torsdag 23 februari 2017

Kräver sänkt rösträttsålder i isländska kommunalval

Sänk rösträttsåldern till 16 år i isländska kommunalval. Det föreslår femton alltingsledamöter från sex olika partier. Om förslaget blir verklighet till 2018 innebär det att ytterligare omkring 9 000 personer får rösträtt. I dag är det de yngsta väljarna som oftast struntar i att rösta. Genom en sänkt åldersgräns hoppas politikerna på ökat valdeltagande.

I kommunalvalen 2014 var det bara 47,5 procent av islänningar i åldern 18 till 29 år som röstade. Snittet för samtliga åldersgrupper var 66,5 procent.

Vid fyra tidigare tillfällen har det lagts förslag om att sänka rösträttsåldern i kommunalval från 18 till 16 år. Förslagen har antingen röstats ned eller fastnat i nämnderna utan att nå fram till beslut i alltinget.

Den här gången är det femton alltingsledamöter som undertecknat förslaget. De kommer från Självständighetspartiet, Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna. Två av dem - Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Socialdemokraternas Logi Már Einarsson - är partiledare. Ingen från Framstegspartiet har ställt sig bakom förslaget.

I motionen skriver alltingspolitikerna att det låga valdeltagandet bland unga är ett bekymmer som på sikt kan komma att hota demokratin. De tror att intresset för att delta kan växa om fler får möjlighet att rösta.

De femton alltingsledamöterna anser inte att unga islänningar är ointresserade av politiska frågor. Det visar en rad debatter om sakfrågor som förts bland annat i sociala medier. Däremot är det enligt motionärerna för få som engagerar sig genom att rösta i val. Unga islänningar visar i regel sitt samhällsengagemang på annat sätt.

Om förslaget blir verklighet kan 16-åringarna delta i kommunalvalen redan våren 2018. Det skulle betyda att ytterligare omkring 9 000 personer fick rösträtt. Den som får rösta måste fylla 16 år senast på valdagen och vara folkbokförd i kommunen.

Att sänka rösträttsåldern i val till alltinget är i dagsläget inte aktuellt. Skälet är att den rösträttsåldern är inskriven i grundlagen. Därför kan den bara ändras genom dubbla beslut i alltinget med ett val emellan. Rösträttsåldern till kommunval är inte inskriven i grundlagen och kan därför ändras genom ett enkelt beslut.

Senast Island ändrade rösträttsåldern var 1984. Då sänktes den från 20 till 18 år.