tisdag 31 januari 2017

Presidenten välkomnar 22 nya flyktingar från Syrien


22 syriska flyktingar anlände i går till Island efter tre år i flyktingläger i Libanon. De får nu nya hem i Reykjavík och Akureyri. De välkomnades av president Guðni Th. Jóhannesson som bjöd in dem till residenset Bessastaðir. Även socialminister Þorsteinn Viglundsson och Reykjavíks borgmästare Dagur B. Eggertsson var på plats.  Ytterligare två familjer från Syrien är att vänta inom kort.

Island fortsätter i år att ta emot kvotflyktingar från Syrien. I regeringsförklaringen talas det också om ett utökat flyktingmottagande. När de hittills inbjudna familjerna anlänt kommer Island att ha tagit emot totalt 117 syriska kvotflyktingar.

Fem familjer anlände i går till flygplatsen i Keflavík. Det handlar om 22 personer, varav tretton barn och nio vuxna. Fyra av familjerna får nya hem i Reykjavík. Den femte flyttar till Akureyri eftersom där finns släktingar som kom till Island som kvotflyktingar förra året. Ytterligare två av de familjer som kom i går har även de släktingar i landet.

I förra veckan anlände två familjer som får hem i Hveragerði och Selfoss. De möttes på flygplatsen av bland annat socialminister Þorsteinn Viglundsson.

Av de 47 personer som hittills i år erbjudits en fristad på Island återstår två familjer. De väntas till landet inom kort. De får bostäder i Reykjavík och Selfoss.

Samtliga har tillbringat tre år i FN:s flyktingläger i Libanon. Inför avresan har de under några dagar fått information om Island och om det isländska samhället.

President Guðni Th. Jóhannesson välkomnade de 22 flyktingarna till residenset Bessastaðir. Han hälsade dem på isländska och engelska. På plats fanns också Þorsteinn Viglundsson och Reykjavíks borgmästare Dagur B. Eggertsson.

Beslutet att bjuda in de nyanlända togs bara några timmar innan de landade i Keflavík. I bakgrunden fanns den amerikanske presidenten Donald Trumps beslut att införa flyktingstopp och inreseförbud. I sitt tal hänvisade Guðni Th. Jóhannesson till hur president Franklin D. Roosevelt uttryckte sig 1933:
"Här på Island vill vi naturligtvis försvara mänskliga rättigheter. Jämlikhet mellan könen, yttrandefrihet, religionsfrihet, resefrihet och inte minst frihet från fruktan. Vi har inget att fruktas förutom fruktan själv, som USA:s president så minnesvärt sade år 1933."
Guðni Th. Jóhannesson talade om de miljoner människor som i dag befinner sig på flykt undan krig och förtryck. Även om det isländska flyktingmottagandet är litet sett till antalet nödställda ansåg han att det också hade en symbolisk betydelse:
"Vi islänningar kan inte rädda världen. Vi kan inte ta emot alla dem som behöver fly sina hem. Mäktigare länder måste bidra till att skapa fred där krig rasar. Men vi kan dra vårt strå till stacken. Erbjuda säkert skydd, förbättra vårt samhälle genom att i handling visa fördomsfrihet, fördragsamhet och medmänsklighet."
Även Þorsteinn Viglundsson betonade i sitt tal vikten av att ge flyktingar en fristad och om mottagandet som en symbolisk handling av stor betydelse:
"Genom att bjuda dessa familjer välkomna till landet utför vi inte bara vår skyldighet i nationernas samhälle för att hjälpa dem som är i nöd, utan vi visar samtidigt vilket samhället Island är."
När de två återstående anländer kommer Island sammanlagt att ha tagit emot totalt 604 kvotflyktingar genom åren. De första som välkomnades kom från Ungern 1956.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.