torsdag 23 februari 2017

Pirater vill riva upp löneökning för president och politiker

Piratpartiet vill riva upp beslutet om kraftiga löneökningar till alltingsledamöter, ministrar och presidenten. I stället anser partiet att löneutvecklingen för politiker och presidenten ska vara på samma nivå som löneutvecklingen i samhället. Men förslaget kommer knappast att få majoritet i alltinget.

Kjararáð är den myndighet som sätter löner för folkvalda politiker och höga statstjänstemän. I höstas klubbades flera omstridda lönehöjningar. Presidentens månadslön höjdes med en halv miljon till 2 985 000 isländska kronor. Statsministern fick en lika stor ökning till 2 021 825 kronor i månaden. Andra ministrar fick 1 826 273 kronor och alltingsledamöter 1 101 194 kronor.

De folkvalda i alltinget fick en löneförhöjning med 390 000 isländska kronor i månaden. I debatten ställde många detta påslag mot den ökning på 19 000 kronor som gick till pensionärer.

En som ansåg att höjningen var obefogad var Guðni Th. Jóhannesson. Presidenten meddelade att han inte bett om någon högre lön och att han inte heller tänkte ta emot den. Han har dock inte möjlighet att avsäga sig lönen. I stället har han varje månad skänkt 300 000 isländska kronor - vilket motsvarar löneökningen efter skatt - till välgörande ändamål.

Kjararáð har dock inte bara höjt löner. Nyligen fick Birna Einarsdóttir, vd för statligt kontrollerade Íslandsbanki, acceptera en fyrtioprocentig lönesänkning. Under 2015 tjänade hon 3,6 miljoner isländska kronor i månaden. Nu är månadslönen 2 miljoner.

Birna Einarsdóttirs lön blev en fråga för Kjararáð i samband med att Íslandsbanki hamnade i statlig ägo. Sannolikt handlar det om en kortvarig sänkning för bankchefen.

Före jul lade Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson fram ett förslag i alltinget som gick ut på att Kjararáð skulle avgöra lönerna för betydligt färre yrkesgrupper. Om det får majoritet blir Birna Einarsdóttirs lön på nytt en fråga för Íslandsbanki. Och bankens ledning anser att hennes lön bör vara betydligt högre.

När förslaget presenterades stod ledarna för samtliga partier i alltinget bakom det. Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir ångrade sig dock och strök sig från förslaget.

Skälet var att Piratpartiet ansåg att förslaget inte gick tillräckligt långt. Nu är hon i stället en av undertecknarna av ett nytt förslag som går ut på att de löneökningar som klubbades av Kjararáð i höstas ska gå tillbaka. Piratpartiet förespråkar i stället att folkvaldas löner ska höjas i samma takt som för andra yrkesgrupper i samhället.

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tog i tisdags upp frågan med statsminister Bjarni Benediktsson. Han fick då svaret att Bjarni Benediktsson inte ansåg att det var lämpligt att diskutera de egna lönevillkoren. Enligt statsministern var syftet med Kjararáð just att politiker inte skulle sätta sina egna löner.

Utsikterna för att Piratpartiets förslag ska gå igenom är små. Inom Självständighetspartiet har flera politiker dömt ut det som populistiskt. Ett vanligt argument är att löneutvecklingen för folkvalda fått stå tillbaka länge på grund av finanskraschen. Därför ska höstens löneförhöjning betraktas som en kompensation för en lång period utan rättvis löneutveckling.

Ásta Guðrún Helgadóttir, som också representerar Piratpartiet i alltinget, hamnade nyligen i centrum för debatten. I söndags sade hon till RÚV att hon själv inte hade råd att köpa någon bostad i Reykjavík. De senaste åren har priserna ökat så dramatiskt att få unga har möjlighet att köpa eget.

Uttalandet fick en hel del uppmärksamhet. Många undrade hur en politiker med en månadslön på över 1 miljon isländska kronor inte skulle ha råd att lägga undan till en bostad - och hur i så fall vanliga löntagare skulle ha möjlighet att köpa en bostad.

Ásta Guðrún Helgadóttir bad senare om ursäkt och sade att hennes syfte var att belysa de problem som tusentals islänningar i dag möter på bostadsmarknaden.