fredag 10 mars 2017

Majoritet islänningar säger nej till vägtullar

Sex av tio islänningar säger nej till vägtullar. Och det är bara var åttonde som är för vägtullar om det inte finns någon alternativ väg att köra som inte är avgiftsbelagd. Mest positiva till vägtullar är Reykjavíkborna. Flest motståndare finns på Reykjanes och i Suðurland. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Ända sedan finanskraschen drabbade Island hösten 2008 har investeringarna i vägnätet varit på historiskt låga nivåer. Anslagen har inte ens varit tillräckliga för fullgott underhåll av befintliga vägar. Samtidigt har en lång rad planerade vägbyggen försenats.

Strax före valet klubbade alltinget en infrastrukturplan som skulle ge 14,5 miljarder isländska kronor till vägnätet under 2017. Men i regeringens budget finns bara 4,5 miljarder. Nedskärningarna har väckt hård kritik och kommunikationsminister Jón Gunnarsson har anklagats för att ha svikit löften som gavs under valrörelsen.

Jón Gunnarsson har tillsammans med flera andra självständighetspartister talat om vägtullar som en tänkbar finansiering av investeringar i vägnätet. Själv är han för privatiseringar. Och i den nämnd som utreder frågan finns flera andra privatiseringsförespråkare.

Vägar som Jón Gunnarsson kan tänka sig att avgiftsbelägga är Reykjanesbraut mellan Reykjavík och Keflavík samt ringvägen både norrut och söderut ut ur Reykjavík. Det är idéer som redan har mött motstånd hos så gott som samtliga grannkommuner till huvudstadsregionen.

Jón Gunnarsson har också talat om att infrastruktursatsningar bör finansieras av turister. Skälet till detta är att den ökande turismen ökar slitaget på vägarna samtidigt som många inom besöksnäringen efterlyser bättre vägar.

Men en majoritet av islänningarna säger alltså nej till vägtullar. Det är 57,9 procent som är emot vägtullar om intäkterna används till investeringar i vägnätet i samma region som avgifterna inhämtas. 29,5 procent säger ja till vägtullar om det finns alternativa färdvägar. Bara 12,6 procent är för vägtullar även om det inte finns avgiftsfria alternativ.

Höginkomsttagare, islänningar som har fyllt 55 år och personer med högskoleutbildning är i större utsträckning än andra positiva till införandet av vägtullar.

På Reykjanes och i Suðurland är det många som pendlar till Reykjavíkområdet på vägar som Jón Gunnarsson talat om att avgiftsbelägga. Här är också motståndet starkast. Hela 73 procent motsätter sig vägtullar. I Vesturland och Västfjordarna är motsvarande siffra 64,4 procent, i Reykjavíks kranskommuner 60,4 procent, i Norðurland 60,3 procent, i Austurland 51,9 procent och i Reykjavík 50 procent.

I Reykjavík kan 34,4 procent tänka sig vägtullar om det finns alternativa färdvägar. Ytterligare 15,6 procent är för vägtullar oavsett om det finns andra alternativ eller inte.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är också stora. Hela 71 procent av Piratpartiets sympatisörer nobbar vägtullar. Samma åsikt har 64,8 procent av Socialdemokraternas anhängare, 63,4 procent av Framstegspartiets, 55 procent av Gröna vänsterns, 52,2 procent av Självständighetspartiets och 32,3 procent av Ljus framtids.

Ljus framtids sympatisörer är de enda där förespråkarna av vägtullar är i majoritet. Här säger 50,8 procent ja till avgifter om det finns alternativa resvägar medan 16,9 procent svarar att det inte behöver finnas alternativ för att kunna ta ut avgifter.

Här kan du läsa mer om debatten om investeringar i vägnätet.