tisdag 28 februari 2017

Ny president klättrar på isländska förtroendetoppen

Kustbevakningen fortsätter att vara Islands mest betrodda institution. Men den stora klättraren på förtroendetoppen är presidentämbetet. Efter skiftet mellan Ólafur Ragnar Grímsson och Guðni Th. Jóhannesson ökar förtroendet med hela 26 procentenheter. I botten återfinns bankväsendet. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

I somras lämnade Ólafur Ragnar Grímsson uppdraget som president efter tjugo år på posten. I synnerhet de sista åren var han både älskad och hatad. Genom efterträdaren Guðni Th. Jóhannesson har Island fått en president som inte alls delar opinionen.

Efter snart sju månader på jobbet har Guðni Th. Jóhannesson rekordhöga popularitetssiffror. Hittills har han inte varit inblandad i några skandaler. Inte heller verkar väljarna anse att det var presidentens ansvar att det dröjde över två månader efter valet innan Island fick en regering med minsta möjliga majoritet i alltinget.

Nu uppger 83 procent att de har förtroende för presidentämbetet. Det är en ökning med 26 procentenheter jämfört med förra året. Det är också den i särklass högsta siffran sedan Gallup 2013 började fråga medborgarna om deras inställning till presidenten.

Kustbevakningen behåller dock positionen som landets mest betrodda institution. Hela 92 procent har förtroende för kustbevakningen. Siffran är oförändrad jämfört med föregående år.

Även polisen åtnjuter ett högt förtroende. Nu svarar 85 procent att de litar på polisen, en uppgång med 11 procentenheter. Därefter följer Háskóli Íslands med 76 procent, en ökning med 4 procentenheter.

Sjukvården är en annan samhällsinstitution som ökat sitt förtroendekapital under det senaste året. Det är 62 procent som uppger att de känner tillit till sjukvården. Ökningen är hela 16 procentenheter. Förra årets siffra var dock den sämsta någonsin hos Gallup.

Därefter följer alltingets ombudsman med 51 procent (-1), riksåklagaren med 50 procent (-1), medlingskommissionen med 48 procent (oförändrat), rättssystemet med 43 procent (-11), statskyrkan med 38 procent (-1), centralbanken med 33 procent (+4) och ombudsmannen för skuldsatta med 22 procent (-6).

Alltinget fortsätter att vara en av de institutioner som åtnjuter lägst förtroende på Island. Nu ökar dock förtroendet till 22 procent, en uppgång med 5 procentenheter. Fortfarande är dock förtroendet långt ifrån på samma nivåer som före finanskraschen.

Uppsvinget innebär att det är fler som har förtroende för alltinget än för kommunfullmäktige i Reykjavík. Siffran för kommunpolitikerna är precis som förra året 19 procent. Även tilliten till finansinspektionen hamnar på 19 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter.

I botten återfinns banksystemet med 14 procent. Förtroendet har dock ökat med 2 procentenheter sedan förra året. Även banksystemet har långt kvar till de nivåer som rådde före krisen.