser att nationens ledare inte visar turismen tillräcklig förståelse när läget i huvudstadsregionen och sydvästra hörnet överförs på hela landet när det gäller antalet turister och deras spridning över året."
Finansminister Benedikt Jóhannesson uppger i Morgunblaðið att regeringen inte har några planer på att ändra sig om skattehöjningarna. Hanna Katrín Friðriksson, gruppledare för Renässans i alltinget, säger dock att hon kan tänka sig att senarelägga dem ett halvår.

Men som det ser ut i dag finns det ingen majoritet i parlamentet för regeringens förslag. Det är en fråga som skulle kunna fälla trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Skattehöjningarna är nämligen en förutsättning för regeringens satsningar på välfärd och sjukvård.

Bland de politiker som inte stödjer det befintliga förslaget är Páll Magnússon, Njáll Trausti Friðbertsson, Valgerður Gunnarsdóttir, Haraldur Benediktsson och Óli Björn Kárason från Självständighetspartiet och Nichole Leigh Mosty från Ljus framtid. Två av dessa - Valgerður Gunnarsdóttir och Njáll Trausti Friðbertsson - har enligt RÚV själva kopplingar till företag i turistbranschen.

Regeringen har i dag minsta möjliga majoritet med 32 av 63 platser i alltinget. Den kan inte räkna med något stöd från oppositionen för förslaget. Alltså måste samtliga ledamöter från regeringspartierna rösta ja. Annars riskerar hela den finanspolitiska planen fram till 2022 att falla. Och då är frågan om regeringen överlever.

Här kan du läsa mer om de planerade skattehöjningarna.

Dagens citat

"Jag har som politiker och folkvald representant för allmänheten i landet meddelat att om det är så att till exempel pensionsfonder tänker investera mer där så tycker jag inte att det är ett bra alternativ för allmänhetens pensioner. Jag kan inte se att detta är ett bra investeringsalternativ vad det gäller."

Miljöminister Björt Ólafsdóttir säger till RÚV att hon hoppas att pensionsfonder undviker att gå in med mer pengar i United Silicons skandalfabrik i Helguvík - läs mer här.

onsdag 19 april 2017

En vandring till Eyjafjallajökulls topp



I den här filmen får du följa med på en vandring till Eyjafjallajökulls 1 666 meter höga topp. Turen arrangerades av Ferðafélag Íslands. I klippet - som delvis är inspelat med drönare - får du också se hur de trettio deltagarna åker skidor nedför glaciären.

Minister vill stänga skandalfabrik efter bränder och utsläpp



Miljöminister Björt Ólafsdóttir har fått nog. Nu vill hon stänga United Silicons hårt kritiserade kiselanläggning i Helguvík. Utspelet kommer efter ännu en brand i den nyöppnade fabriken. Tidigare har närboende klagat på lukt som orsakar olika typer av obehag. Dessutom har arsenik och andra giftiga ämnen släppts ut från anläggningen.

I oktober förra året invigdes United Silicons kiselanläggning i Helguvík i Reykjanesbær. I början på december lämnade den första lasten hamnen i Helguvík. Men sedan dess har det mesta gått snett. Och nu kräver alltså miljöminister Björt Ólafsdóttir att fabriken stängs.

Bygget hade uppbackning av kommunpolitiker, men det fanns också personer som befarade att föroreningarna skulle kunna bli högre än vad som presenterats i United Silicons kalkyler. Hittills har utsläppen av arsenik som mest varit tjugofaldigt högre än i miljökonsekvensbedömningen. Företaget påstår att mätningarna är felaktiga. Det har tillbakavisats av Umhverfisstofnun, den isländska miljömyndigheten.

Kommunfullmäktige i Reykjanesbær vill i dag att verksamheten ska stoppas - åtminstone tills utsläppen är under gränsvärdena. Det rör sig enligt Umhverfisstofnun om föroreningar av sexton cancerframkallande ämnen och olika tungmetaller.

Redan före påsk gjorde myndigheten bedömningen att det var oundvikligt att tillfälligt stänga fabriken. Det ska ha skett efter farhågor om att bland annat myrsyra och ättiksyra släpptes ut. Umhverfisstofnun valde dock att avstå från att stänga anläggningen efter ett möte med ledningen, skriver Fréttablaðið.

Närmare 400 närboende har sedan invigningen vänt sig till myndigheten med klagomål om lukt som orsakar olika typer av obehag. Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, var en av de politiker som stod bakom United Silicons etablering i Helguvík. Nyligen bad han i parlamentet om ursäkt för att han tagit ställning för företaget:
"Jag som alltingsledamot vill be folket om ursäkt för att ha banat väg för ett företag som har fått hundratals miljoner kronor i stöd från skattebetalarna för att bygga upp driften, men betalar sina anställda löner som är under inkomstnormen i landet."
Ásmundur Friðriksson tog även upp utsläppen från United Silicon och sade att företaget "varken arbetar med eller för samhället".

Björt Ólafsdóttirs utspel på Facebook kommer efter den andra branden i fabriken inom loppet av två veckor. Larmet kom vid fyratiden i går morse. Då brann det på tre av åtta våningar i fabriken. Släckningsarbetet var svårt eftersom den elektriska spänningen vid ugnarna är så hög att brandkåren inledningsvis inte kunde använda vatten.

Anläggningen kommer nu att vara stängd i några dagar medan sanering efter branden pågår. Men Björt Ólafsdóttir skriver alltså att den inte bör öppna på nytt förrän alla problem är lösta. Det handlar enligt miljöministern om såväl utsläpp som anställdas säkerhet:
"Nu är det nog. ... Varför upplever boende i närheten symptom som utsläppsmätningar inte kan förklara? ... På ett gemensamt möte med miljö- och kommunikationsnämnden förklarade chefen, tillfrågad om en eventuell ökning av arsenik i luften, att personalen öppnade eftersom det var så varmt. Därför släpptes föroreningar som inte hade gått genom saneringssystemet ut direkt från golvet. I vilken utsträckning kommer dessa anställda i omfattande kontakt med alla sorters oönskade ämnen?"
Björt Ólafsdóttir ifrågasätter även United Silicons finansiering. Hon skriver att det är uppenbart att företaget behöver kapital. Hon undrar dock vem som är beredd att investera i en anläggning som hittills visat sig ha så många brister.

I samband med att Björt Ólafsdóttir tillträdde sade hon att det nu var slut på den period där industrier med starkt negativ miljöpåverkan kunde vänta sig skattelättnader och andra förmåner från staten.

Verksamheten utreds nu av Umhverfisstofnun. Det är myndigheten och inte miljöministern som kan ta beslut om en stängning. Kristleifur Andrésson, säkerhets- och miljöansvarig vid United Silicon, säger till Morgunblaðið att han hoppas att företaget med hjälp från utländska experter ska få bukt med den lukt som irriterar invånarna:
"Vi löser inte detta genom utrop i medierna."
United Silicon har 65 anställda på Island.

Ovan kan du se en film från gårdagens brand i kiselanläggningen.

Island sänker terrorberedskap till normal nivå

Beredskapen för terrorattentat på Island sänks till normal nivå. I går var sista dagen med den förhöjda beredskap som infördes efter lastbilsdådet i Stockholm. Polisens bedömning är att det inte längre finns behov av extra vaksamhet och fler poliser redo att rycka in. Efter attacken i Stockholm har polisen haft särskild uppmärksamhet på flyg från Sverige.

Sedan 2015 har risken för terroristattacker på Island bedömts till en tvåa på en fyrgradig skala. Det innebär att attentat inte kan uteslutas, men att det inte finns några kända planer på attentat. I landet finns heller inga kända organisationer eller personer som tros vara beredda att utföra attacker.

Efter lastbilsdådet i Stockholm skärptes bevakningen. Fler poliser från specialenheten stod i beredskap och polisen uppmanades att vara särskilt vaksam på all misstänkt verksamhet. På flygplatsen i Keflavík höjdes övervakningen av alla flyg från Sverige. Däremot förblev polisens bedömning av hotnivån oförändrad.

Rikspolischefen Haraldur Johannessen säger till Vísir att tisdagen var den sista dagen med förhöjd beredskap. I dag återgår beredskapen till det normala:
"Det var vår bedömning att det inte längre fanns behov av ökad övervakning längre än det var. Sedan kan det förändras snabbt, men det finns inget som pekar på det nu."
Den förhöjda beredskapen efter Stockholmsdådet var en rutinåtgärd. När ett attentat sker i ett grannland skärps övervakningen - i synnerhet på flygplatsen i Keflavík. Det har dock aldrig funnits några indikationer på att terroristen i Stockholm skulle ha några som helst kopplingar till Island.

Men den isländska beredskapen är enligt Haraldur Johannessen långt ifrån tillräcklig. Hans bedömning är att det behövs omkring 900 poliser i landet. I dag är poliserna knappt 700. Många tjänster försvann i besparingar som gjordes efter finanskraschen. Sedan dess har antalet poliser inte ökat i takt med antalet invånare.

I dag är isländsk polis inte tillräckligt rustad för att kunna hantera en eventuell terrorattack likt lastbilsdådet i Stockholm. Det säger Haraldur Johannessen i Fréttablaðið:
"Vi, Rikspolisstyrelsen, har genom åren - precis som medierna och hela nationen vet - pekat på att vi behöver öka den isländska polisens kapacitet för att vara rustad för att ta sig an händelser som denna. ... För att vara ärlig är vi inte det tillräckligt som läget är i dag. Men vi gör allt vi kan för att träna poliskåren i landet och för att ha den beredskap som vi har och kan ha."
Justitieminister Sigríður A. Andersen säger i Morgunblaðið att ett attentat på isländsk mark inte kan uteslutas. Därför är det viktigt att upprätthålla en god beredskap:
"Som läget är i dag tar den allmänna beredskapen hänsyn till terrorhot liksom andra brott. Det är bäst om vi kan behålla denna allmänna beredskap och uppdatera den ständigt när det finns anledning."
Här kan du läsa mer om Islands reaktioner på terrorattentatet i Stockholm.

Dagens citat

"Nobody seems to have accurately pinpointed why there is so much music and creativity here, but this whole island is so inspiring and beautiful. ... You always feel at home when you’re in Iceland. You feel the warmth in the coldness."

Sigur Rós-medlemmen Georg Holm i Los Angeles Times om den isländska musikscenen.

tisdag 18 april 2017

Korp ruvar i Selfoss i direktsändning

De senaste tre åren har en korp ruvat i ett rede på Byko i Selfoss. I år har byggvaruhusets personal monterat en webbkamera vid redet. Genom den kan du följa korpen dygnet runt ända tills ungarna har lämnat boet. Än så länge har inga ungar dykt upp, men det kan ske när som helst. Här hittar du webbkameran.

Vill kräva tillstånd till Þingvellir av alla arrangörer

Utan ett avtal med nationalparken får ingen bedriva näringsverksamhet vid Þingvellir. Dessutom ska nationalparken ges möjlighet att kräva betalt för alla tjänster som utförs. Det föreslår miljöminister Björt Ólafsdóttir. Om lagförslaget blir verklighet innebär det att Þingvellir får liknande regler som nationalparken Vatnajökull.

Nationalparken Þingvellir är en av de populäraste turistattraktionerna på Island. Men det är också en av de platser där besökstrycket märks som mest. De senaste åren har anställda vid nationalparken klagat på gäster som inte håller sig till stigarna, struntar i campingförbudet, bygger stenrösen och plockar mossa och andra växter.

Men debatten har också handlat om de företag som arrangerar aktiviteter vid Þingvellir. Under året har flera olyckor bland dykare och snorklare i Silfra uppmärksammats. Efter dialog med myndigheterna har arrangörerna skärpt reglerna för vilka som får ge sig ut i vattnet. Tidigare har få kontroller gjorts av turisternas kunskaper och erfarenheter.

I dag betalar arrangörer av dykturer en avgift per besökare till nationalparken. Det finns även avgiftsbelagda parkeringsplatser och toaletter. Intäkterna går till service och tillsyn av området.

Nu föreslår miljöminister Björt Ólafsdóttir att nationalparken ska få betydligt större möjligheter att ta betalt av arrangörer. Det talas i förslaget om en rätt att ta ut en avgift för utförda tjänster. I praktiken innebär det att nationalparken kan låta arrangörer stå för faktiska kostnader av all service. Avgifterna ska beslutas av miljöministern.

Vidare vill Björt Ólafsdóttir införa ett förbud mot näringsverksamhet inom nationalparken. Förbudet kan bara hävas genom avtal med nationalparken. Alltså får ledningen möjlighet att säga nej till vissa arrangörer om de av något skäl anses olämpliga eller inte gör rätt för sig.

En annan nyhet är att den som ordnar arrangemang vid Þingvellir också måste söka och få tillstånd av nationalparkens ledning.

Om lagen blir verklighet innebär det att nationalparken Þingvellir får ungefär samma regler som nationalparken Vatnajökull. Där har sedan tidigare ledningen möjlighet att kräva ersättning av arrangörer. Att samma möjlighet inte redan finns vid Þingvellir beror på att den lagen är äldre än lagen om Vatnajökull.

Skälet till lagförslaget är enligt Björt Ólafsdóttir det ökande antalet besökare. Hon anser att naturvården och skyddet av kulturminnen inte har utvecklats i takt med tillströmningen av gäster. Därför behövs en ny lag som gör det möjligt att både välkomna alla besökare och att värna området.

Dessutom sägs det i förslaget att jämvikten mellan nyttjande och skydd inte längre finns vid Þingvellir. För att bevara områdets unika miljöer är det enligt Björt Ólafsdóttir nödvändigt med en ny lag.

Förslaget från miljöministern är nu ute på remiss. Remisstiden löper ut i morgon. Hur det slutliga lagförslaget från Björt Ólafsdóttir kommer att se ut är alltså inte klart.

Här kan du läsa mer om olyckorna vid Silfra.

Pojke född i värdgraviditet får bara fosterföräldrar

En pojke född i en värdgraviditet kan inte få en person som saknar biologisk koppling till barnet registrerad som biologisk förälder. Därför kan de två kvinnor som tog initiativ till värdgraviditeten inte bli annat än fosterföräldrar till pojken. Allt annat hade öppnat för att systematiskt kringgå isländsk lag. Det fastslår Hæstiréttur Íslands.

Under 2012 vände sig två isländska kvinnor till Advocates for Surrogacy i Kalifornien, USA. Organisationen förmedlar värdgraviditeter mot ersättning - något som där är lagligt. Vilka donatorerna är avslöjas inte.

De som vänder sig till organisationen förbinder sig också juridiskt att fungera som barnets föräldrar. På samma sätt avsäger sig donatorerna föräldraskapet. Men det finns alltså inga biologiska kopplingar mellan donatorerna och de två kvinnorna.

Den 14 februari 2013 föddes pojken. De två kvinnorna återvände några veckor senare till Island. Med sig hade de den pojke som de enligt amerikansk lag var föräldrar till.

Vid återkomsten visade det sig att de isländska myndigheterna inte alls hade samma syn i frågan. Värdgraviditeter är inte tillåtna i landet. Om de utförs på Island kan de ge upp till tre månaders fängelse.

Inledningsvis togs inte pojken ens upp i folkbokföringen eftersom han betraktades som amerikansk utan biologisk koppling till någon islänning. Än mindre erkändes kvinnorna som pojkens föräldrar.

Efter att ha fått avslag hos folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands vände sig paret till inrikesdepartementet. Även där blev det nej. Kvinnorna gick vidare till Héraðsdómur Reykjavíkur, men förlorade på nytt. Och nu har Hæstiréttur Íslands alltså fastslagit att ingen av dem kan registreras som pojkens biologiska förälder.

Rätten skriver i domen att enligt isländsk lag är det bara den kvinna som burit barnet som kan få status som biologisk förälder. En värdgraviditet skapar inte de biologiska band som lagen säger är nödvändiga. Beslutet i amerikansk domstol gäller heller inte på isländsk mark. Alltså anser domstolen att det inte finns några familjeband mellan pojken och kvinnorna.

Vidare skriver Hæstiréttur Íslands att det hade varit direkt olämpligt att ta något annat beslut. Det hade i praktiken inneburit att domstolen skulle acceptera något som är brottsligt på Island.

Under vandringen mellan olika myndigheter avslutade kvinnorna förhållandet. Därmed avslutades också deras ansökan om att få adoptera pojken.

Pojken har nu tagits upp i folkbokföringen, fått medborgarskap och fått personnummer. De två kvinnorna har registrerats som hans fosterföräldrar. Men någon annan status kommer de alltså inte att få.

Kvinnorna slipper dock stå för sina rättegångskostnader på 1,5 miljoner isländska kronor. Den räkningen kommer i stället att betalas av statskassan.

Nu överväger kvinnorna om de ska ta fallet vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Här kan du läsa mer om de juridiska turerna kring värdgraviditeten och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Målet gällande varor och tjänster i handeln med britterna är att få bättre tillträde än vi har nu. Även om EES-avtalet är mycket bra och mycket viktigt för oss så ger det oss inte fullt tillträde till den brittiska marknaden, så där finns stor potential vad det gäller."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i RÚV om konsekvenser för Island av Storbritanniens utträde ur EU.

måndag 17 april 2017

Dagens bonuscitat

"Många fler tomter behöver göras byggnadslämpliga. Det behöver byggas mer av två- och trerumsbostäder och det behöver byggas mycket snabbare än tidigare. ... Säg att unga människor har börjat spara i ett, två eller tre år, och tänkt att köpa en trerumsbostad för 30 miljoner. Då stiger den med omkring 6 miljoner under denna tid och det som människorna har sparat under denna period räcker knappt till ökningen, för att inte tala om det andra."

Sverrir Kristinsson, som har arbetat som fastighetsmäklare i Reykjavík sedan 1968, säger i RÚV att läget på bostadsmarknaden aldrig varit så bekymmersamt som nu.

Kräver rapport om hur många turister Island tål

Naturen är det främsta skälet till att turister besöker Island. Men det råder inga tvivel om att turismen är negativ för naturen - inte minst på de mest populära platserna. Därför vill Gröna vänstern att näringsminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir tar fram rapport som berättar hur många besökare Island kan ta emot.

Den ökande turismen till Island är något som debatteras närmast dagligen i medierna. Samtidigt som många uppskattar intäkterna och jobben som ökningen för med sig är det också många som oroar sig för turismens inverkan på naturen. De flesta gästerna besöker några få populära turistattraktioner på sydvästra Island. I övriga landet är belastningen inte lika hög.

Frågan är dessutom om en attitydförändring är på gång. Den stora majoriteten av besökare är mycket nöjda med sin vistelse i landet, men siffrorna har minskat något. Och bland islänningarna är det färre än tidigare som är entusiastiska över turismen.

Därför vänder sig nu Gröna vänsterns alltingsledamöter till näringsminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir. I en motion ber de henne ta fram en rapport som sätter ett tak för turismen till Island.

I motionen skriver de att naturen är vad som främst lockar besökare till Island. Samtidigt är det stora antalet besökare inte positivt för naturen. På de populäraste besöksmålen visar sig den tilltagande belastningen genom olika typer av skador på miljön.

De efterlyser en rapport som tar fram olika metoder att styra antalet turister, besöksmålen och turisternas spridning över landet. Om möjligt vill de se en analys av besökstaket på regionnivå.

Rapporten ska enligt Gröna vänstern kunna användas för framtida beslut gällande turismen. Den ska även analysera konsekvenser för infrastruktur, ekonomi, samhälle och miljö.

Man tvingas betala skuld till Landsbanki

Det var inte tal om någon felaktig rådgivning från Landsbankis sida när en man uppmanades att teckna en övertrasseringskredit i stället för att sälja sina aktier i banken. Hæstiréttur Íslands river därmed upp en tidigare dom från Héraðsdómur Reykjavíkur. Mannen måste nu betala skulden på drygt 26,5 miljoner isländska kronor.

Det var i januari 2008 som en isländsk man övervägde att sälja sina aktier i Landsbanki. Av banken fick han rådet att behålla aktierna. I stället tecknade han en övertrasseringskredit på 30 miljoner japanska yen. Som säkerhet för krediten användes aktierna i Landsbanki.

Ett halvår senare hade mannen en ny kontakt med Landsbanki. Aktierna hade då sjunkit i värde. Därför behövdes en ny säkerhet för krediten. Mannen föreslog en försäljning, men avråddes.

I slutet på september samma år - bara dagar innan Landsbanki gick omkull - vände sig mannen till banken på nytt. Han sade då att han ville sälja såväl aktierna i Landsbanki som aktier i andra isländska finansbolag. Någon försäljning genomfördes inte.

När övertrasseringskrediten löpte ut hade mannen en skuld på drygt 26,5 miljoner isländska kronor. Efter att ha fått betalningskrav från Landsbanki vände sig mannen till domstol.

I Héraðsdómur Reykjavíkur fick mannen rätt. Domstolen ansåg att banken gett mannen råd som tjänade Landsbankis intressen och inte kundens. Eftersom det handlade om felaktig rådgivning hade banken inte rätt att begära in pengarna.

Hæstiréttur Íslands river nu upp den tidigare domen. Mannen ska både betala skulden och stå för rättegångskostnader på 1 miljon isländska kronor.

Bevisbördan lägger Hæstiréttur Íslands på mannen i stället för banken. Han har enligt domstolen inte kunnat visa att han i tillräcklig utsträckning försökt göra sig kvitt övertrasseringskrediten genom att sälja aktierna. Han borde också ha förstått att banken i september 2008 inte hade sålt aktierna. Det ligger dessutom på mannen att ha kännedom om villkoren för den här typen av affärer.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Var är Nasa? Var är Sirkus? Var är Hjartagarðurinn? Var är alla människor? Jag känner ingen som kan bo här längre. Jag känner några som jobbar i stan, men mycket få som åker till Reykjavík för att ha det mysigt. Skulle du resa till Disneyland för att ha det mysigt? Disneyvík. Staden som förvandlades till souvenirbutiker och hotell. Invånare utbytta mot turister och tjuvar. Samhället som blev en automat. Det Reykjavík som dessa utlänningar kommer för att besöka existerar inte längre. Vi misslyckades att bjuda in dessa människor på besök utan att förstöra det som de ville se."

Bragi Páll Sigurðarson skriver i Stundin om konsekvenserna av turismens ökning i Reykjavík.

söndag 16 april 2017

Dagens bonuscitat

"Vi är bara i startgroparna. Detta är en otroligt spännande tid som ligger framför oss. Det är nästa stora steg för Renässans att inleda denna kamp."

Jóna Sólveig Elínardóttir, alltingsledamot för Renässans, säger till RÚV att partiet siktar på att ställa upp i flera kommuner - bland annat i Reykjavík - i kommunalvalen våren 2018.

Folkfronten i samtal med Islands socialistparti

Folkfronten håller dörren öppen för samarbete med nybildade Islands socialistparti. Ordföranden Þorvaldur Þorvaldsson har enligt Morgunblaðið redan kontaktat grundaren Gunnar Smári Egilsson för att diskutera de två partiernas politik. Om samtalen leder fram till något konkret återstår att se.

Första maj grundas formellt Islands socialistparti. Initiativtagare är Gunnar Smári Egilsson, initiativtagare till en lång rad ambitiösa mediesatsningar som hittills i regel slutat med fiasko. Nyligen hoppade han av uppdraget som chefredaktör för Fréttatíminn.

Enligt Gunnar Smári Egilsson finns det ett stort behov av ett parti som står på löntagarnas sida och inte arbetar för särintressen. Även om inte mycket är känt om Islands socialistpartis politik tycks det i dagsläget som att partiet kommer att placera sig ganska långt till vänster om Socialdemokraterna.

Inom Socialdemokraterna finns ett utbrett missnöje med partibildningen. Ännu längre vänsterut finns marxistiska Folkfronten, ett parti som i val och opinionsmätningar brukar få någon eller några promille av väljarsympatierna. Här möts inte Gunnar Smári Egilssons initiativ med lika mycket skepsis.

Partiledaren Þorvaldur Þorvaldsson utesluter inte ett samarbete med Gunnar Smári Egilsson. Han säger i Morgunblaðið att han redan kontaktat honom för ett möte. Denna förfrågan ska enligt Þorvaldur Þorvaldsson ha fått ett positivt svar:
"Vi vill gärna tala med detta parti och höra vad det har att erbjuda och vart det är på väg."
Här kan du läsa mer om grundandet av Islands socialistparti.

Åtta av tio islänningar handlar på nätet

Island kommer på tredje plats i Europa när det gäller näthandel. Det senaste året har åtta av tio islänningar köpt något genom internet vid minst ett tillfälle. Inom EU och Efta är det bara britter och danskar som nätshoppar oftare. En majoritet av islänningarna tänker dessutom öka shoppingen på nätet. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Hela 79 procent av islänningarna har handlat på nätet under det senaste året. Det är långt över EU-snittet på 55 procent. Inom EU och Efta är det bara britter och danskar som oftare använder nätet för att shoppa. Siffran för Storbritannien är 83 procent och för Danmark 82 procent. Sverige kommer på sjätte plats med 76 procent.

Handeln över internet kommer att fortsätta öka. 65 procent svarar enligt Gallup att de tänker shoppa mer på nätet medan 31 procent avser att fortsätta handla i samma omfattning som i dag.

Spridningen mellan olika åldersgrupper är stor. Bland islänningar mellan 25 och 34 år är det 97 procent som använder nätet för att handla. Bland personer som har fyllt 65 år är motsvarande siffra 52 procent.

Islänningar söker sig i större utsträckning än andra till utländska nätbutiker. Det är i synnerhet unga islänningar som handlar från företag i utlandet.

I undersökningen var det 87 procent som nätshoppat av utländska leverantörer. 76 procent hade handlat från isländska företag.

Dagens citat

"Det skulle göra ett nytt allting gott att be dem som anklagades i detta otroliga fall om ursäkt. Det vore ett bra första steg - och viktigare än att avskaffa en gammal och föråldrad lagbestämmelse."

Árni Páll Árnason, tidigare alltingsledamot och ledare för Socialdemokraterna, skriver i Fréttablaðið att landsdomstolen bör avskaffas och att de politiker som efter kraschen hotades med åtal bör få en ursäkt.

lördag 15 april 2017

Dagens bonuscitat

"Detta var under en period ett område med mycket barn. Vi är mycket rädda för att vi håller på att gå miste om de unga människorna och barnen. Kan kommunledningen göra något åt detta? Jag vet inte. Jag tycker i ärlighetens namn att de reagerar mycket sent."

Benóný Ægisson, ordförande för boendeorganisationen för personer i centrala Reykjavík, i RÚV om det minskade antalet invånare i stadskärnan på grund av turismens ökning - läs mer här.

Fler motorfordon än människor på Island

På Island finns nu fler registrerade motorfordon än invånare. Fordonen var i slutet av 2016 totalt 344 664 - medan människorna var 338 349. Antalet nyregistrerade fordon ökade förra året med 6 procent. Huvudskälet till uppsvinget är turismen, men förbättrad ekonomi för hushållen är också en viktig faktor. Statistiken har sammanställts i Árbók bílgreina.

Island har länge varit en nation där en hög andel av invånarna har bil. Men det var först under 2016 som antalet motorfordon blev fler än människorna i landet.

Vid årsskiftet fanns 344 664 registrerade motorfordon på Island, en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Ökningen under 2016 var 33 procent större än under 2015.

Totalt registrerades 20 735 nya motorfordon under 2016. Av dessa var 18 442 personbilar. Hela 9 837 bilar såldes till uthyrare. Dessutom importerades 1 702 fordon som tidigare varit registrerade i ett annat land.

Hyrbilsflottan växer från år till år. 2005 fanns enligt Arion banki 3 900 hyrbilar i landet. Förra sommaren uppgick antalet till 20 000. Det antalet kommer att stiga ytterligare i år. Hälften av de turister som besöker Island hyr bil någon gång under vistelsen.

Turismen är inte bara förklaringen till importen av personbilar. Den ligger också bakom en stor del av ökningen av importen av bussar.

Även islänningar skaffar bil i allt större utsträckning. Förbättrad ekonomi för många hushåll har gjort att fler har råd att ha bil.

Gunnar Bragi Sveinsson överger inte Framstegspartiet

Gunnar Bragi Sveinsson har inga planer på att lämna Framstegspartiet. Ett historiskt svagt valresultat, interna konflikter och låga opinionssiffror ligger bakom rykten om en ny partibildning. En som pekats ut som tänkbar ledare är tidigare ordföranden och statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Men i så fall blir det utan Gunnar Bragi Sveinsson.

I valet i oktober förra året fick Framstegspartiet bara 11,5 procent av rösterna. Det var partiets sämsta resultat någonsin. I alltinget förlorade partiet elva av nitton mandat.

Valet föregicks av en ledarstrid som splittrade partiet. Med knapp marginal valdes Sigurður Ingi Jóhannsson till ny partiledare. Försvann gjorde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som ett halvår tidigare avgått som statsminister sedan det visat sig att han varit delägare i ett skatteparadisbolag som hade fordringar på de kraschade storbankernas konkursbon.

Redan då gick det rykten om att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skulle bilda ett nytt parti. Relationen mellan honom och Sigurður Ingi Jóhannsson är alltjämt frostig. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson agerar i praktiken snarare i dag som en politisk vilde än som en framstegspartist.

Ryktena har fortsatt mot bakgrund av falangstriderna och de svaga opinionssiffrorna. Men Gunnar Bragi Sveinsson, som stod på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons sida i det interna kriget, tänker inte överge Framstegspartiet. Det skriver han på Facebook:
"Jag har blivit frågad om jag är kopplad till idéer om att starta ett nytt parti. Det är jag inte. Framstegspartiet är illa ute efter det sämsta valresultatet i partiets historia och är nu det näst minsta oppositionspartiet. Sannolikt har partiet på senare tid aldrig varit i så dåligt läge. Sådana idéer kommer därför inte som någon överraskning."
Här kan du läsa mer om Framstegspartiets kris.

Dagens citat

"Utbudet av bostäder hos oss har blivit för litet. ... Problemet i den aspekten har varit samspelet mellan försäljningspriset på fastigheter på marknaden och byggkostnader, som hittills har förhindrat uppbyggnad men tack och lov har vi det senaste året eller så sett ungefär en tredjedels ökning av fastighetspriser åtminstone i Húsavík på grund av den uppbyggnad som äger rum i näringslivet hos oss. Detta kommer att trycka på en nödvändig ökning av bostäder i området."

Kristján Þór Magnús­son, kommunchef i Norðurþing, i Morgunblaðið om bostadssituationen i kommunen.

fredag 14 april 2017

Dagens bonuscitat

"Hit kommer utländska företag som erbjuder både chaufförer och bussar som är långt under de nivåer som inhemska företag klarar av. ... Dessa företag, som har kommit in på marknaden nyligen, undkommer att betala skatter och andra pålagor här i landet, men de isländska företagen behöver alla betala för sig."

Gunnar Valur Sveinsson, områdeschef vid branschorganisationen Sam­tök­ ferðaþjón­ust­unn­ar, i Morgunblaðið om att allt fler utländska bussföretag är verksamma på Island.

Över 8,8 miljoner övernattningar på Island under 2016

Drygt 8,8 miljoner övernattningar gjordes under 2016 på isländska hotell och andra ställen. Var åttonde övernattning bokas nu genom webbplatser som Air Bnb. Hotell står dock fortfarande för en majoritet av övernattningarna. Hälften av övernattningarna görs i Reykjavíkområdet. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Turismen till Island fortsatte att öka under 2016. Totalt gjordes 8 845 609 övernattningar i landet under året. För dessa svarade islänningar själva för en dryg miljon. Övriga gjordes av utländska medborgare.

Hotell fortsätter att vara det vanligaste sättet för turister att bo på Island. Sex av tio gästnätter är på hotell. En av tio är på campingplatser. Övriga gästnätter fördelar sig på pensionat, vandrarhem, sommarstugor och bostäder som hyrs ut genom Air Bnb och liknande webbplatser.

För Air Bnb finns ingen officiell statistik. Hagstofa Íslands har uppskattat antalet gästnätter bokade genom Air Bnb och liknande tjänster till drygt en miljon. Det betyder alltså att var åttonde övernattning nu sker genom privatuthyrning av bostäder.

De flesta övernattningarna - 4 148 553 gästnätter - görs i Reykjavíkområdet. Därefter följer Suðurland med 1 963 742, Norðurland eystra med 886 972, Vesturland med 516 565, Suðurnes med 439 005, Austurland med 404 856, Västfjordarna med 252 696 och Norðurland vestra med 233 220.

Statistiken är svår att jämföra med tidigare år eftersom Hagstofa Íslands då inte gjorde någon uppskattning av antalet gästnätter genom Air Bnb och liknande. Klart är dock att det handlar om ett nytt rekord. Under 2016 var gästnätterna 7 809 031 om inte Air Bnb räknades in. Året innan var motsvarande siffra 6 469 881 övernattningar.

Amerikaner var största besökargruppen med 1 526 030 övernattningar. Därefter följde britter med 1 181 939, tyskar med 1 013 735, fransmän med 467 321, nederländare med 243 899, kanadensare med 238 743, kineser med 225 689, spanjorer med 203 781, schweizare med 191 772 och svenskar med 178 196.

Här kan du läsa mer om den ökande turismen till Island.

Valskådare i Húsavík i nytt ordkrig om varvsplats

Gentle Giants och Norðursigling är ännu en gång i öppen konflikt med varandra. Den här gången är det Norðursigling som inte vill ge Gentle Giants båtar någon varvsplats. Gentle Giants hävdar att det rör sig om en hämnd för att företaget klagat på konkurrentens marknadsföring. Men det förnekas av Norðursigling. Det skriver Fréttablaðið.

I Húsavík finns fyra olika rederier som erbjuder valskådningsturer. Störst och mest etablerade är Gentle Giants och Norðursigling. Konkurrensen mellan företagen är hård. Vid flera tillfällen har den lett fram till olika typer av anmälningar mot varandra.

De senaste åren har Gentle Giants vid två tillfällen anmält Norðursiglings marknadsföring till Neytendastofa. I bägge fallen har myndigheten gått på Gentle Giants linje. Norðursigling har förbjudits att kalla sig koldioxidneutrala såväl som de mest erfarna arrangörerna av valskådning. Gentle Giants har i sin tur dömts för att ha för många passagerare ombord.

Nu hävdar Stefán Guðmundsson, vd för Gentle Giants, att Norðursigling hämnas för anmälningarna. I år får Gentle Giants båtar inga varvsplatser inför högsäsongen. Platserna ägs av ett bolag med kopplingar till Norðursigling. Han säger till Fréttablaðið att det inte kan vara något annat än ett sätt att ge igen:
"Det är helt klart att de genom detta hämnas på oss för att ha klagat på deras påståenden om att vara koldioxidneutrala. Det här helt uppenbart."
Guðbjartur Ellert Jónsson, vd för Norðursigling, säger i Fréttablaðið att det stämmer att Gentle Giants inte lovats några platser på varvet i år. Men han förnekar att det skulle röra sig om en hämndaktion:
"Vi är inte i strid med någon människa för varför skulle vi behöva det medan fyra företag har fullt upp med att betjäna alla de turister som kommer hit på valskådning?"
Här kan du läsa mer om fejderna mellan valskådningsarrangörerna i Húsavík.

Dagens citat

"We have become a tourism economy, so it’s up to us to manage how it develops. ... If things continue as they are, I can see tourism as this isolated processing industry, with Polish workers serving Chinese guests and very little interaction with us Icelanders."

Edward Huijbens, turismforskare och chef för Rannsóknarmiðstöð ferðamála, i Financial Times om turismens utveckling på Island.

torsdag 13 april 2017

Interaktiv karta över 105 isländska ekosystem

Illustration: Náttúrufræðistofnun Íslands
På Island finns 105 olika typer av ekosystem. Den vanligaste är sandheder. Där finns också för Europa unika miljöer som kratersjöar med geotermisk aktivitet på botten. Information om alla dessa ekosystem finns i en ny interaktiv karta från Náttúrufræðistofnun Íslands. Kartan innehåller information om 1 271 områden.

Náttúrufræðistofnun Íslands har i många år samlat information om de ekosystem som finns på Island. Nu har upplysningarna samlats i anslutning till en interaktiv karta.

Myndigheten har kartlagt 1 271 områden över hela landet. De enda områden som inte kartlagts är glaciärer och olika typer av bebyggelse. 

Totalt finns 105 typer av ekosystem. Av dessa finns 24 på stränder och 17 i vattendrag. En av de typer som återfinns i vattendrag är sura kratersjöar. Detta är en typ av ekosystem som inte finns i något annat europeiskt land. Det handlar om sjöar där det finns geotermisk aktivitet på botten. I denna kategori återfinns Grænavatn vid Krýsuvík och Víti vid Askja.

Den vanligaste typen av ekosystem är obebyggda sandheder.

Turist insnöad mellan hedarna i Arnarfjörður i fem dagar

I fem dagar blev en fransk turist fast på den lilla vägstumpen i Arnarfjörður. Mannen hade inte uppdaterat sig om framkomlighet och väder - och fann att han var insnöad på den ensliga sträckan mellan Hrafnseyrarheiði och Dynjandisheiði. Efter att ha övernattat i bilen i fem dagar kunde han ta postbåten till Bíldudalur och vänta på att vägen skulle öppnas.

Under vinterhalvåret finns ingen regelbunden snöröjning över Hrafnseyrarheiði och Dynjandisheiði i Västfjordarna. Vägen öppnas bara om det inte är mycket snö. Ibland innebär det att vägen snöar igen redan före jul och därefter inte plogas förrän i maj.

Men årets vinter har varit ovanlig snöfattig. Därför har vägen öppnats vid flera tillfällen.

Sträckorna på hög höjd över Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði är svåra att hålla öppna på grund av snödrev och laviner. Men den två mil långa låglandssträckan vid norra Arnarfjörður brukar vara framkomlig.

Det var här en fransk turist fastnade lördagen den 1 april i år. Mannen, som heter Thomas, berättar för RÚV att han stannade till vid Arnarfjörður på kvällen. När han skulle ge sig av morgonen därpå var sträckan över hedarna oframkomliga i bägge riktningar.

Thomas övernattade i bilen. Han säger till RÚV att han missade flyget hem, men att det inte gick någon nöd på honom:
"Jag var förberedd med mat och dryck för hela resan. Så det var helt i sin ordning. Jag väntade, jag läste, jag arbetade på min dator och lät tiden gå."
Det finns inte längre några gårdar i norra Arnarfjörður som är bebodda under vintern. Men det finns personal på kraftverket Mjólkárvirkjun. När vägarna är oframkomliga använder de ofta postbåten från Bíldudalur för att ta sig till och från de veckolånga arbetspassen. När båten anlände valde även Thomas att åka med:
"Jag väntade så i fem dagar eftersom jag inte visste vad jag skulle göra. Och slutligen fick jag resa med en båt till Bíldudalur."
I Bíldudalur väntade han över helgen. När Vegagerðin öppnade vägen i går fick Thomas skjuts till Arnarfjörður så att han kunde hämta sin hyrbil. Han säger till RÚV att han inte har någon annan än sig själv att skylla för att ha blivit insnöad mellan hedarna:
"Informationen var okej, men det är mitt ansvar att titta på den."
När sträckorna över Dynjandisheiði och Hrafnseyrarheiði är stängda fyrfaldigas avståndet från norra till södra Västfjordarna. Gunnar Gísli Sigurðsson, som ofta plogar sträckan, säger till RÚV att det inte är sällsynt att han stöter på turister som inte känner till att vägarna över hedarna brukar vara oframkomliga under vintern:
"De blir lite sura om de behöver vända om. Det är långt att köra tillbaka om de ska åka med [färjan] Baldur [från Brjánslækur]. Det är kanske 600 kilometer."
Nya sträckningar för vägarna i regionen har länge varit planerade. Tanken är att den gamla grusvägen över hedarna ska ersättas av en tunnel och en ny året runt-väg. Det är dock osäkert när de kan stå klara.

Här kan du läsa mer om vintrarna för de anställda på Mjólkárvirkjun.

Polisen: Offret kliver in i misstänkte mördarens bil

Ingen övervakningsfilm finns från det ögonblick då Birna Brjánsdóttir kliver in i en hyrbil på Laugavegur i Reykjavík. Men inget pekar på att hon skulle tvingas in i bilen. I stället sätter hon sig sannolikt i den frivilligt. Det säger Grímur Grímsson, den polischef som leder utredningen av hennes död, till RÚV.

I måndags inleddes i Héraðsdómur Reykjaness rättsprocessen mot den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir. Han har under tiden i häkte hela tiden nekat till inblandning i hennes död. Det gjorde han även i måndags. Då ändrade han sig dessutom om åtalspunkten grovt narkotikabrott - ett brott han tidigare erkänt men nu förnekar.

I förhören har mannen varit fåordig. Det berättade Grímur Grímsson i RÚV i går. Utöver att den åtalade nekar till mordet ville han inte gå in på vad som sagts under förhören.

Birna Brjánsdóttir försvann tidigt på morgonen den 14 januari i år. De sista kända bilderna på henne är från en övervakningskamera vid Laugavegur 31. Vad som händer därefter är inte helt klarlagt.

Strax efter att Birna Brjánsdóttir syns på bild vid Laugavegur 31 passerar en röd hyrbil samma plats. Vid ratten sitter enligt polisen den man som nu har åtalats för mordet på henne. I bilen finns också en kollega till mannen som vid tillfället är rejält berusad.

Troligtvis går det mycket snabbt att stanna bilen och för Birna Brjánsdóttir att sätta sig i den. Det bör ha skett inom loppet av femton sekunder. Längre än så dröjer det inte förrän bilen syns till vid en övervakningskamera längre fram på Laugavegur.

Visserligen kan hon ha plockats upp på en annan plats, men det kräver att hon viker av ned på en sidogata samtidigt som bilen ska lämna Laugavegur för att köra Hverfisgata i motsatt riktning. Om så skulle vara fallet måste allt ske inom ett par minuter eftersom Birna Brjánsdóttirs mobiltelefon sedan kopplar upp sig mot en mast ända borta vid Laugarnestangi.

Grímur Grímsson sade till RÚV att hennes mobiltelefon fortfarande inte hittats. Inget tyder dock på att hon skulle ha stämt träff med någon på lördagsmorgonen. Under tiden före försvinnandet hade hon inga kontakter som gick utöver det vanliga.

Vidare kommenterade Grímur Grímsson de övervakningsfilmer som finns från hamnen i Hafnarfjörður. De visar hur den åtalade och hans kollega kör fram till trålaren Polar Nanoq. Kollegan går ombord medan den åtalade kör till en del av hamnen där det saknas övervakningskameror. Detta var enligt Grímur Grímsson information som de inte ville skulle läcka till medierna.

Samtidigt hade polisen stor hjälp av medierna och av allmänheten. Bland annat fick polisen in mängder av övervakningsfilmer från olika företag. Grímur Grímsson sade i RÚV att Birna Brjánsdóttirs försvinnande engagerade hela nationen:
"Detta fall grep folket. Alla följde med och alla ville hjälpa till."
Rättsprocessen fortsätter den 25 april. Om inte försvaret ber om någon kompletterande utredning kan själva rättegången komma i gång redan under maj.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"Vi talar om att lyckas uppmana turister att resa vida omkring, att resa runt landet hela året - och där står staten med oss - men det går inte att samtidigt minska på anläggningsarbeten så att det inte är möjligt för dem att besöka de platser som de vill besöka. ... Kommunikationer är turismens pulsåder. ... Riksvägen är i praktiken landets farligaste turistattraktion."

Helga Árnadóttir, chef för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, i RÚV om betydelsen för turismen av bra vägar och god framkomlighet.

onsdag 12 april 2017

Bláa lónið köper lägenheter åt personalen

Alla 24 lägenheter i ett flerfamiljshus i Grindavík köps av Bláa lónið ehf, det bolag som äger och driver Blå lagunen. Bostäderna ska hyras ut till företagets anställda. Företaget anser det nödvändigt att hålla med bostäder för att kunna behålla personalen. Själva bygget börjar i maj, rapporterar Morgunblaðið.

Redan i dag behövs 4 600 nya bostäder på Island. Inom loppet av tre år behöver totalt 9 000 bostäder byggas. Ökande befolkning, uthyrning av bostäder till turister, urbanisering och ändrade familjefönster är huvudskälen till behovet. Det uppger Íbúðalánasjóður i en rapport framtagen på uppdrag av välfärdsdepartementet.

Bostadsbristen är också ett bekymmer för många företag. Anställda som inte är högavlönade tvingas ofta ut på den kaotiska hyresmarknaden. Otryggheten gör att många även byter jobb. För att motverka detta meddelade nyligen Ikea att företaget nu bygger bostäder för personalen.

Nu gör Bláa lónið ehf. - det bolag som driver och äger Blå lagunen - samma sak. Bolaget köper alla 24 lägenheter i ett nytt flerfamiljshus på Stamphólsvegur i Grindavík. Bostäderna blir på 70 till 90 kvadratmeter. Bygget påbörjas i maj, men förberedelserna på plats har redan kommit i gång. Genom att hyra ut bostäder hoppas företaget kunna behålla personal, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Ikeas beslut att bygga bostäder.

Varannan islänning vill begränsa antalet turister

Varannan islänning vill sätta ett tak för hur många turister som får besöka landet. Det är framför allt naturen, vägnätet och bostadsmarknaden som får islänningar att oroa sig över den växande turismen. Men det är betydligt fler som ser turismen som positiv än som negativ. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

I år väntas omkring 2,3 miljoner turister besöka Island. Det innebär inte bara ett nytt rekordår - utan även att näringsgrenen fortsätter att växa i snabb takt.

Samtidigt finns det tecken på att en attitydförändring kan vara på gång. Det är alltjämt en klar majoritet som anser att turismens inverkan huvudsakligen är positiv, men andelen missnöjda ökar. I isländska medier diskuteras och rapporteras ständigt om turismens konsekvenser.

Enligt Maskína är det i dag 45 procent som uppger att de är nöjda med den ökande turismen. Bara 16 procent svarar att de är missnöjda. Resterande 39 procent är varken positivt eller negativt inställda.

Hela 47 procent är för ett tak på hur många turister som får besöka Island varje år. Taket skulle alltså användas för att hålla antalet besökare på en nivå som myndigheterna anser vara lämplig. Det är 30 procent som motsätter sig ett besökstak medan 23 procent är neutrala i frågan.

Vidare är det 50 procent som kan tänka sig en ankomstavgift på 1 000 isländska kronor. Avgiften ska betalas av samtliga - även islänningar - som anländer till Island från utlandet. Pengarna ska enligt Maskínas fråga gå direkt till investeringar i infrastruktur med koppling till turism. Det är 35 procent som säger nej till detta och 15 procent som inte har någon stark åsikt i frågan.

Det är 87 procent som oroar sig för den växande turismens belastning på det isländska vägnätet. Nästan lika många - 85 respektive 81 procent - är bekymrade över turismens inverkan på naturen och dess påverkan av bostadsmarknaden.

Mindre bekymmersam är de många låglönejobben som finns i branschen. Situationen oroar 51 procent av deltagarna i undersökningen. Bara 30 procent säger att storleken på flygplatsen i Keflavík är ett skäl till oro.

Låginkomsttagare, personer med enbart grundskoleutbildning, kvinnor och islänningar yngre än 25 år är mest negativa till turismen. Nöjdast är män, personer med högskoleutbildning, islänningar som har fyllt 65 år och höginkomsttagare.

Mest positiva till utvecklingen är Ljus framtids och Renässans väljare. Sympatisörer till Framstegspartiet är mest skeptiska till turismens ökning.