onsdag 8 mars 2017

Allt större oro för stark isländsk krona som skadar exporten

För fårbönderna är läget redan kritiskt. Och för fiskeindustrin och teknikföretagen ser situationen allt mer bekymmersam ut. Skälet är den allt starkare isländska kronan. Nu talar allt fler politiker om ett akut behov av en svagare valutakurs. Annars riskerar turismen - som är ett avgörande skäl till ökningen - att slå ut andra näringsgrenar.

Den isländska kronans reella växelkurs börjar nu närma sig samma nivåer som när den var som högst före finanskraschen. Enligt Arion banki är Island i praktiken sannolikt redan världens dyraste land. Under de nio senaste åren har 7,6 miljoner turister kommit till landet. Det är mer än det totala antalet turister mellan 1949 och 2007.

Allt fler företag och branschorganisationer larmar nu om negativa effekter av den starka kronan. Läget är mest kritiskt för fårbönderna. Precis som fisket bekymras dessutom branschen av att den ryska marknaden är stängd.

Kilopriset på orensad torsk är nu 170 isländska kronor. Förra året var snittpriset 250 kronor. Daði Hjálmarsson, fiskare i Rif på Snæ­fellsnes, säger i Morgunblaðið att det småskaliga fisket drabbats hårt av den starka kronan. Många ger sig därför inte ut och fiskar varje dag längre:
"Vissa går nu ut till sjöss bara två till tre dagar i veckan. Därmed minskar utbudet på fiskmarknaderna och då är det större sannolikhet för att få ett bättre pris med ett mindre utbud. Torsken och andra bottenfiskar säljs nu för upp till 50 procent lägre pris på fiskmarknaderna räknat i kronor än vid samma tid förra året."
Isländska bönder producerar varje år omkring 10 000 ton lammkött. Av detta går en dryg tredjedel på export. Men nu går exporten med förlust. Den starka kronan gör att varje kilo säljs med ett tapp på 100 till 200 isländska kronor. Þórarinn Ingi Pétursson, ordförande för fårbönderas riksorganisation Landssambands sauðfjárbænda, säger i Fréttablaðið att antalet får måste minskas om inte kronans kurs sjunker:
"Som läget är nu är villkoren för fåravel mycket dåliga. Kronans kurs är i dag så stark att det har effekt på alla exportgrenar."
Konráð S. Guðjónsson, ekonom vid Arion bankis analysavdelning, säger till RÚV att Island snart kan betraktas som slutsålt som resmål. Hans bedömning är att det i dagsläget inte finns resurser att ta emot många fler turister. För att öka statens intäkter och minska trycket anser han att flyg till Island bör beläggas med högre avgifter:
"Vi närmar oss mer och mer olika gränser. Det finns till exempel en brist på arbetskraft i landet. Det håller på att uppstå en brist på bostäder. Det är brist på övernattningsställen. Och vi har de senaste månaderna denna otroliga kursökning som gör att det blivit en berättigad fråga att undra om Island i praktiken inte är slutsålt."
Island är enligt Konráð S. Guðjónsson inte bara på väg att bli världens dyraste land. Det stora valutainflödet från turismen riskerar att förstöra för exportindustrin. Han anser att de antingen kan försvinna eller flytta utomlands.

Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon tog i alltinget i fredags upp situationen. Han sade sig frukta att teknikföretag skulle lämna landet om inte kronan försvagades. Han sade sig vilja se en minskning med 5 till 10 procent. Han nämnde tänkbara lösningar som att begränsa turismen, att få pensionsfonder att investera utomlands och att centralbanken köper utländska valutor:
"Små och medelstora fiskeföretag kommer att förblöda den närmaste tiden, månaderna och halvåret. ... Enligt min mening måste kronans för stora ökning stoppas."
I debatten fick han medhåll av Självständighetspartiets Teitur Björn Einarsson. Även statsminister Bjarni Benediktsson tycker att valutakursen är ett växande problem. Han säger i Morgunblaðið att exportindustrin hotas av den starka kronan:
"Dess reella kurs närmar sig den som var år 2007. Förhållandena är nu visserligen mycket olika eftersom vi har ett handelsöverskott med utlandet, men de pressar våra exportgrenar."
Bjarni Benediktsson nämner också olika typer av avgifter som ett sätt att bromsa turismens utbredning samtidigt som de skulle ge statskassan resurser till investeringar med koppling till besöksindustrin.

Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir, Framstegspartiets Lilja Alfreðsdóttir och Självständighetspartiets Haraldur Benediktsson var i RÚV i går även de eniga om att läget är bekymmersamt. Haraldur Benediktsson sade att han helst inte ville ingripa i situationen - men undrade samtidigt om det fanns tid att vänta:
"Ekonomiämnet säger att detta kommer att sträva efter att nå jämvikt, men jag vet inte om vi har råd att vänta på att det når sådan jämvikt."
Sigurður Hannesson vid investeringsbanken Kvika har ett annat perspektiv på den stigande kronan. Han skriver i Fréttablaðið att det nu finns förutsättningar för att helt och hållet avskaffa kapitalkontrollerna. De togs till stor del bort vid årsskiftet, men något han efterlyser är lägre räntor vilket öppnar för investeringar i utlandet.