onsdag 15 mars 2017

Flyktingar: Språket nyckeln till det isländska samhället

Att lära sig språket är nödvändigt för att komma in i det isländska samhället. Men isländska är svårt och undervisningen otillräcklig. Det uppger flera flyktingar som svarat på frågor från Alþjóðamálastofnun vid Háskóli Íslands. Men misstroendet mot myndigheterna är stort enligt rapporten. Bara 38 av 255 tillfrågade svarade.

På uppdrag av inrikes- och välfärdsdepartementen har Alþjóðamálastofnun vid Háskóli Íslands undersökt hur flyktingar anpassar sig till ett liv på Island. 255 flyktingar fick möjlighet att svara på frågorna, men bara 38 svarade. Såväl kvotflyktingar som personer som fått asyl mellan 2004 och 2015 deltog i undersökningen.

Den låga svarsgraden beror enligt Alþjóðamálastofnun på ett starkt misstroende gentemot myndigheterna från flyktingarnas sida. Många befarar att negativa svar kan användas mot dem.

De som har svarat på frågorna uppger ofta att det isländska språket är en nyckel till att komma in i samhället. Den som talar isländska - även om kunskaperna är långt ifrån flytande - får ett mer positivt bemötande. Språket anses vara nödvändigt både för samhällskontakter och för det sociala livet.

Många flyktingar är bekymrade över att de inte har några isländska vänner. Många svarar också att de har en isolerad tillvaro på Island. De som talar isländska är i allmänhet nöjdare med situationen. Läget är tuffast för de flyktingar som varken talar engelska eller isländska.

Språkets betydelse gör att flera svarande efterlyser mer undervisning i isländska. Flera uppgav att de efter de tre gratiskurserna fortfarande inte vågade försöka använda språket. Men de fortsatte inte heller på fler kurser eftersom de då hade fått betala själva - något som de inte hade råd med.

Flera liknade sin situation vid en ond cirkel. Eftersom de inte hade de nödvändiga språkkunskaperna kunde de inte få något jobb. Och eftersom de inte hade något jobb hade de inte pengar till några kurser. De ville därför se utökade bidrag till undervisning i isländska.

Enligt Alþjóðamálastofnun är språket sannolikt också en viktig förklaring till det låga förtroendet för myndigheterna. Den som inte förstår känner sig utanför. Därför är språket avgörande både för förtroendet och för integrationen.

De svarande beskriver de första åren som svårast. Flera beskriver en tillvaro där tv:n är enda sällskapet. Men många av de flyktingar som vistats flera år i landet upplever nu att de har anpassat sig till ett liv på Island. De behärskar språket, känner sig hemma i det isländska samhället och har sociala kontakter.

Flera ville även se utbildningar kring jämställdhet. Många flyktingar kommer från länder där kvinnors rättigheter är begränsade. Flera män svarade att de gärna ville att kvinnorna skulle arbeta både för att förbättra familjens ekonomi och för att det sågs som ett tecken på ett framgångsrikt samhälle. Vissa kvinnor var dock tveksamma eftersom de inte var vana vid en arbetsmarknad öppen för kvinnor.

Vidare vittnade flera svarande om förvirring gällande olika myndigheters roll. Alþjóðamálastofnun föreslår i rapporten att utlänningsmyndigheten Útlendingastofnun läggs ned. I stället bör en ny myndighet skapas som ansvarar för samtliga frågor gällande utlänningar, invandrare, asylsökande och flyktingar.

Hela 83 procent av de som svarade på frågorna ville helst bo på Island. 73 procent sade att de var mycket eller ganska lyckliga. Nästan hälften uppgav att de hade utsatts för fördomar på jobbet, vid anställningar, under utbildningar och på allmänna platser.

Sju av tio tjänade mindre än 300 000 isländska kronor i månaden före skatt. Bara var sjätte beskrev sin ekonomiska situation som god.