lördag 11 mars 2017

Vill ge utländska medborgare tidigare rösträtt i kommuner

Utländska medborgare från EES- och Efta-länder bör omedelbart få rösträtt i isländska kommunalval. Övriga bör få rösträtt efter att ha varit bosatta på Island i tre år. Förslaget om att anpassa rösträtten till de övriga nordiska länderna kommer från fyra alltingsledamöter från Renässans. I dag får utlänningar rösta tidigast efter tre år i landet.

I Sverige, Finland och Danmark får nordiska medborgare och medborgare i EU-länder rösträtt i kommunalval samtidigt som de folkbokför sig i kommunen. Andra får vänta i tre år. I Norge är det bara nordbor som får rösträtt direkt. Övriga kan rösta i kommunalval först efter tre år.

På Island får nordbor rösträtt i kommunalval först efter tre år. Medborgare i EU-länder och andra får vänta i fem år. Det vill nu Pawel Bartoszek, Hanna Katrín Friðriksson, Jón Steindór Valdimarsson och Jóna Sólveig Elínardóttir från Renässans ändra på.

De vill anpassa regelverket på Island till de övriga nordiska länderna. De föreslår i en motion att medborgare inom Efta och EU - och där ingår samtliga övriga nordiska länder - ska få rösträtt i kommunalval så fort de bosätter sig i landet. Övriga får vänta i tre år.

I förslaget skriver alltingsledamöterna att utländska medborgare i dag utgör 8 procent av Islands befolkning. De betalar skatt och gör sitt för att bygga upp landet. Många av dem får så småningom också isländskt medborgarskap.

Genom att ge denna grupp rösträtt i isländska kommuner får de större inflytande över sin närmiljö. Det är också ett sätt att stärka gruppen som helhet.

Om förslaget får majoritet i alltinget skulle den nya lagen kunna börja gälla redan före nästa kommunalval i maj 2018.