tisdag 14 mars 2017

Uppåt på börsen i Reykjavík och nedåt för isländska kronan

Exportföretagens aktier steg i går på Reykjavíkbörsen samtidigt som den isländska kronan försvagades. Ovanligt många islänningar köpte utländsk valuta för att gardera sig mot en fortsatt sjunkande krona. I alltinget lovordade regeringen detta steg mot att avskaffa kapitalkontrollerna. Men flera framstegspartister var långt ifrån imponerade.

I dag avvecklas kapitalkontrollerna för privatpersoner, företag och pensionsfonder. Kvar från det regelverk som infördes efter finanskraschen hösten 2008 är nu bara hinder mot räntespekulationer. Beskedet om detta steg kom från regeringen i söndags.

Den isländska kronan försvagades i går mot alla andra valutor. Den tappade 3,51 procent mot den svenska kronan, 3,32 procent mot det brittiska pundet, 2,69 procent mot USA-dollarn och 2,65 procent mot euron.

Ovanligt många islänningar köpte enligt Fréttablaðið utländsk valuta i går i ett försök att gardera sig mot en fortsatt sjunkande kurs. Att kronan skulle försvagas var väntat. I dagsläget är det inga experter som tror på några större kursförändringar. Däremot kommer kronan sannolikt att svaja mer än normalt inom den närmaste tiden.

På Reykjavíkbörsen steg index med 0,66 procent. Gårdagens största vinnare var fiskejätten HB Grandi, teknikföretaget Nýherji och flygbolaget Icelandair. Samtliga är bolag som gynnas av en svagare krona.

Páll Harðarson, som är chef för Reykjavíkbörsen, säger till RÚV att avvecklingen av kapitalkontrollerna kommer att öka förtroendet för Island som investeringsmöjlighet. Han hoppas också på bättre kreditbetyg som i sin tur ger lägre räntor:
"Detta har enligt min mening oerhört stor betydelse för att den isländska värdepappersmarknaden ska få ny och ökad trovärdighet bland investerare och då inte minst utländska investerare. ... Och då särskilt långsiktigt utländskt kapital som kan komma in i isländska företag på aktiemarknaden."
I alltinget sade finansminister Benedikt Jóhannesson att de skrotade kapitalkontrollerna var något att fira. Han ansåg dock att samma steg hade kunnat genomföras redan förra året. Då erbjöds utländska innehavare av tillgångar i isländska kronor att köpa ut sig för 190 kronor för varje euro. Bara en dryg tredjedel nappade då på erbjudandet.

Benedikt Jóhannesson hävdade att den dåvarande regeringen borde ha erbjudit 165 till 170 kronor per euro. Då hade sannolikt de flesta tagit erbjudandet och problemet hade varit historia betydligt tidigare. Enligt Benedikt Jóhannesson var det farhågor om att ge innehavarna en för positiv behandling som stoppade en förnuftsbaserad hantering av situationen.

Sigurður Ingi Jóhannsson, ledare för Framstegspartiet, höll med om att det första erbjudandet borde ha kommit betydligt tidigare. Han höll också med Benedikt Jóhannesson om behovet av att få ned räntenivån. Men han ifrågasatte om detta skulle hända:
"Det underliggande problemet är den höga räntenivån som är här i landet och skillnaden mellan höga räntor här i landet och grannländerna, så problemet finns. Det kommer fortsatt att komma in pengar här och de instrument som vi tidigare hade inom kapitalkontrollerna, som centralbanken hade för att förebygga sådana ränteskillnadsaffärer, är inte desamma."
Benedikt Jóhannesson sade sig samtidigt inte befara någon ny krasch. Han sade i debatten att "2017 inte är något nytt 2007". Ett bredare näringsliv med stort inflöde av utländskt kapital och bättre kontroll var finansministerns huvudskäl till att han inte såg några risker för en bubbla.

En som inte var lika nöjd var tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, alltingsledamot för Framstegspartiet. Han anklagade regeringen för att svika den linje han själv drivit mot utländska innehavare av inlåsta isländska kronor. Genom det nya erbjudandet till innehavare ansåg han att Island gav upp både pengar och en politisk hållning:
"Att göra en total U-sväng i kommunikationen med dessa parter som har attackerat oss inför internationella institutioner och i medierna - inte bara här i landet utan över hela världen och till och med har försökt att lägga sig i utgången av val på Island. Och U-svängen gentemot dessa parter är att ge vika, att ge efter helt och hållet tror jag att man kan säga, herr talman. Varför, varför präntar regeringen in sig på detta sätt, med den högt ärade finansministerns morgongåva till hedgefonder i New York?"
Statsminister Bjarni Benediktsson tillbakavisade kritiken. Han ansåg att sommarens erbjudande hade varit lyckat. Läget då gick inte att direkt jämföra med situationen nu eftersom den isländska kronan blivit så mycket starkare under tiden.

Här kan du läsa mer om de slopade kapitalkontrollerna.