fredag 31 mars 2017

Dokumentär om Heklas vulkanutbrott 1947



I onsdags var det 70 år sedan det största vulkanutbrottet på Island under det senaste århundradet. Det var då ett utbrott började i Hekla som kom att vara i över ett år. Aska spreds bland annat till Sverige. Under utbrottet växte Hekla från 1 447 till 1 503 meters höjd. I dag har berget eroderat till 1 491 meter. Ovan kan du se en dokumentär om utbrottet gjord för drygt 30 år sedan.

Emil Annetorp: Har Island blivit överhettat?

Ett trettiotal personer köar utanför ett plåtskjul i Reykjaviks hamn. Anledningen? Bæjarins bestu, en känd korvkiosk som står med i varenda turistbroschyr. Korven smakar inte annorlunda än på de flesta andra syltor. Men den här ”måste man besöka” precis som Blå Lagunen och Gullfoss. Trots att det finns fina bad och vattenfall runtom hela ön.

Mycket folk vid vissa turistfällor är inget unikt problem. Men på Island har det blivit ett stort problem. Turismen har ökat lavinartat och i år väntas 2, 3 miljoner människor besöka atlantön som har knappt 340 000 invånare. Förutom jobb och en bättre ekonomi har turismen bidragit till Reykjaviks bostadskris, förstörda naturområden och en onaturligt stark krona – som slår hårt mot Islands export. När jag var där i februari var Reykjaviks gator fulla av turister och jag hörde flera nedsättande kommentarer från lokalbefolkningen. Likt Barcelonaborna börjar en del människor få nog…

Många turister verkar också se sig om efter andra resmål. Hälften av resebyråernas sommarresor har avbokats.

Det är helt enkelt för dyrt. Enligt Economist är Reykjavik är världens 16 dyraste stad. Mängden turister har även ändrat Islands status från oupptäckt pärla till överbefolkad pärla – i alla fall enligt en del researtiklar.

Ska man ge upp drömmen om Island?


Nej, det tycker jag inte. Island har en fantastisk natur och det finns många orörda områden. Och även om en del islänningar är trötta på turister så är de flesta man möter artiga och trevliga. Frågan är en het potatis på Island. Hårdare regler för Airbnb, ett förslag på en ökad skatt för resebranschen och planer på att minska valutans värde kan vända skutan innan den tippar över. Men det görs inte över en natt.

Här kommer några tips för att undvika turistfällorna i sommar:

1.
Res runt på egen hand. Ifall du planerar din resa själv kan du vara på plats tidigt eller mitt i natten (det är ljust dygnet runt) och undvika folkströmmarna. Jämför olika firmor ifall du vill hyra bil. Lokaltrafiken eller backpackande går ifall du har tålamod och planerar ordentligt.

2. De flesta turister finns i Reykjavik och på södra Island. Västfjordarna och nordöstra Island är glesbefolkat och bjuder på en storslagen natur. Akureyri, Islands andra stad (ifall man räknar bort förstäderna till Reykjavik) är charmig och är ett bra alternativ att utgå ifrån.

3. Hoppa över Blå Lagunen. Naturbad finns på flera ställen runt om ön och varje ort har sitt lokala utomhusbad med mycket billigare inträdesavgift.

4. Nesti, det vill säga matsäck. Nej, en trött hamburgare med pommes för 200 kronor på en vägsylta är inte värt det. Skyr, kleinur och en chokladmjölk är ett bättre alternativ. Bónus och Krónan är två billiga livsmedelsbutiker medan 10-11 är klart dyrare.

5. Boende kan vara knepigt. Ifall du inte bokat i tid är ett tips att bo en bit ifrån centrala Reykjavik där det kostar som mest. Ute på landet kan du hitta hemtrevliga och prisvärda övernattningsställen.

Emil Annetorp

25-årig man åtalas för mordet på Birna Brjánsdóttir

En 25-årig grönländsk man åtalas för mordet på Birna Brjánsdóttir. Han åtalas dessutom för grovt narkotikabrott. Mannen riskerar nu livstids fängelse. Han har suttit häktad i tio veckor misstänkt för att ha fört bort och dödat Birna Brjánsdóttir. I går omhäktades han vid Héraðsdómur Reykjaness i ytterligare fyra veckor.

Tidigt på morgonen den 14 januari i år försvann 20-åriga Birna Brjánsdóttir. De sista kända bilderna på henne togs av en övervakningskamera på Laugavegur i Reykjavík. Hon var då på väg hem efter en utekväll med vänner. Hon anmäldes försvunnen när hon inte kom till sitt jobb på Hagkaup i Kringlan senare på dagen.

På Laugavegur tros hon frivilligt ha satt sig i en hyrbil som disponerades av två grönländska sjömän. Bilen kördes till hamnen i Hafnarfjörður där trålaren Polar Nanoq - som bägge männen arbetade på - låg i väntan på att gå ut och fiska större kungsfisk.

Vid hamnen stod bilen parkerad en längre stund. Där ska 25-åringen enligt polisens misstankar ha attackerat Birna Brjánsdóttir. Därefter tros mannen ha lagt den då medvetslösa Birna Brjánsdóttir i bagageutrymmet. Kroppen kastas sedan i havet någonstans på sydkusten. Den hittas åtta dagar senare på stranden vid Selvogur.

Polisens misstankar riktades snart mot de två sjömännen. Efter att trålaren återvänt till Hafnarfjörður hittades inte bara Birna Brjánsdóttirs id-kort ombord. Polisen fann även 23 kilo hasch.

Bägge männen häktades i två veckor. 25-åringens kollega begärdes inte omhäktad och han är inte längre misstänkt för något brott. Han är nu tillbaka ombord Polar Nanoq. 25-åringen har däremot suttit häktad i tio veckor.

Inför gårdagens häktningsförhandling vid Héraðsdómur Reykjaness var frågan om åklagaren skulle begära mannen häktad i ytterligare två veckor i väntan på åtal eller om åtalet skulle komma direkt. Beskedet var alltså att mannen nu åtalas både för mord och för grovt narkotikabrott. Samtidigt förlängdes häktningstiden med ytterligare fyra veckor.

Åtalet har inte offentliggjorts. Att det kom redan i går tyder dock på att bevisläget mot 25-åringen betraktas som gott. Sedan tidigare har blodspår från Birna Brjánsdóttir påträffats i hyrbilen. Ytterligare dna-analyser ska ha stärkt misstankarna mot 25-åringen.

25-åringen har erkänt smugglingsförsöket av narkotika från Danmark till Grönland. Han har däremot hela tiden nekat till att ha dödat Birna Brjánsdóttir.

Om mannen fälls för mord är straffet minst fem års fängelse och högst livstid. Straffet för grovt narkotikabrott är upp till tio års fängelse. Den vanligaste strafflängden som utdöms för mord på Island är sexton års fängelse. Om 25-åringen döms både för mord och grovt narkotikabrott är det därför sannolikt att straffet blir något längre än sexton år.

Det är inte klart när åtalet kommer att inges till Héraðsdómur Reykjaness. Inte heller är det klart när rättegången börjar.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"Bedragargruppen behövde visa att den hade stöd från en stark utländsk bank för att ha något hopp om att staten skulle vilja sälja denna samling av lycksökare en dominerande del i Búnaðarbankinn. Länge lät det på dem som om franska storbanken Société Général var med dem om köpet, men till sist visade sig den stora utländska banken vara en liten tysk privatbank som ingen kände till. Och den banken var bara Ólafur Ólafssons värdelösa bulvan. Så väl tyckte Ólafur Ólafsson och hans män att de hade lyckats med bedrägerierna att de var redo att upprepa spelet drygt fem år senare, hösten 2008, och då med en riddare på en arabisk häst som kom till undsättning i ett avgörande ögonblick."

Investeraren Björgólfur Thor Björgólfsson skriver i ett blogginlägg om den utredning som pekar ut Ólafur Ólafssons inblandning i köpet av Búnaðarbankinn 2003 som en bluff där regering och myndigheter fördes bakom ljuset - läs mer här.

torsdag 30 mars 2017

Vilsna turister på Sólheimasandur ringde polisen

Strax före klockan ett under natten mot onsdagen ringde vilsna turister till polisen. De hade då irrat omkring på Sólheimasandur utan att lyckas hitta tillbaka till bilen i mörkret. Turisterna gick vilse efter att ha beskådat det flygplansvrak som ligger några kilometer från ringvägen.

Polisen skickade ut medlemmar av den frivilliga räddningstjänsten från trakterna runt Vík í Mýrdal. Men när de kom fram till Sólheimasandur hittade de varken några turister eller någon bil. Troligen lyckades de vilsna besökarna hitta sin hyrbil under tiden som de väntade på att bli undsatta.

Piratpartiet vill folkomrösta om EU-förhandlingar 2018

Redan våren 2018 bör Island hålla en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. Väljarna får då ta ställning till om de ska återupptas eller inte. Bakom förslaget står samtliga tio piratpartister i alltinget. I motionen skriver de att det är viktigt att genom en folkomröstning tydliggöra Islands förhållande till EU.

Det har nu gått drygt fyra år sedan den dåvarande rödgröna regeringen frös förhandlingarna om EU-medlemskap. Socialdemokraterna gick in i samtalen med en förhoppning om att hinna med dem på rekordsnabba 18 månader. Men snart stod det klart att det inom koalitionspartnern Gröna vänstern fanns politiker med en helt annan syn på förhandlingarna.

När förhandlingarna lades på is var det för att undvika en regeringskris. Socialdemokraterna och Gröna vänstern hoppades få nytt förtroende av väljarna. Hos Gröna vänstern var dock EU en så laddad fråga att det ansågs omöjligt att gå till val samtidigt som förhandlingarna pågick.

Under valrörelsen våren 2013 utlovade både Självständighetspartiet och Framstegspartiet en folkomröstning om förhandlingarnas framtid. Men efter regeringsskiftet valde de snart att svika löftet. I stället meddelades EU om att Island inte avsåg att återuppta förhandlingarna och att statusen som kandidatland skulle strykas.

Den ansökan om medlemskap i unionen som lämnades in sommaren 2009 har dock inte återkallats formellt. Efter stora protester valde den förra regeringen att enbart stoppa alla överläggningar och upplösa alla arbetsgrupper.

Inför alltingsvalet i oktober förra året talade både Renässans och Ljus framtid om en folkomröstning. Här fick partierna efter valet backa ganska långt för att komma överens med koalitionspartnern Självständighetspartiet.

Renässans har nu lovat att det kommer ett förslag om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid under mandatperiodens slut. Men det kommer att läggas av enskilda ledamöter och inte av regeringen. Kompromissen mellan de tre partierna innebär samtidigt att regeringen inte ska spricka på grund av förslaget eftersom Självständighetspartiet motsätter sig förhandlingar och inte kommer att rösta för det.

Men redan nu kommer ett förslag som utmanar regeringspartiernas överenskommelse. Det är de tio piratpartisterna i alltinget som lagt en motion om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid redan våren 2018. Det framgår inte av förslaget, men en sådan omröstning skulle kunna hållas samtidigt som kommunalvalen.

I folkomröstningen får väljarna säga ja eller nej till att återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap. Om det blir ett ja ska alltinget och regeringen på nytt börja förhandla om villkoren för ett isländskt EU-inträde.

I motionen skriver piratpartisterna att Islands förhållande till EU i dag är oklart. Det beror på den tidigare regeringens otydliga agerande i frågan. Dåvarande utrikesministern Gunnar Bragi Sveinsson sägs också ha agerat utan stöd från alltinget. En folkomröstning ska alltså räta ut de frågetecken som finns kvar.

Det är inte troligt att förslaget får majoritet i alltinget. För att det ska kunna bli verklighet krävs rösterna från Renässans ledamöter - och inte ens med dem är det säkert att stödet räcker.

För Renässans riskerar situationen att bli problematisk. Väljarstödet för partiet har rasat sedan regeringen tillträdde i januari i år. Många väljare tycker att partiet kompromissat bort för många hjärtefrågor i samarbetet med Självständighetspartiet och Ljus framtid.

Om Renässans röstar för att fälla Piratpartiets förslag väntar ännu en svekdebatt. Men om Renässans röstar ja finns det risk för en regeringskris. Det har i regeringssamarbetet varit underförstått att partiets förslag om en folkomröstning ska komma under mandatperiodens sista år.

Frågan är nu om Renässans kommer att rösta ned ett identiskt förslag för att det kommer för tidigt. Och frågan är vad partiets väljare kommer att säga om detta.

Här kan du läsa mer om Renässans och EU.

Utredning: Staten lurad vid försäljning av Búnaðarbankinn

Politiker, myndigheter och allmänheten fördes bakom ljuset när Búnaðarbankinn såldes i januari 2003. Utåt presenterades den tyska banken Hauck & Aufhäuser som delägare - men i praktiken investerade aldrig banken i Búnaðarbankinn. Affärsmannen Ólafur Ólafsson pekas i en parlamentarisk utredning ut som den som iscensatte bluffen.

I januari 2003 sålde staten sin andel av aktierna i Búnaðarbankinn. Prislappen för 45,8 procent av aktierna var 11,9 miljarder isländska kronor.

När den dåvarande regeringen bestämde sig för köpare av statens andel betraktades det som en stor fördel att få in utländskt ägande i Búnaðarbankinn. En sådan presenterade den grupp som fick köpa banken - som bestod av Egla, Eignarhaldsfélagið Samvinnutrygginar, Samvinnulífeyrissjóðurinn och Vátryggingafélag Íslands - i form av tyska Hauck & Aufhäuser.

Men den parlamentariska utredningen fastslår alltså att Hauck & Aufhäuser i praktiken aldrig gick in med några pengar i Búnaðarbankinn. Köparna gav dock medvetet en helt annan bild. Därmed fördes enligt utredningen såväl politiker och myndigheter som allmänheten och medierna bakom ljuset.

Upplägget - som gavs arbetsnamnet Puffin - skapades av investeraren Ólafur Ólafsson. Han investerade inte själv några pengar i själva köpet, men tjänade ändå enorma summor på affären.

Den verkliga köparen av Búnaðarbankinn var Welling & Partners, ett bolag registrerat i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna. Affären finansierades genom ett lån från Kaupþing i Luxemburg. När samma andel senare såldes gjordes det med en vinst på drygt 100 miljoner dollar. Den slussades vidare till skatteparadisbolag kontrollerade av bland annat Ólafur Ólafsson.

Tre år efter försäljningen av Búnaðarbankinn betalade Welling & Partners 57,5 miljoner dollar till Marine Choice Limited, ett bolag registrerat av Mossack Fonseca i Panama med juridisk hemvist på Brittiska Jungfruöarna. Ytterligare 46,5 miljoner dollar betalades till Dekhill Advisors Limited, även det ett bolag registrerat i samma skatteparadis.

Exakt vilka som stod bakom Dekhill Advisors Limited är fortfarande inte känt, men det tros ha varit personer inom Kaupþings ledning. Hauck & Aufhäuser ska enligt utredningen ha fått 1 miljon dollar samt fått olika kostnader betalda som ersättning för att ha accepterat Ólafur Ólafssons upplägg.

Búnaðarbankinn gick senare ihop med Kaupþing under det senare namnet. Banken kollapsade under finanskraschen hösten 2008. Det är enligt utredningen troligt att flera Kaupþing-toppar kände till att Hauck & Aufhäuser fungerade som en dimridå. Och det är tydligt att Ólafur Ólafsson visste detta eftersom han var arkitekten bakom upplägget. Däremot betraktas det som osannolikt att andra investerare som var delaktiga i köpet kände till bluffen.

Helmut Landwehr, som då var delägare i och vd för Hauck & Aufhäuser, uppger enligt utredningen att banken aldrig var delägare i Búnaðarbankinn. Det skulle ha krävt klartecken från styrelsen, och något sådant gavs aldrig. En sådan affär skulle dessutom ha behövt anmälas till tyska myndigheter. Inte heller det gjordes.

Ólafur Ólafsson skriver i ett brev till utredarna att staten inte förlorat på affären. Den grupp av investerare som köpte Búnaðarbankinn betalade det högsta priset. Inte heller anser han att någon förts bakom ljuset.

Sigurður Einarsson, styrelseordförande i Kaupþing, skriver i sitt svar att han inte minns något bolag som hette Welling & Partners. Han säger vidare att han inte haft annan information än att Hauck & Aufhäuser skulle ha gått in med egna pengar i affären.

Enligt utredningen fick alltså investerargruppen köpa Búnaðarbankinn under falska förespeglingar. Det ska ha gjorts för att dölja Kaupþings roll i affären genom bolaget Egla. Eventuella brott som har begåtts är dock preskriberade.

Turerna kring Búnaðarbankinn påminner om en affär som genomfördes strax före Kaupþings kollaps hösten 2008. Då presenterades shejk Mohammed bin-Khalifa al-Thani som ny storägare i banken. Han gick dock inte in med några egna pengar. Aktieposten på 5,01 procent finansierades genom ett lån från Kaupþing med aktierna som enda säkerhet.

Såväl Ólafur Ólafsson som Kaupþing-topparna Sigurður Einarsson och Hreiðar Már Sigurðsson dömdes till långa fängelsestraff för sin delaktighet i affären. Enligt rätten syftade den till att vilseleda marknaden genom att få det att framstå som att aktier i banken var mer attraktiva än vad de i själva verket var.

Ólafur Ólafsson skriver i ett uttalande att de avtal mellan olika bolag som då var okända för utomstående inte hade någon inverkan på själva affären. De vinster som han och andra gjorde på försäljningen var inte ett resultat av någon bluff utan berodde på stigande aktiekurser.

Här kan du läsa utredningen i sin helhet.

Dagens citat

"Jag vill inte generalisera men en del islänningar har fördomar. ... Detta är fel. Jag vill att människor lyssnar på innehållet."

Nichole Leigh Mosty, alltingsledamot för Ljus framtid, i RÚV om de islänningar som i sociala medier sagt att hon inte bör sitta i parlamentet eftersom hon talar isländska med brytning - läs mer här.

onsdag 29 mars 2017

Kommunen vill sälja butiken i Súðavík

När Súðavík i Västfjordarna blev utan livsmedelsbutik valde kommunen att öppna en affär i egen regi. Nu vill fullmäktige sälja verksamheten. Förhoppningen är att det ska finnas en köpare som är intresserad av att ta över. Kommunfullmäktige har tagit ett beslut om att det ska göras ett försök att sälja butiken.

Sommaren 2015 öppnades en dagligvarubutik i Súðavík. Det var kommunen som stod för initiativet som togs efter att den varit utan butik i nästan ett helt år. Då fanns det ingen som anmälde sitt intresse för att ta över den gamla butiken.

Nu vill kommunen göra ett försök att sälja verksamheten. Kommunchefen Pétur G. Markan säger till Bæjarins Besta att grundtanken hela tiden varit att hitta en annan ägare:
"Butiken går utmärkt så detta skulle kunna vara en fin möjlighet för individer, inte minst mot bakgrund av att turismen ständigt blir en större näringsgren i området och i ett sådant företag finns stora möjligheter kopplade till turismen och det blir bäst om privata parter utvecklar det framåt."
Här kan du läsa mer om butiken i Súðavík.

Kommunchef och öbor larmar om bryggan på Flatey

Färjebryggan på Flatey behöver repareras akut. Det anser såväl kommunchefen Ingibjörg Birna Erlingsdóttir som öbor. Annars riskerar invånarna att bli utan den enda färjeförbindelsen med det isländska fastlandet. Problemen har eskalerat sedan en ny och större färja började användas för trafiken över Breiðafjörður.

På Flatey i Breiðafjörður bor enligt folkbokföringen sex personer året runt. Under sommaren ökar antalet invånare till över hundra. Det är inte bara sommarhusen på ön som är eftertraktade. Då är också turisterna till Flatey många.

För den som inte har egen båt är färjan Baldur enda sättet att ta sig till och från Flatey. Den seglar från Stykkishólmur på Snæfellsnes över Breiðafjörður till Brjánslækur i södra Västfjordarna. Under sommaren stannar färjan på Flatey två gånger om dagen. Under resten av året är stoppen på ön färre.

Hösten 2014 sattes en ny och större färja in på rutten. Det är den åttonde färjan i ordningen som bär namnet Baldur och trafikerar Breiðafjörður. Den färja som nu används har plats för 60 bilar jämfört med 40 bilar på den färja som togs ur bruk för drygt två år sedan.

Bytet har dock inte bara gett större kapacitet. Den större färjan har enligt kommunchefen Ingibjörg Birna Erlingsdóttir ökat slitaget på färjebryggan på Flatey. Hon säger i Morgunblaðið att behovet av förbättringar håller på att bli akut:
"Kommunen är mycket bekymrad över att bryggan på Flatey håller på att brytas ned och kan vara farlig."
Situationen kompliceras av att det råder oenighet om vem som ansvarar för bryggan. Flatey tillhör kommunen Reykhólahreppur. Där pekas myndigheten Vegagerðin ut som ansvarig. Men enligt myndigheten är ansvarsfrågan alltjämt ett frågetecken. Och innan det är uträtat blir det sannolikt inga pengar till några reparationer.

Bryggan ligger i anslutning till en gjuten hamnplan. Närmast land är bryggans äldsta del. Det är den som enligt Ingibjörg Birna Erlingsdóttir är i sämst skick. Den nyare delen är i något bättre skick, men även den börjar bli sliten.

Bonden Magnús Arnar Jónsson är en av de bofasta på Flatey. Han säger i Morgunblaðið att bryggans skick försämrats avsevärt:
"Många stolpar har blivit mycket osäkra, delar har gett vika och däcket behöver förnyas."
Alla leveranser av förnödenheter, post och annat till Flatey görs med färjan Baldur.

Här kan du läsa mer om Flatey.

Två av tre vill begränsa uthyrning av bostäder till turister

En majoritet av islänningarna vill begränsa uthyrningen av bostäder till turister genom Air Bnb. På allt fler platser i landet skapar uthyrningen bostadsbrist. I Reykjavíkområdet riktar sig kritiken från kommuncheferna i synnerhet mot fastigheter som köps just för att användas som Air Bnb. Däremot är det inte alla som förespråkar ett förbud.

Vid inrikesdepartementet undersöks just nu möjligheterna att begränsa uthyrningen av bostäder. Ett förslag med tio åtgärder väntas runt påsk. Men klart är att regeringen ytterligare vill skärpa reglerna för Air Bnb och liknande företag.

En klar majoritet av islänningarna står också bakom skärpta regler. Hela 68,6 procent anser att uthyrningen av bostäder till turister bör begränsas medan 31,4 procent svarar att reglerna inte ska bli tuffare. Kvinnor förespråkar i större utsträckning än män nya begränsningar. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

I dagsläget är det få Air Bnb-uthyrare som har skaffat sig tillstånd enligt de regler som infördes vid årsskiftet. Just nu pågår rekryteringsprocessen av den person som ska utöva tillsyn över alla uthyrare. Den ska bland annat se till så att alla uthyrare har tillstånd.

Ármann Kr. Ólafsson, som är kommunchef i Kópavogur, vill förbjuda uthyrning genom Air Bnb i delar av huvudstadsregionen. Så långt vill inte Reykjavíks borgmästare Dagur B. Eggertsson gå. Han säger till Túristi att det främst är en viss typ av uthyrning som kommunen vill komma åt:
"Det är möjligt att införa restriktioner för Air Bnb i bostadsområden, och det har vi gjort. Jag anser dock att det är viktigt att vi gör skillnad på att familjer hyr ut bostäder som de bor i, som ett slags bostadsbyte. Nittiodagarsregeln bör ta hand om detta. För bostäder som helt och hållet hyrs ut till turister gäller andra saker. Sådana bostäder är som vilken annan näringsverksamhet som helst och vi vill förhindra att de ökar i vissa definierade bostadsområden."
Gunnar Einarsson, som är kommunchef i Garðabær, anser inte att uthyrningen av bostäder till turister är problemets kärna. Han säger i Morgunblaðið att det viktigaste är att bygga fler bostäder:
"Jag anser att problemet nummer ett, två och tre helt enkelt är att det saknas att fler bygger."
Ásgerður Halldórsdóttir i Seltjarnarnes kan däremot tänka sig ett förbud. Hon säger i Morgunblaðið att något måste göras snabbt. Annars kommer unga islänningar inte att ha någon möjlighet att köpa bostad i huvudstadsregionen:
"Det som Ármann också pekar på är att det inte blir några skatteintäkter från utländska turister som här kanske tar över hela kvarter."
Inte heller Haraldur Sverrisson, kommunchef i Mosfellsbær, utesluter ett förbud. Men han säger i Morgunblaðið att han helst föredrar en annan lösning:
"Jag är av åsikten att om det är möjligt att undvika direktiv och förbud så är det bra. Men de kan dock visa sig nödvändiga om det inte är möjligt att ta tag i saken på annat sätt."
Det är inte bara i Reykjavíkområdet som det råder bostadsbrist. Även i Grundarfjörður hyrs många bostäder ut genom Air Bnb. Jóhanna Kristín Kristjánsdóttir, som snart fyller 70 år och har bott på orten sedan hon fyllde tre år, tvingas tillsammans med maken bort från hyreslägenheten när den byter ägare. Hon säger i Morgunblaðið att paret inte har råd att köpa någon av de bostäder som är till salu:
"Vid denna ålder vill man inte låta sig bli skickad ut i landet. Min make är än värre än jag. Han vill inte bo någon annanstans eftersom detta är ett utmärkt ställe."
Här kan du läsa mer om Air Bnb på Island.

Dagens citat

"Dialogen med gräsrötterna är mycket god och vi är övertygade om att vi har mer innestående. Nu behöver vi sköta korten rätt framöver och då ökar stödet."

Eva Einarsdóttir i Ljus framtids partiledning i Fréttablaðið om partiets låga opinionssiffror - läs mer här.

tisdag 28 mars 2017

En ovanlig straffspark i ribban



När Marie Jóhannsdóttir, som har rötter i Skagafjörður, satte straffsparken i ribban såg det ut som att norska Stryns drömmar om att bli distriktsmästare i futsal för flickor upp till 14 år var över. Men Sandanes målvakt lämnade målet - medan bollen i en underlig bana studsade in i det. Stryn vann senare såväl straffläggningen i semifinalen som finalen.

Få oroar sig över terrorattacker på isländsk mark

Få islänningar tror att landet kommer att drabbas av terrordåd som kräver människoliv. Och det är också få islänningar som ofta tänker på något terrorhot mot landet. Sympatisörer till Framstegspartiet och Självständighetspartiet oroar sig oftare för attacker än andra. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Sedan 2015 klassar polisen terrorhotet mot Island som en tvåa på en fyrgradig skala. Den innebär att det inte finns något konkret hot, men att en attack inte kan uteslutas. Enligt rikspolisstyrelsens analysenhet finns inga kända våldsbejakande grupperingar.

Samtidigt har polisen vid flera tillfällen fått kännedom om att terrorkrigare med koppling till Islamiska staten har passerat flygplatsen i Keflavík. Det har då rört sig om islamister som rest mellan Nordamerika och Europa. Dessutom har två män med terrorkopplingar sökt asyl på Island. Bägge har i dag lämnat landet.

Det är heller inte många islänningar som oroar sig för terrorism. Hela 77 procent anser att det är osannolikt att terrordåd som kräver människoliv ska genomföras i landet. Bara 8 procent bedömer risken som sannolik medan 16 procent upplever att den är medelhög.

Islänningar under 25 år och över 65 år tror oftare än andra åldersgrupper att terrorhotet kan bli verklighet. Det gör även personer med enbart grundskoleutbildning och låginkomsttagare. Samma farhågor finns oftare också hos bosatta på Reykjanes och i Suðurland, alltså personer som i stor utsträckning bor nära flygplatsen i Keflavík.

Sympatisörer till Självständighetspartiet och Framstegspartiet säger oftare att terrorattacker kan genomföras i landet. Oron är minst bland Renässans väljare.

En klar majoritet - 76 procent - av islänningarna svarar att de aldrig tänker på något terrorhot. Bara 4 procent funderar ofta på risken för terrordåd. Resterande 20 procent uppger att de ibland tänker på att attacker kan utföras på isländsk mark.

Även här är det de yngsta och de äldsta islänningarna som mer än andra tänker på terrorhot. Kvinnor, låginkomsttagare och personer med grundskoleutbildning har i högre grad också samma funderingar.

Anhängare till Framstegspartiet och Självständighetspartiet funderar mer på terrordåd. Tankar på angrepp på Island förekommer mest sällan hos Piratpartiets sympatisörer.

Här kan du läsa mer om polisens analys av terrorhotet mot Island.

Helgafells ägare börjar ta betalt av turister

400 isländska kronor blir avgiften för att besöka Helgafell på Snæfellsnes. Det är markägarna som nu börjar ta betalt av turister. Intäkterna ska enligt Jóhanna Kristín Hjartardóttir användas för att utöka parkeringsplatsen, installera toaletter, informera besökare och hålla området rent från skräp. Det rapporterar Morgunblaðið.

Helgafell strax söder om Stykkishólmur på Snæfellsnes har blivit en allt populärare turistattraktion. Markägarna har de senaste åren haft bössor uppe för frivilliga bidrag från besökare. Det har dock inte gett några betydande intäkter.

Platsen lockar besökare av flera skäl. Här finns Helgafellskirkja byggd 1903, men här finns också lämningar från ett medeltida kloster. Utsikten över Breiðafjörður från det 73 meter höga berget är storslagen.

Många lockas också till Helgafell på grund av islänningasagorna. Här finns Guðrún Ósvífursdóttirs grav, en av de mest kända personerna i sagalitteraturen. Hon är en av huvudpersonerna i Laxdæla sagaLaxdalingarnas saga.

Enligt folktron ska graven vara en del av en ritual som kan infria utförarens önskningar. Det gäller att först motsols gå tre varv runt Guðrún Ósvífursdóttirs grav. Därefter ska utföraren gå upp till bergets topp. Allt måste ske utan att yttra några ord och med enbart goda tankar i sinnet. Utföraren får heller inte avslöja sina önskningar. Om ritualen utförs på rätt sätt ska önskningarna besannas.

Nu tänker alltså markägarna börja ta betalt av alla besökare. En av ägarna är Jóhanna Kristín Hjartardóttir. Hon säger i Morgunblaðið att omkring 300 personer besöker Helgafell varje dag under sommaren. Det ökande antalet gäster har också ökat skadorna på naturen:
"Platsen har ett stort känslomässigt värde för oss och det är smärtsamt att se den förfalla på grund av belastning. Vi har länge funderat på om vi ska stänga tillträdet till Helgafell, men beslutade i stället att ta denna väg så att människor kan njuta av att komma hit till denna vackra plats. Det behövs pengar för att driva en sådan plats. Det säger sig självt."
Intäkterna ska enligt Jóhanna Kristín Hjartardóttir gå till att utöka parkeringsplatsen, installera toaletter, naturvård och renhållning. En person ska anställas vid Helgafell. Den ska även vägleda besökare så att de håller sig på stigarna.

Under 2014 fick markägarna statligt bidrag till investeringar vid Helgafell. De gick bland annat till att åtgärda skador på naturen. Men under 2015 och 2016 blev det inga nya pengar. Därför kunde inte ägarna fortsätta med planerna. Nu tar de i stället saken i egna händer.

Avgiften för besökare blir 400 isländska kronor. Den ska betalas av alla som har fyllt tolv år.

Jóhanna Kristín Hjartardóttir säger i Morgunblaðið att införandet av en avgift är nödvändigt. Annars befarar hon att naturen vid Helgafell riskerar att förstöras för all framtid:
"Platsen har påverkats mycket av det stora antalet turister som kommer hit, och om inget görs kommer platsen inte att ha mycket attraktionskraft i framtiden. ... Det ska inte betalas för att titta på utsikten, som många vill hävda, utan snarare för den service som är nödvändig på en sådan plats."
Minjastofnun Íslands är den myndighet som utövar tillsyn över de fornminnen som finns vid Helgafell. Föreståndaren Kristín Huld Sigurðardóttir säger i Morgunblaðið att myndighetens anställda inte kommer att betala när de besöker platsen. Hon anser heller inte att det är rätt att enskilda markägare börjar ta betalt av turister, även om hon säger sig förstå ägarnas situation. Minjastofnun Íslands kommer inte att acceptera att några lämningar inhägnas av markägarna.

Dagens citat

"Vi förstör släpen och fördärvar bilarna. Du ser hur det är - inget annat än gropar och lera och de nya bilar som vi har tål inte detta. De är inte byggda för detta. Det är en enorm kostnad som följer med att reparera detta. ... Nu kör tredje generationen detta hos mig och det ser ut som att det blir den fjärde utan att detta förändras något."

Ásgeir Einarsson, åkeriägare i Västfjordarna, i RÚV om att de utlovade förbättringarna av väg 60 skjuts på framtiden - läs mer här.

måndag 27 mars 2017

Flaskpost hittade nästan hem till Island

Efter fjorton månader och 1 600 mils guppande på Atlanten såg en gps-försedd flaskpost ut att vara på väg hem till Island. Men i stället för att driva i land på östkusten guppar den vidare i havet omkring 30 mil öster om Island. När flaskposten var som närmast var den bara ett par mil från Djúpivogur.

I januari 2016 skickade ett av RÚV:s barnprogram från landets sydvästspets ut två flaskposter på en färd över världshaven. Med hjälp av gps gick det att följa hur flaskposterna följdes åt på Atlanten och drev i cirklar mellan Grönland och Island för att senare guppa västerut mot kanadensiska Newfoundland.

Därefter bytte flaskposterna kurs. Efter 370 dagar på havet drev en av dem i land på den skotska ön Tiree. Här gick flaskposterna skilda vägar. Den andra fortsatte norrut. För tjugo dagar sedan såg det ut som att den skulle hamna i trakterna kring Djúpivogur på den isländska östkusten. Vid ett tillfälle var den inte mer än ett par mil från land.

Nu har den andra flaskposten varit på väg i drygt 14 månader och den har färdats i över 1 600 mil. Just nu befinner den sig omkring 30 mil öster om den isländska östkusten.

Här kan du läsa mer om flaskposten och här kan du följa dess rörelser.

Rekordfå knubbsälar längs den isländska kusten

Knubbsälen blir allt mer sällsynt längs den isländska kusten. Beståndet har nu minskat till 7 652 djur - det lägsta antalet sedan den första räkningen genomfördes 1980. Knubbsälarna är nu så få att beståndet är hotat. Exakt vad som ligger bakom minskningen är oklart. Det visar en rapport från Hafrannsóknastofnun.

Knubbsäl är den vanligaste sälarten på Island. Den finns längs hela kusten, men syns mer sällan på nordöstra och östra Island. Även gråsäl finns längs kusten. Den är dock inte lika vanlig.

Det var 1980 som den första uppskattningen gjordes av antalet knubbsälar på Island. Då beräknades beståndet uppgå till 33 000 djur. Antalet knubbsälar räknades under en överflygning av hela den isländska kusten.

Sedan dess har ytterligare tio räkningar genomförts. Varje gång har antalet knubbsälar minskat. Under den senaste räkningen sågs 3 383 djur. Det totala beståndet beräknas uppgå till 7 652 djur.

Sedan 1980 har alltså tre av fyra knubbsälar försvunnit. Och sedan 2011 - då den förra mätningen gjordes - har var tredje knubbsäl försvunnit.

Beståndet är enligt rapporten nu så litet att det kan betraktas som hotat. Det politiska målet är att det ska finnas 12 000 knubbsälar längs de isländska stränderna. Den nivån blir allt mer avlägsen.

Exakt vad som orsakar minskningen är oklart. I rapporten framförs flera teorier om saker som kan påverka beståndet negativt. En är jakten på knubbsäl. Även om den inte är storskalig kan den ha betydelse. Vidare är det känt att sälar fastnar i fiskenät - där nät för stenbit och torsk är vanligast.

Även klimatförändringar tros kunna spela in. Atlanten runt Island blir allt varmare. Det påverkar den miljö som knubbsälen lever i. Det är exempelvis tänkbart att tillgången till föda försämrats. Också turismen kan vara en negativ faktor.

Det är heller inte känt i vilken takt knubbsälen runt Island förökar sig. I Norge har en studie visat att beståndet växer med som mest 8 procent om året. På Island tros jakt och bifångster minska beståndet med 5 till 17,5 procent om året. Detta skulle alltså kunna vara en förklaring till knubbsälens tillbakagång.

För att bättre kunna följa utvecklingen efterlyser rapportförfattarna större resurser. Målet är att kunna genomföra uppskattningar av beståndet vartannat år i stället för vart femte år.

Knubbsälens situation kommer att tas upp även i alltinget. I en interpellation vänder sig Svandís Svavarsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, till fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Hon undrar bland annat om regeringen kommer att undersöka varför beståndet av knubbsäl minskar och vilka åtgärder som den eventuellt tänker vidta.

Regeringen backar - lägger 1,2 miljarder på vägbyggen

Regeringen lägger ytterligare 1,2 miljarder isländska kronor på investeringar i vägnätet. Beslutet kommer efter hård kritik och flera demonstrationer. I höstas beslutade alltinget om betydligt större satsningar än de som nu genomförs. Inget av de arbeten som nu påbörjas får dock tillräckligt med pengar för att kunna slutföras.

Kommunikationsminister Jón Gunnarsson har de senaste veckorna utsatts för hård kritik. I oktober förra året klubbade alltinget en plan för 2017 års infrastruktursatsningar. Där öronmärktes 14,5 miljarder isländska kronor för vägbyggen.

Men så blev det inte. Enligt regeringen fanns det inte ekonomiska resurser för att genomföra de satsningar som utlovats. Kvar av anslaget till vägbyggen blev bara en tredjedel av de pengar som alltinget beslutade om.

Några av de vägbyggen som lades på is var bland annat en ny bro över Hornafjarðarfljót och en asfaltering av ringvägen i Berufjörður. Här reagerade lokalbefolkningen med ilska riktad mot Jón Gunnarsson. I protest mot ministerns agerande blockerade demonstranter vid flera tillfällen ringvägen flera timmar i följd.

Då var beskedet från Jón Gunnarsson att protesterna inte skulle ge något resultat. Men nu vänder regeringen i frågan. Redan i år utökas anslagen till vägbyggen med 1,2 miljarder isländska kronor.

Beskedet innebär att sju projekt kan påbörjas. Men inget av dem får tillräckligt med pengar för att kunna slutföras. Det finns från regeringens sida inga löften om när arbetena ska vara färdiga.

De projekt som nu får pengar tillhör de områden där lokalbefolkning och näringsliv varit mest kritiska mot regeringen. Mest pengar - 520 miljoner isländska kronor av behovet på 800 miljoner - går till det fortsatta bygget av en väg mellan Dettifoss och Ásbyrgi på Jökulsá á Fjöllums västra sida. Detta är ett projekt som gång på gång försenats av uppskjutna anslag.

Näst mest går till asfaltering av ringvägen i Berufjörður - den plats där lokalbefolkning genomfört flera demonstrationer i protester mot grussträckans skick. Hit går 300 miljoner av utlovade 400 miljoner.

Det blir 200 miljoner - av planerade 1 miljard - till en ny bro över Hornafjarðarfljót och en förkortning av ringvägen. Även här har boende i protest mot regeringen spärrat av ringvägen för all trafik.

Lika mycket pengar går till en ny sträckning av väg 60 genom Gufudalssveit. I det beslut som klubbades i alltinget gick 1,2 miljoner till projektet. Vidare går 150 miljoner till en ny väg förbi Kjósarskarð på västra Island, 125 miljoner till nya Uxahryggjavegur - som ska knyta ihop Borgarfjörður och södra Island - och 25 miljoner till Skógarstrandarvegur på norra Snæfellsnes.

Men flera utlovade satsningar uteblir helt och hållet. Någon ny väg över Dynjandisheiði kommer inte att påbörjas. Inte heller tas det några steg mot förbättringar av vägen till Borgarfjörður eystri. Och inga projekt i landets sydvästra hörn får några ytterligare anslag.

I ett pressmeddelande uppger Jón Gunnarsson att beslutet är en följd av det stora behovet av förbättrade vägar - inte minst på grund av den ökande turismen. Som mest fanns under förra året omkring 22 000 hyrbilar på de isländska vägarna och de kördes tillsammans ungefär 540 miljoner kilometer.

Jón Gunnarsson själv har tidigare sagt att vägtullar skulle kunna vara ett sätt att finansiera utbyggnad och förbättringar av vägnätet. Tanken är att betalstationer skulle placeras på ett sådant sätt att främst turister skulle behöva stå för avgifterna. Idén har dock fått kritik från en rad kommuner i närheten av Reykjavík.

Teitur Björn Einarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, har i stället föreslagit att utförsäljning av statliga tillgångar ska finansiera infrastruktursatsningar. I en debattartikel i Fréttablaðið nämnde han alkohol- och tobaksmonopolet ÁTVR som något som skulle kunna säljas ut och privatiseras.

Regeringens vändning i frågan får ett blandat mottagande. Berglind Häsler, som är en av initiativtagarna till demonstrationerna i Berufjörður, säger till Vísir att hon är mycket nöjd med beslutet. Hon litar dock inte på att bygget faktiskt blir av förrän det har påbörjats:
"Jag tycker att det är fantastiskt att de har lyssnat på de stora demonstrationer som var över hela landet och reagerat på det. Det visar människor att demokratin fungerar."
Haukur Már Sigurðsson i Patreksfjörður är en av dem som står bakom en namninsamling med krav på att vägen genom Gufudalssveit prioriteras. Han säger i Morgunblaðið att han inte alls är nöjd. Den planerade sträckan är cirka två mil. En kilometer väg kostar ungefär 100 miljoner isländska kronor. Det innebär att anslaget bara räcker till en tiondel av sträckan:
"Dessa nyheter är en besvikelse, en stor besvikelse."
Namninsamlingen har nu undertecknats av 7 000 personer. Initiativtagarna planerar nu en konsert där syftet är att visa sitt missnöje med regeringens hantering av frågan.

Här kan du läsa mer om protesterna mot Jón Gunnarsson.

Dagens citat

"Jag ska vara helt uppriktig med att man är djupt besviken över att få en sådan opinionsundersökning. ... Jag anser att den pekar på att vi inte är tillräckligt bra på att presentera det goda arbete som vi förbereder."

Benedikt Jóhannesson, finansminister och ledare för Renässans, i Vísir om partiets svaga opinionssiffror - läs mer här.

söndag 26 mars 2017

Dagens bonuscitat

"Det skapas i praktiken automatiskt en viss prioritet på grund av att vederbörande har suttit så länge i häkte och det inte är möjligt att hålla honom längre än tolv veckor i häkte om inte ett åtal lämnas in under tiden. Den regeln skapar naturligtvis en viss prioritet för fallet i sig själv."

Åklagaren Ólafur Þór Hauksson i Morgunblaðið om att han nu har knappt tre veckor på sig att väcka åtal mot den man som misstänks ha dödat Reykjavíkbon Birna Brjánsdóttir - läs mer här.

Isländska UD vill inte förbjuda smädelse av statschefer

Förbudet mot att smäda utländska statschefer bör inte rivas upp. Det anser det isländska utrikesdepartementet. I ett remissvar skriver departementet att ett skrotat förbud skulle stå i strid med Wienkonventionen. Den som i dag smädar en statschef från ett främmande land riskerar upp till sex års fängelse.

Nyligen lade sex av Gröna vänsterns alltingsledamöter ett förslag om att avskaffa förbudet mot att smäda en främmande stat, ett utländskt statsöverhuvud och en utländsk nationsflagga. Liknande förslag har lagts vid flera tillfällen sedan 1995, men aldrig fått majoritet i alltinget.

I motionen skriver ledamöterna att förbudet inskränker yttrandefriheten. Dessutom kan det utnyttjas av politiker för att tysta kritik och debatt. Som exempel nämns den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğans agerande mot den tyske komikern Jan Böhmermann.

Brottet kan - om det betraktas som grovt - ge upp till sex års fängelse. Lagen har dock sällan använts. De tillfällen när någon har fällts för smädelse av en statschef har fått stor uppmärksamhet. Under Adolf Hitlers tid vid makten dömdes till exempel författarna Þórbergur Þórðarson och Steinn Steinarr för att ha förolämpat den tyske diktatorn.

Men utrikesdepartementet motsätter sig att förbudet skrotas. Departementet skriver i ett remissvar att Island genom Wienkonventionen - som landet ratificerade 1971 - är skyldigt att skydda utländska ambassader, ambassadörer och så vidare. Om förbudet försvinner finns det enligt departementet inte längre någon lag som garanterar ambassaders säkerhet.

Om Island skulle avskaffa förbudet anser utrikesdepartementet att liknande motdrag från främmande länder är att vänta. I så fall skulle alltså isländska ambassader i utlandet få sämre skydd i lagen.

I motionen skriver alltingsledamöterna att ambassader även i fortsättningen bör vara skyddade. De anser att det kan göras utan att upprätthålla en lag som även innehåller ett förbud mot att smäda utländska statsöverhuvuden.

Här kan du läsa mer om förslaget.

Presidentfru tar språkmobbad politiker i försvar

Nichole Leigh Mosty stängde sin Facebook-sida efter en rad hånfulla kommentarer om hennes isländska. Nu tas parlamentarikern i försvar inte bara av kollegor, utan även av presidentfrun Eliza Reid. Hon skriver på Facebook att väljarna borde bry sig mer om vad politiker säger i stället för om de säger något med brytning.

I höstas valdes Nichole Leigh Mosty in i alltinget för Ljus framtid. Hon är en av få ledamöter i parlamentets historia som inte har isländska som modersmål. Nichole Leigh Mosty flyttade från USA till Island i december 1999 och har bott i landet sedan dess.

Nyligen bestämde sig Nichole Leigh Mosty för att stänga sin Facebook-sida. Det var efter att hon kommenterat en intervju med journalisten Míkael Torfason som de negativa kommentarerna började komma i stor omfattning. Nichole Leigh Mosty sade bland annat till Vísir att hon inte ansåg att han gav en rättvisande bild av fattigdomens utbredning på Island.

På Facebook var det inte bara hennes åsikter som politiker som debatterades. Många reagerade i stället på hennes brytning. En rad användare ansåg att hon inte talade tillräckligt bra isländska för att få sitta i alltinget. Det sades bland annat att hennes isländska bara hörde hemma i Reykjavíks utkanter, längs shoppinggatan Laugavegur och på landets bensinmackar.

Beslutet att lämna Facebook tog Nichole Leigh Mosty efter att ett av hennes barn råkat se några av kommentarerna om hennes isländska. Hon sade till Vísir att hon inte ville att familjen skulle få se vilka tillmälen hon möttes av. Hon fick stöd av bland annat Hildur Sverrisdóttir från Självständighetspartiet och Þorsteinn Víglundsson från Renässans. 

Nu får hon stöd även av presidentfrun Eliza Reid, som själv är född i Kanada. Hon skriver på Facebook om hur glada många norrmän var när maken och presidenten Guðni Th. Jóhannesson talade norska under ett statsbesök. Visst fanns det brister i både uttal och ordförråd, men många uppskattade att han inte talade engelska:
"På Island utgör invandrare nu nära 10 procent av befolkningen. Jag tillhör den grupp islänningar som är född utomlands och senare har fått isländskt medborgarskap. Jag är stolt över att det på alltinget sitter islänningar som är födda utomlands, oavsett vilket parti de tillhör. Jag vet av egen erfarenhet hur svårt det kan vara att som vuxen lära sig ett nytt språk. Jag talar med brytning, böjer ord fel, säger ibland rena galenskaper som får människor att skratta eller som de inte förstår alls förrän jag har förklarat saken igen (búningur ('nationaldräkt, dräkt, skepnad') och búðingur ('pudding') - vad är egentligen skillnaden mellan dem?). Även om jag inte behöver hålla långa eller korta tal i alltinget framträder jag regelbundet och då talar jag oftast isländska. Jag gör mitt bästa och tack och lov tas det alltid emot väl. Vi bör alla respektera det isländska språkets betydelse och försöka att tala och skriva det så bra som möjligt. Vi behöver lära våra barn samma sak. Men vi måste vara toleranta och visa dem förståelse som kommer från utlandet och lär sig språket senare än de som är födda och uppväxta på Island. Diskutera det som alltingsledamöter säger snarare än med vilken brytning de säger det."
Eliza Reid och Guðni Th. Jóhannesson träffades 1998 när de studerade vid universitetet i Oxford. De flyttade till Island 2003.

Dagens citat

"När jag nyligen själv kom till den psykiatriska avdelningen mötte jag stor förståelse men total utrustningsbrist och uppenbar penningbrist. Det enda som riktigt fungerar i den psykiatriska avdelningens lokaler är faktiskt personalen. På den psykiatriska avdelningen arbetar stora hjältar som kämpar varje dag för sina skyddslingars liv, men som varje år behöver titta på tiotals av dem i graven när alla vet att det skulle kunna förbättras med ökade anslag till området. Jag kan inte föreställa mig hur det tär på själen hos dem som utför detta osjälviska arbete."

Gunnar Hrafn Jónsson, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Fréttablaðið om sina erfarenheter av den isländska psykvården.

lördag 25 mars 2017

Dagens bonuscitat

"Nu svarar jag bara eftersom ni frågar: Bort med landsdomstolen! Den har inget att göra i grundlagen. ... Jag sade det innan jag tog över ämbetet som Islands president och jag säger det fortfarande att i återuppbyggandearbetet efter kraschen var det ett vansinnesprojekt att använda en gammal och föråldrad bestämmelse om landsdomstolen."

President Guðni Th. Jóhannesson säger i Lögrétt att han vill avskaffa landsdomstolen.

Air Bnb-boomen gör att allt färre bor i centrala Reykjavík

I centrala Reykjavík omvandlas allt fler fastigheter till hotell - och allt fler bostäder hyrs ut genom Air Bnb. Samtidigt minskar också antalet invånare i stadskärnan snabbt. Kommunen Reykjavík växer visserligen. Men den växer inte alls i samma takt som grannkommunerna. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

1998 utgjorde Reykjavíkborna 65 procent av det totala antalet invånare i huvudstadsregionen. Kommunen Reykjavík fortsätter att växa, men inte lika snabbt som grannkommunerna. I dag utgör befolkningen i Reykjavík 57 procent av det sammanlagda antalet invånare i regionen.

Under de fem senaste åren har regionen fått 11 188 nya invånare. Av dessa svarar Reykjavík bara för 3 482 personer. Under samma period har till exempel grannkommunen fått fler nya invånare.

Bostadsbristen i den isländska huvudstaden är förklaringen till den långsammare ökningstakten. Samtidigt har grannkommunerna blivit allt mer attraktiva i takt med att fastighetspriserna skenat i Reykjavík.

I synnerhet i centrala Reykjavík är det allt fler fastigheter som omvandlas till hotell eller hyrs ut genom Air Bnb. Turismens kraftiga ökning gör också avtryck i befolkningsstatistiken.

Så sent som för två år sedan bodde 15 958 personer inom 101 Reykjavík, det postnummer som utgör stadens centrum. Nu har antalet invånare sjunkit till 15 555. Det är det lägsta antalet sedan 2011.

Här kan du läsa mer om befolkningsutvecklingen på Island.

Magnús Þor­steins­son i konkurs med miljardkrav

Fordringsägarna hade rättmätiga krav på 24,5 miljarder isländska kronor. Men i Magnús Þor­steins­sons konkursbo fanns bara tillgångar värda 25 miljoner. Affärsmannen - som tidigare var storägare i bland annat Landsbanki - gör därmed en av Islands största personliga konkurser genom tiderna. Att konkursen nu är avslutad framkommer i Lögbirtingablað.

Magnús Þor­steins­son var under åren före kraschen en av de starkaste profilerna i det isländska näringslivet. Tillsammans med Björgólfur Thor Björgólfsson och Björgólfur Guðmundsson drev han ett bryggeri i Ryssland som såldes vidare till Heineken med god vinst. Affären gjorde det möjligt för trion att köpa 45,8 procent av aktierna i Landsbanki när banken privatiserades 2002.

Storaffärerna tog inte slut där. Magnús Þor­steins­son köptes så småningom ut från Landsbanki. Under flera års tid var han storägare i Avion Group som bland annat kontrollerade flygbolaget Air Atlanta och rederiet Eimskip.

Efter kraschen folkbokförde sig Magnús Þor­steins­son i Ryssland. Strax därpå begärdes han i personlig konkurs. Den processen är nu avslutad.

Fordringarna på Magnús Þor­steins­son uppgick till 24,5 miljarder isländska kronor. I konkursboet fanns dock bara tillgångar värda 25 miljoner. Den som hade en fordran på Magnús Þor­steins­son fick alltså bara tillbaka 0,1 procent.

Magnús Þor­steins­sons konkurs är en av de största i Islands historia. Den är dock betydligt mindre än den tidigare kompanjonen Björgólfur Guðmundssons konkurs. Där var fordringarna på 85 miljarder och tillgångarna 35 miljoner. Den största personliga konkursen svarar Kaupþings tidigare styrelseordförande Sigurður Einarsson för. Fordringarna var på 254,4 miljarder medan det bara fanns 38,3 miljoner i tillgångar.

Här kan du läsa mer om Magnús Þor­steins­son.

Dagens citat

"Vi har försökt följa med för att kunna ta emot sommartrafiken här på östra Island. Detta håller på att explodera. Nu håller östra Island på att bli en mycket stor ventil under sommaren. Men investeringen för att bygga ett hotell, som är enorm, den gör du inte i dag för tre månader."

Þráinn Lárusson, som äger två hotell i Fljótsdalshérað på östra Island, i RÚV om sommarturismens utveckling i regionen.

fredag 24 mars 2017

Snöoväder stoppar isländsk fotboll


Isländska fotbollsspelare är vana vid att spela utomhus i dåligt väder. Men efter 70 minuter i mötet mellan Fram och Breiðablik i går kväll blåste domaren Gunnar Jarl Jónsson av matchen. Då hade ett rejält snöoväder dragit in över Framvöllur i Reykjavík.

Breiðablik hade genom Höskuldur Gunnlaugsson gjort matchens enda mål när domaren blåste av. Breiðablik hade tidigare under torsdagen erbjudit sig att flytta mötet inomhus till Fífan, men det isländska fotbollsförbundet KSÍ sade nej. Matchen var en del i en försäsongsturnering. Nu väntar omspel. Klippen ovan visar hur det såg ut i går kväll på Breiðabliks avbytarbänk och på plan.

Majoritet islänningar vill behålla Landsbanki i statlig ägo

En majoritet av islänningarna vill inte att staten säljer ut sitt innehav i Landsbanki. Motståndet är även stort mot att göra sig av med statens aktier i Íslandsbanki och Arion banki. Allmänheten har alltså i regel en annan uppfattning än regeringen när det gäller återprivatisering av storbankerna. Det visar en opinionsmätning utförd av Zenter.

I dag är isländska staten något av ofrivillig storägare i de tre kraschade storbankerna: Landsbanki, Arion banki (tidigare Kaupþing) och Íslandsbanki (tidigare Glitnir). Regeringen har dock som mål att sälja ut hela innehavet i Arion banki och Íslandsbanki samt en majoritetspost på 60 till 66 procent i Landsbanki.

Exakt när regeringen avser att sälja aktieposterna är inte klart. Tanken är dock att börja under denna mandatperiod.

Staten äger i dag samtliga aktier i Íslandsbanki, 98,2 procent av aktierna i Landsbanki och 13 procent av aktierna i Arion banki. I söndags blev det känt att investeringsbanken Goldman Sachs och tre hedgefonder köper in sig i Arion banki. Zenters undersökning slutfördes innan affären blivit känd.

Hela 67 procent av islänningarna vill inte att staten säljer sitt innehav i Landsbanki. Bara 13 procent är för en försäljning. Övriga är varken positivt eller negativt inställda till en privatisering.

Motståndet är inte lika stort för att sälja aktieposterna i Íslandsbanki och Arion banki. Det är 49 procent som anser att Íslandsbanki ska bli kvar i statlig ägo medan 27 procent svarar att innehavet bör säljas.

Staten bör enligt 46 procent av islänningarna behålla sitt innehav i Arion banki. Här är det 30 procent som tycker att aktierna bör säljas.

Personer bosatta i huvudstadsregionen är i regel mer positiva till försäljning av bankaktierna. Kvinnor är i större utsträckning än män också mer positiva till en privatisering.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Arion banki.

Ljus framtid och Renässans utanför alltinget i ny mätning

Både Ljus framtid och Renässans hade mist samtliga platser i alltinget om det hade varit val i dag. Inget av de två regeringspartierna är i närheten av att klara femprocentsspärren. Självständighetspartiet behåller positionen som landets största parti följt av Gröna vänstern. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Vid ett alltingsval i dag hade bara fem partier klarat femprocentsspärren. I olika opinionsmätningar har både Ljus framtid och Renässans länge balanserat på spärren. Nu hamnar bägge utanför alltinget. Det betyder också att trepartikoalitionen med Självständighetspartiet skulle spricka.

Självständighetspartiet behåller positionen som Islands största parti med 32,1 procent av väljarstödet. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med Fréttablaðiðs senaste väljarbarometer som gjordes i mitten på december förra året.

Gröna vänstern är mätningens stora vinnare. Partiet får nu 27,3 procent, en uppgång med hela 10,3 procentenheter.

Piratpartiet är alltjämt det tredje största partiet. Stödet är 14,3 procent, en ökning med 1,2 procentenheter.

Socialdemokraterna går från sjunde till fjärde största parti med 8,8 procent, en uppgång med 3,2 procentenheter. Siffran är partiets bästa i Fréttablaðiðs mätningar på nästan ett helt år.

Framstegspartiet backar 2,7 procentenheter till 7 procent. Det är det lägsta stödet hos Fréttablaðið på tio månader.

Stödet för såväl Ljus framtid som Renässans har närmast kollapsat under de tre senaste månaderna. Ljus framtid minskar 7,1 procentenheter till 3,8 procent. Renässans tappar 7 procentenheter till 3,1 procent. Inget av partierna skulle alltså få några mandat i alltinget om det var val i dag.

Det är uppenbart att Ljus framtid och Renässans hittills inte vunnit på regeringssamarbetet med Självständighetspartiet. Historiskt har det närmast varit tradition att partier som ingår i koalitioner med Självständighetspartiet förlorar väljarstöd. Eftersom det partiet i regel är störst kan väljarflykten bero på att de mindre partierna inte får igenom tillräckligt av sin politik för att sympatisörerna ska vara nöjda.

Folkets parti får 2,7 procent, en tillbakagång med 0,8 procentenheter.

Om detta var ett valresultat skulle Självständighetspartiet få 23 mandat, Gröna vänstern 19 mandat, Piratpartiet 10 mandat, Socialdemokraterna 6 mandat och Framstegspartiet 5 mandat. Gröna vänstern skulle till exempel kunna bilda majoritet ihop med Piratpartiet och Socialdemokraterna.

Dagens citat

"Alla verkar vara nöjda med reglerna, som jag också tror kommer att fungera väl. Naturligtvis kan inte jag mer än någon annan säga att alla tänkbara olyckor i Silfra nu har förebyggts, men detta är ett steg i den riktningen."

Ein­ar Sæ­mundsen, utbildningsansvarig vid nationalparken Þing­vellir, i Morg­un­blaðið om de regler som införts för att förhindra olyckor i Silfra - läs mer här.

torsdag 23 mars 2017

Fastighetspriser på Island ökar mest i världen

Fastighetspriserna på Island steg med 14,7 procent under 2016. Inte i något annat land i världen ökade priserna lika snabbt. Det är första gången Island toppar denna rankning som sedan 2006 sammanställts av analysföretaget Knight Frank. Året innan steg fastighetspriserna på Island med 9 procent.

De senaste åren har Sverige tillhört de länder i världen där bostadspriserna ökat mest. Under 2016 avmattades ökningstakten. Då steg priserna med 6,1 procent, den tjugoandra högsta ökningen i världen.

Men mest steg alltså priserna på Island. Under 2016 var ökningen 14,7 procent. Året innan steg bostadspriserna med 9 procent.

Det är första gången som Island hamnar i topp. Efter Island kommer Nya Zeeland med en prisökning på 12,7 procent, Malta med 12,4 procent, Kanada med 12,3 procent och Turkiet med 12,2 procent.

I världen var genomsnittsökningen 6 procent under 2015. I rankningen ingår 55 länder.

Islänningarnas privatekonomi blir allt bättre

En majoritet av islänningarna kan spara pengar varje månad efter att räkningar är betalda. Och det är bara var tionde som inte tjänar tillräckligt för att ha råd med de månatliga utgifterna. Under det senaste året har andelen islänningar som har ekonomiska bekymmer nästan halverats. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Under 2010 var det många isländska hushåll som hade problem med privatekonomin. Var femte hade inte råd att betala sina räkningar eller behövde ta av besparingar för att ha råd med alla utgifter. I dag är det bara var tionde som har samma bekymmer.

Hela 56 procent av islänningarna uppger att de har råd att spara en slant varje månad. Det är 11 procent som kan lägga undan stora belopp medan 45 procent kan spara mindre summor. 34 procent svarar att de precis klarar sig varje månad.

Var tionde får alltså inte inkomsterna att täcka utgifterna. Det är 6 procent som använder besparingar för att betala räkningar och 4 procent som inte har något sparkapital att ta av och som därför i stället tvingas att lägga räkningar på hög.

Hushållens ekonomiska situation har förbättrats avsevärt bara under det senaste året. När Gallup ställde samma fråga för ett år sedan var det 18 procent som inte hade råd med sina räkningar. Andelen som kan spara pengar har ökat med 3 procentenheter. Det är framför allt gruppen som precis får tillvaron att gå runt som har blivit större under året. Den har ökat med 5 procentenheter.

Män och högskoleutbildade har bättre privatekonomi än genomsnittet. Kvinnor och grundskoleutbildade har oftare svårt att få det att gå runt.

Det är 13 procent av kvinnorna som inte har råd med sina räkningar eller bara kan betala dem med hjälp av besparingar. Motsvarande siffra bland männen är 8 procent. I samma situation befinner sig 12 procent av personer med grundskoleutbildning, men 9 procent av islänningar med högskoleutbildning.

Skillnaderna är stora mellan olika väljargrupper. Hela 69 procent av Självständighetspartiets sympatisörer kan spara en slant varje månad. Och det är bara 5 procent av dem som inte kan betala sina räkningar.

Den ekonomiska spännvidden är störst hos Renässans. Här är det 65 procent som kan lägga undan pengar - den näst högsta siffran - men hela 16 procent som inte går runt, vilket är den högsta siffran.

Även de närmaste anhörigas privatekonomi har förbättrats. Nu är det 30 procent som svarar att någon i familjen eller någon släkting lever i fattigdom, en tillbakagång med 5 procentenheter jämfört med förra året. Det är betydligt fler kvinnor än män som sägs leva i fattigdom.

Nya avgifter kan göra Island ännu dyrare att besöka

Redan i höst höjs övernattningsskatten till 300 isländska kronor. Och regeringen har fler planer på nya avgifter för turistnäringen som kan göra Island till ett ännu dyrare resmål. Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir undersöker bland annat möjligheten att införa tillståndskrav för alla arrangörer av gruppresor och utflykter. Det rapporterar Vísir.

I år väntas omkring 2,3 miljoner turister besöka Island. Sedan flera år tillbaka är just turismen landets viktigaste näring. Inflödet av utländsk valuta har haft stor betydelse för att stärka den isländska kronan. Samtidigt har kronan nu blivit så stark att företag inom exportbranscher har börjat argumentera för en svagare kurs.

Island är redan i dag ett av världens dyraste länder för turister. Det finns gott om billiga flygstolar - men under sommarmånaderna räcker inte hotellrummen till alla som vill besöka landet. Trots omfattande utbyggnad ökar turismen snabbare än nya övernattningsställen hinner öppnas.

Turister betalar varje år mångmiljardbelopp i moms och andra skatter. Men regeringen vill se fler skatter och avgifter riktade just mot turistnäringen. Tanken är att de ska användas till investeringar inom turismsektorn. Island ser alltså ut att bli ett ännu dyrare resmål.

I september höjs övernattningsskatten från dagens 100 isländska kronor till 300 kronor. Höjningen klubbades redan i höstas. Förra året gav den statskassan intäkter på 400 miljoner isländska kronor.

Men fler höjningar är att vänta. Det säger näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir till Vísir. Ett mål med nya avgifter och skatter är att begränsa antalet besökare till de populäraste turistattraktionerna:
"Turistnäringen och vi alla måste se upp så att vi inte blir offer för vår egen framgång. ... Vissa områden är helt enkelt sådana att de inte tål en miljon turister om året. Om vi släpper in ännu fler människor till dessa områden så kommer vi att mista det som gör oss speciella: unika naturpärlor som är en del av vår image och som vi säljer."
En idé som just nu utreds vid finansdepartementet är möjligheten att börja kräva tillstånd av alla arrangörer av gruppresor och utflykter. Tillstånden kommer inte att utfärdas gratis. De kan dessutom bli obligatoriska - och det blir i så fall inte tillåtet att exempelvis ordna bussturer utan att arrangören har tillstånd.

Om tillstånden blir verklighet kommer även intäkterna därifrån att gå till investeringar som gynnar turismsektorn. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir säger till Vísir att ett skäl till att regeringen i större utsträckning vill styra vilka platser turister besöker är att de ska få goda upplevelser under sin tid i landet:
"När vi talar om att ta ut en avgift för tillträde så betyder det för mig att styra hur många som kan besöka ett visst område - något som är nödvändigt för oss att göra. Vi behöver också trygga att de turister som kommer hit får positiva upplevelser."
Här kan du läsa mer om turismen på Island.

Dagens citat

"Vi brottas med en nödsituation på marknaden. Det är en stor utbudsbrist. Vi ser det både på hyresmarknaden och när människor försöker att köpa fastigheter att det behövs många fler egendomar på marknaden. Det är ett farligt läge när man har ett så starkt ekonomiskt uppsving som det är nu. En stor köpkraftsökning och samtidigt brist på fastigheter. Priserna ökar snabbt mycket kraftigt och vi har börjat se de första tecknen på att här är en fastighetsbubbla i vardande."

Socialminister Þorsteinn Víglundsson säger till Vísir att läget och prisutvecklingen på den isländska bostadsmarknaden blir allt mer bekymmersamt.

onsdag 22 mars 2017

Reykjavík en av Europas dyraste städer att leva i

Singapore är världens dyraste stad att leva i. Men Reykjavík blir allt kostsammare och tillhör nu de dyraste städerna i Europa. Stockholm är en av de 133 världsstäder som är betydligt billigare än den isländska huvudstaden. Det visar The Economists årliga kartläggning av kostnaderna för varor och tjänster i några av världens storstäder.

Reykjavík fortsatte att bli allt dyrare även under 2016. Staden är nu den sextonde dyraste i världen. I Europa är det bara Zürich, Genève, Paris, Köpenhamn och Oslo som är dyrare än Reykjavík. Stockholm hamnar på plats 44.

Dyrast i hela världen är Singapore. Därefter följer Hong Kong och just Zürich. Billigast är Almaty.

The Economist kartlägger årligen prisnivån i 133 storstäder över hela världen. I underlaget ingår priser på 160 varor och tjänster.

Nu står alla gårdar tomma på norra Melrakkaslétta

För inte så länge sedan fanns ett tjugotal gårdar med året runt-boende på norra Melrakkaslétta. Men i dag är hela sträckan från Leirhöfn till Raufarhöfn öde. Nu finns här bara sommarboende på de gamla gårdarna. Och ingen av dem tror att regionen åter kommer att befolkas även under vintrarna. Det rapporterar Vísir.

Melrakkaslétta på nordöstra Island är den nordligaste delen av det isländska fastlandet. Avståndet till polcirkeln är några få kilometer. För bara några årtionden sedan fanns invånare på ett tjugotal gårdar i regionen. Då var det - med undantag för öborna på Grímsey - de nordligast belägna bosättningarna i landet.

Tillvaron på Melrakkaslétta var ofta hård. En dålig grusväg slingrar sig mellan tätorterna Kópasker i väster och Raufarhöfn i öster. I de många små sjöarna finns rikligt med fisk. Stränderna är kantade av drivved. Men mycket av marken är stenig och lämpar sig inte ens för bete.

En dryg mil norr om Kópasker ligger Leirhöfn. Där finns en samling av gårdar. Och där ligger Reistarnes, den enda kvarvarande gården på hela Melrakkaslétta förutom Höfði just utanför Raufarhöfn. De övriga gårdarna vid Leirhöfn står nu tomma under vintrarna.

När Níels Árni Lund växte upp på gården Miðtún bodde drygt 50 personer i nio olika gårdar vid Leirhöfn. Han har nyligen skildrat bygdens historia i tre band. Han säger till Vísir att det inte är länge sedan som även fisket levde på Melrakkaslétta:
"Här bedrevs fiske in på 1980-talet och då fanns det naturligtvis fem, sex, sju båtar här, som nu är fast här i Leirhöfn."
Under somrarna är det många som återvänder till de gamla gårdarna. Flera har ejdrar som häckar på sina marker. En som får intäkter från ejderdun är Baldur Hólmsteinsson på Grjótnes. Han säger till Vísir att Melrakkaslétta skulle kunna befolkas på nytt:
"Det finns tillräckligt med mark att kultivera om människor skulle vilja hålla djur eller göra något liknande."
Sigurður Mar Óskarsson på Ásmundarstaðir håller inte med. För att Melrakkaslétta ska kunna blomstra på nytt krävs nya näringar som turism. Han säger till Vísir att han inte tror att de traditionella näringarna kan vända utvecklingen:
"Detta kommer inte att befolkas som det var - inte med traditionell lantbruksanvändning."
Eftersom norra Melrakkaslétta är öde under vinterhalvåret hålls heller inte vägen öppen. Det underlättar inte för personer som skulle vara intresserade av att flytta till regionen. Och det är drygt tio mil till närmaste större stad som är Húsavík. De två närmaste tätorterna, Raufarhöfn och Kópasker, erbjuder inte längre mycket samhällsservice eftersom även de förlorat invånare.

Här kan du läsa mer om Melrakkaslétta.

Jökulsárlón närmare att ingå i nationalparken Vatnajökull

Staten är ett steg närmare att äga fastigheten Fell där glaciärlagunen Jökulsárlón ligger. Hæstiréttur Íslands avvisar stämningen från Fögrusalir ehf. där det krävdes att statens köpbeslut skulle ogiltigförklaras. Domstolen går därmed på samma linje som Héraðsdómur Suðurlands. Fögrusalir ehf. planerar dock en ny rättsprocess.

Efter många år av ägarstrider såldes fastigheten Fell förra året på auktion. Marken - där delar av glaciärlagunen Jökulsárlón ligger - köptes av bolaget Fögrusalir ehf. för 1,52 miljarder isländska kronor.

Men regeringen valde att utnyttja sin förköpsrätt. Prislappen blir densamma som för de privata köparna. Planen är att Jökulsárlón ska ingå i nationalparken Vatnajökull. Det arbetet har redan påbörjats vid miljödepartementet.

Ägarstriderna var dock inte över i och med regeringens beslut. Fögrusalir köpte Fell den 4 november förra året. Budet accepterades formellt först en vecka senare.

Isländsk lag säger att staten har 60 dagar på sig att utnyttja förköpsrätten. Beskedet från regeringen kom den 9 januari i år. Nu hävdar Fögrusalir ehf. att tidsfristen ska börja räknas redan från det första datumet. I så fall kom regeringens beslut efter 66 dagar - och därmed ska regeringen ha förverkat sin förköpsrätt.

Fögrusalir ehf. vände sig först till Héraðsdómur Suðurlands. Där valde rätten att inte ta upp stämningen eftersom bolagets krav inte ansågs vara förenligt med lagen om exekutiva försäljningar. Då lagstödet inte är tillräckligt kan fallet heller inte behandlas. Nu har Hæstiréttur Íslands kommit fram till samma sak.

För staten innebär domstolens beslut en delseger. Striden om Fell är dock inte över. Fögrusalir ehf. har tidigare utlovat en ny rättsprocess mot staten med syftet att vinna dragkampen om den åtråvärda fastigheten.

Precis som tidigare kommer Fögrusalir ehf. att hävda att statens beslut kom för sent och att bolagets köp av fastigheten därför är giltigt. Den här gången kommer bolaget att åberopa ett annat regelverk i sin stämningsansökan.

Omkring en halv miljon turister beräknas ha besökt Jökulsárlón under 2016. Parkeringsplatser, toaletter och matställen är inte alls tillräckliga för anstormningen av besökare. I detaljplanen för området ges klartecken till nya byggnader på Jökulsárlóns östra strand, mark som tillhör Fell. Men ägarstriderna har gjort att ingen vågat bygga nytt.

Vatnajökull är en av Europas största nationalparker. Den täcker 14 procent av Islands yta och sträcker sig över 13 952 kvadratkilometer. Om hela fastigheten Fell skulle inlemmas i nationalparken skulle den växa med ytterligare 10 528 hektar.

Här kan du läsa mer om kampen om Jökulsárlón och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Antingen behöver man gå eller åka med skoter eller ombyggd jeep för att komma hem. Ibland kan det vara svårt att få plogat."

Þór Engholm, som går i skolan i Ísafjörður men på långhelger åker hem till mammans gård i Ingjaldssandur vid Önundarfjörður, i RÚV om att vägen över Sandsheiði sällan är öppen under vintern - läs mer här.

tisdag 21 mars 2017

Mästerskap i träskfotboll flyttar till Bolungarvík

Sedan 2004 har EM i träskfotboll arrangerats i Ísafjörður. Men sommarens turnering flyttar till grannorten Bolungarvík. Spelplanerna kommer att anläggas vid idrottsplatsen som ligger nära både campingplatsen och badhuset. Flytten ska göra det lättare för deltagarna att duscha sig rena efter matcherna.

Verslunarmannahelgin är något av festivalernas helg under den isländska sommaren. På flera olika håll i landet ordnas stora festivaler och andra evenemang. Ett av de årligen återkommande evenemangen är Europamästerskapet i träskfotboll i Ísafjörður. Där har turneringen avgjorts sedan 2004.

Men i sommar flyttar alltså mästerskapet från Ísafjörður till Bolungarvík. De tre spelplanerna - som vattnas till lervälling - kommer att anläggas vid idrottsplatsen. Den ligger bredvid både campingplatsen och badhuset.

Den avslutande festen ordnas på bygdegården i Bolungarvík. Bland de artister som kommer att spela finns Emmsjé Gauti.

Här kan du se bilder från 2012 års turnering.

Island växer till 338 349 invånare

Islänningarna blev 5 820 fler under 2016. Den 1 januari i år var antalet invånare i landet 338 349, en ökning med 1,8 procent jämfört med föregående år. Samtliga regioner i landet utom Västfjordarna fick fler invånare. Reykjavík är landets största kommun och Árneshreppur den minsta. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Island hade alltså vid årsskiftet 338 349 invånare, en ökning med 5 820 personer jämfört med 2016. Antalet män och kvinnor ökade i samma takt, men i landet finns 3 717 fler män än kvinnor.

I landet fanns 80 638 kärnfamiljer - något som myndigheten definierar som hushåll med minst två personer. Sett till familjekonstellationer var 39,5 procent av befolkningen gifta vuxna par utan barn i hemmet, 27,3 procent gifta vuxna par med barn, 13,8 procent ensamstående mödrar med barn, 12,9 procent sambor med barn, 4,9 procent sambor utan barn och 1,5 procent ensamstående fäder med barn.

Av landets befolkning bodde 316 904 personer i tätorter, alltså platser med minst 200 invånare. I glesbygd och på orter med färre än 200 invånare bodde 21 455 personer.

Alla regioner utom Västfjordarna ökade under året. Mest ökade Suðurnes där invånarna blev 6,6 procent fler. Motsvarande siffra för Suðurland var 2,1 procent, Reykjavíkområdet 1,5 procent, Norðurland eystra 1,1 procent, Vesturland 1 procent, Norðurland vestra 0,4 procent och Austurland 0,4 procent. I Västfjordarna var minskningen 0,2 procent.

Av Islands 74 kommuner är Reykjavík i särklass störst med 123 246 invånare. Ytterligare åtta kommuner har över 5 000 invånare. Det är Kópavogur med 34 246 invånare, Hafnarfjörður med 28 703, Akureyri med 18 488, Reykjanesbær med 16 350, Garðabær med 15 230, Mosfellsbær med 9 783, Árborg med 8 471 och Akranes med 7 051.

Sex kommuner har färre än 100 invånare. Minst är Árneshreppur med 46 invånare följt av Helgafellssveit med 52 invånare, Skorradalshreppur med 58 invånare, Tjörneshreppur med 59 invånare, Fljótsdalshreppur med 81 invånare och Svalbarðshreppur med 95 invånare.

Árneshreppur står proportionellt för den största minskningen. För ett år sedan hade kommunen 55 invånare. Nästan var femte kommuninvånare har alltså lämnat Árneshreppur under året. Det är första gången sedan 2009 som invånarna är färre än 50. Just 50 invånare är den nedersta gränsen för att en kommun ska få behålla sin självständighet.

Minskningen innebär dock inte att Árneshreppur per automatik tvingas till samgående med en grannkommun. Det är tre år i följd som antalet invånare måste vara färre än 50 för att myndigheterna ska kunna tvinga fram en sammanslagning. Tidigare har detta vid ett tillfälle skett tre år i rad, mellan 2007 och 2009. Då togs inga steg mot ett tvångssamgående för Árneshreppur.

Här kan du läsa mer om utflyttningen från Árneshreppur.