söndag 26 mars 2017

Presidentfru tar språkmobbad politiker i försvar

Nichole Leigh Mosty stängde sin Facebook-sida efter en rad hånfulla kommentarer om hennes isländska. Nu tas parlamentarikern i försvar inte bara av kollegor, utan även av presidentfrun Eliza Reid. Hon skriver på Facebook att väljarna borde bry sig mer om vad politiker säger i stället för om de säger något med brytning.

I höstas valdes Nichole Leigh Mosty in i alltinget för Ljus framtid. Hon är en av få ledamöter i parlamentets historia som inte har isländska som modersmål. Nichole Leigh Mosty flyttade från USA till Island i december 1999 och har bott i landet sedan dess.

Nyligen bestämde sig Nichole Leigh Mosty för att stänga sin Facebook-sida. Det var efter att hon kommenterat en intervju med journalisten Míkael Torfason som de negativa kommentarerna började komma i stor omfattning. Nichole Leigh Mosty sade bland annat till Vísir att hon inte ansåg att han gav en rättvisande bild av fattigdomens utbredning på Island.

På Facebook var det inte bara hennes åsikter som politiker som debatterades. Många reagerade i stället på hennes brytning. En rad användare ansåg att hon inte talade tillräckligt bra isländska för att få sitta i alltinget. Det sades bland annat att hennes isländska bara hörde hemma i Reykjavíks utkanter, längs shoppinggatan Laugavegur och på landets bensinmackar.

Beslutet att lämna Facebook tog Nichole Leigh Mosty efter att ett av hennes barn råkat se några av kommentarerna om hennes isländska. Hon sade till Vísir att hon inte ville att familjen skulle få se vilka tillmälen hon möttes av. Hon fick stöd av bland annat Hildur Sverrisdóttir från Självständighetspartiet och Þorsteinn Víglundsson från Renässans. 

Nu får hon stöd även av presidentfrun Eliza Reid, som själv är född i Kanada. Hon skriver på Facebook om hur glada många norrmän var när maken och presidenten Guðni Th. Jóhannesson talade norska under ett statsbesök. Visst fanns det brister i både uttal och ordförråd, men många uppskattade att han inte talade engelska:
"På Island utgör invandrare nu nära 10 procent av befolkningen. Jag tillhör den grupp islänningar som är född utomlands och senare har fått isländskt medborgarskap. Jag är stolt över att det på alltinget sitter islänningar som är födda utomlands, oavsett vilket parti de tillhör. Jag vet av egen erfarenhet hur svårt det kan vara att som vuxen lära sig ett nytt språk. Jag talar med brytning, böjer ord fel, säger ibland rena galenskaper som får människor att skratta eller som de inte förstår alls förrän jag har förklarat saken igen (búningur ('nationaldräkt, dräkt, skepnad') och búðingur ('pudding') - vad är egentligen skillnaden mellan dem?). Även om jag inte behöver hålla långa eller korta tal i alltinget framträder jag regelbundet och då talar jag oftast isländska. Jag gör mitt bästa och tack och lov tas det alltid emot väl. Vi bör alla respektera det isländska språkets betydelse och försöka att tala och skriva det så bra som möjligt. Vi behöver lära våra barn samma sak. Men vi måste vara toleranta och visa dem förståelse som kommer från utlandet och lär sig språket senare än de som är födda och uppväxta på Island. Diskutera det som alltingsledamöter säger snarare än med vilken brytning de säger det."
Eliza Reid och Guðni Th. Jóhannesson träffades 1998 när de studerade vid universitetet i Oxford. De flyttade till Island 2003.